Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

– Fantastiskt, nu är framtiden snart på plats i Alnarp. Vinnova beviljade 10 miljoner kronor för projektet Växtproteinfabriken eller som den heter på engelska Plant Protein Factory, säger professor Eva Johansson, SLU i Alnarp, tilltänkt styrgruppordförande för Proteinfabriken.

Projektet syftar till att bygga, utveckla och sätta på plats en pilotanläggning för att extrahera och ta till vara olika proteiner och proteinfraktioner från växter. Proteinerna kommer att användas i en uppsjö av produkter både inom livsmedelsindustrin men också för kosmetika och i medicinska applikationer. Möjligheter att använda dem i högvärdiga foderprodukter finns också. I första steget kommer fokus att vara på proteiner från grön biomassa, det vill säga från gröna blad och gröna växtdelar.

– Vi har ett tiotal industrier som är med i ansökan för att få tillgång till våra proteiner och prova dem i olika produkter, säger Carl Jonson på SLU Holding AB, som har varit med och tagit fram konceptet och ansökan.

– Idéerna gällande Proteinfabriken kommer från Eva Johansson och Bill Newson på Institutionen för växtförädling på SLU Alnarp, säger Carl Jonson.

– Intresset från industrin är stort. Det finns många fler företag än de som nu är med som har ett intresse i detta. Och för SLU Holding AB är detta mitt i prick, menar Carl Jonson. Vi tror på att Proteinfabriken kommer att utvecklas till ett fullskaligt företag med hjälp av Vinnovas satsning.

Proteinfabriken har som mål att bygga upp en verksamhet runt proteiner från grön biomassa. En av innovationerna inom projektet är att utvinningen av proteinet kopplas samman med utvinning av andra komponenter, till exempel antioxidanter och fibrer, samt till biogasanläggningar som kan nyttja resterna från Proteinfabriken till att producera biogas.

– Genom att ta till vara en kaskad av produkter från biomassan ökar hållbarheten i produktionen, både ekonomiskt, socialt och miljömässigt, säger Bill Newson, blivande forsknings- och utvecklingschef i Proteinfabriken.

I och med att Proteinfabriken syftar till proteinextraktion och rening i olika grad, samt till nya produkter, kommer pilotanläggningen att ha bäring också på andra proteiner än de som finns i grön biomassa, och möjligheter till nya produktionslinjer är uppenbara.

– Vi ser detta som en del i en mycket större framtida satsning på ny proteinprodukter inom både foder-, livsmedels- och kosmetikaprodukter, säger Viveka Sernvi Hansson som tillträder som projektledare på Proteinfabriken med start från den 1 januari 2019.

– Proteiner från växter är ett hett ämnesområde just nu. Vi kommer att koppla växtförädlingsprojekt på proteingrödor inom SLU Grogrund – Centrum för växtförädling av livsmedelsgrödor, till möjligheterna för produktutveckling inom Proteinfabriken, säger Eva Johansson.

Kontakt:

Professor Eva Johansson, SLU eva.johansson@slu.se tel 040-41 55 62
Carl Jonson, SLU Holding carl.jonson@slu.se tel 0722-11 75 77

Stiftelsen Svensk Lantbruksforskning har beviljat tre miljoner kronor till ett projekt om lantbrukarnas erfarenheter av hot, brott och kritik mot djurproduktion i Sverige. Projektet är ett samarbete mellan SLU Alnarp, KTH och LRF.

Lantbrukare med djurproduktion kan uppleva olika typer av kritik mot sin verksamhet via media och inspekterande myndigheter. På en annan nivå kan det ske hot, skadegörelser och andra kriminella handlingar riktade mot verksamheten, men också mot företagaren, familjemedlemmar och anställda.

Professor Peter Lundqvist vid institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, AEM, har beviljats tre miljoner kronor för att undersöka området. Forskningsprojektet genomförs i samarbete med professor Vania Ceccato vid Kungliga tekniska högskolan, KTH och Anders Drottja, krisberedskaps- och arbetsmiljöansvarig på Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

­­– Detta är mycket angelägna frågor för Sveriges lantbrukare som upplever allt mer hot, brott och kritik mot sin djurproduktion. Det rapporteras ofta om dessa frågor i media, men det saknas fördjupade kunskaper om konsekvenserna för såväl individer som drabbade företag. Jag är övertygad om att vårt tvärvetenskapliga angreppssätt i samverkan med LRF och KTH kommer att leda till såväl ökade kunskaper som förslag på konkreta åtgärdsstrategier, säger Peter Lundqvist.

I projektet Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion - lantbruksföretagarnas perspektiv ligger fokus på lantbrukarna. Inte som offer, utan genom att visa hur de hanterar och agerar på den kritik och hot de utsätts för. Konsekvenser för individer och verksamheter, hälsa, sociala och ekonomiska förhållanden kommer att bedömas. Resultatet av forskningen ska omsättas i en handlingsplan med konkreta förslag om vilka åtgärder som behövs för att skapa en bättre livskvalitet för djurproducerande lantbrukare.

Kontakt:

Peter Lundqvist, peter.lundqvist@slu.se tel 070-729 61 15

Vania Ceccato, vania.ceccato@abe.kth.se 08-790 86 25, 073-664 90 70

Anders Drottja, anders.drottja@lrf.se tel 08-787 50 10, 0771-573 573

En ny HELCOM-rapport om tillståndet för kustfisk i Östersjön visar att bara hälften av områdena som utvärderats når god status. Ett förändrat klimat, övergödning, fiske och exploatering av nyckelhabitat är några av de faktorer som påverkar hur fisken mår.

Statusen för kustfisk varierar mellan områden, men bara drygt hälften av alla områden som inkluderats i utvärderingen når upp till god status. Generellt är statusen bättre i de norra delarna av Östersjön där abborre är nyckelart i kustfisksamhället, jämfört med mer sydliga delar. Statusen för karpfiskar som mört är otillfredsställande i flera områden även i norr, framförallt beroende på höga tätheter.

Resultaten presenterades nyligen i HELCOM rapporten Status of coastal fish communities in the Baltic Sea during 2011-2016 – the third thematic assessment som beskriver tillståndet för kustfisk i Östersjön under de senaste åren. Rapporten sammanfattar statusen för kustfisk i de områden där HELCOMs medlemsländer utför provfisken. Den är skriven av expertnätverket för kustfisk i Östersjön, HELCOM FISH PRO II, används som underlag för uppföljning av HELCOMs aktionsplan för Östersjön och EU’s havsmiljödirektiv.

- Fisken på kusten är mycket viktig för flera ekosystemtjänster i Östersjön, såväl för samspelet mellan arter och funktionen i det kustnära ekosystemet som för det småskaliga yrkesfisket och fritidsfisket, säger Jens Olsson, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU (SLU Aqua) och ordförande för expertgruppen HELCOM FISH PRO II.

Fisken längs kusten påverkas av flera olika faktorer i miljön som övergödning, klimat, fiske och exploatering av nyckelhabitat. Samspelet med andra arter i födoväven som andra fiskar, fåglar och däggdjur påverkar också hur mycket fisk det finns. Hur viktiga dessa faktorer är varier dock mellan olika kustområden och fiskarter, visar rapporten.

I rapporten presenteras också vilket vetenskapligt stöd det finns för olika åtgärder som kan vidtas för att stärka och återskapa kustfisksamhällen i Östersjön. Bland de åtgärder som kan anses verksamma finns olika former av fiskeregleringar som fiskeförbud, reglering av tillåtna fiskeredskap, skydd av nyckelhabitat och habitatrestaureringar.

- Uppföljning och utvärdering av åtgärder är idag tyvärr ofta en eftersatt del av förvaltningen. Vi hoppas att rapporten kan bidra med ny kunskap om tillståndet för fisken på kusten och även utgöra underlag för framtida hållbar förvaltning av denna viktiga resurs, säger Jens Olsson.

Länk till rapporten:

Status of coastal fish communities in the Baltic Sea during 2011-2016 – the third thematic assessment

Kontakt:

Jens Olsson, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
jens.olsson@slu.se, 010-478 41 44