Blogginlägg -

Teracoms frågor under Almedalen 2018

Almedalsveckan är slut för i år, och jag tänkte dela med mig av några reflexioner. Det är valår i år, vilket alltid höjer temperaturen. Alla partiledare var på plats och det var även i år över 4 000 seminarier i det officiella programmet. En växande trend är att fler och fler seminarier och samtal webbsänds, och ofta ligger kvar för att kunna ses i efterhand.

Försvarsfrågor i topp på agendan

Jag vill börja med att lyfta fram två paradoxer. Den första paradoxen är att säkerhets- och försvarsfrågor var hetare än någonsin så länge jag kan minnas – men samtidigt valde arrangörerna bakom den ”Försvarspolitiska arenan” att lägga ner den verksamheten, så seminarier på området fick husera på andra platser. Det är nog egentligen naturligt, om man tänker efter. Ju mer ”heta” och ”efterfrågade” seminarier om säkerhets- och försvarsfrågor är, desto mindre är behovet av att lyfta fram dem i ett samlat koncept.

Den andra paradoxen är att även om det är fler frågor ”på högkant” som rör Teracoms verksamhet, så valde Teracom att inte göra något eget seminarium eller rundabordssamtal. Vi har ju tidigare under våren gjort två profilerade seminarier som ägt rum i Stockholm och som har webbsänts.

Public service-utredningen

Flera seminarier handlade om det som är och förblir vår största verksamhet: logistiken bakom utsändningen av Public Service. Sålunda var det många som ville debattera Public Service-utredningen som ju avlämnade sitt slutbetänkande för bara ett par veckor sedan. Att Public Service där föreslås få en ny finansiering kan knappast ha undgått läsarna. I stället för att ta in en särskild avgift baserad på innehav av TV-apparat, så föreslås en öronmärkt avgift via skattsedeln från samtliga medborgare. Det ger en långsiktig trygg finansiering, men väcker principiella frågor vilket vi märkte i Almedalen.

Kriskommunikation och fake news

Sedan fanns det några seminarier om kommunikation vid kriser, och det fanns ett särskilt ”blåljustält” där flera sådana seminarier hölls. Själv var jag bl.a. inbjuden att tala som paneldeltagare i ett samtal om krisberedskap, och fick tillfälle att visa min vevradio – en symbol för krislådan som alla bör ha hemma, och för vår beredskap på individnivå.

En fråga som trendade starkt i Almedalen är den om fake news och påverkansoperationer – särskilt kopplat till riksdagsvalet i september. Jag har skrivit om sådana frågor tidigare,

Påverkansoperationer – någon testar oss, Ryskt presidentval - given utgång? Åtal mot ryska privatpersoner för påverkanskampanjer och Säkra val – grund för demokrati

Marcus Hartmann, kommunikationschef Teracom AB

Ämnen

  • Radio, tv

Kategorier

  • säkra nät
  • radio
  • master och anläggningar

Kontakter

Relaterat innehåll

  • ​Storstad eller landsbygd – olika förberedda för kris och krig

    Samtidigt som Sveriges totalförsvar är beroende av befolkningens beredskap, är enskilda individer otroligt sårbara utan samhällets försörjning och logistik. Vid kris och krig behöver vi alla kunna garantera vår egen krishantering, inte minst om man ser till olika förutsättningar beroende på var vi bor.

  • Påverkansoperationer - någon testar oss

    Hur stor är risken för att vår demokrati i bred mening – våra demokratiska val, vår fria och transparenta samhällsdebatt, våra samhällsinstitutioner – påverkas av krafter som vill oss illa?

  • Sjukvårdens roll i händelse av kris eller krig

    Hur ska vård och sjukvård ställas om och prioriteras vid kris och krig? Det är en fråga som aktualiserats i samband med senaste tidens satsningar på att höja Sveriges krisberedskap. Ytterst måste sjukvården ha nödvändiga förutsättningar för att skydda de mest skyddsvärda.

  • Vem är Hesa Fredrik?

    Sju sekunders kraftigt tutande, 14 sekunders tystnad. Varje gång hoppar man till lite grann innan man hunnit kolla klockan och almanackan. Just det, klockan är 1500 och det är första helgfria måndagen i sista månaden i kvartalet - Hesa Fredrik testas.

  • ​Varför Krisberedskapsveckan är viktig för Sverige

    Sveriges andra Krisberedskapsvecka gick av stapeln i måndags. Veckan har som mål att fler aktörer och samhällsmedborgare ska aktiveras i den gemensamma krisberedskapen, men ansvaret ligger på oss alla för att sprida kunskapen.

  • Totalförsvar, beredskapslager och attityder

    Sverige har fått ett EU-uppdrag att inrätta en central lagerkapacitet för EU:s samlade civila krishanteringsinsatser. Lagerkapaciteten ska förläggas till Kristinehamn, där MSB redan har ett lager för beredskapsändamål. Marcus Hartmann reflekterar över den attitydförändring som detta symboliserar.

  • Packa din krislåda redan idag

    Vad behövs för den egna beredskapen? Nu får beredskapsfrågorna förnyad kraft och uppmärksamhet i samhällsdebatten och bland myndigheter i och med MSB:s broschyr "Om krisen eller kriget kommer"

  • Fungerande transport och drivmedelsförsörjning – samhällets bas i kris och krig

    Fungerande transport och drivmedelsförsörjning är en viktig bas i kris och krig och man kan tycka att transportsektorn borde vara högt prioriterat i Sveriges krisberedskap. Ändå konstaterar Försvarsberedningen att berörda myndigheter behöver tydligare planera och investera i transportinfrastrukturen för att ”öka robustheten och beredskapen för krigsförhållanden.

  • Frivilliga möjliggör säker kommunikation och snabba insatser

    Ingen kedja är starkare än dess svagaste länk, lyder ett gammalt ordspråk. Detta gäller även för samhällets motståndskraft. I en tid av ökad osäkerhet blir det allt viktigare att vi stärker det civila försvaret. Oavsett om det rör sig om freds- eller krigstid kan Sveriges 18 civilförsvarsförbund hjälpa myndigheterna.

  • Har du kontanter hemma?

    I detta blogginlägg skriver Marcus Hartmann att det sällan diskuteras hur vi ska förbereda oss för byteshandel när samhällsresurserna är knappa och vi inte har tillgång till elektronisk kommunikation.

  • Back to basics med Hesa Fredrik

    ​Sju sekunders kraftigt tutande, 14 sekunders tystnad. Varje gång hoppar man till lite grann innan man hunnit kolla klockan och almanackan. Just det, klockan är 1500 och det är första helgfria måndagen i sista månaden i kvartalet.

  • Förutsättningar för livsmedelsförsörjning vid kris

    ​Från att ha varit ett perifert särintresse för redan frälsta har totalförsvaret blivit en angelägenhet för alla. Den nytillträdde Säpochefen Klas Friberg menar att Sverige nu befinner sig i ett förändrat säkerhetsläge där vi behöver rusta upp, och skapa medvetenhet kring, totalförsvaret. Livsmedelsförsörjningen är en viktig del av detta.

  • Ryskt presidentval - given utgång?

    Den 18 mars är det presidentval i Ryssland. Detta land som upptar en stor del av våra säkerhetspolitiska diskussioner just nu, mycket i fråga om utsatthet för politiskt motiverade påverkansoperationer i politik och media. Därför ska det bli intressant att följa hur Rysslands egna valsystem hanterar frågor om cybersäkerhet och påverkansförsök, skriver Marcus Hartmann, kommunikationschef Teracom AB

  • Dricksvattenförsörjningens betydelse för totalförsvaret

    I december kom ju Försvarsberedningens rapport ”Motståndskraft”, som jag skrivit om tidigare i bloggen. I den konstateras att hela Sverige behöver förstärka sitt totalförsvar inför risken av ett antagonistiskt angrepp. En ibland bortglömd del av totalförsvaret är det civila försvaret som handlar om att samhällets samlade resiliens. Hela samhället måste helt enkelt fungera när det väl gäller.

  • Hur väl rustade är vi mot valpåverkan?

    Inom kort är det val i Sverige. Kan vi lita på att det är fritt från påverkan? Vi kan försiktigt konstatera av medvetenheten om risken för påverkansoperationer verkar vara hög och att vi inte sett några rapporter om storskaliga försökt till påverkan (även om påverkan naturligtvis förekommer.