Bristande rapportering om sjuklighet i databas över mjölkkor

Få djur är så noggrant registrerade som mjölkkor, men det finns brister i registreringen av sjukdom och veterinärbehandlingar i den svenska kodatabasen. Det visar Marie Jansson Mörk i en avhandling från SLU. När kodatabasen används i forskning är det viktigt att känna till var dessa brister finns.

Bakom många av de produktionssjukdomar som drabbar mjölkkor, t.ex. juverinflammation, finns ofta flera samverkande orsaker. För att klarlägga orsakssambanden kan man använda epidemiologisk metodik och då behövs tillförlitliga databaser med observationer och mätningar på ett omfattande djurmaterial.

Veterinärbehandlingar är en viktig del i branschorganisationen Svensk Mjölks stora kodatabas och uppgifterna i denna databas ligger till grund för rådgivning, avelsvärdering, statistik och forskning. Marie Jansson Mörk har i ett samarbete med nära 300 lantbrukare undersökt hur stor del av mjölkkornas sjuklighet som verkligen registreras i databasen och var i registreringskedjan bortfallet sker*.

När Marie Jansson Mörk jämförde djurägarnas kopior av veterinärjournaler med vad som senare fanns registrerat i kodatabasen visade det sig att ca 25 procent av behandlingarna aldrig registrerades av veterinären. Bortfallet var större bland privatpraktiserande veterinärer än bland statsanställda distriktsveterinärer.

Genom att låta djurägare föra egna journaler över all sjuklighet i besättningarna kunde Marie Jansson Mörk också skapa sig en bild av hur ofta veterinär tillkallades vid olika sjukdomar. I studien veterinärbehandlades t.ex. 90 procent av alla kalvningsförlamningar och 78 procent av juverinflammationerna, men bara 53 procent av fallen av hosta. Sannolikheten för att en veterinär skulle tillkallas påverkades av många faktorer. Bland annat var den högre om besättningen bestod av Holstein-kor, om flera djur var sjuka samma dag och om det var tidigt i en kos laktation. Det fanns även regionala skillnader.

Avhandlingen ger en fördjupad bild av hälsoläget i svenska mjölkbesättningar och visar i vilken grad olika sjukdomar underrapporteras i den svenska kodatabasen. När kodatabasens sjukdomsregistrering används i forskning är det viktigt att ta hänsyn till hur underrapporteringen kan påverka forskningsresultaten. Detta måste göras med utgångspunkt från det aktuella fallet.

* De sjukdomsuppgifter som registreras baseras framförallt på veterinärbehandlade sjukdomsfall. För att ett sjukdomsfall ska registreras måste djurägaren upptäcka sjukdomsfallet och därefter bestämma sig för att kontakta veterinären. Veterinären ska i sin tur föra journal och rapportera till Jordbruksverket. På Jordbruksverket registreras sjukdomsfallen och skickas till Svensk Mjölk där uppgifterna kontrolleras innan de registreras i databasen. Om sjukdomsfall rapporteras som gruppbehandlingar utan djurens identiteter eller om djuridentiteten är felaktig kan sjukdomsfallet inte registreras.

En längre svensk sammanfattning finns på s. 61-63 i avhandlingen, se länk nedan.

---------------------------------------------------------------

Husdjursagronom Marie Jansson Mörk, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU i Uppsala, försvarar sin avhandling of Disease recordings in Swedish dairy cattle.

Tid: Fredagen den 23 oktober 2009, kl. 09.15
Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Hans Houe, Köpenhamns universitet, Danmark

Mer information: Marie Jansson Mörk, tel. 018-67 17 72, Marie.Mork@kv.slu.se
Marie kommer från Nässjö och bor i Enköping.

Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00002130/

Institutionens hemsida:
http://www.kv.slu.se/ShowPage.cfm?OrgenhetSida_ID=7955

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU: http://www.slu.se/page.cfm?page=102