Unga pojkar som spelar våldsamma dataspel vänjer sig vid våldet

Att spela mycket våldsamma dataspel kan efter en tid leda till fysiologisk och känslomässig "avtrubbning". Hos pojkar som spelar våldsamma spel flera timmar om dagen påverkas sömnen, pulsen och känslorna efter ett spelpass inte alls lika mycket som hos pojkar med mindre erfarenhet av våldsspel. Det visar en studie från Stockholms universitet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Psychosomatic Medicine.

Studien har undersökt hur tidigare spelvanor påverkar psykofysiologiska reaktioner hos unga pojkar (13-15 år gamla) i samband med spel av våldsfokuserande TV-spel.

–  De som hade lite vana av att spela våldsamma spel hade starkare aktivering av det sympatiska nervsystemet. Detta talar för att det sker en avtrubbning både fysiologiskt och känslomässigt hos de som spelar mycket våldsamma spel, säger Malena Ivarsson, doktorand vid Psykologiska institutionen och verksam vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.

Hälften av de 30 pojkar som deltog i studien var vana att spela våldsamma spel minst tre timmar per dag och hälften maximalt en timme per dag. Under studien spelade alla pojkar tv-spel i hemmet under två timmar vid två tillfällen – ett snällt tecknat spel vid ena tillfället och ett våldsspel vid det andra. Under spelet och efterföljande natt mättes pojkarnas hjärtfrekvens och hjärtfrekvensvariabilitet (då man mäter hur avståndet mellan två på varandra hjärtslag förändras över tid). Pojkarna besvarade också ett frågeformulär om sömnkvalitet och känslor efter spelet.

Våldsspelet framkallade klart högre stressnivåer hos båda grupperna vid läggdags jämfört med spelet utan våldsinslag.

–  Skillnaden var främst att de pojkar med lite erfarenhet av våldsspel hade en betydligt högre hjärtfrekvens under sömnen efter att ha spelat våldsspelet än efter det spel som inte hade inslag av våld. Denna grupp rapporterade också att de sov sämre och kände sig mer nedstämda efter att ha spelar våldsspelet, säger Malena Ivarsson.

För ytterligare information
Malena Ivarsson, doktorand vid Psykologiska institutionen och Stressforskningsinstitutet, mobil 0737-07 89 09, e-post malena.ivarsson@stressforskning.su.se