Skip to main content

Extrem värme ökar antalet dödsfall även i Sverige

Pressmeddelande   •   Jun 09, 2014 10:51 CEST

Trots att antalet värmeböljor ökat kraftigt i Sverige och medfört många förtida dödsfall, har svenskarna fortfarande inte börjat anpassa sig till perioder av extrem hetta. Det konstaterar Daniel Oudin Åström i den avhandling som han försvarar den 11 juni vid Umeå universitet.

– Vi ser i våra studier att svenskarnas anpassning till det allt varmare klimatet är klart begränsad. Det beror sannolikt på att kunskapen är förhållandevis låg kring att stigande temperaturer och värmeböljor faktiskt har en negativ effekt på hälsan, säger Daniel Oudin Åström, doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

I avhandlingen konstaterar han att observerade förändringar i klimatet inte bara lett till en allmän temperaturökning i Sverige, utan också mer frekventa värmeböljor. Tidigare studier har sammankopplat dessa förändringar med ökad dödlighet, framför allt under extremt varma perioder. Det har även spekulerats i om dödlighet kopplat till extrem kyla skulle kunna minska som en följd av ett allt varmare klimat.

I sin doktorsavhandling presenterar Daniel Oudin Åström resultat från studier om temperaturrelaterad dödlighet i Stockholm. Han har undersökt i vilken utsträckning dödlighet kopplat till extrema temperaturer inträffat i Stockholm under perioden 1901-2009, föreslagit en metod för att kvantifiera antalet förtida dödsfall som beror på observerade skillnader i klimat mellan två perioder, samt undersökt vilka grupper i samhället som löper en ökad risk att avlida i förtid under värmeböljor.

Studierna visar att även om risken att avlida under en värmebölja minskat över tid så utgör värmeböljor fortfarande ett reellt hot mot hälsan, inte minst för den äldre delen av befolkningen samt för personer med kroniska sjukdomar. Vidare visar studierna att antalet perioder med extremt hög värme ökade kraftigt under perioden 1980-2009, vilket bidrog till att cirka 300 personer fler avled under dessa värmeböljor än vad som hade varit fallet utan klimatförändringar jämfört med i början av förra seklet.

– Även om ökningen av antalet dödsfall på grund av extrema temperaturer totalt sett är begränsad över en 30-årsperiod ska man komma ihåg att resultaten bara omfattar Stockholms län. Det visar betydelsen av att ta hälsoaspekterna kopplade till värme på allvar, säger Daniel Oudin Åström.

Daniel Oudin Åström kommer från Skåne. Han är demograf och statistiker samt doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet. Daniel Oudin Åström kan nås på:
Telefon: 070-949 71 56
E-post: daniel.astrom@envmed.umu.se

Porträttfoto för nedladdning
Foto: Mattias Pettersson

Onsdagen den 11 juni försvarar Daniel Oudin Åström, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, yrkes- och miljömedicin, sin avhandling med titeln: Om temperatur-relaterad dödlighet hos de äldre och känsliga grupper. (Engelsk titel: On temperature-related mortality in an elderly population and susceptible groups).
Opponent: Paul Wilkinson, professor, London school of hygiene and tropical medicine. Huvudhandledare: Joacim Rocklöv.

Disputationen äger rum kl. 09.00 i Samverkanshuset, Triple Helix, Umeå universitet.

Avhandlingen är publicerad digitalt


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.