Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Vid det årliga beslutet om utbildningsutbudet i juni, beslöt styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att de program som leder till jägmästar- och agronomexamen, från och med läsåret 2021–2022, anpassas till den så kallade Bolognamodellen, det vill säga treåriga kandidatprogram som kan kompletteras med tvååriga masterprogram.

Förutom detta beslutades om en master inriktad mot landskapets betydelse för produktion och konsumtion av mat samt för första gången möjlighet att läsa en pol.kand. vid SLU.

SLU erbjuder alltså fortsatt utbildningar som leder till jägmästar- och agronomexamen, där relevanta kandidatprogram, tillsammans med masterprogram, ersätter nuvarande fem agronomprogram och jägmästarprogrammet.

– SLU tar samhällsutmaningarna som rör hållbar och klimatsmart matproduktion, energi- och råvaruförsörjning och hälsosamma livsmiljöer för människor, djur och växter på allvar. Bolognaanpassningen av våra agrara och skogliga utbildningar tillsammans med de övriga förändringarna är en viktig förutsättning för att skapa moderna, attraktiva utbildningar som kan utvecklas med den flexibilitet som krävs utifrån arbetsmarknadens så väl som ungdomars situation i dag, säger SLU:s prorektor Karin Holmgren.

För ytterligare kommentarer:

Karin.Holmgren@slu.se , prorektor, tel 018-67 12 58

Nu är det beslutat vilka forskare som erhåller medel från Sällskapsdjurens forskningsfond, Ingeborg Ögrens Fond och Maj Johnsons fond, tre fonder som alla bidrar till forskning om våra sällskapsdjur.

Antalet ansökningar har fyrdubblats de senaste tre åren – från åtta stycken 2018 till 35 i år. En orsak till det ökade antalet sökande tros vara att medlen som betalas ut ökat markant. För fem år sedan delades endast mindre summor på runt 25 000 kr ut per år. Ett aktivt arbete med att synliggöra behovet av stöd till forskning kring sällskapsdjur, samt att medlen numera placeras hos Kammarkollegiet har lett till att fondernas tillgångar växt. I år kunde man därför betala ut hela 800 000 kr och mer förstärkning är på ingång. En testamentsgåva från en sann hundvän kommer att kunna möjliggöra viktig forskning med ett flertal miljoner under kommande år.

Gåvor gör stor nytta

Gabriella Lindgren, som är en av mottagarna i år och som får 500 000 kr från Maj Johnson fond menar att stödet är av stor betydelse:

– Med bidraget ges vi möjlighet att i stor detalj genomsöka arvsmassan hos katter med sjukdomen midline defect och jämföra dessa med friska kontrolldjur. Genom att först generera ett referensgenom för kattrasen Burma är målet att hitta de sjukdomsframkallande genetiska varianter som orsakar den mycket allvarliga defekten och på sikt så klart att kunna eliminera den. Alla delar i projektet utom finansieringen finns redan på plats, så det känns otroligt kul att kunna sätta igång med arbete nu direkt, att inte behöva vänta längre, säger hon.

Ordföranden i stiftelsen, dekanen för SLU:s VH-fakultet Rauni Niskanen, ser väldigt positivt på utvecklingen för fonderna:

– Sällskapsdjur är ett forskningsområde som det historiskt sett varit svårt att få pengar till. Tack vare generösa bidrag till fonderna kan vi stärka området och viktiga projekt kan genomföras som bidrar till verklig nytta för djurens, och inte sällan också, människors bästa.

2020 års stipendiater

Stiftelsen Sällskapsdjurens forskningsfond tilldelar Carl Ekstrand, Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (BVF), SLU 100 000 kr. Medlen skall användas i projektet Framtidens behandling av urinvägsinfektioner hos hund. Syftet med studien är att undersöka exponeringen av nitrofurantoin som har god effekt mot E-coli, i hundurin, för att ge ett gott behandlingsresultat och lägre antibiotikaresistensutveckling.

Ingeborg Ögrens fond tilldelar Maria Dimopoulou, Institutionen för kliniska vetenskaper (KV), SLU forskningsbidrag med 100 000 kr att användas i projektet Morbiditity and mortality of upper airway related diseases in a population of insured brachycephalic breeds in Sweden. Målet är attundersöka dödlighet kopplad till övre luftvägssjukdomar i en population av försäkrade svenska hundar mellan åren 2011–2016, och att jämföraresultaten mellan brakycefala och övriga hundraser registrerade i sammaförsäkringsbolag.

Tomas Bergström, Institutionen för husdjursgenetik (HGEN), SLU erhåller forskningsbidrag med 100 000 kr att användas i projektet A Wet Nose Leading the Way. Syftet med studien är att minska risken för att ledarhundar drabbas av ärftliga ögonsjukdomar.I samarbete med Synskadades riksförbund ska samtliga aktiva ledarhundar undersökas för en mutation iABCA4-genen som ger en form av Stargardts sjukdom och allvarlig synnedsättning hos hundar.

Maj Johnsons fond tilldelar Gabriella Lindgren, Institutionen för husdjursgenetik (HGEN), forskningsbidrag med 500 000 kr att användas i projektet Development of a genetic test for midline defect in cats.Projektet ska ta fram ett test för att påvisa en dödlig genetisk kattsjukdom, midline defect, som har ökat markant på raserna Burma, Bengal, Burmilla och Korat de senaste tio åren.

Om Sällskapsdjurens forskningsfond

Sällskapsdjurens forskningsfond (SFF) är en insamlingsstiftelse som har Kronprinsessan Victoria som beskyddare. Till insamlingsstiftelsen kommer kontinuerligt bidrag från privatpersoner, företag och föreningar som går till att stötta forskning om sjukdomar som drabbar hund och katt.

För information om SFF och de övriga fonderna: https://www.slu.se/fakulteter/vh/forskning/sallskapsdjurens_forskningsfond/

Kontaktinformation:

Åsa Formo, fundraiser, sekreterare SFF
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap

Telefon: 018-67 25 70

E-post: asa.formo@slu.se

Rauni Niskanen, dekan, ordförande för SFF
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU
Telefon: 018-67 16 07
E-post: rauni.niskanen@slu.se

Hermann och Mille har ingenting att göra med nämnda forskningsprojekt men ställer gärna upp på bild.