Vardagsmiddagen - en marknadspräglad kärleksgåva

- Den serverade middagen fungerar som en gränsvakt som garanterar att man lyckas hålla rätt balans mellan vardagens alla ambitioner. Om middagen inte hamnar på bordet är det däremot en indikation på att något har gått snett, säger författaren till avhandlingen, Susanna Molander vid Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet.

Avhandlingen är baserad på en etnografisk studie och visar att den löpande vardagsmiddagen är en materialisering av ”modrandet” som är ett begrepp som utvecklats av feministfilosofen Ulla Holm. Modrandet är en socialt konstruerad praktik som med kärleken som ledstjärna utvecklas i relationen mellan ett behövande barn och en omsorgsgivare. Middagen som kärleksgåva blir i det sammanhanget ett välkommet verktyg att hålla sig fast vid för att klara den komplexa uppgiften som modrare.

Vardagsmiddagen innebär ofta en stor stress för många och innehåller en rad olika och ibland motstridiga ambitioner att tampas med. Däribland familj, arbete, fritid, hälsa, miljö och etik. Den genomförda middagen blir en arena som exponerar hur vi förhåller oss alla dessa ambitioner och en ny avhandling i företagsekonomi vid Stockholms universitet visar att middagen som kärleksgåva till barnen är den ambition som dominerar i en grupp ensamstående medelklassmödrar.
- Middagen hjälper modraren att sortera bland vardagens alla ambitioner och uppgifter.  Den är också ett verktyg som hjälper modraren att hålla kontroll på vad barnet får i sig, barnets liv i stort och den egna ofta snäva budgeten. Dessutom ger middagen modraren en möjlighet att visa sina uppoffringar, ett av modrandets kvalitetssignum, och då helst i form av ”mat lagad från grunden”, säger Susanna Molander.

De konflikter och prioriteringar som kan uppstå i samband med vardagsmiddagen blir mer synliga bland just ensamstående mödrar eftersom de som regel har mindre ekonomiska och tidsmässiga resurser än kärnfamiljshushållen. Modrandet präglas av oron för att utsätta barnet för fara och för att inte uppoffra sig och älska tillräckligt. På marknaden omvandlas denna oro till mängder av olika varor som modraren känner att hon bör förstå och agera utifrån. Mångfalden skapar ökad oro och tycks leda till att alltmer kraft måste läggas på inköp. På så sätt måste hon i allt högre grad vara marknadskunnig för att känna att hon är en god modrare.

- Det är sannolikt därför matkassarna har blivit så populära. Dessa ”experter” sorterar bland marknadens alla erbjudanden, samtidigt som de tillåter modraren att bevara kontrollen och visa sin uppoffring eftersom hon ju fortfarande är den som lagar maten. Men det är en tjänst ligger bortom räckhåll för många, inte minst för de modrare som med nöd och näppe lyckas få ihop det, säger Susanna Molander.

Avhandlingens namn: Mat, kärlek och metapraktik: En studie i vardagsmiddagskonsumtion bland ensamstående mödrar
Ytterligare information: Susanna Molander, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 070- 260 91 61, e-post smo@fek.su.se