Media no image

Nya möjligheter i Markdata-appen

Pressmeddelanden   •   Feb 21, 2018 08:37 CET

Webbapplikationen Markdata.se är gratis att använda och fungerar för alla fält från Skåne upp till större delen av Hälsingland. Man kan använda Markdata.se för att se hur lerhalten varierar inom de egna fälten och ta fram tilldelningsfiler för platsspecifik kalkning och varierad utsädesmängd.

Nytt för i år är att man kan ladda upp egna pH-värden och ta fram kalkningsfiler för att höja markens pH-värde. Nödvändiga bakgrundskartor för kalkbehovsberäkningen finns redan inlagda i systemet.

Markdata.se är lätt att använda och är uppbyggd av en serie menyer, där man gör enkla val. Den kan användas i webbläsare på datorer och surfplattor samt i smarta mobiltelefoner.

Systemet är interaktivt och användaren kan själv ansätta eller korrigera givan av kalk eller utsäde och sedan skapa tilldelningsfiler som kan användas i traktorn. Man kan även ladda upp egna analysresultat från jordprovtagning, och förbättra bakgrundskartorna för den egna gården. Inga uppladdade data lagras. Om man stänger webbläsaren och öppnar den igen måste man ladda in analysfilen igen.

En tilldelningsfil är i princip en digital karta som kan läsas av utrusningen i traktorn. Finns det även GPS-utrusning kan traktorn hela tiden veta hur mycket kalk eller utsäde som ska spridas just på den plats den befinner sig. Mer information finns på Precisionsodling Sveriges (POS) hemsida www.precisionsskolan.se

Lerhaltskartan kommer från Digitala åkermarkskartan (DSMS) som tagits fram av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i samarbete med Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Området som täcks in omfattar åkermark från Skåne t o m större delen av Hälsingland. Det finns även kartlager över markens buffertkapacitet (hur mycket kalk som går åt för att höja pH) och mål-pH (lämpligt pH-värdeför den aktuella jordtypen). Mer information om DSMS finns på www.precisionsskolan.se

Markdata är ett samverkansprojekt där forskning, rådgivning och den privata sektorn arbetar tillsammans för att skapa enkel och användbar information från stora mängder data och avancerad modellering. Markdata.se är ett resultat av flera forskningsprojekt och har utvecklats i samverkan mellan SLU, Hushållningssällskapet och DataVäxt. Utvecklingen av de nya funktionerna har bekostats av Stiftelsen Lantbruksforskning, andra delar har fått stöd av SGU och Västra Götalandsregionen.

Mer information:

Kristin Piikki, SLU, kristin.piiki@slu.se, tel 0511-672 22

Mats Söderström, SLU, mats.soderstrom@slu.se, tel 0511-672 44

Henrik Stadig, Hushållningssällskapet Skaraborg, henrik.stadig@hushallningssallskapet.se, tel 0511-24803

Johan Martinsson, DataVäxt, jm@datavaxt.se

Webbapplikationen Markdata.se är gratis att använda och fungerar för alla fält från Skåne upp till större delen av Hälsingland. Man kan använda Markdata.se för att se hur lerhalten varierar inom de egna fälten och ta fram tilldelningsfiler för platsspecifik kalkning och varierad utsädesmängd.

Läs vidare »
Media no image

SLU redovisar stark ekonomi

Pressmeddelanden   •   Feb 20, 2018 08:50 CET

SLU redovisar ett underskott på 72 miljoner kronor för 2017 och den balanserade kapitalförändringen uppgår till 625 miljoner kronor, vilket ger ett utgående kapital på 554 miljoner kronor. Det negativa resultatet är större än prognosticerat vilket har sin förklaring i att nya anställningar har ökat mer än väntat.


Universitetet har en stark ekonomi efter att verksamheten under några år har anpassats för att möta ökade lokalkostnader. Verksamheten har varit mycket återhållsam när det gäller anställningar. Universitet har satt in flera åtgärder för att öka anställningarna, dels genom att frigöra medel till satsningar och dels genom att skapa ekonomiska incitament till att anställa i stället för att spara. Dessa initiativ till att öka anställningarna ska koppla till SLU:s nya strategi.

Utbildning

Antalet sökande till utbildning på avancerad nivå har ökat över tid. Drygt 200 studenter per år påbörjar ett masterprogram vid SLU.

Antalet sökande till utbildning på grundnivå har minskat något över tid. Ungefär hälften av alla ansökningar gäller djursjukskötare och veterinär. SLU antar ca ett tusen studenter varje år till utbildningsprogram på grundnivå. Demografiska orsaker och en god arbetsmarknadssituation är en förklaring bakom det minskade antalet studenter.

Könsfördelningen (helårsstudenter) var 69 procent kvinnor, 31 procent män. Inom de skogliga utbildningarna finns flest män, medan det nästan enbart är kvinnor på djurrelaterade utbildningar.

Under 2017 antog SLU 116 forskarstudenter (doktorander), en ökning jämfört med antagningen de närmast föregående åren.

Forskning

SLU:s vetenskapliga publicering (artiklar och reviews) ökade med drygt två procent mellan 2016 och 2017, en ökning som är i nivå med personalökningen inom de forskande personalgrupperna. Under 2017 publicerades drygt 1 670 artiklar/reviews.

År 2017 utgjorde extern finansiering 51 procent av de totala intäkterna till forskning och forskarutbildning. Den internationella finansieringen har ökat med 14 procent under perioden 2013–2017. Ökningen har dock skett från en låg nivå.

Regeringen lanserade 2017 en nationell livsmedelsstrategi, och SLU har under året påbörjat en rad aktiviteter för att stärka samverkan inom livsmedelsområdet, såsom uppbyggnaden av ett industridoktorandprogram och lanseringen av en framtidsplattform Framtidens mat.

Personal

SLU:s personalvolym har under perioden 2013–2017 minskat med 105 årsarbetare (minus fyra procent), men jämfört med 2016 har det skett en ökning med 72 årsarbetare (tre procent) till 2 847 årsarbetare (medelantalet anställda uppgick till 3 605 personer). Av dessa var 53 procent kvinnor och 47 procent män. Bland professorer var könsfördelningen 29 procent kvinnor och 71 procent män. Bland forskande och undervisande personal har könsfördelningen blivit jämnare över tid; andelen kvinnor var år 2017 53 procent bland lektorer, 47 procent bland meriteringsanställningar och annan forskande och undervisande personal. Andelen kvinnliga chefer (dekaner och prefekter) inom akademin är dock endast 31 procent.

Kontaktperson:

Universitetsdirektör Martin.Melkersson@slu.se, tel 072-544 13 70

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) redovisar ett underskott på 72 milj kr för 2017 och ett utgående kapital på 554 milj kr. Underskottet är större än prognosticerat pga att nya anställningar har ökat mer än väntat. Universitetet har en stark ekonomi efter att verksamheten under några år har anpassats för att möta ökade lokalkostnader.

Läs vidare »
H0i0fa9ko9fdybt05eok

Travsporten storsatsar på SLU:s hästforskning

Pressmeddelanden   •   Feb 19, 2018 08:00 CET

Svensk Travsport satsar 18 miljoner kronor under sex års tid till forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet med fokus på travhästens rörelsemekanik. Anslaget innebär att projektet SCIMoveS nu börjar bli möjligt att realisera.

Media no image

Växtskyddsmedel i ekologisk produktion – användning och risker

Pressmeddelanden   •   Feb 15, 2018 12:34 CET

En ny rapport från EPOK, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion vid SLU, beskriver vilka växtskyddsmedel som används i ekologisk produktion och vilka risker de har för hälsa och miljö. Förebyggande åtgärder dominerar och användningen av växtskyddsmedel är begränsad. Främst biologiska växtskyddsmedel används och utöver det ett fåtal kemiska växtskyddsmedel, de flesta med låg risk för hälsa och miljö. Dessa används främst i produktion av frukt, bär och grönsaker.

– Syftet med sammanställningen är att sprida kunskap om vilka växtskyddsmedel som används samt risker för hälsa och miljö, säger Maria Wivstad, som är föreståndare vid EPOK.

– Med detta underlag vill vi belysa behovet av effektiva växtskyddsmedel i vissa grödor och ge en framåtblick över behov av framtida åtgärder och forskning för att få ett mer effektivt växtskydd i ekologiska system som samtidigt bidrar till en hållbar produktion, säger Maria.

Johan Ascard, en av författarna arbetade tidigare på EPOK, men är nu rådgivare inom ekologisk produktion på Jordbruksverket.

– Förebyggande åtgärder räcker långt men inte alltid ända fram och då bidrar de växtskyddsmedel som är godkända i ekologisk produktion till att lösa olika växtskyddsproblem, säger Johan.

Det används överhuvudtaget inga ogräsmedel i ekologisk odling. Och i de flesta lantbruksgrödor (som spannmål och potatis) används inte växtskyddsmedel alls. Det är främst biologiska medel och några kemiska växtskyddsmedel som används sparsamt och endast vid behov, främst i frukt, bär och grönsaker.

En annan av författarna till rapporten är Klara Löfkvist forskare vid EPOK och RISE, Research Institutes of Sweden.

– Viktiga användningsområden för växtskyddsmedel i ekologisk produktion är bland annat biologisk betning av utsäde med mikroorganismer, biologiskt växtskydd med mikroorganismer mot fjärilslarver och nyttodjur mot insekter och kvalster i växthus, säger Klara Löfkvist

Vid behov används även järnfosfat mot sniglar i lantbruksgrödor och grönsaksodling, svavel mot sjukdomar i frukt-och bärodling samt rapsolja och pyretriner mot insekter i grönsaksodling.

Axel Mie, kemist vid Karolinska Institutet, har skrivit avsnitten om risker för hälsan.

– Av tio ämnen eller ämnesgrupper som används som kemiska växtskyddsmedel i ekologisk produktion i Sverige har tre stycken humantoxiska egenskaper; pyretriner, spinosad och järnfosfat, säger Axel Mie.

Ingen av dessa är misstänkt reproduktionstoxiska eller cancerframkallande. Pyretriner är den ämnesgrupp som är mest problematisk ur hälsosynpunkt, eftersom de är klassade som akut toxiska för människor. Som jämförelse kan nämnas att av 141 ämnen som är godkända i konventionell produktion har 134 ämnen toxiska egenskaper.

– Man hittar sällan resthalter av växtskyddsmedel i ekologiska livsmedel och de beräknade riskerna för människor är betydligt lägre med en ekologisk kost jämfört med konventionell kost, säger Axel

Några av de kemiska växtskyddsmedel som är godkända inom ekologisk produktion medför vissa miljörisker. Både spinosad och pyretriner är toxiska för vattenlevande organismer och pyretriner är dessutom giftigt för bin och får därför inte användas i blommande grödor. Detta gör att man måste vara försiktig vid spridning av dessa medel för att minska riskerna. Pyretriner har dock kort nedbrytningstid, vilket medför en mindre risk för att de återfinns i vattendrag och grundvatten.

Kontakt:

Maria Wivstad, föreståndare EPOK – Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, maria.wivstad@slu.se, 070-677 14 09 

Johan Ascard, johan.ascard@jordbruksverket.se, 0734-019089

Axel Mie, forskarassistent, Karolinska Institutet, Södersjukhuset, axel.mie@ki.se, 08-6163952

EPOK – Centrum för ekologisk produktion och konsumtion vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) arbetar med kunskapsförmedling och kommunikation samt initiering och samordning av forskning och utbildning om ekologiskt lantbruk och ekologisk mat

http://www.slu.se/epok

En ny rapport från EPOK, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion vid SLU, beskriver vilka växtskyddsmedel som används i ekologisk produktion och vilka risker de har för hälsa och miljö. Förebyggande åtgärder dominerar och användningen av växtskyddsmedel är begränsad. Främst biologiska medel används och ett fåtal kemiska växtskyddsmedel, de flesta med låg risk för hälsa och miljö.

Läs vidare »
Onqxzhfiqltno3sxzvn9
Ljkbaxql1spqwqa4eof0

Åtta miljoner till nya projekt för ett mer selektivt fiske

Pressmeddelanden   •   Feb 13, 2018 08:05 CET

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, satsar i år åtta miljoner kronor på projekt för att utveckla ett mer selektivt fiske. Utvecklingsprojekten utförs inom ramen för SLU:s sekretariat för selektivt fiske, som samlar in idéer från fiskenäringen och utvärderar de redskap som tas fram. Sedan 2014 har 34 projekt genomförts. Nu efterlyser sekretariatet nya, innovativa projektförslag från yrkesfisket.

Media no image
Wxtsiz6urmdjvyok0avw

Vaccin mot fruktade hästsjukdomen kvarka

Pressmeddelanden   •   Feb 12, 2018 08:30 CET

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Karolinska Institutet och Animal Health Trust (AHT), Newmarket, Storbritannien har under lång tid arbetat med att utveckla ett vaccin mot hästsjukdomen kvarka. Genom att analysera arvsmassan hos bakterien som orsakar kvarka har forskarna identifierat olika bakterieproteiner vilka skulle kunna vara lämpliga komponenter i ett vaccin. Dessa proteiner har sedan via olika genfusioner producerats, testats och visat sig ge ett bra skydd mot kvarka. Den nu publicerade artikeln i tidskriften Vaccine är ett led i rapporteringen av den pågående vaccinutvecklingen.

Från SLU har docent Lars Frykberg och professor Bengt Guss vid Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap deltagit i studien.

Kvarka orsakas av bakterien Streptococcus equi och det har historiskt visat sig vara svårt att utveckla ett effektivt och säkert vaccin mot kvarka. Tidigare vaccin på marknaden som bl.a. varit baserade på försvagade levande bakterier har visat sig kunna ge svåra biverkningar. Vi har istället använt oss av rekombinanta bakterieprotein som vaccinkomponenter vilket eliminera risken för svåra biverkningar. En utmaning med denna strategi är att bakterien kan producera ett mycket stort antal olika proteiner vilket gör det svårt att identifiera de mest lämpliga kandidaterna. Forskargruppen har därför testat ett flertal intressanta proteiner för att utveckla ett vaccin. De mest lovande proteinerna har på gennivå fuserats så att de ger upphov till proteiner som innehåller delar från flera olika proteiner (fusionsproteiner). Detta medför att kostnaden för varje delprotein sjunker och möjliggör att vaccinet riktas mot ett större antal målmolekyler än annars vore möjligt.

Vaccination med fusionsproteinerna visade sig vara säkert och ge ett bra skydd mot kvarka.

– Resultaten är mycket spännande och visar att konceptet att använda fusionsproteiner som vaccinkomponenter fungerar, vilket i fallet kvarka måste ses som ett genombrott i vaccinutvecklingen, säger Lars Frykberg.

– Vi är mycket nöjda att vissa vaccinkompositioner visade sig skydda över 80 % av de infekterade hästarna, säger Jan-Ingmar Flock.

– Konceptet med att använda rekombinanta fusionsproteiner som komponenter i ett vaccin är inte begränsade till utvecklingen av vaccin mot kvarka utan håller nu på att appliceras inom andra vaccinprojekt, säger Bengt Guss.

Publikation

Artikeln har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Vaccine Robinson, C. et al https://doi.org/10.1016/j.vaccine.2018.01.030

Övrig information

Kvarka är mycket smittsam övre luftvägsinfektion som drabbar hästar. Sjukdomen förkommer globalt och antalet rapporterade utbrott i Sverige är ca100 per år att jämföra med Storbritannien där man uppskattar att det är ca 600 utbrott per år. I Sverige är utbrott av kvarka anmälningspliktigt och drabbade stall ska isoleras. Förutom lidande hos drabbade hästar orsakar utbrott av kvarka stora ekonomiska problem för hästnäringen.

Utvecklingen av vaccinet mot kvarka, kallat Strangvac, sker i det svenska företaget Intervacc AB (http://intervacc.se ) vilket grundades av Nordvacc Läkemedel AB samt forskarna bakom projektet Jan-Ingmar Flock och Bengt Guss. Förutom att vara professor vid Karolinska Institutet (https://ki.se/start ) är Jan-Ingmar Flock även VD i Intervacc AB. Vaccinutvecklingen befinner sig nu i industriell fas och beräknas nå marknaden inom några år. Studien som ligger till grund för publikationen bekostades av Intervacc AB och immuniserings och vaccinationsförsöken på häst utfördes vid AHT där dr Andrew Waller är chef för avdelningen Bakteriologi (www.aht.org.uk).

Kontaktpersoner:

Bengt.Guss@slu.se, tel 018-673205

jan-ingmar.flock@intervacc.se. tel 08-120 10 600

Forskare vid SLU, KI och AHT i Storbritannien har under lång tid arbetat med att utveckla ett vaccin mot hästsjukdomen kvarka. Genom att analysera arvsmassan hos bakterien som orsakar kvarka har forskarna identifierat olika bakterieproteiner vilka skulle kunna vara lämpliga komponenter i ett vaccin. Dessa proteiner har sedan producerats, testats och visat sig ge ett bra skydd mot kvarka.

Läs vidare »
G9g9mll45pn7senw2bwk
Dflgomgyyjsnqanmroay

Är fleråriga grödor bättre i ett torrare klimat?

Pressmeddelanden   •   Feb 08, 2018 09:39 CET

Fleråriga grödor målas ibland ut som vinnare i ett torrare klimat, men det saknas vetenskapligt underlag för den slutsatsen. Det skriver Giulia Vico från SLU och Nathaniel Brunsell från Kansas University i en artikel om hur fleråriga och ettåriga grödor använder vatten. Fleråriga grödor har visserligen djupare rötter än ettåriga, men de kräver också mer vatten och ger mindre skörd per vattenmängd.

Atmvrksmehr1smvxctik

​Nationalnyckeln åter i bokproduktion

Pressmeddelanden   •   Feb 08, 2018 08:40 CET

Bokverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna är åter i produktion efter att ArtDatabanken SLU har fått ökat statligt anslag till Svenska artprojektet. Det ökade anslaget och regeringens nya riktlinjer gör det möjligt för ArtDatabanken att inrikta sin verksamhet på både digital och tryckt kunskapsspridning.

H7ecsj7oalc2wb23krao
Dflgomgyyjsnqanmroay

Jordbearbetningens betydelse för klimatet är överskattad

Pressmeddelanden   •   Feb 07, 2018 11:35 CET

I klimatdebatten sägs ofta att direktsådd eller minskad jordbearbetning skulle öka kolinlagringen och därmed motverka klimatförändringen. Enligt en studie från SLU och SEI är potentialen dock inte så stor som en del enskilda studier antyder. För att få fram ett mer realistiskt mått bör forskare i framtiden göra noggrannare mätningar och även mäta på ett större djup än vad som oftast sker i dag.

Smdzi593wzbrxa42owvk

Optimism i nordvästra Skånes gröna näringar

Pressmeddelanden   •   Jan 31, 2018 15:26 CET

Framtidstro, yrkesstolthet, bra arbetsmiljö, bra boende och god hälsa - nästan 85 procent av de gröna företagarna i nordväst mår finfint, det visar en unik studie från SLU Alnarp. Studien har gjorts av medarbetare på Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, AEM, och presenteras på Gröna Näringarnas Dag i Grevieparken i Grevie den 5 februari.

Kontaktpersoner 23 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • kommunikatör
  • UDS
  • blkristin.kfjohahkbynsson@kvsltdu.se

  • Presskontakt
  • Presskontakt
  • Forskningsinformation
  • David.Stephansson@slu.se
  • 018-67 14 92
  • 072-511 69 90

  • Presskontakt
  • Presschef
  • Mediakontakter
  • avMikaelajthfqqdtq.Jyrlnnaijriejywanhhsson@sbblunqgj.se
  • 018-67 14 56
  • 073-3707111

  • Presskontakt
  • kommunikatör, presskontakt
  • vanja.savfqtchndopkucxgrenqnjh@sluutho.suovfeugxe
  • 0702-641155
  • 0511-64155

  • Presskontakt
  • presskontakt
  • olof.bergvall@slu.se
  • 090-7868211
  • 072-2362915

  • Presskontakt
  • Kommunikatör
  • SLU Alnarp
  • anette.neldestam@slu.se
  • 040-415004
  • 0708-470737

Om Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.

Adress

  • Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
  • Box 7070
  • 750 07 Uppsala
  • Vår hemsida