Ett missriktat lagförslag om fjärrundervisning – nu går vi bakåt i tiden

Nyanlända barn och ungdomar behöver snabbt komma in den svenska skola. Studiehandledning på modersmål och svenska under en period är ett odiskutabelt bra redskap för att åstadkomma snabb förståelse för begrepp och sammanhang på svenska.

Regeringen har låtit snabbutreda möjligheterna till fjärrundervisning i grundskolor och gymnasieskolor. Nu finns en lagrådsremiss med förslag om införande 1 augusti 2016 för fjärrundervinsning avseende studiehandledning och modersmålsundervisning.

UtvecklingsPorten är en organisation som under fem års tid har arbetat fram grunderna för studiehandledning via fjärrundervisning:

• Kvalitetskrav och uppföljningssystem
• Organisation och anställningsformer
• Digital teknik med lärplattform
• Arbetssätt för studiehandledare för samarbete
• Utbildning för studiehandledare
• Introduktion för skolledare och lärare

Kommentar som fällts som organisationen från kommunal företrädare våren 2016: ”Det är UtvecklingsPorten som drar utvecklingen av studiehandledning och fjärrundervisning i landet”

I Sveriges skolor råder en skriande brist på kompetenta studiehandledare och modersmålslärare. Därför finns också ett undantag i behörighetsreglerna för lärare avseende just modersmålslärare. En skola kan utan hinder anställa en obehörig person som modersmålslärare. Det största hindret just nu för att alla barn som behöver det ska få studiehandledning och snabbt komma in i skolan är bristen på studiehandledare. Det finns ca 200 språk idag och det säger sig själv att en enskild skola inte kan erbjuda detta.

Studiehandledning är inte undervisning. Studiehandledning genomförs i nära samarbete med elevens lärare och kompletterar lärarens undervisning med begrepp och sammanhang både på svenska och t ex somaliska. En studiehandledare behöver ha kompetens inom ämnesområdet, men behöver inte vara lärare.

Det finns sedan länge möjligheter för kommuner att gå samman i kommunalförbund, gymnasiesamverkan med mera för att lösa uppgifter gemensamt, t ex studiehandledning. Det har inte skett något framgångsrikt samarbete mellan kommuner under de senaste fem åren när behovet av studiehandledning ökat år för år.

Nu kommer ett lagförslag om att endast kommuner och övriga skolhuvudmän ska få sälja studiehandledning via fjärrundervinsning till varandra. Alla andra utesluts att genomföra detta t ex UtvecklingsPorten. Viktiga aktörer inom området Sveriges Kommuner och Landsting, Statens institutionsstyrelse, Svenskt Näringsliv och Nacka kommun som lämnat remissvar på utredningen föreslår att fjärrundervisning i modersmål och studiehandledning på modersmål på entreprenad ska få utföras av enskilda fysiska eller juridiska personer som inte är huvudmän.

Vi undrar därför:

• På vilket sätt säkras kvaliteten? Vi vet att det finns stora brister idag. Det brister i tillgången på kompetenta studiehandledare och det brister i kompetenskrav/ utbildning för studiehandledare som idag arbetar i kommuner. Det brister i erfarenhet av fjärrundervisning. Skolinspektionen kritiserar snart sagt varje kommun för brister inom studiehandledning. Det är märkligt att läsa i remissvaren att kommuner slår sig för bröstet och säger att endast deras kvalitetskrav duger.
  Vi påstår att fjärrundervinsningsformen har bättre förutsättningar för uppföljning än annan verksamhet. Den kräver mycket god planering, kräver pedagogisk kompetens, kan spelas in och kan som UtvecklingsPorten gör följas upp på elevnivå varje läsår. Vår erfarenhet är att kvalitetsbrister handlar om beställarens kompetens.
• På vilket sätt är fjärrundervisning ett hot? I utredningen andas det stor försiktighet om fjärrundervisning och vem som ska få genomföra detta. I förslaget ska en enskild (som t ex UtvecklingsPorten) kunna leverera modersmålsundervisning på plats i skolor, men inte via fjärrundervisning. Vi påstår att vi är mycket bättre på att leverera modersmålsundervisning via fjärrundervisning än på plats. Det handlar om planering och samarbete, precis som i all annan verksamhet i skolan.
• Kan vi lösa skolornas utmaningar gemensamt? UtvecklingsPorten drivs av en stark vilja att bidra till barn och ungdomars utveckling och att bidra till integration genom att skapa arbetstillfällen. Många som varit medarbetare hos företaget har sedan gått vidare till anställning inom förvaltning eller näringsliv.

Vi ser fram emot nästa lagförslag under våren 2017 och tänker att då har utredarna kommit längre än i denna snabbutredning.

300 barn och ungdomar kan inte ha fel. De har fått chansen till studiehandledning via UtvecklingsPorten och gått vidare i sitt lärande.

Gudrun Brännberg

VD UtvecklingsPorten