Gå direkt till innehåll
Extrem värme ökar antalet dödsfall även i Sverige

Pressmeddelande -

Extrem värme ökar antalet dödsfall även i Sverige

Trots att antalet värmeböljor ökat kraftigt i Sverige och medfört många förtida dödsfall, har svenskarna fortfarande inte börjat anpassa sig till perioder av extrem hetta. Det konstaterar Daniel Oudin Åström i den avhandling som han försvarar den 11 juni vid Umeå universitet.

– Vi ser i våra studier att svenskarnas anpassning till det allt varmare klimatet är klart begränsad. Det beror sannolikt på att kunskapen är förhållandevis låg kring att stigande temperaturer och värmeböljor faktiskt har en negativ effekt på hälsan, säger Daniel Oudin Åström, doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

I avhandlingen konstaterar han att observerade förändringar i klimatet inte bara lett till en allmän temperaturökning i Sverige, utan också mer frekventa värmeböljor. Tidigare studier har sammankopplat dessa förändringar med ökad dödlighet, framför allt under extremt varma perioder. Det har även spekulerats i om dödlighet kopplat till extrem kyla skulle kunna minska som en följd av ett allt varmare klimat.

I sin doktorsavhandling presenterar Daniel Oudin Åström resultat från studier om temperaturrelaterad dödlighet i Stockholm. Han har undersökt i vilken utsträckning dödlighet kopplat till extrema temperaturer inträffat i Stockholm under perioden 1901-2009, föreslagit en metod för att kvantifiera antalet förtida dödsfall som beror på observerade skillnader i klimat mellan två perioder, samt undersökt vilka grupper i samhället som löper en ökad risk att avlida i förtid under värmeböljor.

Studierna visar att även om risken att avlida under en värmebölja minskat över tid så utgör värmeböljor fortfarande ett reellt hot mot hälsan, inte minst för den äldre delen av befolkningen samt för personer med kroniska sjukdomar. Vidare visar studierna att antalet perioder med extremt hög värme ökade kraftigt under perioden 1980-2009, vilket bidrog till att cirka 300 personer fler avled under dessa värmeböljor än vad som hade varit fallet utan klimatförändringar jämfört med i början av förra seklet.

– Även om ökningen av antalet dödsfall på grund av extrema temperaturer totalt sett är begränsad över en 30-årsperiod ska man komma ihåg att resultaten bara omfattar Stockholms län. Det visar betydelsen av att ta hälsoaspekterna kopplade till värme på allvar, säger Daniel Oudin Åström.

Daniel Oudin Åström kommer från Skåne. Han är demograf och statistiker samt doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet. Daniel Oudin Åström kan nås på:
Telefon: 070-949 71 56
E-post: daniel.astrom@envmed.umu.se

Porträttfoto för nedladdning
Foto: Mattias Pettersson

Onsdagen den 11 juni försvarar Daniel Oudin Åström, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, yrkes- och miljömedicin, sin avhandling med titeln: Om temperatur-relaterad dödlighet hos de äldre och känsliga grupper. (Engelsk titel: On temperature-related mortality in an elderly population and susceptible groups).
Opponent: Paul Wilkinson, professor, London school of hygiene and tropical medicine. Huvudhandledare: Joacim Rocklöv.

Disputationen äger rum kl. 09.00 i Samverkanshuset, Triple Helix, Umeå universitet.

Avhandlingen är publicerad digitalt


Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.