Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) fick under sommaren 2017 ett uppdrag från Näringsdepartementet att inrätta ett program för industridoktorander i anslutning till den nationella livsmedelsstrategin. För ändamålet anslogs 15 miljoner kr från statsbudgeten.

Programmet kommer att omfatta tio doktorander och SLU bjöd in livsmedelsbranschen under hösten att formulera utmaningar lämpliga att forska om. Trettio intresseanmälningar kom in från hela landet inom vitt skilda delar av livsmedelsområdet från odling och råvaruproduktion till lagring, produkter och konsumentaspekter. Under vintern har ett intensivt arbete bedrivits med urval och att se om företagens utmaningar kan transformeras till bra forskningsfrågor för doktorander. Företagen har också fått identifiera lämpliga doktorandkandidater. I dag har beslutats vilka tio projekt som ska få genomföras, se www.slu.se/industridoktorander för en lista över projekten.

– Vi är glada och stolta över det mycket stora intresse som livsmedelsbranschen visat för samverka med SLU och att genom forskning och doktorander försöka att lösa centrala utmaningar, säger SLUs vicerektor för samverkan Erik Fahlbeck. Dessvärre hade vi inte möjlighet att acceptera alla kvalificerade förslag inom detta initiativ.

– Vi kommer därför nu att göra vad vi kan för att även de initiativ som inte kommit med inom denna finansiering ska kunna hitta andra vägar till genomförande. Genom initiativet har vi fått många positiva relationer med en rad företag i livsmedelssverige som vi vill fortsätta utveckla, säger Erik Fahlbeck.

Pengarna från departementet räcker till en del av kostnaderna och sedan täcker SLU respektive företagen återstoden. Doktoranderna kommer att vara anställda inom företagen och tillbringa ungefär 80 procent av sin arbetstid vid SLU under fem år för att doktorera.

– Vår doktorand kommer att arbeta med att utveckla lagring och sorter så att vi ska kunna erbjuda Sveriges konsumenter svenska äpplen året om, förklarar Henrik Stridh, VD på Äppelriket i Kivik som är ett av de företag som nu får möjlighet att ha en egen industridoktorand.

Doktorandprojekten smygstartar redan nu under våren för att utnyttja årets odlingssäsong och kommer att vara i full gång efter sommaren.

För ytterligare upplysningar:

Vicerektor för samverkan Erik Fahlbeck, erik.fahlbeck@slu.se, tel 073-087 35 44

Projektledare för LivsID Bengt Persson, bengt.persson@slu.se, tel 070-811 73 03

Vår tids stora globala miljöproblem kräver praktisk och tvärvetenskaplig kunskap för att kunna hanteras. Under våren 2018 presenterar IPBES (The Intergovernmental Science Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services) fem stora rapporter om läget för den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna i världen, och om nya vägar framåt för samhällsutvecklingen. Vad betyder IPBES-rapporten för Europa, för det fortsatta arbetet med biologisk mångfald i Sverige? Detta tas upp i Mångfaldskonferensen 2018 som äger rum den 17 oktober i Stockholm, i ett samarrangemang mellan Centrum för biologisk mångfald, Naturvårdsverket, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademin, (KSLA) och Naturhistoriska riksmuseet.

Den biologiska mångfalden är grunden för människans existens, våra ekonomier och vår fysiska och mentala hälsa. Hoten mot biologisk mångfald är, tillsammans med klimatförändringarna det stora globala hotet i vår tid. Biologisk mångfald uppfattas ibland som skydd av hotade arter. Men det är så mycket mer; det är mångfald i ekosystem och landskap, i skyddad natur såväl som i vardagslandskap. För att hantera hoten måste alla sektorer i samhället bidra och hitta vägar, som i hela landskapet leder till bibehållen biodiversitet. Jordbruk och skogsbruk, som med sin stora areellt täckande verksamhet har ett stort ansvar för att skydd och skötsel sker på ett sådant sätt så att de ger bibehållen biodiversitet.

IPBES samlar, sammanställer och presenterar världens rådande kunskap på området biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Under våren 2018 presenterar IPBES ett antal rapporter om läget för den biologiska mångfalden i världen. Det ekologiska läget och de samhälleliga drivkrafterna bakom utrotning av arter och förstöring av ekosystem utvärderas. Redogörelserna ska ligga till grund för politiker och andra makthavare när de fattar beslut. De lägger alltså fram förslag till vägar framåt.

I Sverige har vi ett antal miljömål som utgångspunkt för miljöarbetet i stort. Miljökvalitetsmålet om Ett rikt växt- och djurliv är inte uppnått, och kommer inte kunna nås med befintliga styrmedel och åtgärder: arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem utarmas, vilket leder till allvarliga samhälleliga konsekvenser. Men kan de nya internationella utvärderingarna av kunskapen om biologisk mångfald och ekosystemtjänster ge oss nya insikter för det svenska arbetet? Detta kommer att diskuteras på konferensen.

Konferensen med temat Biologisk mångfald och samhällsutveckling – Nya vägar framåt? tar sin utgångspunkt i resultaten från dessa rapporter, samt en ny IPBES-liknande studie om livsmiljöer i nordiska kustområden. På konferenser kommer vi att informera om resultaten från dessa omfattande utvärderingar, och diskutera om och hur dessa resultat kan bidra till det svenska arbetet med biologisk mångfald.

Konferensen riktar sig till dig som är intresserad av och arbetar med samhällsutveckling och miljö- och naturvård, och som vill vara med och utveckla och diskutera lösningar för att bättre nå våra miljömål.

Boka datumet!

17 oktober på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Information uppdateras kontinuerligt på www.slu.se/mk18

Arrangörer är Centrum för biologisk mångfald (SLU och Uppsala universitet), Naturhistoriska riksmuseet, Naturvårdsverket och Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA).

Konferensen är en del av de årligt återkommande Mångfaldskonferenserna som arrangeras av Centrum för biologisk mångfald.

Kontakt:

Tuija Hilding-Rydevik, föreståndare CBM,+46 70 363 00 59, tuija.hilding-rydevik@slu.se

Cecilia Lindblad, nationellt ansvarig IPBES Sverige, +46 76 115 17 31, cecilia.lindblad@naturvardsverket.se

Margareta Ihse, ordf. i KSLA:s kommitté för landskapsfrågor, +46 70 763 15 17.

Fakta/IPBES:

IPBES är den biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC. IPBES är en internationell mellanstatlig plattform för biologisk mångfald och ekosystemtjänster med syfte att bedöma tillståndet för planetens biologiska mångfald, ekosystem och dess betydelse för människors välbefinnande, samt att ta fram kunskap om fungerande politiska strategier för beslutsfattare runt om i världen.

Läs mer om IPBES på www.ipbes.net