Föräldrapengen skyddar inte deltidskvinnor

Ensamstående mödrar löper stor risk att falla in i fattigdom under föräldraledigheten om de inte jobbar heltid innan sin föräldraledighet. Gifta mödrar som står utanför arbetsmarknaden eller som jobbar deltid innan de går på föräldraledighet, löper stor risk att vara finansiellt beroende av sina män under föräldraledigheten. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.

I avhandlingen jämförs hur pass bra den tyska och den svenska välfärdsstaten är på att skyddar mödrar från fattigdom och finansiellt beroende av en manlig partner. Hur stor inkomst har mödrarna från föräldrapenning och andra sociala bidrag medan de är föräldralediga, och hur ser deras tillgång till barnomsorg ut när barnet är äldre än ett år. Situationen för både ensamstående och gifta mödrar, med olika arbetsmarknadspositioner har studerats.

Avhandlingen visar på överraskande likheter mellan Tyskland och Sverige när det gäller ensamstående mödrars risk för fattigdom: Medan ensamstående mödrar som jobbade heltid och hade en genomsnittlig lön innan föräldraledigheten klarar sig bra också när de är hemma med barnen, leder redan en deltidstjänst till en inkomst som ligger väldigt nära fattigdomsgränsen. 

Ensamstående mödrar som bara har rätt till garantinivån av föräldrapenningen hamnar långt under fattigdomsgränsen i både Tyskland och Sverige, även om alla bidrag som de skulle kunna få – barnbidrag, bostadsbidrag, underhållsstöd och socialbidrag – är inräknade. Gifta mödrar löper stor risk att hamnar i finansiell beroendeställning till sina makar under föräldraledigheten om de inte jobbar heltid innan.

Att Sverige överlag ändå presterar klart bättre än Tyskland i fattigdomsbekämpningen beror inte på mer generösa eller inkluderande socialförsäkringar och bidrag. Den överlag mindre fattigdomssiffran i Sverige beror i stället på att fler kvinnor och mödrar arbetar och på att Sverige inte har en låglönesektor.

Den svenska välfärdsstatens universella karaktär är därmed i högsta grad beroende av ett högt arbetsmarknadsdeltagande och löner över en viss nivå för att behålla sin inkluderande karaktär och sin jämförelsevis höga prestation i fattigdomsbekämpningen.

Hanne Martinek (2016), Mothers' Social Citizenship: The logics and effects of the German and Swedish welfare states

För mer information:

Hanne Martinek, statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet

E-post: hanne.martinek@statsvet.uu.se, 070-757 94 09