Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Djur på bete och i stall blir allt mer uppkopplade på olika sätt och digitaliseringen inom djurproduktionen har tagit rejäl fart. Med hjälp av ny teknik kan bland annat djurens position, hälsostatus och dräktighet följas.

På SLU i Skara vill ett antal aktörer bidra till att föra dialogen framåt mellan lantbrukare, rådgivare, lantbruksforskare, teknikföretag och andra aktörer inom gröna näringar med kompetens inom djurproduktion och digitalisering.

Under våren arrangeras en seminarieserie kallat ”Det digitala djuret” i tre delar på olika platser i Västra Götaland.

Det första seminariet arrangeras den 27 mars, 09.30-16.00 på Gothia Science Park i Skövde.

Övriga seminariedagar planeras till 8 maj och 25 september, exakt tid och plats meddelas senare.

”Det digitala djuret” handlar om teknikutveckling och att föra ut kunskap från flera forsknings- och innovationsprojekt inom djurhållning, köttkvalitet, hälsa och djurvälfärd. Samverkande huvudaktörer på SLU campus i Skara är SLU, SLU Holding och Agroväst, som var och en driver projekt.

Välkommen till seminariedagarna! Program och anmälan via Gröna möten:http://gronamoten.se/kalender/det-digitala-djuret/

Läs mer:
https://www.slu.se/ew-nyheter/2019/2/digitala-djuret/

Presskontakt:

Christina Lundström, Agr Lic, SLU
Tel 0707-743088, christina.lundstrom@slu.se

Mats Wiktorsson, SLU Holding
Tel 0722-096603, mats.wiktorsson@slu.se

Lär mer om hur man kan använda kulturmiljöer i naturen som inspiration för företagsutveckling. Utveckla landsbygdsföretag genom att använda fakta om naturens betydelse för hälsan och kulturmiljöer på landsbygden.

Inom projektet Grön Entreprenör; landsbygdens kulturmiljöer – forskningen visar vägen har man tagit fram ett 40-tal innehållsrika och inspirerande filmer för den som är intresserad av landsbygdsutveckling. Filmerna finns på Youtube och visar på föreläsningar av forskare och lärare från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) samt landsbygdsföretagare som delar med sig av sina erfarenheter.

Föreläsningarna innehåller exempelvis information om naturens betydelse för hälsan, av professor Patrik Grahn, SLU, kulturmiljöer i landskapet, av professor Urban Emanuelsson, SLU, olika svenska vanliga trädslag i ett kulturhistoriskt perspektiv med forskaren Allan Gunnarsson, SLU, företagsutveckling med läraren Thomas Björklund, SLU, naturturism med Lena Johnson, SLU. Två landsbygdsföretag; Stensjöäng och Högalunds kulturvandringar visar exempel på företagsutveckling med naturen och kulturlandskapet i fokus.

I företaget Stensjöäng visas även exempel på hur man på olika sätt kan skapa tillgänglighet i naturen för alla som kommer på besök. Högalunds kulturvandringar presenterar tre vandringar i den fina naturen runt gården i mellersta Skåne.

Projektet är finansierat av Europeiska jordbruksfonden: Europa investerar i landsbygdsområden.

Filmerna kan ses var för sig eller som en helhet. De kan även utgöra underlag till en kurs för utbildningsföretag.

På Youtube hittar du filmerna på kanalen Fortbildning i Alnarp.

https://www.youtube.com/channel/UCrGo2uxoVMPc-3YwxI_IVjQ/

Mer information

Susanna Lundqvist, projektledare vid Enheten för samverkan och utveckling, susanna.lundqvist@slu.se , telefon 040-41 51 75

Lena Johnson, bitr projektledare vid Enheten för samverkan och utveckling, lena.johnson@slu.se, telefon 040-41 52 69

SLU, Enheten för samverkan och utveckling i Alnarp har i uppdrag att initiera, koordinera och medfinansiera forsknings- och utvecklingsprojekt i samverkan med interna och externa parter. Enheten utvecklar och genomför fortbildningar, skapar mötesplatser och nätverk samt verkar för samarbeten inom SLU och tillsammans med andra lärosäten.

I dag används endast ungefär en tredjedel av en broccoliplanta, trots att en stor del av den är fullt ätbar och nyttig. I vissa länder, till exempel i USA, säljs broccoliblad som en fullvärdig produkt, men i Sverige skördas endast den övre delen av plantan, bestående av blomknoppar och en del av stjälken, medan resten plöjs ner. Detta kan sägas vara en del av svinnet med mat.

Ett nyligen startat EIP-projekt – ett innovationsprojekt finansierat av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling – vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp kommer att använda det som i dag ratas för färskvarukonsumtion till att utveckla nya produkter som till exempel kan blandas in i bröd, vegetabiliska biffar, korvar, hamburgare, köttbullar, grytor, gratänger, röror, soppor med mera.

I projektet undersöks skördeteknik och produktionsekonomi för odlaren, samt också vilka skonsamma processtekniker som kan användas för att väl bevara näringsämnen och andra nyttiga komponenter. Viktiga aspekter vid utvecklingen är sensorik (dvs smak, munkänsla och färg), att det är svenskodlat, dess hälsovärde och klimat/miljö-aspekterna.

Projektet fokuserar på broccoli, men framtagna metoder för att ta tillvara råvara och göra nya inblandningsprodukter kan tjäna som modell för annan utveckling av produkter där sidoströmmar används.

– Målsättningen är att ge förutsättning för nya produkter som är klimatsmarta och hälsosamma, och som bidrar till bättre resurseffektivitet och livsmedelsförsörjning, säger professor Marie Olsson som leder projektet.

Projektet är ett samarbetsprojekt mellan SLU, RISE, Grönsaksmästarna Nordic AB, Fazer Bageri AB, Lyckeby Culinar AB, HIR Skåne AB, LRF Trädgård och Ulla Nilsson Konsult AB.

Kontaktperson:

Marie Olsson, professor, Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp

Marie.Olsson@slu.se tel: 040-41 53 51, 076-774 74 65

Torsk och skrubbskädda är två bottenlevande nyckelarter i Östersjön, både för fisket och för ekosystemet. Alessandro Orio vid SLU har tittat 40 år tillbaka i tiden och undersökt hur arternas utbredning förändrats. I sin avhandling visar han att dessa arter idag är mer koncentrerade till samma områden i södra Östersjön, vilket ökar konkurrensen om föda. Detta kan ha bidragit till torskens dåliga kondition och dåliga tillväxt under de senaste årtiondena.

Fiskar och andra arters utbredning i naturen styrs av miljöförhållanden, interaktioner med andra arter och mänsklig påverkan. För att kunna bevara och förvalta arter på ett bra sätt, är det viktigt att ta hänsyn till dessa faktorer och förstå hur förändringar i arters rumsliga och tidsmässiga utbredning påverkar dynamiken arter emellan.

- Östersjön är ett av de mest studerade havsområdena i världen och det fanns viss kunskap om utbredningen av vuxen torsk, men vi visste i stort sett ingenting om den historiska utbredningen av skrubbskädda eller ungtorsk. Torsk och skrubbskädda är två nyckelarter i Östersjön som dessutom kan påverka varandra i hög utsträckning. Dels konkurrerar de om samma föda, främst det bottenlevande kräftdjuret skorv, och dels äter stor torsk skrubbskädda, säger Alessandro Orio.

I sitt avhandlingsarbete vid institutionen för akvatiska resurser, har Alessandro Orio undersökt de långsiktiga förändringarna i arternas utbredning, både geografiskt och i djupled. Resultaten visar att bottenfisksamhället i Östersjön genomgått stora förändringar de senaste 40 åren. Torskbeståndet har minskat kraftigt och koncentrerats till södra Östersjön. Samtidigt har skrubbskäddan ökat både i antal och geografisk utbredning i centrala Östersjön. Sedan början av 1990-talet har utbredningen i djupled minskat för båda arterna. Det beror troligen på att andelen syrefria bottnar ökat i djupare områden i kombination med att små torskar söker sig djupare ner på grund av en ökad predation från säl och skarv på grundare vatten.

De här förändringarna har gjort att vi nu har ett större överlapp i utbredningen av torsk och skrubbskädda än tidigare, vilket ökar interaktionen mellan arterna.

- Mina resultat visar att konkurrensen om föda mellan torsk och skrubbskädda kan vara en bidragande orsak till den dåliga tillväxt och svaga kondition som vi sett hos ungtorsk de senaste årtiondena. Samtidigt har också de storvuxna torskarna blivit färre, och eftersom de äter skrubbskädda kan det i sin tur ha lett till att skrubbskäddorna blivit fler och nu finns i större områden, säger Alessandro Orio.

Resultaten från avhandlingen är viktiga både för fiskförvaltning och naturvård, och kan bland annat användas för att bättre bedöma statusen hos bestånden av skrubbskädda och torsk. Bra statusbedömningar är nödvändiga för en långsiktigt hållbar fiskförvaltning.

- De kartor över arternas utbredning som jag tagit fram kan dessutom användas inom havsplanering för att till exempel skydda områden där det finns gott om torsk eller skrubbskädda och som vi vet är viktiga för arternas reproduktion, säger Alessandro Orio.

Kontakt:

Alessandro Orio, 010-478 40 67 072-543 79 88 alessandro.orio@slu.se

Avhandlingen i Epsilon: Understanding the spatiotemporal dynamics of demersal fish species in the Baltic Sea https://pub.epsilon.slu.se/15925/ 

Klimatförändringar leder till att sjöar blir både varmare och brunare. Det påverkar ekosystemet – och fiskproduktionen. I en ny studie visar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, att fiskar i varma sjöar ofta är yngre och mindre än i kallare sjöar och att fiskar växer sämre i bruna sjöar. Sammantaget kan effekterna leda till lägre produktion av fisk i svenska sjöar, vilket är viktig att förstå om vi ska kunna förvalta våra vatten och vårt fiske på ett hållbart sätt i en varmare framtid.

- Vår studie tyder på att fortsatta klimatförändringar som ger oss sjöar med varmare och brunare vatten kan leda till minskad fiskproduktion, säger Renee van Dorst, doktorand på institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), och huvudförfattare till studien som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Global Change Biology.

Klimatförändringar innebär inte bara att sjöar blir varmare. Mer nederbörd gör också att mer upplöst och färgat organisk kol sköljs ut i sjöarna från omgivande marker, vilket gör vattnet mörkare. I studien har forskarna från bland annat SLU Aqua analyserat provfiskedata från abborrar från 52 svenska sjöar med olika vattentemperatur och vattenfärg.

De fann att brunt och varmt vatten var för sig kan förklara variation i produktionen av fiskbiomassa. Kombinerar man de båda faktorerna så blir de negativa effekterna för fiskbiomassan större. Den lägre produktionen av fisk i varmare vatten beror främst på att det finns större andel yngre och mindre fiskar i varma än i kallare sjöar. Den lägre produktionen av ny biomassa i bruna sjöar beror främst på att fiskarna, framför allt de större individerna, växer sämre.

- Detta innebär att vi måste ta hänsyn till flera variabler som påverkas av ett förändrat klimat om vi ska kunna förutsäga hur fiskproduktionen kommer att förändras i framtiden. Och vi måste också förstå hur fisken påverkas både på individ och populationsnivå, säger Renee van Dorst.

Länk till artikeln: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/gcb.14551 “Warmer and browner waters decrease fish biomass production” 

Kontakt

Renee van Dorst, doktorand, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, renee.van.dorst@slu.se, 010-478 41 76 

Magnus Huss, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, magnus.huss@slu.se,  010 - 478 41 27