Blogginlägg -

Skyddsrum – för din fysiska säkerhet vid kris och krig

65 000 lokaler. Sju miljoner personer. 0,75 kvadratmeter. Tjugohundratvå. Det är de grundläggande siffrorna för vårt bestånd av skyddsrum.

Vi har idag 65 000 skyddsrum, anpassade för sju miljoner människor (alltså runt 70 procent av befolkningen), rummen är dimensionerade för att maxantalet människor ska inrymmas på 0,75 kvadratmeter per person i skyddsrummet – och senast ett skyddsrum färdigställdes i Sverige var 2002.

Skyddsrum - en del av befolkningsskyddet

I samband med andra världskriget byggdes civila skyddsrum som blev en del av det så kallade ”befolkningsskyddet”. Befolkningsskyddet är de åtgärder som görs för att skydda befolkningen och civil egendom från krigets verkningar. Däri inbegrips sådant som utrymning och inkvartering samt tillhandahållande och iordningsställande av skyddsrum och skyddade utrymmen, med mera.

Så används ett skyddsrum

Skyddsrummen är märkta med skylt (som bilden ovan). Det finns dels ”normalskyddsrum” i bostadshus och industrifastigheter som exempelvis en källare eller ett garage, dels finns bergskyddsrum i till exempel Katarinaberget i Stockholm. Många skyddsrum är inte i bruk under fredstid utan kan omvandlas till skyddsrum vid behov.

Ingen tillhör något särskilt skyddsrum, vilket gör det desto viktigare att hålla koll på var ditt närmaste skyddsrum finns. I skyddsrum ska det finnas tillgång till värme, vatten, ventilation och toalettmöjligheter för minst tre dygn. Vidare uppmuntras att ta med saker som man packat i sin krislåda.

Bege dig till ett skyddsrum vid flyglarm

När det går ett flyglarm måste alla omedelbart bege sig till närmaste skyddsrum eller annat skyddande utrymme såsom en källare, tunnel eller tunnelbanestation. Skyddsrummen ger skydd mot stridsmedel, såsom mot stötvåg och splitter, gasbeläggning, biologiska stridsmedel, brand och joniserande strålning.

Mitt främsta tips är att hålla koll på var skyddsrummen finns – det kan du hitta på https://gisapp.msb.se/apps/kartportal/enkel-karta_skyddsrum/

Ämnen

  • Data, Telekom, IT

Kategorier

  • säkerhetspolitik
  • säkra nät

Kontakter

Teracom Pressavdelning

Presskontakt 08-555 421 55

Relaterat innehåll

Sjukvårdens roll i händelse av kris eller krig

Hur ska vård och sjukvård ställas om och prioriteras vid kris och krig? Det är en fråga som aktualiserats i samband med senaste tidens satsningar på att höja Sveriges krisberedskap. Ytterst måste sjukvården ha nödvändiga förutsättningar för att skydda de mest skyddsvärda.

​Varför Krisberedskapsveckan är viktig för Sverige

Sveriges andra Krisberedskapsvecka gick av stapeln i måndags. Veckan har som mål att fler aktörer och samhällsmedborgare ska aktiveras i den gemensamma krisberedskapen, men ansvaret ligger på oss alla för att sprida kunskapen.

Totalförsvar, beredskapslager och attityder

Sverige har fått ett EU-uppdrag att inrätta en central lagerkapacitet för EU:s samlade civila krishanteringsinsatser. Lagerkapaciteten ska förläggas till Kristinehamn, där MSB redan har ett lager för beredskapsändamål. Marcus Hartmann reflekterar över den attitydförändring som detta symboliserar.

​Storstad eller landsbygd – olika förberedda för kris och krig

Samtidigt som Sveriges totalförsvar är beroende av befolkningens beredskap, är enskilda individer otroligt sårbara utan samhällets försörjning och logistik. Vid kris och krig behöver vi alla kunna garantera vår egen krishantering, inte minst om man ser till olika förutsättningar beroende på var vi bor.

Teracoms frågor under Almedalen 2018

Almedalsveckan är slut för i år, och jag tänkte dela med mig av några reflexioner. Det är valår i år, vilket alltid höjer temperaturen. Alla partiledare var på plats och det var även i år över 4 000 seminarier i det officiella programmet. En växande trend är att fler och fler seminarier och samtal webbsänds, och ofta ligger kvar för att kunna ses i efterhand.