DNA från Dödahavsrullarna ger ledtrådar till historiska gåtor

Pressmeddelanden   •   Jun 02, 2020 17:05 CEST

Forskare vid Uppsala universitet har, tillsammans med kollegor i Israel, lyckats utvinna DNA ur de över 2 000 år gamla Dödahavsrullarna. Informationen om djuren vars skinn använts till pergament gör det möjligt för historiker att dra slutsatser om vilka textfragment som hör ihop men också om hur pass representativa texterna verkligen är för judendomen vid den här tiden.

Ny testmetod kan ge säkrare dosering av hydroxiklorokin

Pressmeddelanden   •   Jun 01, 2020 02:00 CEST

Forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har tagit fram en ny metod för att mäta nivåer av läkemedlet hydroxiklorokin hos patienter med den reumatiska sjukdomen systemisk lupus erythematosus (SLE). Analysmetoden kan även visa sig användbar för andra områden inom sjukvården, som vid behandling av covid-19. Studien publiceras i Arthritis Research and Therapy.

Hydroxiklorokin användes ursprungligen för att behandla malaria, men visade sig också ha god effekt vid SLE och reumatoid artrit (RA). Idag rekommenderas det till alla SLE-patienter eftersom det ger en skyddande effekt mot sjukdomens skov. Tester görs nu för att se om det även kan sättas in som behandling vid covid-19.

En nackdel med hydroxiklorokin är dess biverkningar som dock kan undvikas om doseringen anpassas för varje patient.

För att uppnå den skyddande effekten mot skov i SLE men samtidigt minimera risken för biverkningar, har Uppsalaforskarna nu utvecklat en metod som kan användas i sjukvården för att mäta nivåerna av substansen i blodet hos SLE-patienter. Metoden baseras på så kallad högupplöst masspektrometri och är sedan december 2019 i drift på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Ett första steg för forskarna var att gå igenom tillgängliga data över hydroxiklorokinmätningar. De såg då att resultaten från mätningar gjorda i helblod, plasma och serum inte var jämförbara med varandra.

– Det visade sig vara stora skillnader mellan olika rapporter och dessutom verkade det som att det fanns mycket stora individuella skillnader, säger Kim Kultima, docent vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet och även verksam vid Klinisk kemi och farmakologi på Akademiska sjukhuset.

Därför genomförde hans forskargrupp i samarbete med forskargruppen i reumatologi en studie där de jämförde nivåerna av hydroxiklorokin i plasma, serum och helblod hos SLE-patienter. De kom fram till att halterna i helblod var ungefär dubbelt så höga som i serum och plasma. Helblodsanalyserna var också de mest tillförlitliga.

– Ett slående resultat och en mycket viktig insikt var att för patienter som ordinerats samma dos kunde nivåerna i helblod skilja uppemot 15 gånger mellan individer. Det tyder på stor individuell variation i omsättningen av läkemedlet, säger Kim Kultima.

Ett problem studien pekar på är att den svenska läkemedelsförteckningen (FASS) anger koncentrationerna av hydroxiklorokin i plasma. Forskarna bedömer att de värdena ger en missvisande bild som inte är lämplig för övervakning av läkemedelsnivåerna hos patienter.

– Man ska också vara mycket försiktig med att dra förhastade slutsatser huruvida hydroxiklorokin är verksamt vid covid-19. Det vi vet idag är att analysmetoden förhoppningsvis kommer att kunna leda till ett bättre underlag för att ge rätt dos till de SLE-patienter som ordinerats läkemedlet, säger Kim Kultima.

I samverkan med läkare på infektionskliniken och inom intensivvården vid Akademiska sjukhuset finns en plan och beredskap för att kunna mäta halterna av läkemedlet i blodet även hos covid-19-patienter om substansen skulle visa sig verksam.

För mer information kontakta:
Kim Kultima, docent vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet och även verksam vid Klinisk kemi och farmakologi på Akademiska sjukhuset.
Tel: 073-396 18 44
E-post: kim.kultima@medsci.uu.se

Referens:
Carlsson. H. et al. (2020) Measurement of hydroxychloroquine in blood from SLE patients using LC-HRMS – Evaluation of whole blood, plasma and serum as sample matrices. Arthritis Research & Therapy. DOI: 10.1186/s13075-020-02211-1

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har tagit fram en ny metod för att mäta nivåer av läkemedlet hydroxiklorokin hos patienter med den reumatiska sjukdomen systemisk lupus erythematosus (SLE). Analysmetoden kan även visa sig användbar för andra områden inom sjukvården, som vid behandling av covid-19. Studien publiceras i Arthritis Research and Therapy.

Läs vidare »

Ny form av magnetisk ordning upptäckt i grundämnet neodym

Pressmeddelanden   •   Maj 29, 2020 16:58 CEST

Ett materials magnetism kan användas inom en mängd olika områden. Med utvecklingen av grönare teknik i samhället förväntas behovet av nya och förbättrade magnetiska material bli ännu större. Forskare från Uppsala universitet presenterar nu nya fynd gällande grundämnet neodym. Neodym visar sig ha en hittills okänd form av magnetisk ordning, uppbyggd av en blandning av magnetiska spiraler.

Grundämnet neodym är en viktig beståndsdel i starka magneter som används i mängder av tillämpningar, från mobiltelefoner till vindkraftverk. Trots dessa användningsområden har magnetismen i rent neodym förbryllat forskarvärlden i mer än ett halvt sekel. Forskare från Uppsala universitet och Radbouduniversitetet i Nederländerna har nu visat att neodym uppvisar en hittills okänd form av magnetisk ordning, uppbyggd av en blandning av magnetiska spiraler.

De olika spiralerna, som kallas spinnspiraler, trasslar lätt i sig i varandra vilket gör att det inte finns ett väldefinierat grundtillstånd utan den magnetiska strukturen förändras alltid långsamt över tiden. Beteendet påminner till stor del om hur atomerna i vanligt glas inte sitter fastfrusna utan ständigt rör sig. Denna nya typ av dynamisk magnetisk ordning kallas därför för ett spinnspiralglas. Utöver att kunna beskriva neodyms magnetism, är det troligt att den dynamik som spinnspiralglasen uppvisar även kan användas för att beskriva fenomen inom helt andra fält, till exempel artificiell intelligens som härmar hjärnans beteende.

– Neodyms magnetism har varit omdiskuterad under lång tid. Våra resultat visar också att det välstuderade beteendet hos spinnglas kan uppkomma även i material som inte är oordnade, vilket man tidigare trott. Det betyder att det finns drivkrafter bakom dessa fenomen som ännu inte har förståtts helt och rimligtvis borde det finnas flera andra material än neodym som beter sig som spinnspiralglas, säger Anders Bergman, universitetslektor vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet.

– Nu har vi visat att själva fenomenet spinnspiralglas finns och har en grundläggande förståelse av dess orsak men vi vill gå vidare och förstå ännu mer om drivkrafterna bakom detta fenomen så vi planerar att fortsätta studera dels neodym men även andra material som vi tror kan uppvisa liknande beteende, säger Diana Iuşan, forskare vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet.


För mer information kontakta: Anders Bergman, 070-4250588, anders.bergman@physics.uu.se

Vid Uppsala universitet har forskarna Anders Bergman, Diana Iuşan, Lars Nordström och Olle Eriksson arbetat med studien.

Self-induced spin glass state in elemental and crystalline neodymium, Science, DOI: 10.1126/science.aay6757


Mer om magnetisk ordning
Förenklat kan man beskriva ett magnetiskt material som att det sitter små stavmagneter på varje atom. Dessa små atomära magneter uppkommer av de elektroner som finns i materialet och som har en kvantmekanisk egenskap kallad ”spinn”. Beroende på hur de atomära magneterna ordnar sig kan man dela magnetiska material i olika sorter. Om alla atomära magneter pekar åt samma håll beter sig materialet som en enda stor magnet och har en magnetisk ordning som kallas ferromagnetism (efter namnet för järn, ferrum på latin). Pekar de atomära magneterna i helt slumpmässiga riktningar får man i stället en paramagnet. Om de atomära magneterna ordnar sig som en spiral, dvs en ordnad struktur där magneterna vrider sig kring någon axel kallas den magnetiska ordningen en spinnspiral.
Spinnglas kallas en klass av magnetiska material som vid en första blick ser ut att vara en oordnad paramagnet men som ändå uppvisar en dynamik, dvs rörelser, vilka följer bestämda mönster över tid. Den dynamik som spinnglas uppvisar kan även ses på helt andra fenomen som inte har något med magnetism att göra, t.ex. i biologiska system. Spinnspiralglas kan ses som en variant på spinnglas, med liknande dynamik, men där magnetismen består av blandning av olika spinnspiraler och därför inte är lika oordnat som ett vanligt spinnglas.

Mer om grundämnet neodym
Neodym är ett grundämne som hör till de sällsynta jordartsmetallerna. Dessa ämnen är inte alltid så sällsynta som namnet låter påskina men de har historiskt sett vara svåra att utvinna. Neodym används främst som del i den starka permanentmagneten Nd2Fe14B vilken är en viktig komponent i många olika tillämpningar, från magnetiska hårddiskar till elmotorer. Den magnetiska ordningen i neodym har tidigare studerats främst med neutronspridning så förhoppningsvis kan de nya rönen om neodyms magnetiska ordning i framtiden kunna kompletteras med studier vid den avancerade neutronkällan ESS som är under uppbyggnad i Lund.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Ett materials magnetism kan användas inom en mängd olika områden. Med utvecklingen av grönare teknik i samhället förväntas behovet av nya och förbättrade magnetiska material bli ännu större. Forskare från Uppsala universitet presenterar nu nya fynd gällande grundämnet neodym. Neodym visar sig ha en hittills okänd form av magnetisk ordning, uppbyggd av en blandning av magnetiska spiraler.

Läs vidare »

Teknikåttans finaler avgörs digitalt

Pressmeddelanden   •   Maj 28, 2020 10:12 CEST

På grund av coronakrisen flyttar frågetävlingen Teknikåttan i år ut på nätet. De tävlande åttondeklasserna får lämna in sin uppgift digitalt och domarna gör sina bedömningar på distans. 3 juni presenteras vinnaren.

Teknikåttan är en årlig tävling som riktar sig till åttondeklassare i hela landet. Eleverna ska svara på frågor om naturvetenskap, matematik och teknik. Normalt görs detta via kvaltävlingar, där de bästa klasserna samlas i en regionfinal på något av de 12 lärosäten som står som arrangörer. Vinnarna går sedan vidare till en riksfinal där en slutlig vinnare koras.

I år hann man bara med kvalen innan coronakrisen slog till och alla tävlingar som därefter skulle avgöras fysiskt på plats fick ställas in. Men åttornas kamp fortsätter, dock i en annan form. En av de klassuppgifter som skulle ha redovisats på regiontävlingen har gjorts om för att istället fungera digitalt. 68 procent av de 77 lag som skulle medverka i regionfinalerna har nu genomfört tävlingen på nätet. Men tävlingen är inte riktigt som vanligt, konstaterar Sami Vihriälä, nationell projektledare för Teknikåttan:

– Vi behövde konstruera om upplägget mitt i den påbörjade tävlingen, då vi ville fortsätta låta elevernas engagemang flöda trots krisen vi alla drabbats av. Vi vill ju vara med och inspirera skolorna och eleverna inom området naturvetenskap och teknik, säger Sami Vihriälä.

I år har klassuppgiften varit att konstruera och bygga en automatisk sopsorterare som kan sortera kulor i olika material: plast, metall och komposterbart. Redovisningen görs igenom dokumentation av arbetet i en blogg samt en video där maskinens funktion visas upp. Det är inte bara hur bra själva sorteringen fungerar som bedöms utan även ritningar, beskrivningar av hur arbetet gått till, vilka tekniker som används och hur utprovningen har gått till.

– Många klasser har varit väldigt engagerade och hur de valt att lösa problemet med kulsorteringen skiljer sig mycket åt. Många använder sig av kulornas olika vikt, och några klasser har valt att programmera sina maskiner med hjälp av micro:bits. Jag tror att det kommer att bli svårt för domarna att bedöma vilka bidrag som är bäst, säger Maria Carlander, projektledare vid Uppsala universitet.

Den 15 maj var det deadline för skolklasserna och efter att alla bidrag bedömts finns de nu tillgängliga på Teknikåttans hemsida. Fem klasser ifrån Uppsalaregionen tävlar vidare: två klasser från Edsbergsskolan i Sollentuna, en klass från S:t Olofs skola i Sigtuna, en klass från Väsby skola i Upplands Väsby, och slutligen en klass från Uppsala musikklasser i Uppsala.

Vilken åttondeklass som slutligen står som segrare avslöjas i en en film som Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm gör och som publiceras på nätet den 3 juni. De tio bästa bidragen vinner 10 000 kronor var till klasskassan. Utöver det delas 10 000 kronor ut till den klass som gjort den bästa designen. De klasser som tagit sig vidare från kvaltävlingen har belönats med 2 500 kronor var.

Teknikåttan ett viktigt inslag för att väcka ungas intresse för teknik.

– Uppsala universitet har flera olika projekt för att väcka elevers nyfikenhet och intresse för teknik och naturvetenskap. Vi arrangerar den stora vetenskapsfestivalen SciFest varje år, tar emot studiebesök, fortbildar lärare i programmering och bjuder in både lärare och elever att möta forskare och ta del av ny kunskap i forskningens framkant. Det känns både rätt, utvecklande och spännande att under denna annorlunda vår, prova att genomföra tävlingen på ett nytt och helt digitalt sätt, säger Maria Carlander


Fakta: Teknikåttan är en rikstäckande frågetävling i naturvetenskap, matematik och teknik för elever i årskurs åtta. Det huvudsakliga syftet med tävlingen är att väcka intresset för de ämnena. Teknikåttan startade 1993 vid Linköpings tekniska högskola. Sedan dess har intresset för att delta ökat från år till år. I dag är Teknikåttan rikstäckande och indelad i tolv regioner, där en högskola eller ett universitet i varje region ansvarar för tävlingarna och för kontakterna med landets åttondeklassare och deras lärare.

För mer information kontakta:

Maria Carlander, projektledare vid Uppsala universitet:
Tel: Tel: 073-0287324
E-post: maria.carlander@uadm.uu.se

Katarina Holmborn Garpenstrand, projektledare vid Uppsala universitet och som har arbetat med den praktiska omställningen av tävlingen.
Tel: 070-1679473
E-post: katarina.garpenstrand@uadm.uu.se

Sami Vihriälä, nationell projektledare för Teknikåttan:
Tel: 070-1679041
E-post: sami.vihriala@uadm.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

På grund av coronakrisen flyttar frågetävlingen Teknikåttan i år ut på nätet. De tävlande åttondeklasserna får lämna in sin uppgift digitalt och domarna gör sina bedömningar på distans. 3 juni presenteras vinnaren.

Läs vidare »

Köldanpassade enzymer kan byta skepnad vid rumstemperatur

Pressmeddelanden   •   Maj 26, 2020 11:00 CEST

Enzymer från köldälskande organismer som lever vid låga temperaturer, nära vattnets fryspunkt, uppvisar väldigt speciella egenskaper. I en ny studie publicerad i Nature Communications har forskare vid Uppsala universitet tagit hjälp av stora datorberäkningar för att visa hur det kommer sig att många köldanpassade enzymer slutar fungera redan omkring rumstemperatur.

Enzymer är de ”maskiner” som håller ämnesomsättningen igång i alla levande celler, men dessvärre stannar alla biokemiska reaktioner normalt upp vid låga temperaturer. Evolutionen har löst detta problem genom att utveckla köldanpassade enzymer hos sådana arter där temperaturen inne i cellerna är densamma som i den kalla miljön utanför. Detta gäller allt från bakterier till vissa växter och kallblodiga ryggradsdjur såsom fiskar som lever i mycket kallt vatten. Dessa köldanpassade enzymer har speciella termodynamiska egenskaper som gör att de fungerar under iskalla förhållanden. De visar sig också smälta vid lägre temperatur än vanliga enzymer, men det gör ju inget om de smälter vid cirka 40° C eftersom de aldrig behöver arbeta i sådan värme.

En stor olöst gåta har dock varit varför många köldanpassade enzymer slutar fungera redan omkring rumstemperatur, långt innan de börjar smälta. Det har forskarna Jaka Socan, Miha Purg och Johan Åqvist nu för första gången kunnat förklara, med hjälp av massiva datorberäkningar.

Forskarna simulerade den kemiska reaktionen i ett stärkelsenedbrytande enzym från en antarktisk bakterie vid olika temperaturer och jämförde detta med beräkningar på samma enzym från en vanlig varmblodig gris. Det visade sig då att det antarktiska enzymet börjar spricka upp lokalt redan vid rumstemperatur och denna defekt gör att stärkelsemolekylerna sitter fast mycket sämre i enzymet. Detta fenomen ger upphov till ett maximum i reaktionshastighet vid 25° C och inträffar cirka 15° C under smälttemperaturen. I grisens enzym däremot, fortsätter reaktionshastigheten bara att öka tills enzymet slutligen smälter vid omkring 60° C.

Med datorberäkningar är det alltså möjligt att identifiera vilka delar av de köldanpassade enzymerna som ger upphov till deras speciella egenskaper.

– Både våra nya och tidigare resultat från datorsimuleringar av olika köldanpassade enzymer, och mutanter av dem, visar att vi nu har kommit till ett stadium då man rationellt kan designa om enzymer för att ändra deras egenskaper på ett förutsägbart sätt. Detta angreppssätt har länge varit ett mål, men har hittills inte kunnat konkurrera med slumpmässig laboratorie-evolution av enzymer som Frances Arnold fick Nobelpris för 2018, säger Johan Åqvist, professor i teoretisk kemi vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Uppsala universitet.


För mer information kontakta Johan Åqvist, tel: 070-4250404, e-post: Johan.Aqvist@icm.uu.se

Referens till vetenskaplig artikel: Computer simulations explain the anomalous temperature optimum in a cold-adapted enzyme, Nature Communications, DOI: 10.1038/s41467-020-16341-2

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Enzymer från köldälskande organismer som lever vid låga temperaturer, nära vattnets fryspunkt, uppvisar väldigt speciella egenskaper. I en ny studie publicerad i Nature Communications har forskare vid Uppsala universitet tagit hjälp av stora datorberäkningar för att visa hur det kommer sig att många köldanpassade enzymer slutar fungera redan omkring rumstemperatur.

Läs vidare »

Ny metod ger mer precis information om enkla molekyler

Pressmeddelanden   •   Maj 25, 2020 11:21 CEST

Genom att använda röntgenabsorption vid studier av kvävgas, och utgå ifrån en jon istället för ifrån en neutral molekyl kan man få ut mycket mer detaljerad information. Det går att göra djupare analyser än vad etablerade ESCA-metoden har gett möjlighet till. Det visar en ny studie från bland andra Uppsala universitet och som publiceras i Physical Review Letters.

– Metoden är mycket mera precis, och vi ser nya spännande detaljer i innerhålstillstånden. Vi kan studera laddade partiklar av enkla gasmolekyler och vi ser tydligt hur elektronerna växelverkar. Nu kan vi få ut detaljer som man bara kunnat gissa sig till tidigare. Den här detaljrikedomen har också bidragit till utvecklingen av teoretiska modeller för att kunna beskriva våra resultat. Våra resultat är en språngbräda för att kunna studera mer komplicerade molekyler, säger Rebecka Lindblad, postdoktor vid Institutionen för kemi – Ångström vid Uppsala universitet och studiens försteförfattare.

1981 fick Kai Siegbahn (1918-2007) Nobelpriset i fysik för utvecklingen av ESCA-metoden, elektronspektroskopi, där man noggrant kan mäta de inre elektronerna. Poängen med metoden är att de inre elektronerna berättar om de mikroskopiska mekanismer som är grunden för materiens egenskaper. Kai Siegbahn och hans medarbetare byggde avancerade elektronspektrometrar, instrument där man kan mäta elektronernas energi.

– Röntgenabsorption är vanligtvis ett komplement till ESCA, men med vår metod kommer vi till samma tillstånd som med ESCA, utan att behöva en elektronspektrometer. Detta gör vi genom att börja med att ta bort en yttre elektron från molekylen och sedan få en innerelektron att ta den tomma platsen.

I studien har forskarna tittat på kvävgas, en enkel molekyl som har studerats med otaliga metoder under en lång tid. Det nya är att de har plockat bort en av de elektroner som sitter mest löst och den jon som då skapas har de belyst med röntgenstrålning. Energin i röntgenstrålningen överförs till elektroner i kvävgasjonen och på så sätt kan elektronerna exciteras, hoppa, i molekylen.

– Eftersom de molekyljoner vi studerar också finns i rymden skulle våra resultat kunna användas för att tolka ljus som kommer hit från andra solsystem. Vi får också ut information som är användbar för fysiker i andra sammanhang, processer som sker när man till exempel använder en jättestark laser. De siffror vi får ut är användbara för andra forskare.

Varför är det viktigt att hitta ett alternativ till ESCA?

– I de allra flesta fall är ESCA en alldeles utmärkt metod, men i vissa fall, till exempel om man vill studera en mycket liten mängd av ett gasformigt ämne är vår metod känsligare än ESCA. En bonus är att vi får samma information som ESCA, men vissa effekter är mer framträdande, vilket gör att vi kan dra slutsatser som man inte kunnat göra med ESCA. Även om den nya metoden är enkel i princip, är den nog för komplicerad i praktiken, för att vi ska ha en ny ESCA-metod som är användbar i stor skala.

Projektet har kunnat genomföras i ett stort samarbete med forskare bland annat i Lund och vid Helmholtz-Zentrum Berlin, där det finns just den jonfälla och den synkrotron som krävs.

Lindblad R, et al (2020); X-ray absorption spectrum of the N_2^+ molecular ion, Physical Review Letters, 20 maj 2020. DOI: https://doi.org/10.1103/PhysRevLett.124.203001 

https://journals.aps.org/prl/abstract/10.1103/PhysRevLett.124.203001

För mer information:

Rebecka Lindblad, postdoktor vid Institutionen för kemi – Ångström vid Uppsala universitet,
epost: rebecka.lindblad@kemi.uu.se, telefon: 070-738 72 20

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Genom att använda röntgenabsorption vid studier av kvävgas, och utgå ifrån en jon istället för ifrån en neutral molekyl kan man få ut mycket mer detaljerad information. Det går att göra djupare analyser än vad etablerade ESCA-metoden har gett möjlighet till. Det visar en ny studie från bland andra Uppsala universitet och som publiceras i Physical Review Letters.

Läs vidare »

2020 års pedagogiska pristagare utsedda

Pressmeddelanden   •   Maj 20, 2020 08:00 CEST

Årets pedagogiska pristagare vid Uppsala universitet undervisar i ämnen kopplade till pedagogik, statsvetenskap, kirurgi och kemi. Det fria pedagogiska priset tilldelas universitetsadjunkt Christine Mackay Tircomnicu vid engelska institutionen för hennes arbete med konstruktiv och utvecklande återkoppling.

De pedagogiska pristagarna nomineras av studenter och kollegor. De slutliga pristagarna utses av rektor efter förslag från en beredningsgrupp som består av åtta lärare och åtta studenter. I år inkom 144 nomineringar. Prissumman är 20 000 kronor.

Pristagare och motiveringar:

Universitetslektor Martin Karlberg vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier har tilldelats 2020 års pedagogiska pris inom området för teologi, humaniora och utbildningsvetenskap.

Martin Karlberg förmår åskådliggöra och visualisera komplexa kunskapsmoment och göra dem begripliga. Studenter och kolleger vittnar om hans exceptionella förmåga att möta studenter på alla nivåer. Han återkopplar på kursvärderingar genom ett konstruktivt förändringsarbete av kurser, distansundervisning och uppdragsutbildning.


Universitetslektor Shirin Ahlbäck Öberg vid statsvetenskapliga institutionen har tilldelats 2020 års pedagogiska pris inom området juridik och samhällsvetenskap.

Shirin Ahlbäck Öberg ger kurser av högsta kvalitet på både grundnivå och avancerad nivå. Hon har en förmåga att nå fram till studenter, att göra det komplicerade begripligt och det torra intressant. Shirin visar att det går att kombinera omfattande undervisning med en lång rad tunga kollegiala förtroendeuppdrag. Shirin är en engagerad och öppen lärare, som är uppskattad av både studenter och kollegor, såväl inom som utanför hennes institutions gränser.


Adjungerad universitetsadjunkt Albert Christersson vid institutionen för kirurgiska vetenskaper har tilldelats 2020 års pedagogiska pris inom området medicin och farmaci.

Albert Christersson skapar med professionellt förhållningssätt och stort engagemang i sin undervisning en positiv och kreativ lärandemiljö som ständigt utvecklas. Med lyhördhet, respekt för individuella olikheter och ständig återkoppling får han alla studenter att känna sig sedda. Han kombinerar teori med kliniska färdigheter på ett sätt som gör studenterna väl förberedda för sina framtida yrkesroller.


Professor Mikael Widersten vid institutionen för kemi har tilldelats 2020 års pedagogiska pris inom området matematik, naturvetenskap och teknik.

Mikael Widersten kombinerar hög ambition och förmåga att skapa en förtroendefull kommunikation med sina studenter. Han utvecklar kontinuerligt innehåll och pedagogik i sina kurser, vilket bidragit till att studenterna fördjupat sitt lärande. I sitt ledarskap är Mikael pedagogisk, inkluderande och tydlig vilket skapar en inspirerande miljö för både studenter och kollegor.


Fria priset

Universitetsadjunkt Christine Mackay Tircomnicu vid engelska institutionen har tilldelats 2020 års fria pedagogiska pris på temat ”Återkoppling till studenter”.

Christine Mackay Tircomnicu är en engagerad lärare som motiverar studenter och skapar ett positivt lärandeklimat. Hon kombinerar högt ställda krav med en konstruktiv och utvecklande återkoppling som motiverar och stimulerar studenter. Christines tydliga bedömningsgrunder kopplade till lärandemålen ger studenterna konkreta riktlinjer för att stärka sina framsteg och resultat.


För mer information kontakta Ulrika Svalfors, enhetschef vid avdelningen för kvalitetsutveckling, tel: 070-1679530
Anders Malmberg, prorektor och ordförande i beredningsgruppen, tel: 070-425 01 75

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Årets pedagogiska pristagare vid Uppsala universitet undervisar i ämnen kopplade till pedagogik, statsvetenskap, kirurgi och kemi. Det fria pedagogiska priset tilldelas universitetsadjunkt Christine Mackay Tircomnicu vid engelska institutionen för hennes arbete med konstruktiv och utvecklande återkoppling.

Läs vidare »

Hushållet grunden för Carl von Linnés vetenskapliga arbete

Pressmeddelanden   •   Maj 20, 2020 07:00 CEST

Utan en hustru och ett väl fungerande hushåll hade Carl von Linné haft svårt att bli den framstående vetenskapsman han blev. Att behärska sociala koder, som hur man klär sig och bjuder på middagar, var helt avgörande för att kunna göra karriär på 1700-talet. Det framgår av en avhandling som lagts fram vid Uppsala universitet.

Avancerad röntgenteknik ger ny kunskap om Ménières sjukdom

Pressmeddelanden   •   Maj 19, 2020 11:00 CEST

Balansorganet i innerörat är omgivet av kroppens hårdaste ben. Med hjälp av så kallad synkrotronröntgen har forskare vid Uppsala universitet upptäckt ett dränagesystem som förmodligen spelar en stor roll för uppkomsten av Ménières sjukdom. Resultaten publiceras i tidskriften Scientific Reports.

Familjen Einhorns Stiftelse stöder ny forskning om covid-19

Pressmeddelanden   •   Maj 18, 2020 10:46 CEST

Familjen Einhorns Stiftelse donerar drygt en halv miljon kronor till forskning vid Uppsala universitet som bidrar till att utveckla behandlingar mot covid-19. Donationen ska användas i en studie där man kommer att undersöka vad som orsakar den dramatiska immunologiska reaktion som gör att vissa patienter blir svårt sjuka.

– Behovet av att snabbt finna lösningar på ett globalt hälsoproblem har aldrig varit större än under rådande covid-19 pandemi. När en pandemi slår till är det främst länder och regioner med svaga hälsosystem som drabbas, och därmed hjälper vi såväl dem som oss själva när vi gemensamt utvecklar fungerande behandlingar. Vi är glada att kunna bistå, och ser fram emot att följa forskarnas arbete, säger professor Stefan Einhorn, ordförande i Familjen Einhorns Stiftelse.

Vid forskningscentret SciLifeLab är Uppsala ett av fyra universitet som nu mobiliserar forskningsresurser i en gemensam insats mot covid-19. Vid en nationell utlysning tidigare i år inkom över 280 olika projektförslag. Det är bland dessa förslag som en expertgrupp vid SciLifeLab prioriterat vilka projekt som donerade medel bör komma till godo.

Att förstå exakt hur och varför vissa personer blir svårt sjuka av coronaviruset medan andra knappt får några symptom alls, är en nyckel till utveckling av behandlingar av covid-19. Något man observerat hos de svårast sjuka patienterna är att virusinfektionen stimulerar immunförsvaret att gå in i ett hyperaktivt tillstånd (en så kallad cytokinstorm) som i sin tur orsakar livshotande processer.

Det utvalda projektet leds av Björn Olsen, överläkare och professor i infektionsmedicin vid Uppsala universitet. Projektets mål är att utveckla en så kallad forskningsplattform som främst ska analysera hur celler från olika delar av människans andningsvägar reagerar vid infektion av olika genetiska varianter av viruset covid-19. Reaktionen på infektionen kommer att studeras på individuell cellnivå, vilket också kommer att ge insikter i hur viruset muterar över tid.

– Det är med stor tacksamhet vi välkomnar detta initiativ från Familjen Einhorns Stiftelse. Donationen innebär att forskning som kan öppna vägar att förstå och behandla pandemin covid-19 stärks ytterligare. Samtidigt vill jag passa på att tacka SciLifeLab’s ledning som på kort tid samlat in och bedömt projektidéer från hela Sverige, och på så vis på ett föredömligt sätt koordinerat svenska forskningssatsningar. Vi välkomnar ytterligare donationer till dessa projekt, och kan tack vare SciLifeLab’s lagarbete se till att de når de projekt där de gör mest nytta, säger professor Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet.

Också Stiftelsen för Internationellt Onkologiskt Samarbete har donerat medel till Uppsala universitet till stöd för forskning rörande covid-19, inom ramen för de universitetsgemensamma insatserna vid SciLifeLab. Stiftelsen bidrar med etthundratusen kronor till ett forskningsprojekt om hur covid-19 drabbar patienter som genomgår cancerbehandling när de insjuknar i viruset. Projektet leds av Gunilla Enblad, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.


Om Familjen Einhorns stiftelse:

Familjen Einhorns stiftelse grundades 2009 av makarna Stefan och Susanne Einhorn. Stiftelsen delar ut medel till projekt som syftar till att befrämja hälsa, främst hos barn, i låg- och medelinkomstländer. De flesta projekt som tilldelas medel är vetenskapliga. Ordförande Stefan Einhorn är professor i molekylär onkologi vid Karolinska Institutet, överläkare vid Radiumhemmet och ordförande vid Centrum för Social Hållbarhet vid KI samt författare och föreläsare.

Om Stiftelsen för Internationellt Onkologiskt Samarbete:
Stiftelsens huvudsakliga ändamål är att genom internationellt samarbete främja vetenskaplig forskning och utbildning för botande av cancersjukdomar och därvid särskilt genom konferenser samt annan ändamålsenlig spridning olika vetenskapsmän emellan av väsentliga forskningsrön inom detta ämnesområde.


För mer information kontakta: Mia Philipsson, professor vid institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet samt SciLifeLab, tel: 018-471 4419, e-post: Mia.Phillipson@mcb.uu.se
Agneta Stålhandske, avdelningschef för Development Office, Uppsala universitet, tel: 070-4250366, e-post: agneta.stalhandske@uadm.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Familjen Einhorns Stiftelse donerar drygt en halv miljon kronor till forskning vid Uppsala universitet som bidrar till att utveckla behandlingar mot covid-19. Donationen ska användas i en studie där man kommer att undersöka vad som orsakar den dramatiska immunologiska reaktion som gör att vissa patienter blir svårt sjuka.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 8 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Kontorstid alla dagar
  • pryxesbhskjoongdtaoyktzx@upkaduom.ekuuny.srfeum
  • 070-167 92 96

  • Presskontakt
  • pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • Liosndcaa.ceKotkffzhmaplr@jouaacdmss.uqvu.glseqv
  • 018-471 1959
  • 070-425 08 64

  • Presskontakt
  • Pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • elycinpw.bsbacnikswttrrhomre@uhladzfm.cpuutj.swyegf
  • 018-471 17 06
  • 070-425 09 83

  • Presskontakt
  • Kommunikatör UU Campus Gotland
  • Uppsala universitet - Campus Gotland övergripande
  • pedptroea.oililbndvqbetzrgqr@uqwadzjm.bpuuam.sseexf
  • 018-471 82 49

Om Uppsala universitet

Forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. Besök oss på vår webbplats www.uu.se

Adress

  • Uppsala universitet
  • S:t Olofsgatan 10B, Box 256
  • 751 05 Uppsala
  • Sweden
  • Vår hemsida