Media no image

Intervjuer med blyga barn – ny metod kan hjälpa barnen kommunicera

Pressmeddelanden   •   Aug 16, 2017 07:15 CEST

I många olika sammanhang kan vuxna vilja veta mer om barns upplevelser, till exempel inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten eller rättsväsendet. Därför är det viktigt att det finns bra och tillförlitliga intervjumetoder. I en ny studie, publicerad i tidskriften PLOS ONE har forskare provat en ny metod med datorstöd där bland annat förenklade bilder av känslor och personer används.

Att göra intervjuer med yngre barn är utmanande, särskilt om det är viktigt att det de berättar stämmer med det som hänt. Extra svårt är det att intervjua barn som är tysta och spända i början av en intervju.

I studien som nu publiceras intervjuades 60 barn i 4–5-års åldern, antingen med en metod som liknar den poliser använder vid barnförhör eller med en metod där datorn används som stöd, kallad In My Shoes.

Barnen har givetvis inte blivit förhörda, utan forskarna har använt de viktigaste evidensbaserade komponenterna som används i dagens barnförhör, till exempel att berätta för barnet att hon/han får säga ”jag vet inte” om hon/han inte vet svaret, att ställa öppna frågor till barnet och helt undvika ledande frågor, samt att skapa en stödjande atmosfär där barnet har rätt att avbryta intervjun när som helts.

I In My Shoes sitter den vuxne och barnet tillsammans vid datorn och barnet uppmuntras berätta om sina känslor och upplevelser och har hjälp av bland annat förenklade bilder av känslor, personer och situationer. Det är en strukturerad intervju med olika moduler och barnet kan välja att peka på skärmen som svar. Dessutom har barnet mer kontroll över tempot och kravet på ögonkontakt minskar, vilket kan vara skönt för många barn.

Forskarna ville ta reda på om barnen började kommunicera mer beroende på om de intervjuades med den ena eller andra metoden och beroende på om de var blyga. Därför observerade de hur barnen betedde sig i början av intervjun, under den del som går ut på att skapa kontakt med barnet och berätta vilka regler som finns. Därefter observerade de hur barnen betedde sig i början av den del som kallas den substantiella fasen, där barnet uppmuntras berätta om sina upplevelser.

- Det visade sig att blyga barn som intervjuades med In My Shoes började prata mer, de svarade snabbare och behövde mindre uppmuntran för att prata. De blyga barnen som intervjuades med polismetoden började inte kommunicera mer. För oblyga barn spelade intervjumetoden ingen roll, säger Karin Fängström, doktorand vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet och legitimerad psykolog.

Hon påpekar att det är viktigt att komma ihåg att studien har gjorts på en liten grupp barn och att fler studier måste göras för att resultaten ska kunna bekräftas.

- Våra tidigare studier pekar på att In My Shoes hjälper barn att ge lika tillförlitlig information som när de intervjuas med den metod som liknar barnförhör. Nu kan vi också säga att In My Shoes verkar passa blyga barn som verkar spända och oroliga, särskilt bra, säger Karin Fängström.

In My Shoes utvecklades av forskare och psykologer i England som såg ett behov av ett intresseväckande hjälpmedel för att prata med barn som misstänktes ha varit utsatta. För att arbeta med In My Shoes behöver man genomgå en två-dagars kurs och certifiering, därefter är programmet kostnadsfritt att använda. Kursen ges av den icke vinstdrivande organisationen Child and Family Training.

Referens: Fängström, K., Salari, R., Eriksson, M., & Sarkadi, A. (2017). The computer-assisted interview In My Shoes can benefit shy preschool children’s communication.

För mer information kontakta Karin Fängström, tel: 018-471 6576 (från kl. 8.30) e-post: karin.fangstrom@pubcare.uu.se


Tidigare publicerade studier om In My Shoes: 

Fängström, K., Bokström, P., Dahlberg, A., Calam, R., Lucas, S., & Sarkadi, A. (2016). In My Shoes–Validation of a computer assisted approach for interviewing children. Child Abuse & Neglect, 58, 160-172.

Bokström P, Fängström K, Calam R, Lucas S, Sarkadi A.'I felt a little bubbly in my tummy': eliciting pre-schoolers' accounts of their health visit using a computer-assisted interview method. Child Care Health Dev. 2016 Jan;42(1):87-97. doi: 10.1111/cch.12293. Epub 2015 Nov 12.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

I många olika sammanhang kan vuxna vilja veta mer om barns upplevelser, till exempel inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten eller rättsväsendet. Därför är det viktigt att det finns bra och tillförlitliga intervjumetoder. I en ny studie, publicerad i tidskriften PLOS ONE har forskare provat en ny metod med datorstöd där bland annat förenklade bilder av känslor och personer används.

Läs vidare »
Fddjyrwruar9dnn8olcp

Ny supersnabb metod att bestämma antibiotikaresistens

Pressmeddelanden   •   Aug 08, 2017 18:11 CEST

Forskare från Uppsala universitet har utvecklat en ny metod för att mycket snabbt kunna bestämma huruvida en infektion orsakas av bakterier som är resistenta eller känsliga mot antibiotika. Fynden publiceras nu i tidskriften Proceedings of the National Academy of Science, USA (PNAS).

Media no image

​Blodprovsbaserat verktyg för riskbedömning vid kranskärlssjukdom

Pressmeddelanden   •   Aug 08, 2017 11:15 CEST

En studie, ledd av forskare vid Uppsala universitet, där över 13 000 patienter ingått, har resulterat i ett nytt verktyg som ska underlätta behandlingen av patienter med stabil kranskärlssjukdom. Resultaten från studien publiceras i tidskriften the Journal of the American College of Cardiology, JACC.

- Det här verktyget skulle kunna göra det möjligt att ge patienter med kranskärlssjukdom en mer precis och skräddarsydd behandling. Verktyget gör det möjligt att hitta de som har högst risk, och därmed sannolikt störst nytta av nyare, intensiva förebyggande behandlingar, säger Daniel Lindholm, vid institutionen för medicinska vetenskaper och Uppsala Clinical Research Center vid Uppsala universitet, och en av dem som lett studien.

Kranskärlssjukdom är vanligt. Åderförkalkning ger förträngningar i hjärtats egna blodkärl (kranskärl) vilket i sin tur ger upphov till syrebrist i hjärtat, framförallt vid ansträngning. Detta ger ofta ansträngningsutlösta bröstsmärtor (kärlkramp). Även om kranskärlssjukdom är en av de vanligaste dödsorsakerna, är risken att dö av sjukdomen olika stor hos olika individer. Men hittills har behandlingen varit densamma, oavsett risk.

I studien studerades 13 164 patienter med stabil kranskärlssjukdom. Studien visar att två blodprov, NT-proBNP och högkänsligt Troponin T, innehöll mer information om prognosen än någon annan faktor.

Troponin T är ett protein som i princip enbart finns i hjärtmuskelcellerna. Detta används ofta när man ställer diagnosen hjärtinfarkt; men nu med hög-känsliga metoder, kan mycket lägre nivåer mätas, vilket ger prognostisk information även i ett stabilt skede. NTproBNP utsöndras av hjärtat när det är stressat, till exempel vid hjärtsvikt, men även vid stabil kranskärlssjukdom.

Genom att kombinera de specifika blodproven med några kliniska faktorer kunde forskarna konstruera en modell som med stor precision kan förutspå risken att dö av hjärt-kärlsjukdom. Modellen visade sig också användbar för att förutspå insjuknande i hjärtsvikt hos patienter med stabil kranskärlssjukdom.

För mer information:

Daniel Lindholm, vid institutionen för medicinska vetenskaper och Uppsala Clinical Research Center vid Uppsala universitet, daniel.lindholm@ucr.uu.se 070-3963306

Lars Wallentin vid institutionen för medicinska vetenskaper och Uppsala Clinical Research Center vid Uppsala universitet, lars.wallentin@ucr.uu.se 018-611 95 00

Biomarker-Based Risk Model to Predict Cardiovascular Mortality in Patients With Stable Coronary Disease, Journal of the American College of Cardiology August 15, 2017, 70 (7) 813-826; DOI: 10.1016/j.jacc.2017.06.030

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

En studie, ledd av forskare vid Uppsala universitet, där över 13 000 patienter ingått, har resulterat i ett nytt verktyg som ska underlätta behandlingen av patienter med stabil kranskärlssjukdom. Resultaten från studien publiceras i tidskriften the Journal of the American College of Cardiology, JACC.

Läs vidare »
Media no image

Evolutionen hos viktigt cancerprotein kartlagd

Pressmeddelanden   •   Aug 08, 2017 11:03 CEST

P53 är ett är världens mest berömda proteiner eftersom det är muterat (förändrat) i mer än hälften av alla cancrar. En nyckel till att förstå proteinet bättre är att ta reda på hur det har utvecklats. Eftersom p53 muterar så fort har det varit svårt men forskare vid Uppsala universitet har nu, med hjälp av en ny metod, kunnat följa proteinets evolution. Resultaten publiceras i BMC Evolutionary Biology.

Proteinet p53 har normalt många uppgifter, bland annat att förhindra friska celler från att omvandlas till cancerceller, men i muterad form kan den förmågan förloras. För att bättre förstå hur detta protein fungerar har en forskargrupp ledd av Greta Hultqvist och Per Jemth lyckats producera ett så kallat fylogenetiskt träd för p53 men också för proteinet MDM2 som reglerar p53.

Ett fylogenetiskt träd förklarar hur gener och proteiner är besläktade med varandra, inom arter eller mellan arter, och hur dupliceringar eller deletioner av gener har skett. Det finns sedan tidigare fylogenetiska träd för de flesta gener men det har varit väldigt svårt att göra ett sådant träd för p53 eftersom proteinet förändras så fort. Forskarna lyckades med uppgiften genom att enbart inkludera arter med p53-proteiner som innehåller en proteinsekvens som kan interagera med MDM2.

- Det funkade att göra så här eftersom de delar av protein som har en viktig funktion inte kan mutera lika fort som andra delar. Genom att exkludera vissa proteiner på liknande sätt som vi gjort i den här studien borde man även kunna lösa andra, tidigare svårproducerade, fylogenetiska träd, säger Emma Åberg, doktorand i forskargruppen, som arbetat med att göra de fylogenetiska träden.

Det fylogenetiska trädet som publicerats i studien avslöjar att genen för p53 har duplicerats i olika arter vid olika tillfällen och att delar av proteinet raderats vid flera oberoende tillfällen i evolutionen.

- Det är förvånansvärt mycket förändringar i genen för att vara en så viktig familj. Tidigare har man baserat analyser av evolutionen av p53 på hela proteinet och undersökt vilka delar som finns och vilka som saknas. Vi ser att det inte fungerar eftersom det har skett så många förändringar i olika arter vid olika tidpunkter, vilket lätt leder till felaktiga slutsatser. Vårt fylogenetiska träd löser dessa problem, säger Greta Hultqvist.

För mer information kontakta Greta Hultqvist, institutionen för farmaceutisk biovetenskap, tel: 070-225 35 22, e-post: greta.hultqvist@farmbio.uu.se

Åberg et al., Evolution of the p53-MDM2 pathway, BMC Evolutionary Biology (2017) 17:177, DOI 10.1186/s12862-017-1023-y (Open access)

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

P53 är ett är världens mest berömda proteiner eftersom det är muterat (förändrat) i mer än hälften av alla cancrar. En nyckel till att förstå proteinet bättre är att ta reda på hur det har utvecklats. Eftersom p53 muterar så fort har det varit svårt men forskare vid Uppsala universitet har nu, med hjälp av en ny metod, kunnat följa proteinets evolution.

Läs vidare »
Media no image

Stöd via internet hjälper föräldrar till cancersjuka barn

Pressmeddelanden   •   Aug 07, 2017 10:29 CEST

Stöd via internet kan hjälpa föräldrar till barn med cancer att hantera symptom på traumatisk stress och depression. Det visar en ny studie från forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Medical Internet Research.

Tidigare forskning har visat att en väsentlig andel av föräldrar till barn som behandlas för cancer upplever symptom på traumatisk stress och depression. I den nya studien visar Uppsalaforskarna att dessa föräldrar skulle kunna ha nytta av stöd via internet, något som också gör det möjligt för flera att få hjälp oberoende av var man bor i landet.

I studien jämfördes föräldrar som lottats till att genomgå ett 10-veckors program bestående av självhjälp via internet med stöd via e-post från en psykolog med föräldrar som lottats till så kallad väntelista och som fick tillgång till programmet senare. Resultaten visar att föräldrar som fick tillgång till programmet minskade sina symptom på traumatisk stress och depression i högre utsträckning än de som var på väntelista samt att dessa resultat stod sig vid uppföljning 12 månader efter programmet.

Programmet, som bygger på kognitiv beteendeterapi, fokuserade på att informera deltagare om vad som händer med människor när man befinner sig en påfrestande situation samt att förmedla konkreta verktyg för att hjälpa föräldrarna att hantera stress och jobbiga tankar så som avslappningsträning, problemlösning och olika hanteringsstrategier för jobbiga tankar och känslor.

- Vi skulle önska att resultaten verifierades i en större studie men tills vidare så tyder resultaten på att denna form av stöd är lovande för föräldrar till barn som behandlas mot cancer och som kan tänka sig att få stöd och hjälp via internet. På detta sätt skulle programmet som har testats kunna utgöra ett komplement till det stöd som i dagsläget erbjuds dessa föräldrar, säger Louise von Essen, professor, klinisk psykologi i hälso- och sjukvård vid Uppsala universitet.

För mer information kontakta:

Louise von Essen, professor, Uppsala universitet (ansvarig forskare) e-post: louise.von-essen@kbh.uu.se tel: 070-4250714
Martin Cernvall, Uppsala universitet (korresponderande författare för studien) e-post: martin.cernvall@kbh.uu.se tel: 0709-564480

Cernvall M, Carlbring P, Wikman A, Ljungman L, Ljungman G, von Essen L, Twelve-Month Follow-Up of a Randomized Controlled Trial of Internet-Based Guided Self-Help for Parents of Children on Cancer Treatment, J Med Internet Res 2017;19(7):e273, DOI: 10.2196/jmir.6852

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Stöd via internet kan hjälpa föräldrar till barn med cancer att hantera symptom på traumatisk stress och depression. Det visar en ny studie från forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Medical Internet Research.

Läs vidare »
Media no image

Så skildrades transpersoner i äldre svensk skönlitteratur

Pressmeddelanden   •   Jul 26, 2017 07:50 CEST

Den svenska 1800-talslitteraturen innehåller åtskilliga beskrivningar av människor som växlar kön, och som överskrider och utmanar könsgränser, även om ”trans” ännu inte blivit ett begrepp. I sin nya avhandling visar Sam Holmqvist hur transgestalter i litteraturen från denna tid både stöttade och underminerade könsordningen.

I den svenska 1800-talslitteraturen finns till exempel stortjuven Lasse-Maja, den könsväxlande skälmen vars självbiografi sägs ha varit Sveriges mest lästa bok, den himmelska androgynen Lazuli Tintomara i C.J.L. Almqvists Drottningens juvelsmycke och misstänkliggjorda bedragare i Aurora Ljungstedts spänningsroman Moderna typer.

I sin avhandling undersöker Sam Holmqvist en tid då trans ännu inte var ett begrepp, en diagnos och en identitet – men en tid som var full av människor som vi idag skulle kalla transpersoner. Och en tid vars skönlitteratur var full av berättelser om dem. Transformationer är den första avhandlingen och boken om svensk translitteraturhistoria. Det är en bred sammanställning av translitterära traditioner, men också en diskussion om läsningens möjligheter.

Transperspektivet kompletterar tidigare forskning med fler och mer nyanserade förståelser av hur trans- och ciskön görs (cisperson - någon vars biologiska kön överensstämmer med deras juridiska, sociala och upplevda kön). Avhandlingen gör tydligt att trans läcker även ur cisnormativa verk. De könsväxlingar som beskrivs skapar både trans- och ciskategorier. Det gör själva uppdelningen i trans och cis tveksam, men också intressant. Framför allt visar det att gränserna aldrig är tydliga.

Undersökningen visar att det finns en mängd transmotiv i äldre, svensk skönlitteratur, och att trans görs på många olika – både positivt och negativt skildrade – sätt. Trans gestaltas ofta positivt genom gestalter som utgör erotiska objekt eller symboler för frihetslängtan och emancipation. Andra transgestalter utgör motbilder till korrekta män och kvinnor, och skildras istället som hotfulla eller löjliga. Såväl de positiva som de negativa gestalterna stärker föreställningar om manligt och kvinnligt som ett motsatspar – samtidigt som de destabiliserar gränserna mellan könen. Med andra ord både stöttas och undermineras könsordningen.

För mer information kontakta Sam Holmqvist, tel: 070 106 00 55, e-post: Sam.Holmqvist@littvet.uu.se

Transformationer: 1800-talets svenska translitteratur genom Lasse-Maja, C.J.L. Almqvist och Aurora Ljungstedt, Makadam Förlag, 2017

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Den svenska 1800-talslitteraturen innehåller åtskilliga beskrivningar av människor som växlar kön, och som överskrider och utmanar könsgränser, även om ”trans” ännu inte blivit ett begrepp. I sin nya avhandling visar Sam Holmqvist hur transgestalter i litteraturen från denna tid både stöttade och underminerade könsordningen.

Läs vidare »
I0r35bwrdtzigvxblqx3

Forskare finner svar i genetiken hos snabbväxande kycklingar

Pressmeddelanden   •   Jul 24, 2017 14:58 CEST

Genom riktad avel har husdjursgenetiker snabbt förädlat fram väldigt snabbväxande kycklingar. Det är en av anledningarna till att priset på kycklingkött är så lågt idag. Trots den stora ekonomiska betydelsen av kycklingars tillväxt vet man ännu väldigt lite vad det är för genetiska mekanismer som gjort det möjligt att avla fram dagens snabbväxande kycklingar.

Media no image

​Religiösa tankesätt bör få mer plats i samhällsdebatten

Pressmeddelanden   •   Jul 24, 2017 07:00 CEST

Religiösa tankesätt måste få mer plats i samhällsdebatten. Genom att utestänga vissa bakgrunder och erfarenheter utarmas det offentliga samtalet och på sikt hotas demokratin. Det skriver forskaren Teresa Callewaert i sin nyligen framlagda avhandling Theologies Speak of Justice: A Study of Islamic and Christian Social Ethics.

- Det finns en tendens att avfärda alla religiöst grundade åsikter i offentliga debatter i Sverige/Västeuropa/Väst. Vi behöver vara mer generösa med att försöka förstå varandra, och med vilken typ av argument som är möjliga att resonera om och som är möjliga att förstå. ”Jag tycker att vi ska förbjuda det här, för gud tycker att det är dåligt” är inte i sig ett bra argument. Däremot att redovisa sin politiska åsikt med argument som grundar sig i ens tro måste gå bra, säger Teresa Callewaert, präst och forskare vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet.

I sin avhandling diskuterar Teresa Callewaert vilken roll som religiösa argument och uppfattningar kan och bör spela i det politiska samtalet. Är det rimligt ur demokratisk synvinkel att vissa åsikter undertrycks på grund av den världsåskådning de formats av? Kan religiösa uppfattningar bidra med något i den politiska debatten? Finns det inom religionerna tankar om vad rättvisa är som kan berika?

Tre muslimska och tre kristna nutida tänkare, med tre olika inriktningar, granskas i avhandlingen. Abdullahi Ahmed An-Na’im och Duncan B. Forrester (modifierad liberalism), Ali Shariati och Gustavo Gutierrez (liberationism), och Tariq Ramadan och John Milbank (radikal traditionalism).

I sin forskning har hon studerat vad de sex manliga tänkarna, alla samtida, har för teologiskt grundade föreställningar om det goda och det onda. De utvecklar tankar om vad som är ett rättvist samhälle och vad som är religionens roll i att skapa ett sådant samhälle. De för fram olika argument för vad religionens roll ska vara.

- Det jag gör är att kritiskt granska deras argument. Är det här bra argument? Är det vettigt att tänka så här? Det som gällde i 1970-talets Iran, håller det i Sverige idag? Till viss del kan det göra det. Jag tittar också på vad det har för substantiella politiska idéer om vad rättvisa är, och vad de innehåller för teologiska inslag, säger Teresa Callewaert.

Religiösa traditioner har med sig föreställningar, berättelser och begrepp som kan ge konstruktiva bidrag till det politiska samtalet i demokratiska samhällen, menar hon. Ett exempel är att flera av de muslimska tänkare som hon studerar anser att det ingår i ett människovärdigt liv att människan måste ges möjlighet att visa solidaritet, att hjälpa andra. En god demokratisk kultur borde innebära ett fördjupat demokratiskt samtal där både religiösa och icke-religiösa kan få möjlighet att uttrycka sina uppfattningar och argument, och i bästa fall också uttrycka de trosuppfattningar och världsåskådningar som ligger till grund för deras hållning. Detta är en fråga inte bara om religionsfrihet utan också om att det demokratiska samtalet annars går miste om värdefulla bidrag.

- En människas argument kommer alltid någonstans ifrån. Det finns en föreställning om att vara sekulär är att vara neutral. Men det stämmer inte; någon form av livsåskådning har man alltid med sig. Neutral finns inte, säger Teresa Callewaert.

Det är ett moraliskt arbete som måste göras, menar hon. Människor måste vilja sätta sig in i andra människors sammanhang och föreställningar för att förstå varandras argument. Det är viktigt för att det ska kunna finnas ett värdefullt politiskt samtal i vårt pluralistiska samhälle. Hur religioner ska framträda i det politiska och offentliga är ett omdebatterat ämne.

- Mina resultat pekar på vikten av att arbeta för att förverkliga en sådan demokratisk kultur. Det innebär att man måste förhålla sig kritisk till dem som säger sig vilja värna demokrati och yttrandefrihet men samtidigt vill begränsa människors rätt att uttrycka sig religiöst i det offentliga. Det betyder också att man måste motverka strukturella hinder för ett gott demokratiskt samtal, som uppstår till följd av rasism, islamofobi och en alltför stark sekulär normativitet, säger Teresa Callewaert.

Teresa Callewaert (2017) Theologies Speak of Justice: A Study of Islamic and Christian Social Ethics, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-315357

Läs i fulltext: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1082296/FULLTEXT01.pdf

Kontakt

Teresa Callewaert, teresa.callewaert@teol.uu.se, 070- 517 96 29

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Religiösa tankesätt måste få mer plats i samhällsdebatten. Genom att utestänga vissa bakgrunder och erfarenheter utarmas det offentliga samtalet och på sikt hotas demokratin. Det skriver forskaren Teresa Callewaert i sin nyligen framlagda avhandling Theologies Speak of Justice: A Study of Islamic and Christian Social Ethics.

Läs vidare »
Media no image

​Funktioner vid hög ålder påverkas av tidigare livsstil

Pressmeddelanden   •   Jul 21, 2017 15:01 CEST

Vilka faktorer ökar chansen att åldras med väl bibehållna funktioner? Äldre män som aldrig rökt, undvikit fetma och ätit en hälsosam medelhavsinspirerad kost har goda chanser att bevara sin självständighet upp i hög ålder.

Det visar en studie som genomförts vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap,vid Uppsala universitet och som nyligen publicerats i Journal of American Geriatrics Society.

Uppsala Longitudinal Study of Adult Men (ULSAM) startade 1970, då man bjöd in samtliga män i Uppsala län, födda 1920 till 1924 att delta och 2 322 män (82 %) tackade ja. Deltagarna har hittills följts upp vid sex tillfällen. Den aktuella studiens syfte var att undersöka relationen mellan åldrande med bevarad självständighet och livsstilsfaktorer, inklusive kostmönster och kardiovaskulära riskfaktorer tidigare i livet.

Vid drygt sjuttio års ålder besvarade 1 104 av männen ett frågeformulär om livsstil inklusive utbildning, levnadsvillkor och fysisk aktivitet. Följsamhet till en medelhavsliknande kost bedömdes med ett modifierat ”Mediterranean Diet Score” utgående från en sju dagars kostregistrering, och blodtryck och andra kardiovaskulära riskfaktorer registrerades.

Sexton år senare kunde 369 deltagare, med en medelålder på 87 år, utvärderas avseende åldrande med bevarad självständighet. Detta definierades som en god kognitiv förmåga enligt testning och avsaknad av demensdiagnos, eget boende, samt att vara oberoende i personliga vardagsaktiviteter såsom att kunna promenera utomhus på egen hand.

- Tidigare studier har visat att de allra äldsta värderar ett bevarade av funktioner högre än frånvaro av sjukdom, säger Kristin Franzon, läkare och doktorand vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.

Vid 85 års ålder levde 57 procent av männen och 75 procent av de 369 deltagarna som undersöktes vid 87 års ålder bedömdes ha åldrats med bevarad självständighet. Män som aldrig rökt hade dubbelt så stor chans att uppnå denna självständighet jämfört med rökare. Åldrande med bevarad självständighet var också associerat med normal vikt eller måttlig övervikt (BMI <30 kg/m2) och en midjeomkrets ≤102 cm, liksom en hög följsamhet till en medelhavsliknande kost. Detsamma har observerats när det gäller överlevnaden.

Rökning, övervikt och en ohälsosam kost är riskfaktorer för många folksjukdomar som kan påverka hälsan, som till exempel KOL, artros, hjärnans och hjärtats blodkärlssjukdomar och cancer.

- Så långt vi vet är detta den enda studien hittills som gjorts på män, som visar ett samband mellan hög följsamhet till en medelhavsliknande kost och ett självständigt åldrande, säger Kristin Franzon. Den medelhavsliknande kosten består av mycket fleromättat fett, fisk, frukt, grönsaker, spannmål och potatis och mindre kött och mejeriprodukter.

Läs artikel i "Journal of American Geriatrics Society" via denna länk.

Franzon K, Byberg L, Sjogren P, et al. Predictors of Independent Aging and Survival: A 16-Year Follow-Up Report in Octogenarian Men. J Am Geriatr Soc 2017. doi: 10.1111/jgs.14971

För mer information:

Kristin Franzon, doktorand vid institutionen för folkhälso-och vårdvetenskap, Uppsala universitet, kristin.franzon@pubcare.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Vilka faktorer ökar chansen att åldras med väl bibehållna funktioner? Äldre män som aldrig rökt, undvikit fetma och ätit en hälsosam medelhavsinspirerad kost har goda chanser att bevara sin självständighet upp i hög ålder.

Läs vidare »
Media no image

​Blockerat enzym stoppar tillväxt av hjärntumörceller

Pressmeddelanden   •   Jul 18, 2017 11:07 CEST

Genom att blockera ett enzym som påverkar cellers mikromiljö kan man stoppa tillväxten av hjärntumörceller. Det visar en ny studie av forskare från Uppsala universitet, i samarbete med forskare i Haifa, Israel och Brisbane, Australien som publiceras i tidskriften Molecular Cancer Therapeutics.

Hjärntumörer utgör 25 procent av all barncancer. Bland dessa finns elakartade former såsom medulloblastom, cancer i lillhjärnan.

Sjukvården kan idag bota mer än hälften av dem som drabbas av medulloblastom men nya behandlingar behöver utvecklas. Ett stort kliniskt problem är tumörcellernas förmåga till lokal metastasering inom hjärnan, vilket gör att nya tumörer kommer tillbaka efter operation av ursprungstumören.

Studien fokuserar på proteoglykaner, en grupp molekyler som är vanliga i hjärnan och som består av proteiner med en eller flera kolhydratkedjor på. Det enzym som bryter ner dessa kedjor kallas heparanase och forskarna fann att både medulloblastomceller och celler från andra barnhjärntumörer behöver detta enzym, vilket kan öppna för nya sätt att behandla tumörerna.

- Cancercellerna invaderar normal hjärnvävnad, vilket gör dem svårbehandlade. Vid invasionen bryter cancercellerna ner proteoglykaner som finns på och mellan cellerna. När vi blockerade enzymet heparanase som bryter ner proteoglykaner så stoppade det cancercellernas tillväxt, säger Karin Forsberg Nilsson, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet och SciLifeLab, som har lett studien.

Forskarna fann att heparanase finns i mycket högre grad i barnhjärntumörer än i den friska hjärnan och att en molekyl som blockerar enzymet inducerade celldöd i medulloblastomceller i kultur, medan normala hjärnceller inte påverkades. I försök i möss såg forskarna att blockering av heparanase krympte tumören med >80%.

- Studien ökar vår förståelse för hur cancerceller interagerar med den omgivande mikromiljön i tumören. Det hoppas vi ska kunna gå att utnyttja för nya terapier, säger Argyris Spyrou, doktorand vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala Universitet som är förste författare till den aktuella studien.

Studien är samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet, Bruce Rappaport Faculty of Medicine, Haifa, Israel och Zucero Therapeutics, Brisbane, Queensland, Australia

Spyrou et al. (2017) Inhibition of Heparanase in Pediatric Brain Tumor Cells Attenuates their Proliferation, Invasive Capacity, and In Vivo Tumor Growth. Molecular Cancer Therapeutics, http://mct.aacrjournals.org/content/early/2017/07/17/1535-7163.MCT-16-0900

För mer information:
kontakta Karin Forsberg Nilsson, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, e-post: karin.nilsson@igp.uu.se, tel: 07 01-67 95 79.

Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett nationellt center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom translationell medicin och molekylär biovetenskap.

Presskontakt: 018-471 23 05

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Genom att blockera ett enzym som påverkar cellers mikromiljö kan man stoppa tillväxten av hjärntumörceller. Det visar en ny studie av forskare från Uppsala universitet, i samarbete med forskare i Haifa, Israel och Brisbane, Australien som publiceras i tidskriften Molecular Cancer Therapeutics.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 6 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Kontorstid alla dagar
  • presskontakt@uadm.uu.se
  • 070-167 92 96

  • Presskontakt
  • pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • grLinda.Koffmaftnar@zcpeualfdm.uu.btse
  • 018-471 1959
  • 070-425 08 64

  • Presskontakt
  • Pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • elin.backstrom@uadm.uu.se
  • 018-471 17 06
  • 070-425 09 83

  • Presskontakt
  • Kommunikatör UU Campus Gotland
  • Uppsala universitet - Campus Gotland övergripande
  • petra.lindberg@uadm.uu.se
  • 018-471 82 49

Om Uppsala universitet

Forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. Besök oss på vår webbplats www.uu.se

Adress

  • Uppsala universitet
  • S:t Olofsgatan 10B, Box 256
  • 751 05 Uppsala
  • Sweden
  • Vår hemsida