Zl3ksocxkc9kq1q6eh4r

Uppsalaforskare med och förbättrar VLT-teleskopet

Pressmeddelanden   •   Jan 19, 2017 14:57 CET

Forskare vid Uppsala universitet planerar att tillverka en ny koronagraf till Very Large Telescope, VLT, i Chile. Det är en följd av att Europeiska sydobservatoriet, ESO, har skrivit under en överenskommelse med Breakthrough Initiatives om att anpassa instrument på VLT för att kunna söka efter planeter hos det närliggande stjärnsystemet Alfa Centauri.

Media no image

Europaperspektiv 2017: Tio ledande forskare om tillitens betydelse för EU

Pressmeddelanden   •   Jan 19, 2017 08:41 CET

Vid årets Europaperspektivseminarium ger tio ledande svenska forskare sin syn på hur de senaste årens kriser och utmaningar påverkar tilliten inom EU. Det europeiska integrationsprojektet handlar till syvende och sist om tillit mellan medlemsländernas politiska eliter och tjänstemannaeliter, samt EU-medborgarnas förtroende för EU:s institutioner.

Europaperspektiv 2017 är den tjugonde årgången av den tvärvetenskapliga årsboken och den presenteras av författarna vid ett publikt seminarium med 400 deltagare på Norra Latins konferenscenter i Stockholm. Som gästtalare medverkar Sveriges EU-minister Ann Linde, samt Paulina Dejmek-Hack, Financial Advisor till Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens ordförande. Seminariet avslutas med en paneldiskussion med riksdagsledamöterna Tina Acketoft (L), Karin Enström (M) och Jens Holm (V).

Författarna presenterar forskning på en rad nyckelområden och möts i tre paneler för
att diskutera EU:s roll för en rad centrala frågor såsom: Hur har synen på EU hos Europas befolkningar påverkats av de senaste årens händelseutveckling? Vad betyder Storbritanniens eventuella utträde för EU:s fortsatta sammanhållning? Hur återupprättas förtroendet för euron som gemensam valuta? Känner ekonomiska aktörer tillit till EU:s förmåga att upprätthålla den inre marknaden? Hur stor är tilliten mellan medlemsstaternas domstolar och förvaltningsmyndigheter och mer generellt förtroendet i EU:s juridiska ordning? Och hur kan tillit till överstatliga politiska system och policyer uppnås på ett övergripande plan?

Moderator är Cecilia Garme.

Europaperspektiv ges ut av universitetens nätverk för Europaforskning, med redaktion vid Uppsala universitet, och årets bok är den tjugonde årgången.

Detaljerat program: www.europaperspektiv.se
När: onsdagen den 1 februari 2017 kl. 13.00-17.15.
Var: Norra Latin konferenscenter, Drottninggatan 71B, Stockholm.
Anmälan till: www.europaperspektiv.se/bokseminarium.aspx

Seminariet är kostnadsfritt och öppet för alla. Sista anmälningsdag är 27/1.
Vid frågor kontakta forskningssamordnare Niklas Bremberg, e-post: niklas.bremberg@statsvet.uu.se.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Vid årets Europaperspektivseminarium ger tio ledande svenska forskare sin syn på hur de senaste årens kriser och utmaningar påverkar tilliten inom EU. Det europeiska integrationsprojektet handlar till syvende och sist om tillit mellan medlemsländernas politiska eliter och tjänstemannaeliter, samt EU-medborgarnas förtroende för EU:s institutioner.

Läs vidare »
Media no image

​Senare avnavling förhindrar blodbrist

Pressmeddelanden   •   Jan 17, 2017 17:00 CET

Att vänta ett par minuter med att klippa navelsträngen kan förhindra järnbrist hos barn upp till sex månaders ålder. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften JAMA Pediatrics och resultaten har stor betydelse i samhällen där det är vanligt att barn har blod- och järnbrist. Studien är gjord i Nepal.

Anemi, blodbrist, drabbar drygt fyrtio procent av alla barn under fem år i världen. Blodbrist påverkar såväl mental som fysisk prestationsförmåga, och kan ge långsiktig försämring av tillväxt och utveckling. Cirka hälften av alla barn med blodbrist har det på grund av järnbrist. Att avnavla - klippa navelsträngen - på barn sent, det vill säga efter tre minuter, har visat sig kunna förhindra järnbrist upp till sex månaders ålder.

Ungefär en tredjedel av barnets blod befinner sig i moderkakan när det föds. Om man då klipper av navelsträngen direkt, tidig avnavling, stannar blodet kvar i moderkakan och går till spillo (eller kan sparas i stamcellsbanker). Om man istället väntar tre minuter kommer större delen av blodet att rinna tillbaka till barnet som då får en extra blodtransfusion, cirka en deciliter blod, vilket motsvarar cirka två liter hos en vuxen. I jämförelse kan nämnas att en normal blodgivare lämnar 4-5 deciliter blod.

Blodet innehåller många röda blodkroppar som innehåller hemoglobin, som innehåller mycket järn, och den extra deciliter blod barnet får innehåller järn som motsvarar 3-4 månaders behov för ett spädbarn.

WHO rekommenderar avnavling vid en minut eller senare och den amerikanska församlingen för förlossningsläkare (ACOG) rekommenderar avnavling vid 30-60 sekunder eller senare.

Hur gjordes studien?

Vi lottade/randomiserade 540 barn till tidig avnavling (mindre än 60 sekunder) eller sen avnavling (mer än 180 sekunder). Barnen föddes på ett förlossningssjukhus i Katmandu, Nepal. I Nepal har cirka 70 procent av barnen under ett år blodbrist. Barnen följdes sedan upp vid åtta och tolv månaders ålder med blodprov, där vi kontrollerade blodvärde (hemoglobin) och järnvärde (ferritin).

Vi har tidigare visat att de sent avnavlade barnen i Sverige hade mer järn i kroppen vid fyra månaders ålder och att andelen barn med järnbrist minskade med 90 procent, från 5,7 procentenheter till 0,6 procentenheter. Vi har också kunnat visa att barnens allmänna begåvning och utveckling inte skilde sig åt vid fyra års ålder, men att de sent avnavlade barnen hade bättre finmotorik.

Vad blev resultatet?

Vid åtta månaders ålder minskade förekomsten av blodbrist med nio procent och fortfarande vid tolv månaders ålder hade åtta procent färre barn blodbrist. Barnen i den sent avnavlade gruppen hade generellt sett högre hemoglobinvärden och andelen barn som hade järnbrist vid åtta månaders ålder minskade betydligt, drygt 40 procent.

Är resultaten säkra?

Mitt under själva studien, i maj 2015, skedde de stora jordbävningarna i Nepal. Det var svårt att samla alla barn för provtagning vid åtta och tolv månaders ålder. Vid åtta månader kom tre av fyra (74 %) och vid tolv månaders ålder kom knappt två av tre (62 %). Vi hade förutsett dessa problem och hade därför med 188 barn extra i studien från första början.

Drygt en femtedel (23 %) av barnen som var lottades till sen avnavling blev ändå tidigt avnavlade. Deras resultat räknades ändå in bland de sent avnavlade enligt så kallad ”intention to treat”. Om man uteslöt dem, blev de positiva effekterna av sen avnavling ännu tydligare.

Vad har forskningen för konsekvenser?

Vi har med denna studie visat att sen avnavling, efter mer än tre minuter, har stor betydelse i samhällen där det är vanligt att barn har blod- och järnbrist. Sen avnavling efter tre minuter är en kostnadsfri åtgärd som vi inte sett några biverkningar av. Vi hoppas att de som skriver rekommendation kring avnavling framöver kommer att vilja att man genomför sen avnavling efter tre minuter runt om i världen.

Andersson O et al; Can Delayed Umbilical Cord Clamping Reduce Infant Anemia at Age 8, 12 Months? JAMA Pediatrics, 17 januari 2017, doi:10.1001/jamapediatrics.2016.3971

För mer information:

Ola Andersson, barnläkare och forskare i internationell mödra- och barnhälsovård vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, ola.andersson@kbh.uu.se, 0709-66 41 80

Tidigare studier om avnavling:

Navelsträngen kan rädda liv (2012-04-20)

Bättre finmotorik med sen avnavling (15-05-26) 

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Att vänta ett par minuter med att klippa navelsträngen kan förhindra järnbrist hos barn upp till sex månaders ålder. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften JAMA Pediatrics och resultaten har stor betydelse i samhällen där det är vanligt att barn har blod- och järnbrist. Studien är gjord i Nepal.

Läs vidare »
Kuksnwd43hdecsopjgbw

Ny forskningsstudie öppnar upp nya möjligheter för behandling av hjärnsjukdomar

Pressmeddelanden   •   Jan 16, 2017 09:35 CET

Immunterapi är en behandling som visat sig vara effektiv mot flera svåra sjukdomar. Men för att behandla sjukdomar i hjärnan måste antikropparna först ta sig förbi den hindrande blod-hjärnbarriären. I en ny studie beskriver en forskargrupp vid Uppsala universitet hur de utvecklat en ny design av antikroppar som ökar upptaget av antikroppar i hjärnan nästan 100 gånger.

Media no image

Hämning av proteinet EZH2 kan begränsa multipelt myelom

Pressmeddelanden   •   Jan 12, 2017 11:11 CET

I en studie som publiceras i tidskriften Oncotarget visar forskare från Uppsala universitet hur proteinet EZH2 medverkar i uppkomsten av cancerformen multipelt myelom, och att en hämning av EZH2 skulle kunna användas som en ny strategi för att behandla sjukdomen. Sjukdomen är idag obotlig och hittills har det varit svårt att utveckla bättre behandlingar.

Multipelt myelom är en form av blodcancer där immunceller växer på ett okontrollerat sätt i benmärgen. Dagens behandlingar kan förlänga överlevnaden för multipelt myelom-patienter men sjukdomen betraktas som obotlig. För att ta fram nya behandlingsstrategier behövs mer kunskap om vilka genetiska förändringar som orsakar multipelt myelom.

Forskare vid Uppsala universitet har tidigare visat att en ökad kemisk modifiering av proteiner i arvsmassan som reglerar geners aktivitet, så kallade histoner, kan utgöra en gemensam underliggande mekanism bakom utvecklingen av multipelt myelom. Forskarna studerade proteinet EZH2, som medverkar i den kemiska histonmodifieringen, och genom att behandla tumörceller med substanser som specifikt hämmade EZH2 kunde de minska tumörcellernas överlevnad.

I en ny studie har samma forskargrupp, ledd av professor Helena Jernberg Wiklund vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, identifierat en ny mekanism som kan förklara EZH2-proteinets roll i multipelt myelom. Forskarna undersökte aktiviteten hos ett stort antal gener i tumörceller som behandlades med en EZH2-hämmare och hittade fyra så kallade onkogener som var mindre aktiva.

– Onkogener är inblandade i uppkomsten av cancer på så sätt att en mutation gör onkogenen överaktiv, vilket leder till att en cancercell fortsätter att dela sig och inte dör, som är normalt när cellen inte fungerar som den ska. I vår studie identifierade vi fyra onkogener som hade lägre aktivitet i celler som behandlats med EZH2-hämmare jämfört med i kontrollceller. Alla fyra generna har sedan tidigare visat ett samband med uppkomsten av multipelt myelom. Detta bekräftar våra tidigare resultat att hämning av EZH2 skulle kunna vara ett sätt att behandla multipelt myelom, säger Helena Jernberg Wiklund.

Men forskarna var förbryllade över hur hämning av EZH2 kunde minska aktiviteten av onkogenerna. Den kemiska modifieringen av arvsmassan som utförs av EZH2 leder nämligen till att berörda gener blir mindre aktiva. Om man då hämmar EZH2 borde graden av kemisk modifiering minska, vilket i sin tur borde ge en högre aktivitet hos generna.

– Svaret är att det är andra genetiska faktorer inblandade, så kallade mikroRNA. I cellerna som behandlades med EZH2-hämmare hittade vi två mikroRNA-gener med förhöjd aktivitet och vi tror att onkogenerna regleras av dessa mikroRNA. Det som då händer är att när EZH2 hämmas minskar histonmodifieringen i området där mikroRNA-generna finns. Då ökar produktionen av mikroRNA:na vilket i sin tur minskar aktiviteten av onkogenerna. Detta är en helt ny mekanism för hur EZH2 fungerar, säger Helena Jernberg Wiklund.

Studien har genomförts i samarbete med forskare vid Karolinska institutet och i USA.

Mohammad Alzrigat et al, EZH2 inhibition in multiple myeloma downregulates myeloma associated oncogenes and upregulates microRNAs with potential tumor suppressor functions, Oncotarget, DOI: 10.18632/oncotarget.14378

 

För mer information:

Helena Jernberg Wiklund,

tel +46 18 4714812, helena.jernberg_wiklund@igp.uu.se

Forskarna bakom studien är knutna till SciLifeLab, ett nationellt center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom translationell medicin och molekylär biovetenskap.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

I en ny studie som publiceras i tidskriften Oncotarget visar forskare från Uppsala universitet hur proteinet EZH2 medverkar i uppkomsten av cancerformen multipelt myelom, och att en hämning av EZH2 skulle kunna användas som en ny strategi för att behandla sjukdomen. Sjukdomen är idag obotlig och hittills har det varit svårt att utveckla bättre behandlingar.

Läs vidare »
Media no image

Nytt samarbete stärker både skolan och lärarutbildningen

Pressmeddelanden   •   Jan 12, 2017 10:49 CET

Uppsala universitets lärarutbildning och Uppsala kommun inleder vid starten av vårterminen ett fördjupat samarbete som kommer att att ge lärarstudenter mer tid på plats i skolan. Samarbetet kommer också att bidra till utveckling av skolverksamheten genom att lärare och forskare initierar forskningsprojekt tillsammans.

Praktiken, eller verksamhetsförlagd utbildning som den kallas formellt, är en viktig del av lärarutbildningen. I grundlärarprogrammet, till exempel, spenderar lärarstudenter ungefär en termin av sin utbildning ute på praktik. Men kontakten med skolorna begränsas till vissa perioder och studenterna har uttryckt att de vill ha ännu mer verksamhetsförlagd utbildning.

I den nya försöksverksamheten utvecklas en modell med partnerskolor och partnerförskolor där en grupp lärarstudenter får större kontinuitet genom mer tid ute i verksamheten. Tanken är att studenter ska kunna öva sig på att omsätta teori i praktik och att examinationer/praktiska moment i kurser ska kunna genomföras på partnerskolorna/förskolorna.

- Genom att knytas närmare till skolan får lärarstudenten bättre inblick i och erfarenhet av sådan yrkesutövning som inte fångas i ordinarie kursverksamhet och blir bättre förberedd för yrkeslivet, säger Elisabet Nihlfors, professor i pedagogik och dekan för fakulteten för utbildningsvetenskaper vid Uppsala universitet.

Förutom att föra utbildning och skolverksamhet närmare varandra kommer samarbetet även att stärka och fördjupa den praktiknära forskningen. Lärare och forskare ska tillsammans identifiera angelägna forskningsprojekt vars resultat skolverksamheten kan ha konkret nytta av. Lärare kommer på olika sätt att vara involverade i forskningen, till exempel som forskningsassistenter.

- Det är glädjande att universitetets lärarutbildning väljer Uppsala kommun som samarbetspartner i detta projekt. Det möjliggör för lärarstudenter att vara ännu mer förberedda för yrkeslivet och ger förutsättningar för en praktiknära forskning som är efterfrågad av förskolor och skolor, säger Birgitta Pettersson, utbildningsdirektör vid Uppsala kommun.

Fyra skolor och fem förskolor i Uppsala ingår i ett första steg och försöket ska utvärderas efter två år. Partnerskolorna och partnerförskolorna kommer att fungera som ett nav i utvecklingen att dela med sig av arbetssättet till fler skolor och förskolor.

Projektet invigs officiellt den 17 januari klockan 15 i Betty Pettersson-salen på Blåsenhus, von Kraemers Allé 1. Journalister hälsas välkomna till invigningen.

För mer information kontakta:

Projektledare Peter Bernhardsson vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet: e-post: peter.bernhardsson@edu.uu.se tel: 018-471 1664 alt. 0703 158788

Birgitta Pettersson, Utbildningsdirektör, Uppsala kommun, e-post: birgitta.pettersson@uppsala.se tel: 018-727 70 07 alt. 0725-723393

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Uppsala universitets lärarutbildning och Uppsala kommun inleder vid starten av vårterminen ett fördjupat samarbete som kommer att att ge lärarstudenter mer tid på plats i skolan. Samarbetet kommer också att bidra till utveckling av skolverksamheten genom att lärare och forskare initierar forskningsprojekt tillsammans.

Läs vidare »
Media no image

Ökat samarbete mellan förskola och BVC för att upptäcka barn med psykisk ohälsa

Pressmeddelanden   •   Jan 11, 2017 20:00 CET

Det är bra att systematisera informationsutbytet mellan föräldrar, förskola och barnavårdscentral om man vill öka fokus på små barn med psykisk ohälsa. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften PLOS One.

- Alla tre grupper i vår studie - sjuksköterskor, förskollärare och föräldrar - har tyckt att vårt systematiserade arbetssätt fungerar bra och att rutinen med formulär ger mer kunskap om barnen hos både förskolan och barnhälsovården. Men det har också framkommit att strukturerade formulär är en kontroversiell fråga bland förskolepersonal, säger Elisabet Fält, doktorand och distriktssköterska, som har gjort studien.

Barnhälsovården ska bedöma barns hälsa och utveckling och har i uppdrag att upptäcka psykisk ohälsa hos barn. Men förskolepersonalen har mycket av den viktiga information som behövs för att kunna göra en heltäckande bedömning av barnet. Deras kunskaper tas inte systematiskt tillvara inom barnhälsovården eftersom det inte alltid finns bra rutiner för att dela information dem emellan.

Sedan 2013 pågår studien ”Fokus barn och föräldrar” i Uppsala, ett försök att göra informationsutbytet mellan föräldrar, förskola och barnhälsovård tydligare när det gäller barns psykiska hälsa.

När föräldrarna till alla 3-, 4-, och 5-åringar i Uppsala får kallelsen till barnens årliga besök på BVC, får de också ett extra formulär med 25 frågor. Frågorna handlar om barnets beteende, sociala relationer och psykiska hälsa och formuläret heter SDQ, Strengths and Difficulties Questionnaire.

Formuläret kommer i tre exemplar. Om familjen väljer att delta i studien fyller barnets vårdnadshavare i varsitt formulär och förskollärare fyller i det tredje. De besvarade formulären överlämnas till BVC-sjuksköterskan och gås igenom vid barnets ordinarie besök på BVC.

Alla grupper i studien har varit nöjda, men också uppmärksammat vissa problem.

  • BVC-sjuksköterskorna tycker att formulären är viktiga för deras bedömning och att de utgör en bra grund för en mer komplett bedömning av barnet. BVC-sjuksköterskorna upplever att de får kunskaper om barnet som troligtvis inte framkommit utan formuläret och att det är värdefullt att få information från både föräldrar och förskolan, som ser olika sidor hos barnet i och med att olika miljöer ställer olika krav. Dessvärre upplever BVC-sjuksköterskorna att socialt utsatta familjer, och familjer där barnet misstänks ha problem, avstår från formulären oftare än andra familjer.
  • Förskollärarna vill hitta och hjälpa barn med svårigheter och de flesta förskollärarna tycker att informationsöverföringen med SDQ kan vara ett bra verktyg för det. Men intervjuerna visade också att det är en kontroversiell fråga bland förskollärare att bedöma barns sociala och känslomässiga utveckling med hjälp av standardiserade formulär.

    - De menar att strukturerade formulär ses som förlegat inom förskolan och att de strider mot förskolans styrdokument. De är rädda för att de genom att besvara formuläret kan stämpla barn på felaktiga grunder och att det sen ska påverka barnen negativt i framtiden. Samtidigt ska förskolan erbjuda alla barn rätt stöd i sin utveckling och samverka med föräldrar, så det finns en konflikt där, säger Elisabet Fält. 

    Förskollärarna känner också en oro inför att möta föräldrars reaktioner på hur förskolan har bedömt deras barn. Samtidigt tycker de att informationsöverföringen är bra även för förskolorna, eftersom den nya rutinen kan resultera i att förskollärarna får en tydligare bild av varje barn och att det kan ge bra diskussioner kollegor emellan.

  • Föräldrar ser fram emot att ta del av förskolans svar vid besöket på barnavårdscentralen. De tycker att formulären får dem att reflektera över sina barns situation och beteende, vilket de upplever som positivt. De tycker också att frågorna i formuläret kan leda till värdefulla diskussioner med den andra föräldern, eftersom frågorna får dem att prata om saker de inte brukar prata om. Samtidigt har föräldrar en del betänkligheter kring hur personlig information hanteras och används. Föräldrarna är, precis som förskollärarna, rädda för att den information som de ger genom formuläret ska ge negativa konsekvenser för barnet på sikt.
  • Elisabet Fält et al., Exploring Nurses’, Preschool Teachers’ and Parents’ Perspectives on Information Sharing Using SDQ in a Swedish Setting – A Qualitative Study Using Grounded Theory, PLOS ONE, 11 januari 2016, http://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0168388

    För mer information:

    Elisabet Fält, doktorand och distriktssköterska vid institutionen för kvinnor och barns hälsa, Uppsala Universitet, elisabet.falt@kbh.uu.se, 0706-10 66 14, 018-611 59 63

    Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

    Det är bra att systematisera informationsutbytet mellan föräldrar, förskola och barnavårdscentral om man vill öka fokus på små barn med psykisk ohälsa. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, publicerad i PLOS One. Sjuksköterskor, förskollärare och föräldrar har tyckt att det systematiserade arbetssättet är bra, men strukturerade formulär är en kontroversiell fråga bland förskolepersonal.

    Läs vidare »
    Zzxx5sq4clxza5v2jd4s

    “Asgård-mikrober” visar hur komplexa celler bildades

    Pressmeddelanden   •   Jan 11, 2017 19:00 CET

    I en ny studie publicerad i Nature presenterar en internationell forskargrupp ledd av Thijs Ettema vid Uppsala universitet upptäckten av en ny grupp mikroorganismer. Studien bidrar med nya detaljer om hur det gick till för flera miljarder år sedan när de komplexa celltyper som bygger upp växter och svampar, men även djur och människor, gradvis utvecklades från enklare mikrobiella förfäder.

    Media no image

    Förnyelsebar el räcker till hela Norden

    Pressmeddelanden   •   Jan 11, 2017 13:23 CET

    De nordiska länderna skulle kunna klara energiförsörjningen på utbyggnad av enbart förnyelsebar energi men det kräver rätt mix av energikällor och anpassning av både lagringsmöjligheter och distribution. Den slutsatsen kan dras av en ny studie från Uppsala universitet, som publicerats i tidskriften Nature Energy.

    - Många är skeptiska till om det kommer att fungera att helt eller delvis plocka bort kärnkraft och fossila bränslen, eftersom det kan bli så stora variationer i hur mycket el som kan produceras. Men vår studie visar att detta inte behöver vara något stort problem, det handlar om att hitta en bra mix av energikällor, säger Jon Olauson, forskare på institutionen för teknikvetenskaper vid Uppsala universitet.

    Svårigheten med elproduktion är att den sker i realtid. Att den el som behövs just nu, måste produceras just nu. Detta ställer stora krav på flexibel lagring av el från vattenkraft, som är det enklaste sättet. I studien har forskarna tittat på hur stort energibehov de nordiska länderna har och vad som skulle hända om länderna helt förlitade sig på naturresurser och förnybara energikällor.

    - Med uteslutande vind-, sol-, vatten- våg- och tidvattenkraft blir vi mer beroende av naturen och väderförhållandena. Om det blir vindstilla ett par veckor, ger inte vind- och vågkraft den energieffekt som behövs. Det system som finns idag är framförallt uppbyggt för att hantera variationen i elproduktionen under en dag, eller under en hel säsong, säger Jon Olauson.

    Forskargruppen, som är verksamma vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet, har i sina beräkningar utgått från den elkonsumtion som de nordiska länderna har. Sedan har de räknat bort den förnybara energi som redan produceras, för att få fram hur mycket mer el som behövs. De har studerat olika blandningar av energikällor, var man skulle kunna bygga ut och vilken potential som finns.

    Människorna och samhället har tydliga konsumtionsmönster. Vi konsumerar mer el på vintern än på sommaren, och mer under dagen jämför med på natten.

    - Idag används vattenkraft för att balansera skillnader mellan säsonger, men det behövs mer kunskap om hur den skulle kunna balansera för mellanlånga skillnader. Ett alternativ är att importera el eller använda gasturbiner. Det går också att ge storkonsumenter som till exempel tillverkningsindustrier betalt för att stänga ner sin verksamhet vissa timmar, för att spara på elen. Det förekommer redan, men kan kanske utökas, säger Jon Olauson.

    I studien har man inte tagit hänsyn till de begränsningar som finns när det gäller att leverera el över hela Norden. Med dagens distributionssystem blir det svårare att klara leveransen överallt med enbart förnybar el. I Sverige har vi till exempel väldigt mycket produktion i norr men mest konsumtion i söder. Nästa steg är att bygga upp modeller av hela kraftsystemet för att se var flaskhalsarna finns.

    - Oavsett hur vi blandar de förnybara källorna får vi en ganska stor variation i de mellanlånga perioderna. Fortsatta studier bör därför fokusera på vad vattenkraften har för möjligheter att hjälpa till att balansera de här variationerna. Att producera något mer el än man behöver och sedan strypa produktionen vid timmar med låg förbrukning, kan vara ett annat sätt som kan minska balansbehovet, säger Jon Olauson.

    Jon Olauson et al, “Net load variability in Nordic countries with a highly or fully renewable power system”, Nature Energy 1, 7 november 2016, DOI: 10.1038/NENERGY.2016.175 http://rdcu.be/msJT

    För mer information:
    Jon Olauson, forskare vid institutionen för teknikvetenskaper, Uppsala universitet
    Jon.Olauson@angstrom.uu.se, 018-471 5812, 072-0411636

    Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

    De nordiska länderna skulle kunna klara energiförsörjningen på utbyggnad av enbart förnyelsebar energi men det kräver rätt mix av energikällor och anpassning av både lagringsmöjligheter och distribution. Den slutsatsen kan dras av en ny studie från Uppsala universitet, som publicerats i tidskriften Nature Energy.

    Läs vidare »
    Media no image

    Nära samarbete i vårdnätverk bra för både patient och vårdgivare

    Pressmeddelanden   •   Jan 10, 2017 13:24 CET

    I Sverige, liksom i USA och flera andra länder, ökar andelen multisjuka äldre inom vården. En ny studie som idag publiceras i tidskriften Health Affairs visar att erfarenheter från USA kan vara ett viktigt inspel till en högaktuell vårdfråga i Sverige – inte minst i relation till den aktuella statliga utredningen ”Effektiv vård”.

    Studien rör en relativt ny organisationsform i det amerikanska sjukvårdsystemet, Accountable Care Organizations (ACO), som bland annat är tänkt att förbättra koordinationen i sjukvården genom att flera vårdgivare går samman i nätverk och får ett gemensamt kostnadsansvar för en viss patientgrupp. Tanken är att detta skapar incitament att förbättra hela vårdkedjan, till exempel en mer effektiv överföring av äldre patienter mellan sjukhus och äldreboenden.

    Forskarna, som är verksamma vid Uppsala universitet och Brown University, USA, har undersökt effekter av att tillhöra en ACO på återinskrivningar från äldreboenden tillbaka till sjukhus. Underlaget består av återinskrivningsdata för nästan 8000 olika diagnoser mellan 2007 och 2013.

    - Förhoppningen är att återinskrivningar till sjukhus ska minska. Dessa utgör idag en stor kostnad för vården i såväl USA som i andra länder, men innebär också ett stort lidande för den enskilde patienten. Vi vet idag ganska lite om vad som leder till minskade återinskrivningar för mulitsjuka äldre, säger Ulrika Winblad, forskare vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap och huvudförfattare till artikeln.

    Resultatet visar att det under dessa år skett en generell minskning av återinskrivningar inom 30 dagar för patienter över 65 år utskrivna till så kallade Skilled Nursing Facilitites (SNF), en form av äldreboende i USA. Detta kan vara ett resultat av nya regler som införts 2010 och som gör det möjligt att straffa sjukhus med höga återinskrivningstal. För ACO-sjukhus hade dock återinskrivningarna minskat mer än för sjukhus som inte tillhörde en ACO.

    Medan vanliga sjukhus minskade sina återinskrivningar med 2,9 procentenheter så minskade Shared Savings-sjukhus och Pioneer-sjukhus, dvs olika former av ACO-sjukhus, sina med 4,0 respektive 3,1 procentenheter. Den relativa minskningen, justerat för kliniska och demografiska faktorer, var ännu tydligare; 17,7 procent för Shared Savings-sjukhus respektive 14,9 för Pioneer-sjukhus, jämfört med 13,1 procent för vanliga sjukhus.

    - Erfarenheterna från amerikansk sjukvård och ACO som vårdmodell har stor relevans för den svenska kontexten. Framförallt kan slutsatserna vad gäller återinskrivningar och relationen mellan sjukhus och äldreboenden överföras på samarbetet mellan svenska landsting och kommuner, säger Ulrika Winblad.

    Studien har även relevans i relation till den aktuella utredningen ’Effektiv vård’ (SOU 2016:02) som framhåller integrerad vård för multisjuka äldre som en viktig åtgärd för att åstadkomma ökad effektivitet och kvalitet. Att denna patientgrupp ökar i Sverige idag innebär att sjukvården står inför utmaningar liknande de i USA, vilket kräver en fortsatt utveckling av vårdmodeller med fokus på integrerad vård.

    - Det kan finnas anledning att överväga om dessa i så fall bör omfatta partnerskap liknande ACO-modellen för att åstadkomma ett närmare samarbete mellan landsting och kommun. Det då viktigt att de även innefattar betalningsmodeller som uppmuntrar samverkan mellan olika vårdgivare.

    För mer information, kontakta Ulrika Winblad, tel: 070-425 02 52, e-post: ulrika.winblad@pubcare.uu.se

    U. Winblad, V. Mor, J. P. McHugh, and M. Rahman, “ACO-Affiliated Hospitals Reduced Rehospitalizations From Skilled Nursing Facilities Faster Than Other Hospitals,” Health Affairs, Jan. 2017 36(1).

    Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

    I Sverige, liksom i USA och flera andra länder, ökar andelen multisjuka äldre inom vården. En ny studie som idag publiceras i tidskriften Health Affairs visar att erfarenheter från USA kan vara ett viktigt inspel till en högaktuell vårdfråga i Sverige – inte minst i relation till den aktuella statliga utredningen ”Effektiv vård”.

    Läs vidare »

    Kontaktpersoner 6 kontaktpersoner

    • Presskontakt
    • Kontorstid alla dagar
    • 070-167 92 96

    • Presskontakt
    • pressinformatör
    • Forskning, utbildning, övergripande
    • Linda.Koffmar@uadm.uu.se
    • 018-471 1959
    • 070-425 08 64

    • Presskontakt
    • Pressinformatör
    • Forskning, utbildning, övergripande
    • jddpelgcemin.backstromealczeeu@uadm.uu.se
    • 018-471 17 06
    • 070-425 09 83

    • Presskontakt
    • Kommunikatör UU Campus Gotland
    • Uppsala universitet - Campus Gotland övergripande
    • petra.xnlikmdindbeokphrg@uadm.uuhfjk.se
    • 018-471 82 49

    Om Uppsala universitet

    Forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus

    Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. Besök oss på vår webbplats www.uu.se

    Adress

    • Uppsala universitet
    • S:t Olofsgatan 10B, Box 256
    • 751 05 Uppsala
    • Sweden
    • Vår hemsida