Var beredd på känslornas bakåtsträvande kraft när du försöker tänka nytt - eller förändra något i ditt liv.

När jag genomgick psykoterapi och andra samtalsbaserade förändringsmetoder så var det jag som klient/patient som skulle föra samtalet till 80- 90%, terapeuten lyssnade och gjorde inte speciellt mycket aktivt för att jag skulle förstå något speciellt. 

Jag blev tryggare kortsiktigt, vaggades in i en falsk tillit, men lärde mig egentligen inte något nytt som kunde lösa mina tillstånd. För att lösa komplicerade tillstånd krävs en helt ny förståelse. På något sätt finns en tro om att jag som patient genom att kommunicera ut mina sjuka tankemönster och hitta orsaken till dessa samtidigt ska rita en karta som leder till lösningen. Förutom det ska jag också samtidigt följa kartan trots att jag är uppfylld av det sjuka och helt vilse i mitt tillstånd. 

Av ovanstående skäl är forskningen också fast i samma tänk och kan inte hitta lösningen eftersom siktet är felinställt på fel mål. Det krävs ett minimum av komplexitet och en tydlig väg - inte mer forskning om samma detaljerade komplexitet ur mikro och makro perspektiv som inte har skapat någon förändring för dom som behöver hjälp på decennier.

När jag själv idag jobbar med klienter idag så för jag samtalet till 80-90% och leder konkret klienterna till en förståelse för processkartan som gör patienten till en orienterare genom sina egna problem efter inlärningsprocessen. 

Jag blir en psykologisk orienteringstränare som leder klienterna genom fokuserade samtal som skapar verklig förståelse och löser upp det första problemet som alltid är att komma ur sitt komplexa tänkande genom en visuell överblick så att processen ska kunna bli fruktsam genom just den visuella överblicken. 

Den visuella överblicken - processkartan skapar - mod att lämna processen - dem skapar också tillit och trygghet för den process som ska orienteras igenom, vilket innebär att man vågar stanna kvar under processtiden till målet är nått.  Enkelt och logiskt och en naturlag som alltid varit grunden när människan framgångsrikt löst komplexa problem.

Om du går till en orienteringstränare som ska lära dig orientering så är principen likadan, att lära ut kartan blir viktigast, inte att lyssna på mina oroade tankemönster eller annat i första hand även om man samtidigt ödmjukt får stilla oro och annat. Det är det absolut viktigaste att förstå i all komplex hantering av problem som ska lösas.

Det överdrivna lyssnandet och grävandet är något som tillhör metoder och terapeuter som inte alls vet hur problemet ska lösas och inte har  har en väg utstakad redan när man möter klienten/patienten..

Trots att jag skriver detta och visar det logiskt så vet jag att det är svårt att ta till sig. Vi är så låsta i det vi präglats att tänka att alla försök att visa något som tidigare inte uppfunnits kommer att motarbetas med automatik av gamla präglade tankemönster och föreställningar med kretsloppets enorma kraft.

En aforism som beskriver den kraften:
"Var beredd på känslornas bakåtsträvande kraft när du väljer att förändra något i ditt liv"

Kontakta mig - jag visar dig vägen, tydligt.