Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Med en 36:e plats på världslistan rankas SLU som Sveriges bästa ”unga universitet” i Times Higher Educations rankning. Listan omfattar 250 lärosäten i 55 länder, alla under 50 år gamla.

– Det är glädjande att vi håller kvar vår position bland topp 50. Konkurrensen här är stenhård och speciellt de nya asiatiska universiteten kommer starkt, säger SLU:s rektor Peter Högberg.

– Inte minst är det ett mycket gott betyg till våra medarbetare både inom forskningen, utbildningen och i stödfunktionerna, säger Peter Högberg.

Times Higher Education, THE, är en av världens högst värderade universitetsrankingar. Universitet och högskolor utvärderas utifrån fem kriterier: utbildning, forskning, citeringar, internationalisering och extern finansiering.

SLU placerar sig bra på fler av THE:s rankningar. I den senaste världsomfattande listan på över alla lärosäten har SLU en plats i spannet 251–300.

I rankningen av världens universitet under 50 år finns tre från Sverige med. Förutom 41-åringen SLU också Örebro på plats 62 och Linköping på plats 73.

I topp ligger Hong Kong University of Science and Technology följt av École Polytechnique de Lausanne i Schweiz och Singapore University.

https://www.timeshighereducation.com/

För att bli en skicklig ryttare som gör hästen rättvisa krävs även avsutten träning. Istället för att enbart träna till häst bör varje ryttare träna sin motorik och balans på annat sätt som ger bättre kroppskontroll. Det konstaterar Maria Terese Engell i en doktorsavhandling inom ridkonst vid SLU.

Hon har studerat hur ryttare på hög nivå använder sin kropp vid ridning. Detta kan ge underlag för studier om hur ryttarens balans kan förbättras och därmed skapa bättre ridning samt friskare häst och ryttare.

Vid alla typer av ridning är det viktigt att hästen arbetas för att bli lika stark och smidig i bägge sidor. Hästen föds med och utvecklar ofta asymmetrier i sitt rörelsemönster, men genom utbildning och träning kan hästen bli mer liksidig. Inom ridsporten anses det allmänt att ju mer symmetrisk ryttaren är desto bättre kan denna påverka hästen. En asymmetrisk ryttare kan däremot skapa en asymmetrisk tryckbelastning på hästens rygg vilket förhindrar eller försvårar en liksidig kommunikation. Detta kan ge skador för både häst och ryttare.

Maria Terese Engell har studerat ryttare som tävlar i dressyr på hög nivå (Grand Prix) och ryttare på medelsvår nivå. Hon registrerade ryttarnas sits, position och balans med objektiva metoder såväl när de satt till häst som på en balansstol. Bland annat hur ryttaren koordinerar rörelserna i och mellan sitt huvud, bröst, bäcken och fot samt hur ryttaren agerar i samklang med hästen.

De metoder som användes i studierna var objektiva tryck- och rörelsemätningar med hög precision. Vid rörelseanalysen, oavsett om det gällde häst eller ryttare, analyserades individen sedd från sidan respektive bakifrån.

De ryttare som valdes ut hade alla gemensamt att de pronerade (gick på insidan av foten) på någon av sina fötter, vilket är vanligt hos unga vuxna i Europa. Tidigare studier har visat på ett samband mellan pronation och hur en människa roterar sitt bäcken.

Oliksidighet hos många ryttare

Resultaten från studierna visade att det fanns en tydlig oliksidighet mellan vänster och höger sidas rörelser hos majoriteten av ryttarna. Eftersom det är ett mål att vara liksidig som ryttare kan det antas att ryttarna i studien inte hade förmågan att kontrollera eller vara medvetna om hur huvud, bröst och bäcken rörde sig i förhållande till varandra när de satt, gick eller red.

– I studierna, både på balansstol och i en jämförelse mellan ryttarens position på vänster och höger volt under ridning, använde de större rörelser i bröstet och betydligt mindre i bäckenet. För att en ryttare ska kunna utföra exakta rörelser med sätet, utan att mista balansen, behöver huvud och bröst centreras samt överdrivna rörelser undvikas, säger Maria Terese Engell.

Begrepp som balans, liksidighet, sittben och symmetri är begrepp som används mycket inom ridundervisning men som förmodligen kunde ges en tydligare innebörd om ryttaren hade större förståelse för och skicklighet i att kontrollera sin egen kropp.

Detta talar för att specifik avsutten träning, bland annat på en balansstol, där ryttaren kan ha fullt fokus på sin egen kropp, kan leda till att kommunikationen och koordinationen mellan häst och ryttare blir bättre.

Genom att ta fram mer precisa och tydliga definitioner av ryttarens grundläggande position och rörelsemönster kommer det att bli enklare att karaktärisera vad som är goda ridtekniska färdigheter. På detta sätt kan sporten utvecklas i en positiv riktning både vad gäller ökad prestation och för ökad hälsa hos häst och ryttare.

Längre populärt skrivna sammanfattningar på svenska respektive norska finns på s. 67-73 i avhandlingen (se länk nedan). 

Forskningen har finansierats av den legendariska dressyrryttaren Ulla Håkanson.

-------------------------------------

Maria Terese Engell försvarar sin avhandling Postural control in skilled riders den 8 juni 2018 vid SLU i Uppsala.

Opponent: Professor Henry Chateau, École Nationale Vétérinaire d'Alfort, Frankrike
Tid: 2018-06-08 09:15
Lokal: Sal L, Undervisningshuset, Ultuna, Uppsala

Länk till avhandlingen:
https://pub.epsilon.slu.se/15488/

Mer information

Maria Terese Engell
Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, SLU
mariaterese.engell@slu.se, +47 951 12 311

Lars Roepstorff, professor vid samma institution
lars.roepstorff@slu.se, 070-542 31 43

Pressbild

(Får publiceras fritt i artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

Maria Terese Engell. Foto: Rebecca Mender