​Varför Krisberedskapsveckan är viktig för Sverige

Sveriges andra Krisberedskapsvecka gick av stapeln i måndags. Veckan har som mål att fler aktörer och samhällsmedborgare ska aktiveras i den gemensamma krisberedskapen, men ansvaret ligger på oss alla för att sprida kunskapen.

Med allt från föredrag, kurser och utställningar, till montervisning av krislådor, öppet hus på Räddningstjänsten och tävlingar där man kan vinna en vevradio, har 240 deltagande kommuner försökt nå ut med budskapet om att höja allas medvetenhet och förberedelser inför en kris.

Flera aktörer har tillsammans tagit fram Krisberedskapsveckan. MSB har tagit hjälp av en referensgrupp bestående av bland andra Försvarsmakten, Energimyndigheten, Livsmedelsverket, Frivilliga försvarsorganisationernas samarbetskommitté (FOS) och SKL. Veckan håller på till söndag den 3 juni, men krisberedskapen är ett ständigt pågående projekt för oss alla.

Unga storstadsbor behöver aktivera sin krismedvetenhet

Krisberedskapsveckan är ett viktigt initiativ, men vi får inte ledas till att tro att detta är tillräckligt. Förberedelsenivån hos gemene svensk är fortfarande låg – i undersökningar gjorda av Demoskop från 2017 visade det sig att endast 35 procent vet vad de ska göra när en kris inträffar.

Förra årets kampanj nådde visserligen 56 procent av befolkningen, men bland dessa fick kampanjen störst genomslag i åldersgruppen 65 år och uppåt (77 procent). Till dess motsats fick Krisberedskapsveckan lägst genomslag bland personer mellan 18 och 34 år (44 procent).

Därtill ska sägas att genomslaget i Stockholm och andra storstads- och stadsområden var lägre. Unga storstadsbor är alltså den viktigaste målgruppen för riktade informationskampanjer om krisberedskap.

Så gör vi för att sprida kunskap om krisberedskap

För att lyckas med att höja medvetenheten kring krisberedskap behöver vi bredda kampanjerna. Bästa sätt att göra det på är att använda alla möjliga kanaler – både traditionella och digitala – och anpassa budskapen till olika målgrupper. Där har varje samhällsmedborgare ett ansvar att delta i informationsspridningen.

Samtidigt har vi också ett ansvar att hjälpa våra medmänniskor till beredskap. Jag brukar säga att man ska tala med sin granne som en första beredskapsåtgärd.

Ett nästa steg är att ständigt hålla sig uppdaterad genom att bland annat läsa instruktionsbroschyren ”Om krisen eller kriget kommer” som nu delats ut till alla Sveriges hushåll. Sedan bör man för all del packa sin egna krislåda. Läs gärna också mer om Krisberedskapsveckan på MSB:s hemsida.