Oz41g4lavtlo8q5kxhg9

​ Globalisering ger religionen ny politisk aktualitet

Pressmeddelanden   •   2015-02-26 11:01 CET

Globaliseringen och dess effekter har gett religionen ny politisk aktualitet. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitets Centrum för forskning om Religion och Samhälle.

Media-no-image

Resursstarkas del i bostadssegregation undersökt i ny avhandling

Pressmeddelanden   •   2015-02-26 08:17 CET

När bostadssegregation diskuteras handlar det oftast om miljonprogramområden och långinkomsttagare. Detsamma gäller forskning om bostadssegregation. Men priviligierade grupper har en stor del i att segregation uppstår visar en färsk avhandling av bostadsforskaren Ann Rodenstedt, Uppsala universitet.

Bostadssegregation är ett fenomen som ofta beskrivs som ett problem för dagens svenska storstäder. I vardagsdiskussioner och i media har begreppet ofta kommit att associeras med ”invandrare” och miljonprogramsområdena byggda under 1960- och 70-talen, som under årens lopp fått allt sämre rykte. Även inom forskningen har det ofta varit vanligare att studera segregation i låginkomsttagarområden, ofta med en högre andel utlandsfödda.

- Trots att forskning har visat att resursstarkare befolkningsgrupper spelar en viktig roll för segregationsprocesser i svenska städer, har dessa grupper inte beaktats i särskilt hög utsträckning tidigare, säger Ann Rodenstedt vid institutet för bostadsforskning, Uppsala universitet.

Utgångspunkten i hennes avhandling är att segregation måste förstås som en process som involverar alla stadens områden, och syftet har varit att studera den ”andra änden” av segregation i Malmö. Det har blivit en allt vanligare trend i Sverige att bostadsområden byggs med särskilda koncept i åtanke, och som erbjuder de boende mer än bara tak över huvudet.

Ann Rodenstedt har dels undersökt två områden i Malmö; dels ett nyproducerat ”livsstilsboende”, Victoria Park, som i media beskrivits som Sveriges första ”gated community”, och dels ett äldre och exklusivt villaområde, Bellevue. Med hjälp av intervjuer, fokusgrupper, mentala kartor och deltagande observationer har hon undersökt varför invånarna valt att bosätta sig i dessa områden, deras syn på Malmö som stad och dess olika bostadsområden samt vilka områden de finner attraktiva respektive oattraktiva och otrygga.

Avhandlingen visar att det finns en mental klyfta som splittrar upp Malmö i vad som upplevs som olika och separata världar. Den övre medelklassen självsegregerar sig till den västra sidan av staden, samtidigt som de undviker att flytta till större delar av staden. Liksom de flesta andra urbana invånare lever de boende i Victoria Park och Bellevue ganska lokala liv, vilket gör att det finns en stor okunskap om flera av stadens områden.

- För att få en bild av det som sker i andra delar av staden spelar media en stor roll, och tillsammans med redan existerande segregationsmönster samt sociala, symboliska och fysiska gränser, som konserverar områdenas status, förstärks segregationen i Malmö. De som kan väljer att bo i vad som upplevs som den lugna och trygga delen av staden och kan på så vis köpa sig en egen trygghet, säger Ann Rodenstedt.

Läs avhandlingen, “Living in the calm and safe part of the city: The socio-spatial reproduction of upper-middle class neighbourhoods in Malmö”, på universitetets webbplats.

För mer information, kontakta Ann Rodenstedt, tel: 018-471 65 27, 070-887 72 53, ann.rodenstedt@ibf.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

​När bostadssegregation diskuteras handlar det oftast om miljonprogramområden och långinkomsttagare. Detsamma gäller forskning om bostadssegregation. Men priviligierade grupper har en stor del i att segregation uppstår visar en färsk avhandling av bostadsforskaren Ann Rodenstedt, Uppsala universitet.

Läs vidare »
Media-no-image

Gustaf Adolfsmedaljörer utsedda

Pressmeddelanden   •   2015-02-24 11:39 CET

Fyra Gustaf Adolfsmedaljer i guld och två i silver har tilldelats medarbetare vid Uppsala universitet.

Den äldre Gustaf Adolfsmedaljen (Hedlinger) kan utdelas till den som varit dekan under mycket lång tid, till en prefekt som initierat och förestått särskilt betydelsefull verksamhet och till personer som genomfört mycket betydelsefullt utrednings- och liknande arbete av stor omfattning eller varaktighet. Utdelning sker fredagen den 22 maj 2015.

Gustaf Adolfsmedaljen i guld

Torbjörn Andersson, professor i processrätt vid Juridiska institutionen
Motivering:
Torbjörn Andersson bedriver framgångsrikt forskning och undervisning i processrätt med EU-rättslig inriktning. Som prodekan och dekan under tio år initierade och genomförde han en utbyggnad av juristutbildningen och var en drivande kraft bakom utvecklingen av forskarutbildningen och nya forskarmiljöer. Torbjörn Andersson är visionär, kunnig och orädd och har visat förmåga att på ett inspirerande sätt leda och utveckla verksamheten vid den juridiska fakulteten.


Björn Melander, professor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk
Motivering:
Björn Melander har framgångsrikt forskat om svenskan som vetenskapligt språk under 1900-talet, i äldre läroböcker och som språk inom EU. Som huvudsekreterare i en parlamentarisk utredning har han bidragit till svensk språkvård och språkpolitik. Som prefekt vid Institutionen för nordiska språk och dekan för Språkvetenskapliga fakulteten har Björn Melander gjort sig känd som en konstruktiv, lyhörd och välorganiserad ledare.


Ted Ebendal, professor i miljömedicinsk utvecklingsbiologi vid Institutionen för neurovetenskap
Motivering:
Ted Ebendal har en mångårig framgångsrik forskningskarriär bakom sig, där han belyst olika aspekter på nervcellers utveckling och funktion. På senare tid har särskilt cellulära signalmekanismer vid nervcellsskada studerats. Vidare har Ted Ebendal en lång och gedigen gärning som prefekt inom den medicinska fakulteten samt även haft uppdrag som prodekanus. Han har därtill företrätt och utvecklat den experimentella verksamheten vid Uppsala universitet. Handlingskraft och lojalitet utmärker hans arbete i samband med olika uppdrag.


Göran Possnert, professor vid Institutionen för fysik och astronomi
Motivering:
Göran Possnert har under en lång period lett och skickligt utvecklat verksamheten vid Tandemlaboratoriet vid Uppsala universitet. Därutöver har Possnert verkat som prefekt för institutionen för fysik och astronomi, ledamot av konsistoriet, ledamot av teknisk-naturvetenskapliga fakultetens rekryteringsgrupp och som föreståndare för Ångströmlaboratoriet. Possnert har bedrivit framstående forskning samtidigt som hans insatser som ledare, präglade av kunnande och insiktsfullhet såväl som vänlighet, vunnit stor respekt.

Gustaf Adolfsmedaljen i silver

Ewa Hjertsén biträdande kanslichef vid kansliet för humaniora och samhällsvetenskap
Motivering:
Ewa Hjertsén har verkat vid universitetet i 45 år, vid institution och vid flera olika funktioner inom universitetsförvaltningen. De senaste 20 åren har hon som välorganiserad, kunnig och effektiv utbildningsledare samt biträdande och tillförordnad kanslichef förtjänstfullt bidragit till utvecklingen av områdeskansliet för humaniora och samhällsvetenskap. Hennes omvärldskunskap och goda omdöme har genom åren haft stor betydelse för stödet till såväl dekaner och vicerektorer som prefekter och studierektorer.


Iréne Johansson, akademisekreterare vid Planeringsavdelningen, Ledningskansliet
Motivering:
Iréne Johansson har sedan 2001 tjänat universitetet i olika roller, som sekreterare i bl.a. konsistoriet, akademiska senaten, rektors ledningsråd och rektors beslutssammanträde. Hennes samarbetsförmåga, integritet, lyhördhet, uthållighet, djupa kunskap och noggrannhet har haft och har stor betydelse för de universitetsgemensamma ledningsorganens funktion och arbetsmiljön kring dessa.

För mer information, kontakta Pernilla Björk, e-post: pernilla.bjork@uadm.uu.se tel: 070-2911524

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Fyra Gustaf Adolfsmedaljer i guld och två i silver har tilldelats medarbetare vid Uppsala universitet.

Läs vidare »
Njduucchz6toshqjw8sa

Nya forskningsresultat om egenskaperna hos ”mirakelträdet” Moringa

Pressmeddelanden   •   2015-02-24 09:15 CET

En forskargrupp från Uppsala universitet har sedan tidigare visat att frön från trädet Moringa oleifera på ett effektivt sätt kan användas för att rena vatten. Nu presenterar forskarna nya resultat som visar att fröna också kan användas för att separera olika material. Resultaten publiceras i Journal of Colloid and Interface Science.

Media-no-image

Nya modeller pekar mot upptäckt av fler Higgsbosoner

Pressmeddelanden   •   2015-02-24 08:20 CET

Kan det vara så att det inte bara finns en Higgsboson, utan flera olika med olika egenskaper? Ja, visar en ny avhandling där Glenn Wouda vid Uppsala universitet använt nya modeller i sina beräkningar för att försöka förutse vad som kan komma att hittas i framtiden.

Den sedan länge eftersökta Higgsbosonen har upptäckts vid CERNs LHC-experiment och belönade Peter Higgs och Francois Englert med Nobelpriset i fysik 2013. Det kvarstår nu att undersöka denna Higgsbosons egenskaper i detalj. LHC-experimentet fortsätter senare i vår, efter en tids avstängning för uppgraderingar.

Standardmodellen är den enklaste modellen som ger elementarpartiklar massa. I sin avhandling "Phenomenology of Higgs Bosons Beyond the Standard Model" har Glenn Wouda studerat några modeller vars struktur är rikare än partikelfysikens standardmodell. Till exempel förutsäger dessa modeller att fler än en slags Higgsboson existerar. En modell visar att några av dessa har helt nya, tidigare okända, egenskaper.

De extra Higgsbosonerna i dessa studerade modeller kan ofta sönderfalla till bland annat den upptäckta Higgsbosonen. Ett viktigt tema i avhandlingen har därför varit hur man kan använda kännedomen om den upptäckta Higgsbosonen till att hitta ännu fler. Särskilt studeras ett fall där en laddad Higgsboson procuderas tillsammans med en topp-kvark, där den laddade Higgsbosonen i sin tur sönderfaller till den upptäckta Higgsbosonen och en W-boson.

- Detta fall visar sig vara ganska hopplöst att observera inom några av de supersymmetriska utvidgningarna av Standardmodellen, men kan ge möjligheter inom andra, mer allmänna, modeller, säger Glenn Wouda.

Den nyligen upptäckta Higgsbosonens egenskaper stämmer bra överens med vad som förväntas enligt standardmodellen. Det finns dock gott om utrymme för att den upptäckta Higgsbosonen är kompatibel med vad som förutsägs i andra modeller, menar Glenn Wouda. En viktig del i avhandlingen har varit att studera hur några modeller passar in med det man nu känner till om Higgsbosonen. Genom att studera de möjliga värdena för modellparametrarna som är kompatibla med Higgsupptäckten så har förutsägelser för de övriga Higgsbosonernas egenskaper tagits fram.

- Avhandlingen demonsterar att det finns mycket goda chanser att kunna upptäcka fler Higgsbosoner, både tyngre och lättare sådana än den upptäckta Higgsbosonen, säger Glenn Wouda.

I samband med disputationen hålls ett symposium om Higgsbosoner, med internationella deltagare, på Ångströmlaboratoriet den 26 februari. Disputationen äger rum 27 februari kl.13.15 i sal Å2001 på Ångströmlaboratoriet.

För mer information, kontakta Glenn Wouda, tel: 073-968 03 52, glenn.wouda@physics.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

​Kan det vara så att det inte bara finns en Higgsboson, utan flera olika med olika egenskaper? Ja, visar en ny avhandling där Glenn Wouda vid Uppsala universitet använt nya modeller i sina beräkningar för att försöka förutse vad som kan komma att hittas i framtiden.

Läs vidare »
Media-no-image

Årets Celsius-Linnéföreläsningar bjuder på fascinerande rön om jordskorpan och genetiska saxar

Pressmeddelanden   •   2015-02-24 08:05 CET

Årets Celsius-Linnéföreläsare är professor Dan McKenzie från Cambridge University, Storbritannien och professor Jennifer A. Doudna från University of California, USA. Den 26 februari berättar de om jordskorpans rörelser och vår förmåga att förstå var och när jordbävningar kommer att inträffa, respektive om en endast ett par år gammal ”genetisk sax” baserad på bakteriers immunsystem.

Torsdagen den 26 februari äger de traditionella Celsius-Linnéföreläsningarna rum på BMC vid Uppsala universitet. Dagen efter, den 27 februari, hålls ett Celsius-Linnésymposium med temat ”Vikten av grundforskning”.

Media hälsas varmt välkomna till föreläsningarna och symposiet som äger rum dagen efter. Föreläsningarna den 26 februari direktsänds dessutom via webben.

I februari varje år anordnar teknisk-naturvetenskapliga fakulteten två föreläsningar till minne av Anders Celsius och Carl von Linné. De utvalda föreläsarna är forskare vars världsledande och högaktuella forskning rönt uppmärksamhet i forskarvärlden och är av stort allmänt intresse.

Professor Dan McKenzie kommer i sin föreläsning att förklara mekanismerna bakom några av de senare stora jordbävningarna och berätta vad vi kan förvänta oss framöver. Jordbävningar och flodvågor orsakas av att jordskorpan inte ligger stilla. Den består av ett antal plattor som glider runt, kolliderar, nybildas och försvinner. Detta har varit känt sedan 1960-talet, men det är först på senare år plattornas rörelser har kunnat mätas noggrant. Genom att bättre förstå vad som redan hänt kan man börja göra förutsägelser om vad som kommer att hända.

Professor Jennifer Doudna kommer att berätta om hur man kan med en ”genetisk sax”, kallad CRISPR-Cas9, kan klippa och klistra i den genetiska koden. Detta kan på sikt innebära möjligheter till bot för sjukdomar där hittills inget kunnat göras. Hon kommer att berätta om historien bakom och ge exempel på användning inom bioteknologi i allmänhet och för att bota människor synnerhet. Även bakterier kan nämligen bli sjuka. För att försvara sig har de utvecklat ett system för att klippa i angriparnas genetiska kod, deras DNA. Detta system har sedan ett par år tillbaka utvecklats till nämnda ”genetiska sax”, som med hjälp av ett speciellt protein relativt enkelt kan göra väldigt precisa klipp i DNA hos alla levande varelser. Detta kan användas för att förstöra skadligt DNA, sätta in nytt DNA på önskat ställe, eller markera en viss sekvens i DNA. Jennifer Doudna är en nyckelperson inom området.

Gemensamt för båda föreläsningarna är att den forskning som presenteras är grundläggande ”nyfikenhetsforskning”: Hur rör sig jordskorpans plattor och hur försvarar sig bakterier mot virus? Samtidigt gäller i båda fallen att resultaten av forskningen kan leda till mycket väsentliga konsekvenser för samhället. Den geologiska grundforskningen kan leda till utnyttjande av geotermisk energi, förutsägelser för var det finns olja och vad dess utvinning leder till, och hur Arktis kommer att utvecklas. Den genetiska forskningen kan leda till förståelse och behandling av sjukdomar, förståelse av och medel mot bakterieresistens. Svårigheterna att ta steget från forskningsresultat till tillämpning är också viktiga att förstå. Vid symposiet kommer alla dessa praktiska följder av respektive föreläsares forskning att belysas.

Tid och plats:

Celsius-Linnéföreläsningarna hålls i The Svedbergssalen, Biomedicinskt centrum (BMC), Husargatan 3, Uppsala universitet

Program 26 februari

14.00 Celsiusföreläsning
Plate Tectonics, Earthquakes and Seismic Risk
Dan McKenzie, professor i geofysik, University of Cambridge, U.K.

15.30 Linnéföreläsning
CRISPR-Cas Genome Surveillance: From Basic Biology to Transformative Technology
Jennifer A. Doudna, professor i kemi samt cell- och molekylärbiologi, University of California, Berkeley, USA

Dagen därpå arrangeras ett symposium i Siegbahnsalen, Ångströmlaboratoriet, med, förutom Celsius-Linnéföreläsarna, framstående forskare vid Uppsala universitet som presenterar varierande perspektiv på temat "Vikten av grundforskning för samhället".

Program 27 februari
Tid: 09:30 - 15:00
Vikten av grundforskning för samhället – några exempel

Läs mer på universitetets webbplats, http://www.teknat.uu.se/forskning/celsius-linne/

För mer information, kontakta Professor Gunilla Borgefors, ordförande i Celsius-Linnékommittén, institutionen för informationsteknologi, 018-471 3466, 070-628 08 54 (nås via sms), gunilla.borgefors@it.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Årets Celsius-Linnéföreläsare är professor Dan McKenzie från Cambridge University, Storbritannien och professor Jennifer A. Doudna från University of California, USA. Den 26 februari berättar de om jordskorpans rörelser och vår förmåga att förstå var och när jordbävningar kommer att inträffa, respektive om en endast ett par år gammal ”genetisk sax” baserad på bakteriers immunsystem.

Läs vidare »
Media-no-image

Skiljetecknens funktioner uppmärksammade i ny doktorsavhandling

Pressmeddelanden   •   2015-02-23 11:19 CET

Skiljetecken hjälper oss att se gränser och samband i en text. I en roman kan de dessutom hjälpa skribenter och läsare att bland annat skilja mellan olika röster och att imitera tonfall. I en ny avhandling från Uppsala universitet har Alva Dahl undersökt interpunktionen i tre samtida romaner.

Alla som skriver använder skiljetecken, och numera ingår också variation mellan stora och små bokstäver och normal, halvfet och kursiv stil i den grundläggande skriftkunnigheten. Ändå funderar de flesta sällan på vad denna variation är bra för, eller hur många olika funktioner skiljetecknen egentligen har. I doktorsavhandlingen I skriftens gränstrakter: Interpunktionens funktioner i tre samtida svenska romaner redovisar Alva Dahl en kvalitativ undersökning av interpunktion, det vill säga skiljetecken och typografisk variation, i tre samtida svenska romaner: Monika Fagerholms DIVA (1998), Eva Adolfssons Förvandling (2005) och Fredrik Ekelunds Fadevår, tack för ljuset! (2010).

Interpunktionen anger i romanerna gränser och samband mellan skriftens strukturella enheter, till exempel ord, meningar och stycken. Därför är det med interpunktionens hjälp möjligt för oss att formulera varierande och komplexa konstruktioner i skrift. Dessutom hjälper interpunktionen skribenter och läsare att skilja mellan röster i skrift och att imitera tonfall och skriftbilder. I en roman växlar perspektivet ständigt. Romanfigurers olika röster varvas med citat ur olika slags texter och berättares skiftande tonfall visar hur de förhåller sig till sina egna yttranden. Denna komplexa mångstämmighet är möjlig att urskilja i skriften tack vare bland annat citattecken, talstreck, parenteser, styckebrytningar och kursiveringar.

– I alla tre romanerna är interpunktionen en integrerad del av gestaltning, stil och tematik, säger Alva Dahl.

Däremot går det inte att entydigt koppla de olika funktionerna till specifika skiljetecken. Tecknen kan användas på många olika sätt, och funktionen avgörs alltid i det konkreta textsammanhanget.
Resultaten har stor betydelse för framtida forskning, menar Alva Dahl.

– Interpunktionen har varit en blind fläck, men nu kan vi som analyserar texter inte längre bortse från den. Detta gäller inte bara skönlitteratur utan också vardagliga texter och facktexter.

– I förlängningen skulle också skolundervisningen om interpunktion kunna förbättras om vi som forskar och undervisar blev mer medvetna om skiljetecknens potential. De är inget tråkigt utanpåverk, utan ett oumbärligt redskap för kreativa skribenter.

För mer information kontakta Alva Dahl, Institutionen för nordiska språk, tel: 073-616 06 00, 018-471 34 04, e-post: alva.dahl@nordiska.uu.se

Avhandlingen I skriftens gränstrakter: Interpunktionens funktioner i tre samtida svenska romaner försvaras den 6 mars 2015. Avhandlingen kan laddas ner i fulltext.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Skiljetecken hjälper oss att se gränser och samband i en text. I en roman kan de dessutom hjälpa skribenter och läsare att bland annat skilja mellan olika röster och att imitera tonfall. I en ny avhandling från Uppsala universitet har Alva Dahl undersökt interpunktionen i tre samtida romaner.

Läs vidare »
Media-no-image

Vi svär så in i Norden! på Uppsala universitet

Pressmeddelanden   •   2015-02-23 08:58 CET

Vad tycker vi om svordomar egentligen och hur svär svenskar på engelska? Dessa är några av de frågor som forskarna i nätverket SwiSca, Swearing in Scandinavia, tar upp under en eftermiddag med öppna föreläsningar den 5 mars.

Under rubriken Vi svär så in i Norden! bjuder skandinaviska språkforskare in till en populärvetenskaplig eftermiddag. Det blir tre korta föredrag och ett panelsamtal av och med nordiska svordomsforskare, bland andra Lars-Gunnar Andersson, mångårig medarbetare i radioprogrammet Språket. Allmänheten hälsas hjärtligt välkommen.

Se hela programmet på institutionen för nordiska språks webbplats.

Dagen efter de öppna föreläsningarna kommer svordomsforskarna att ha ett symposium med vetenskapliga presentationer. Bland annat kommer Mona Enell-Nilsson vid Vasa universitet att prata om översättning av svordomar och skällsord med språkväxling i Jens Lapidus kriminalromaner. Michael Gauthier vid Université Lumière Lyon 2 i Frankrike diskuterar män och kvinnors olika sätt att tala. Är det verkligen så att män svär och är vulgära medan kvinnor är pryda?

Om du har frågor om evenemanget eller skulle vilja komma i kontakt med någon av forskarna, kontakta gärna arrangören Erik Falk, universitetslektor vid institutionen för nordiska språk, tel: 018-471 6868, e-post: erik.falk@nordiska.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Vad tycker vi om svordomar egentligen och hur svär svenskar på engelska? Dessa är några av de frågor som forskarna i nätverket SwiSca, Swearing in Scandinavia, tar upp under en eftermiddag med öppna föreläsningar den 5 mars.

Läs vidare »
Media-no-image

1900-talets våldsimperier ämnet för årets Hugo Valentin-föreläsning

Pressmeddelanden   •   2015-02-20 11:17 CET

1930- och 1940-talen var de mest våldsamma årtiondena i vår historia. Japan, Italien och Nazityskland ville alla bemästra den ekonomiska krisen genom att skapa väldiga imperier i sina grannländer och tvekade inte att använda extremt våld för att nå sina mål. Om ett globalt perspektiv på denna strategi handlar den trettonde Hugo Valentin-föreläsningen, som ges av historikern Dieter Pohl.

Professor Dieter Pohl, verksam vid Klagenfurts universitet i Österrike, är ett framträdande namn inom europeisk samtidshistoria bland annat för sina arbeten om Nazitysklands metoder och förbrytelser i Östeuropa och Sovjetunionen under andra världskriget. Pohl kommer att föreläsa vid Uppsala universitet under rubriken “The New Empires of Violence 1930–1950. Global Perspectives on the Decades of Mass Violence.”

Historiografi och annan forskning som har försökt att tolka de våldsamma 1930- och 1940-talen har letat efter förklaringar i termer av radikala ideologier, extrema diktaturer och militanta organisationer eller sammanbrott av rättssystem, etnisk konfliktbenägenhet i ”våldszoner”, eller en kontinuitet från kolonialtidens våldsregimer.

I årets Hugo Valentin-föreläsning diskuterar Pohl alternativa förklaringsmodeller med utgångspunkt i de nya imperieambitionerna som visar sig under 1930-talet och början av 1940-talet. Japan, Italien och Nazityskland planerade alla att övervinna den globala ekonomiska krisen för egen del genom att skapa väldiga imperier i länder i deras egen omedelbara närhet. I kontrast till många västeuropeiska staters historiska koloniala imperier på andra sidan haven blev dessa nya områden till spelplaner för en extrem nationalism, och beskrevs som ”Lebensraum”, ”spazio vitale” eller den ”Stora östasiatiska samväldessfären” – vilket innebar bosättning och djupgående exploatering, både genom plundring och organiserat tvångsarbete. Pohl kommer även att ta upp Stalins Sovjet och inbördeskrigets Kina efter 1927.

Med sin studie från 2008, Die Herrschaft der Wehrmacht. Militärverwaltung und Bevölkerung in den besetzten Gebieten der Sowjetunion 1941–1944 (ny utg. 2011), lämnade Pohl ett väsentligt bidrag till förståelsen av karaktären och omfattningen av Nazitysklands stridskrafters delaktighet i förbrytelserna på östfronten, i det skeende som Pohl har beskrivit som ”den mest brutala militära ockupationsadministrationen i historien fram till dess”. Detta i kontrast till den föreställning som länge var spridd i framför allt Västtyskland att det endast var den civila, nazistiska, administrationen som var skyldig till brotten.

Pohl disputerade 1995 på avhandlingen Nationalsozialistische Judenverfolgung in Ostgalizien 1941–1944. Han har också skrivit om Förintelsen som ”öppen hemlighet” både inom och utom Tyskland under kriget (tillsammans med Frank Bajohr). Han har därtill publicerat ett ansenligt antal ytterligare vetenskapliga artiklar och böcker inom samma område i vid bemärkelse.

Föreläsningen äger rum i Universitetshusets Sal IV, torsdagen den 26 februari kl. 17:00.

Läs mer om årets och tidigare års Hugo Valentin-föreläsningar.

För mer information kontakta Per Jegebäck, tel: 018-471 2364, e-post: info@valentin.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

​1930- och 1940-talen var de mest våldsamma årtiondena i vår historia. Japan, Italien och Nazityskland ville bemästra den ekonomiska krisen genom att skapa imperier i sina grannländer och tvekade inte att använda våld för att nå sina mål. Om ett globalt perspektiv på denna strategi handlar den 13:e Hugo Valentin-föreläsningen, som ges av historikern Dieter Pohl, Klagenfurts universitet, Österrike.

Läs vidare »
Media-no-image

Konsistoriet: Universitetet fortsätter att utvecklas positivt

Pressmeddelanden   •   2015-02-18 14:59 CET

När Uppsala universitet summerar 2014 står det klart att universitetet är inne i en mycket positiv utveckling. När man blickar framåt efterfrågas både fler platser och kvalitetsförstärkningar inom utbildningen samt stöd för infrastruktur och stora internationella samarbeten inom forskning, utbildning och innovation.

Uppsala universitet har fortsatt att växa under 2014. Medeltalet anställda har ökat med 335 personer och antalet helårsstudenter med cirka 850. Söktrycket har varit fortsatt högst, med flest sökande av alla lärosäten. Antalet internationella studenter på avancerad nivå har ökat och flera internationella samarbeten har etablerats.

- Det här är en stark årsredovisning. Fler studenter än någonsin vill studera hos oss och vi konkurrerar framgångrikt om forskningsanslag och internationella flaggskeppsprojekt. Vi flyttar fram positionerna internationellt, säger rektor Eva Åkesson.

När det gäller forskningen har universitetet stärkt sin ställning. Universitetet var förra året det lärosäte som fick mest anslag i Vetenskapsrådets stora utlysning och fler yngre forskare har fått prestigefyllda anslag, vilket är positivt för framtiden. Antalet vetenskapliga publiceringar har ökat och två strategiska innovationsområden har etablerats: Internet of things samt Folksjukdomar. Universitetet deltar också i båda de miljardssatsningar från EU som blev klara under året: EIT Health och EIT Raw Materials. Dessa satsningar handlar i korthet om att samla de allra bästa i Europa för att främja innovation och entreprenörskap i syfte att lösa några av vår tids största utmaningar inom hälsa respektive material.

- När allt fler blir äldre är det viktigt att vi lever och åldras hälsosamt och när jordens resurser krymper behöver vi nyttja dem på ett hållbart sätt, men också hitta alternativa material. Jag är stolt över att Uppsala universitet är en del av detta arbete, säger Eva Åkesson.

I universitetets budgetunderlag till regeringen för de kommande tre åren lyfts behovet av ökade anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå fram, både för fler utbildningsplatser och för kvalitetssatsningar.

- Det har varit flera viktiga forskningssatsningar på senare år, vilket är glädjande och bra för Sverige. Men för att lägga en bra grund för framtiden är det viktigt att även satsa strategiskt på utbildning. Excellent forskning kräver excellent utbildning och tvärtom, säger Eva Åkesson.

Inom forskningen och utbildningen på forskarnivå anser universitetet det angeläget att de riktade satsningarna inom vissa områden balanseras av de direkta anslag som kan disponeras fritt av universiteten. Detta för att på bästa sätt kunna realisera tidigare satsningar samt stötta ny lovande forskning. Universitetet lyfter också fram behovet av särskilda medel för att inrätta och uppnå bästa möjliga resultat av de europeiska storsatsningarna (EIT) på kunskaps- och innovationsplattformar.

För frågor, kontakta kommunikationsdirektör Pernilla Björk, mobil: 070-291 15 07, pernilla.bjork@uadm.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

När Uppsala universitet summerar 2014 står det klart att universitetet är inne i en mycket positiv utveckling. När man blickar framåt efterfrågas både fler platser och kvalitetsförstärkningar inom utbildningen samt stöd för infrastruktur och stora internationella samarbeten inom forskning, utbildning och innovation.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 11 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • Linda.Koffmar@uadm.uu.se
  • 018-471 1959
  • 070-425 08 64

  • Presskontakt
  • Kommunikatör UU Campus Gotland
  • Uppsala universitet - Campus Gotland övergripande
  • petra.lindberg@uadm.uu.se
  • 018-471 82 49

  • Presskontakt
  • Kommunikationsdirektör
  • Ledning, övergripande kommunikationsfrågor
  • pernilla.bjork@uadm.uu.se
  • 018-471 75 80
  • 070-291 15 24

Om Uppsala universitet

Forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. Besök oss på vår webbplats www.uu.se

Adress

  • Uppsala universitet
  • S:t Olofsgatan 10B, Box 256
  • 751 05 Uppsala
  • Sweden
  • Vår hemsida