Blogginlägg -

​Varför Krisberedskapsveckan är viktig för Sverige


Sveriges andra Krisberedskapsvecka gick av stapeln i måndags. Veckan har som mål att fler aktörer och samhällsmedborgare ska aktiveras i den gemensamma krisberedskapen, men ansvaret ligger på oss alla för att sprida kunskapen.

Med allt från föredrag, kurser och utställningar, till montervisning av krislådor, öppet hus på Räddningstjänsten och tävlingar där man kan vinna en vevradio, har 240 deltagande kommuner försökt nå ut med budskapet om att höja allas medvetenhet och förberedelser inför en kris.

Flera aktörer har tillsammans tagit fram Krisberedskapsveckan. MSB har tagit hjälp av en referensgrupp bestående av bland andra Försvarsmakten, Energimyndigheten, Livsmedelsverket, Frivilliga försvarsorganisationernas samarbetskommitté (FOS) och SKL. Veckan håller på till söndag den 3 juni, men krisberedskapen är ett ständigt pågående projekt för oss alla.

Unga storstadsbor behöver aktivera sin krismedvetenhet

Krisberedskapsveckan är ett viktigt initiativ, men vi får inte ledas till att tro att detta är tillräckligt. Förberedelsenivån hos gemene svensk är fortfarande låg – i undersökningar gjorda av Demoskop från 2017 visade det sig att endast 35 procent vet vad de ska göra när en kris inträffar.

Förra årets kampanj nådde visserligen 56 procent av befolkningen, men bland dessa fick kampanjen störst genomslag i åldersgruppen 65 år och uppåt (77 procent). Till dess motsats fick Krisberedskapsveckan lägst genomslag bland personer mellan 18 och 34 år (44 procent).

Därtill ska sägas att genomslaget i Stockholm och andra storstads- och stadsområden var lägre. Unga storstadsbor är alltså den viktigaste målgruppen för riktade informationskampanjer om krisberedskap.

Så gör vi för att sprida kunskap om krisberedskap

För att lyckas med att höja medvetenheten kring krisberedskap behöver vi bredda kampanjerna. Bästa sätt att göra det på är att använda alla möjliga kanaler – både traditionella och digitala – och anpassa budskapen till olika målgrupper. Där har varje samhällsmedborgare ett ansvar att delta i informationsspridningen.

Samtidigt har vi också ett ansvar att hjälpa våra medmänniskor till beredskap. Jag brukar säga att man ska tala med sin granne som en första beredskapsåtgärd.

Ett nästa steg är att ständigt hålla sig uppdaterad genom att bland annat läsa instruktionsbroschyren ”Om krisen eller kriget kommer” som nu delats ut till alla Sveriges hushåll. Sedan bör man för all del packa sin egna krislåda. Läs gärna också mer om Krisberedskapsveckan på MSB:s hemsida.

Ämnen

  • Data, Telekom, IT

Kategorier

  • homeland security
  • säkerhetspolitik
  • säkra nät

Kontakter

Teracom Pressavdelning

Presskontakt 08-555 421 55

Relaterat innehåll

Packa din krislåda redan idag

Vad behövs för den egna beredskapen? Nu får beredskapsfrågorna förnyad kraft och uppmärksamhet i samhällsdebatten och bland myndigheter i och med MSB:s broschyr "Om krisen eller kriget kommer"

Fungerande transport och drivmedelsförsörjning – samhällets bas i kris och krig

Fungerande transport och drivmedelsförsörjning är en viktig bas i kris och krig och man kan tycka att transportsektorn borde vara högt prioriterat i Sveriges krisberedskap. Ändå konstaterar Försvarsberedningen att berörda myndigheter behöver tydligare planera och investera i transportinfrastrukturen för att ”öka robustheten och beredskapen för krigsförhållanden.

Har du kontanter hemma?

I detta blogginlägg skriver Marcus Hartmann att det sällan diskuteras hur vi ska förbereda oss för byteshandel när samhällsresurserna är knappa och vi inte har tillgång till elektronisk kommunikation.

Totalförsvar, beredskapslager och attityder

Sverige har fått ett EU-uppdrag att inrätta en central lagerkapacitet för EU:s samlade civila krishanteringsinsatser. Lagerkapaciteten ska förläggas till Kristinehamn, där MSB redan har ett lager för beredskapsändamål. Marcus Hartmann reflekterar över den attitydförändring som detta symboliserar.

Skyddsrum – för din fysiska säkerhet vid kris och krig

65 000 lokaler. Sju miljoner personer. 0,75 kvadratmeter. Tjugohundratvå. Det är de grundläggande siffrorna för vårt bestånd av skyddsrum.

Sjukvårdens roll i händelse av kris eller krig

Hur ska vård och sjukvård ställas om och prioriteras vid kris och krig? Det är en fråga som aktualiserats i samband med senaste tidens satsningar på att höja Sveriges krisberedskap. Ytterst måste sjukvården ha nödvändiga förutsättningar för att skydda de mest skyddsvärda.

Vem är Hesa Fredrik?

Sju sekunders kraftigt tutande, 14 sekunders tystnad. Varje gång hoppar man till lite grann innan man hunnit kolla klockan och almanackan. Just det, klockan är 1500 och det är första helgfria måndagen i sista månaden i kvartalet - Hesa Fredrik testas.

​Storstad eller landsbygd – olika förberedda för kris och krig

Samtidigt som Sveriges totalförsvar är beroende av befolkningens beredskap, är enskilda individer otroligt sårbara utan samhällets försörjning och logistik. Vid kris och krig behöver vi alla kunna garantera vår egen krishantering, inte minst om man ser till olika förutsättningar beroende på var vi bor.

”Nytt blåljusnät prioriterad fråga” – MSB:s GD på Rakeldagen

I mångt och mycket har mina texter handlat om de sårbarheter vi ställs inför i vår tid. Konsekvensen av detta är att vi måste stå redo för nya hot och utmaningar. Just det var temat för Rakeldagen – vår beredskap om krisen kommer. En förutsättning för vår beredskap är att frågan om ett nytt blåljusnät avgörs, vilket MSB:s generaldirektör tog upp som en högprioriterad fråga för nästa regering.

Teracoms frågor under Almedalen 2018

Almedalsveckan är slut för i år, och jag tänkte dela med mig av några reflexioner. Det är valår i år, vilket alltid höjer temperaturen. Alla partiledare var på plats och det var även i år över 4 000 seminarier i det officiella programmet. En växande trend är att fler och fler seminarier och samtal webbsänds, och ofta ligger kvar för att kunna ses i efterhand.