Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Catarina Kjellerstedt har anställts som chef för smådjurskliniken på Universitetsdjursjukhuset (UDS) vid SLU. Catarina har en rad olika chefsbefattningar bakom sig och kommer närmast från Evidensia och befattningen CMD (Country Medical Director) dvs. veterinärmedicinsk chef i Sverige, där hon även satt i Sverige-ledningen för smådjursområdet. Catarina börjar på UDS i september.

• Jag är mycket glad att Catarina börjar arbeta hos oss på UDS. Catarina har en gedigen erfarenhet av smådjurssjukvård, och har arbetat i ledande positioner inom flera smådjurskliniker och smådjurssjukhus. Hon tillför viktig kompetens till UDS och SLU och jag ser mycket fram emot att arbeta tillsammans med Catarina, säger Henrik Ericsson universitetsdjursjukhusdirektör.

Catarina tog sin veterinärexamen 1985 och har även specialistkompetens i hundens och kattens sjukdomar. Hennes specialområden är bland annat reproduktion och ögonsjukdomar.

• Vad glad jag är över att ha fått uppdraget som chef för smådjurskliniken på UDS. Tänk att få vara med i det dagliga arbetet på djursjukhuset där även våra veterinär- och djursjukskötarstudenter får klinisk utbildning på smådjur och samtidigt så finns närheten och samarbetet till vetenskapen och forskningen! Det är det bästa av tre världar, kommenterar Catarina Kjellerstedt.
  

Kontakt och mer information:

Henrik Ericsson
Universitetsdjursjukhusdirektör
Tel: 018-67 13 32, 0702-03 38 51
Epost: henrik.ericsson@uds.slu.se

Hur kan livsmedelsstrategier öka matproduktionen i Sverige? Behövs ett nytt samhällskontrakt för skogen? Kan samarbete mellan djur- och humansjukvård minska problemen med antibiotikaresistens? Är EU:s GMO-lagstiftning ett hinder för Sveriges livsmedelsstrategi? Hur får vi unga entreprenörer att söka sig till den biobaserade ekonomin? Hur kan landsbygden dra nytta av globaliseringen? Det är några av de frågor som lyfts av SLU under Almedalsveckan i år.

För åttonde året i rad medverkar SLU med seminarier under politikerveckan i Almedalen, som startar söndagen den 2 juli 2017. SLU:s egna seminarier arrangeras 4, 5 och 6 juli på Campus Gotland, alldeles intill Almedalen.

Flera SLU-forskare medverkar också i evenemang på andra platser och tider, arrangerade av andra organisationer.

Huvudprogrammet på Campus Gotland

Seminarierna i SLU:s huvudprogram hålls i Sal E35 på Uppsala universitet – Campus Gotland. Adressen är Cramérgatan 3, Visby. Använd länkarna för mer information om ämnet, samt om medarrangörer och medverkande.

Tisdag 4 juli

10:00 - 11:50
Ett nytt samhällskontrakt för skogen? Hur hittar vi en ny väg framåt?

12:00 - 12:50
Unga i klyftan mellan stad och land: utmaningar i Sverige och Afrika

15:15 - 17:15
Teknikneutralitet i praktiken – hur ska moderna växtförädlingstekniker få en chans i Sverige och EU?

Onsdag 5 juli

08:15 - 09:30
Djur- och humansjukvård måste samarbeta mer mot antibiotikaresistens – det gäller en och samma hälsa

10:00 - 11:50
Det ska produceras mer mat i Sverige enligt regeringens livsmedelsstrategi, men hur ska det gå till?

12:00 - 12:50
Future Cities, Urbanscapes! Ett landskapsperspektiv för att möta 2000-talets urbana utmaningar

Torsdag 6 juli

08:00 - 09:45
Många regioner tar fram egna livsmedelsstrategier, men hur går man från ord till handling?

10:00 - 11:45
Nytänkande kring ekonomi och lokal organisering: globalisering i lokalsamhällets tjänst

Fler evenemang där SLU-forskare medverkar

• 2/7 2017, 16:00 - 16:45 Vatten, skog, människor – hur återskapar vi produktiva landskap?
• 3/7 2017, 12:00 - 13:00 Välkommen till trädgården - om värdet av stadens platser
• 3/7 2017, 14:30 - 15:30 Mera mat i förändrat klimat – men hur ska vi använda vattnet?
• 4/7 2017, 12:00 - 13:30 Var bor Sveriges nya skogsägare?
• 4/7 2017, 15:00 - 16:00 Hur tar vi ner himlen på jorden?
• 5/7 2017, 11:00 - 11:45 Agroforestry – biståndets bortglömda superhjälte?
• 5/7 2017, 12:00 - 12:40 Vegopepp: Styrmedel för livsmedelskonsumtion i linje med klimatmålen
• 5/7 2017 12:00 - 12:50 Vad gör dina pengar när du sover?
• 5/7 2017, 13:00 - 13:45 Hur hållbart byggs våra städer?
• 6/7 2017, 15:00 - 15:40 Gemensamma miljölösningar för hela Sverige

Kloka beslut bygger på forskning

SLU har arrangerat och medverkat i seminarier under Almedalsveckan sedan 2010. Här möter våra forskare politikerna som kommer för att diskutera några av våra viktigaste framtidsfrågor: miljön, maten, djurhälsan.

SLU vill i första hand att den forskning som genomförs här ska synas och ha betydelse i de beslut som tas i politiken idag. Men det är också viktigt vad vi tar med oss tillbaka från diskussioner och seminarier med allmänheten, politiker, intresseorganisationer och företag.

För första gången ska nu blåfenad tonfisk i vattnen runt Sverige och Danmark märkas. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet ska fånga och märka omkring 20 tonfiskar med elektroniska sändare, för att bland annat få kunskap om varför tonfisken återvänt till nordöstra Atlanten - och till den svenska kusten.

Under sensommaren och hösten 2016 observerades stora stim av blåfenad tonfisk vid flera tillfällen i nordöstra Atlanten: i Skagerak, Kattegatt och längs Bohuskusten.

– Den blåfenade tonfisken har inte synts till här på flera årtionden, men förra året fick vi plötsligt in rapporter om stora stim på hundratals vuxna individer som jagade makrill och sill. Nu när medelhavsbeståndet är på tillväxt kommer de tillbaka till tidigare utbredningsområden, men om de individer som siktats i Sverige verkligen kommer därifrån vet vi inte, säger Andreas Sundelöf, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU (SLU Aqua).

I ett projekt finansierat av ICCAT (International Commission for the Conservation of Atlantic Tunas) ska cirka 20 stycken, 100-300 kilo tunga, blåfenade tonfiskar fångas i vattnen runt Sverige och Danmark under sensommaren och hösten, och märkas med elektroniska sändare. Informationen från sändarna kommer att komplettera den information om blåfenad tonfisk som redan idag finns i den så kallade GBYP-databasen (Grand Bluefin Tuna Year Programme), som är ett resultat av ett forskningsprogram om tonfisk som omfattar hela Atlanten. Där saknas dock idag data från de nordliga områdena.

– Data från märkningen kommer att ge oss en bättre förståelse för den blåfenade tonfiskens migrationsmönster och beteende, och därmed också ge stöd för en god förvaltning. För att tonfisken på allvar ska komma tillbaka till Nordsjön krävs till exempel en långsiktigt hållbar förvaltning av bestånden av sill och makrill, som är tonfiskens huvudföda, säger Max Cardinale, forskare vid SLU Aqua.

Märkningen gör det också möjligt att samla in genetisk information, och kan därmed ge värdefull data om populationsstrukturer.

Tack var det nuvarande låga fisketrycket på tonfisk räknar forskarna med att få in bra spårningsdata. Under 1930-1950 bedrevs kommersiellt fiske efter blåfenad tonfisk både i Sverige och Danmark. Flera hundra ton tonfisk landades varje år, med en topp på 2000 ton i Sverige år 1942. Sportfiske efter tonfisk förekom i Kattegatt och Öresund ända fram tills på 60-talet, men därefter blev fångster av tonfisk allt ovanligare. Idag är inget svenskt riktat fiske efter blåfenad tonfisk tillåtet.

Projektet genomför i samarbete med DTU-AQUA and WWF i Nederländerna. Märkningen i svenska vatten görs i samarbete med Sportfiskarna, som kommer att fånga tonfiskarna med spö.

Kontakt:

Massmiliano Cardinale, forskare, Institutionens för akvatiska resurser, max.cardinale@slu.se, 010-478 40 14
Andreas Sundelöf, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, andreas.sundelof@slu.se, 010-478 40 69
Michele Casini, professor, Institutionen för akvatiska resurser, michele.casini@slu.se, 010-478 40 16