Gå direkt till innehåll
Små kräftdjur tar tempen på miljöläget i Östersjön

Pressmeddelande -

Små kräftdjur tar tempen på miljöläget i Östersjön

Föroreningar och syrebrist utgör allvarliga problem för havets organismer och är två av de största miljöproblemen i Östersjön. Trots detta är kunskaperna begränsade om hur bottenlevande djur i havet påverkas av miljögifter som de utsätts för i kombination med syrebrist. Ny forskning på kräftdjur visar hur förorenat bottensediment och syrebrist förstör viktiga strukturer i celler så som arvsmassa och cellmembran.

Kräftdjuret vitmärlan lever i en miljö med återkommande syrebrist och har ett försvar mot oxidativ stress som aktiveras när de utsätts för syrebrist. Resultaten från en avhandling vid Stockholms universitet visar att det antioxidativa försvaret även aktiverades då kräftdjuren utsattes för förorenat sediment.

– Vitmärlornas förmåga att skydda sig mot den stress som förändringar i syrenivåer innebär försämrades när de samtidigt utsattes för förorenat sediment. Detta leder till skador på viktiga strukturer i kräftdjurens celler, som arvsmassa och cellmembran. Ett nedslående resultat med tanke på hur miljösituationen i Östersjön ser ut idag, säger Marie Löf, nybliven doktor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM), Stockholms universitet.

Vitmärlan används redan inom miljöövervakning av miljögiftseffekter i Östersjön. Tidigare experiment har visat att tungmetaller och förorenat sediment ger upphov till embryoskador hos vitmärlan. Vitmärlor med skadade embryon har också hittats i Östersjön i närheten av industrier.

– För första gången kan vi nu koppla olika slags embryoskador till halter av specifika föroreningar som vi analyserat i sedimenten, säger Marie Löf.

Missbildade embryon var starkt kopplade till förhöjda halter av tungmetallen kadmium och PCBer (polyklorerade bifenyler), medan embryon med skadade membran var vanligast förekommande på platser med framför allt höga PAH-halter (polyaromatiska kolväten). En annan typ av skada, där embryot stannar i utvecklingen, kunde också kopplas till förhöjda halter av PAHer och tungmetaller. Även förekomst av honor med död äggsamling, som tidigare kopplats ihop med syrebrist, visade sig vara starkt kopplat till förhöjda PAH-halter.

– Det här är intressanta resultat som ökar vår förståelse om vilka effekter miljögifter och syrebrist i havsmiljön ger upphov till. Eftersom Östersjön är ett extra känsligt hav borde vi jobba ännu mer med att minska utsläppen av miljögifter och övergödande ämnen, säger Marie Löf.

Länk till avhandlingen
http://www.itm.su.se/documents/publications/PhD_thesis_Marie_Lof.pdf

För ytterligare information
Marie Löf, Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) vid Stockholms universitet, mobil 0708-680628, e-post marie.lof@itm.su.se

Ämnen

Kategorier

Regioner


Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.