Media-no-image

Ny universitetsdirektör vid Uppsala universitet

Pressmeddelanden   •   2014-11-26 12:13 CET

Katarina Bjelke, idag chef vid utbildningsdepartementets forskningsavdelning, blir ny universitetsdirektör vid Uppsala universitet.

Katarina Bjelke arbetar sedan 2008 som departementsråd och chef vid forskningspolitiska enheten vid utbildningsdepartementet. Enheten samordnar regeringens forskningspolitik och i hennes ansvar ingår även att ansvara för elva myndigheter, bl.a. Vetenskapsrådet och Rymdstyrelsen. Hon ansvarar även för ramprogrammet för forskning på EU-nivå och har senast förhandlat Horizon 2020 för Sveriges räkning. Hon är ordförande i Nobelstiftelsens revisionskollegium och styrelseledamot i ESS AB.

Under perioden 2002-2008 var Katarina Bjelke chef för forsknings- och forskarutbildningsavdelningen vid Karolinska institutet. 2001 var hon chef för Internationella enheten vid samma lärosäte och år 2000 för Grants Office. Hon disputerade i ämnet neuroanatomi 1997 vid Karolinska institutet, har en tandläkarexamen från 1989 och har gått Handelshögskolans program för högre chefer (OSMP) 2003.

För mer information, kontakta Stina Nyström, personaldirektör Uppsala universitet, tel: 070-425 00 40, stina.nystrom@uadm.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

​Katarina Bjelke, idag chef vid utbildningsdepartementets forskningsavdelning, blir ny universitetsdirektör vid Uppsala universitet.

Läs vidare »
Media-no-image

2014 års Martin H:son Holmdahl-pristagare utsedda

Pressmeddelanden   •   2014-11-26 09:52 CET

Martin H:son Holmdahl-stipendiet är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. I år delas priset ut till två medarbetare som var för sig gjort viktiga insatser för flyktingars och barns rättigheter: Abdulbaghi Ahmad och Rebecca Thorburn Stern.

Docent Abdulbaghi Ahmad, institutionen för neurovetenskap, har arbetat med barns och särskilt flyktingbarns mentala hälsa bland annat i Sverige, Irak, Turkiet och Gaza. Hans forskning handlar bland annat om hur psykisk sjuklighet utvecklas hos barn som upplevt, bevittnat eller konfronterats med våld och kränkningar.

Docent Rebecca Thorburn Stern, juridiska institutionen, har påvisat de rättigheter som tillkommer barn, flyktingar och migranter inom EU. Hennes publikationer har i huvudsak behandlat asyl- och migrationsrätt och hon är av regeringen utsedd till ledamot av Migrationsverkets etiska råd

Båda stipendiaterna har uppdrag för organisationer och myndigheter för humanitet och mänskliga rättigheter. De har gjort insatser långt utöver vad som kan förväntas inom ramen för deras tjänster.

Martin H:son Holmdahl-stipendiet tilldelas en anställd inom universitetet, en grupp av sådana anställda, en student, eller en grupp av studenter, som har gjort insatser för att främja mänskliga fri- och rättigheter. Mottagaren av sti¬pendiet skall ha studerat och/eller arbetat för att främja mänskliga fri- och rättigheter eller aktivt bekämpat brott mot FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, varhelst i världen dessa brott inträffat.

Stipendiet inrättades 2003 till förutvarande rektor Martin H:son Holmdahls 80-årsdag. Nomineringar kommer in från universitetets fakulteter och institutioner. En särskild stipendienämnd, utsedd av rektor, fattar beslutet. Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktforskning, är dess nuvarande ordförande. Stipendiet delas ut av rektor Eva Åkesson vid universitetets vinterpromotion som äger rum den 30 januari 2015.

För mer information kontakta professor Peter Wallensteen, tel: 070-6752679, e-post: peter.wallensteen@pcr.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Martin H:son Holmdahl-stipendiet är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. I år delas priset ut till två medarbetare som var för sig gjort viktiga insatser för flyktingars och barns rättigheter: Abdulbaghi Ahmad och Rebecca Thorburn Stern.

Läs vidare »
Media-no-image

Splittrad IT-användarforskning får struktur i ny avhandling

Pressmeddelanden   •   2014-11-26 07:28 CET

Intresset från politiker, företag, media och allmänhet för hur Internet påverkar våra liv och vårt samhälle har lett till mängder av undersökningar om IT-användning. I en ny avhandling lyfter IT-forskaren Håkan Selg fram behovet av teoretisk medvetenhet för att stärka forskningens roll som kunskapskälla.

Internetforskningen är ett område som växt oerhört starkt och snabbt och att teoribildningen kommit på efterkälken är nog inte så konstigt, menar Håkan Selg. Det händer ofta när man studerar aktuella samhällsfrågor med en tvärvetenskaplig ansats. Men i detta ligger samtidigt en fara.

- Många studier bygger på antaganden som inte tydligt klargörs vilket gör det svårt att värdera resultaten, säger Håkan Selg. För vad händer om vi modifierar antagandena: Får vi samma resultat eller får vi andra resultat?

Ett exempel är föreställningen om en ”nätgeneration”, som bygger på antagandet att människan formas av tekniken. Vissa hävdar att ungdomar utvecklat en särskild skicklighet i att handskas med den nya tekniken eftersom deras inlärning och tankar präglats av elektroniska medier. Det kan till exempel leda till frågan: På vilket sätt kan undervisningen i skolan anpassas för denna generation? En sådan diskussion pekar i riktning mot att låta pedagogiken inspireras av datorspelen. Andra forskare förkastar präglingsteorin och menar istället att ungas intensiva IT-användning ska ses mot bakgrunden att de befinner sig i brytpunkten mellan barndom och vuxenliv som alltid präglats av ett starkt kontaktsökande. Med ett sådant synsätt blir det fel väg att gå att låta kontakter med lärare ersättas av datorer.

- Det här är bara ett exempel på hur man kan landa i helt olika slutsatser beroende på hur man ser på samspelet mellan teknik och användare. Därför måste teorier och antaganden finnas redovisade för att resultaten ska gå att kritiskt granska vilket jag ser som en viktig uppgift för den akademiska forskningen säger Håkan Selg.

Forskningsfältet är splittrat, med olika ”skolor” som inte kommunicerar med varandra. Han har därför i sin avhandling identifierat ett antal forskningsprogram och beskrivit dem utifrån deras grundläggande perspektiv och teorier.

- Jag hoppas att det ska bidra till en bättre överblick av forskningsfältet och förhoppningsvis också ge en skjuts till ökad kunskap om IT:s påverkan på människa och samhälle, säger Håkan Selg.

Läs avhandlingen Researching the use of Internet - A beginner´s guide.

För mer information, kontakta Håkan Selg på 070-6300085 eller selg@nita.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

​Intresset från politiker, företag, media och allmänhet för hur Internet påverkar våra liv och vårt samhälle har lett till mängder av undersökningar om IT-användning. I en ny avhandling lyfter IT-forskaren Håkan Selg fram behovet av teoretisk medvetenhet för att stärka forskningens roll som kunskapskälla.

Läs vidare »
Media-no-image

Att förebygga trycksår inom vården kräver teamarbete

Pressmeddelanden   •   2014-11-24 09:03 CET

Den trycksårsförebyggande vården kan förbättras om personal får möjlighet till att reflektera och kommunicera med varandra om hur de tillsammans förhindrar att patienter får trycksår. En ny avhandling vid Uppsala universitet, som läggs fram på Gävle sjukhus, belyser ett problem inom svensk sjukvård som medför patientlidande och höga kostnader.

Sjuksköterskan Eva Sving har i sin avhandling undersökt faktorer inom hälso- och sjukvården som har betydelse för framgångsrik trycksårsförebyggande vård. Ett annat syfte var att utvärdera en intervention med fokus på att införa evidensbaserad trycksårsförebyggande vård. Hon visar på en möjlig väg att arbeta med kvalitetsförbättringar för den grupp patienter som har en ökad risk att utveckla trycksår.

Trycksår räknas som en vårdskada och är ett problem inom svensk sjukvård. Sedan 2008 har Sveriges Kommuner och Landsting haft fokus på trycksår som en kvalitetsindikator för att öka medvetenhet om problemet och få till stånd förbättringar. Den senaste nationella undersökningen 2014, visade att 14 procent av patienterna på svenska sjukhus har trycksår. Dessa leder till ett ökat lidande med bland annat depression och konstant smärta och är också förknippande med höga kostnader för hälso- och sjukvården.

- Att föra in nya rutiner för att kvalitetssäkra vården har visat sig vara svårt. Man måste ta hänsyn till många faktorer i den komplexa organisation som hälso- och sjukvården är och det saknas kunskap om hur man ska göra för att lyckas på bästa sätt, berättar Eva Sving.

Hennes studier visar att trycksårsförebyggande arbete till stor del var beroende av andra faktorer än patientens risk att utveckla trycksår. Som till exempel vilket sjukhus och vilken typ av avdelning patienten befann sig på. Det förebyggande arbetet, som beskrivs av sjuksköterskorna, var beroende av avdelningskulturen och varierade från organiserat till oorganiserat.

Resultatet visar också att det är viktigt med personer som har rollen att stödja förbättringsarbetet. Kommunikation mellan chefer och vårdpersonal om resultaten från kvalitetsmätningar var en nyckelfaktor till förbättring. Den skapade medvetenhet och motivation hos vårdpersonal att fortsätta med förbättringar

Det trycksårförebyggande arbetet förbättrades efter interventionen, men det fanns behov av ett fortsatt arbete. I det arbetet beskrev vårdpersonal kvalitetsmätningar som mycket viktigt.

- För att få till stånd ett evidensbaserat trycksårsarbete behöver chefer från alla led bidra från sin position. Det är viktigt att avsätta tid för reflektion och kommunikation bland vårdpersonal och chefer för att skapa samsyn om hur trycksårsförebyggande arbete ska utföras. Trycksårsförebyggande vård är ett teamarbete, säger Eva Sving.

Hon konstaterar också att det är viktigt att sjuksköterskor har tillräcklig kunskap om hur förebyggande åtgärder utförs. Det skapar möjlighet för dem att planera och leda vården utifrån patientens behov.

Disputationen äger rum vid Gävle sjukhus den 28 november kl 13.00. Läs mer om avhandlingen på universitetets webbplats.

För mer information kontakta Eva Sving, tel: 070-266 09 44, eva.sving@lg.se

Hemortstidning: Gävle Dagblad och Arbetarbladet

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

​Den trycksårsförebyggande vården kan förbättras om personal får möjlighet till att reflektera och kommunicera med varandra om hur de tillsammans förhindrar att patienter får trycksår. En ny avhandling vid Uppsala universitet, som läggs fram på Gävle sjukhus, belyser ett problem inom svensk sjukvård som medför patientlidande och höga kostnader.

Läs vidare »
Media-no-image

Svensk forskning ut i världen

Pressmeddelanden   •   2014-11-24 08:00 CET

Svensk forskning ska bli mer känd utomlands. Det är målet med ett tvåårigt projekt som är gemensamt för sex svenska universitet och som riktas mot fem länder i Asien och Sydamerika.

Projektet får en officiell start 24 november då ambassadörerna från Brasilien, Indonesien, Kina, Singapore och Sydkorea träffar företrädare för Stockholms universitet, Uppsala universitet, Linköpings universitet, KTH, Chalmers och Lund på en sammankomst i Stockholm.

Swedish Academic Collaboration Forum är projektnamnet som har finansiering från STINT (Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning) och de sex universiteten.

Med start våren 2015 ska svenska forskare hålla forskningsseminarier på plats i Brasilien, Indonesien, Kina, Singapore och Sydkorea. Seminarierna fokuserar på gemensamma intresseområden såsom hållbarhet, life science och innovation och organiseras i samarbete med universitet, myndigheter och andra intressenter i värdländerna.

– Internationella kontakter är en naturlig del av forskarsamhället och många forskare har nära samarbeten med andra länders forskare. Med detta initiativ vill vi stärka bilden av Sverige som framgångsrik forskningsnation och en förhoppning är att seminarierna blir startpunkten på nya forskningssamarbeten, säger rektor för Uppsala universitet Eva Åkesson.

Det övergripande syftet med projektet är att utveckla och stärka redan existerande forskningssamarbeten, skapa nya relationer och initiativ mellan forskare i Sverige och resten av världen för att tillsammans utveckla lösningar på globala problem samt koppla samman företag och forskning genom innovation.

Läs mer om projektet på webbplatsen för Swedish Academic Collaboration Forum www.sacf.se.

För ytterligare information:
Huvudprojektledare Sonia Coelho Sutton, Lunds universitet, (sonia.coelho_sutton@er.lu.se), tel: 072-727 77 08
Delprojektledare Erika Dabhilkar, Uppsala universitet (erika.dabilkar@uadm.uu.se), tel. 070-425 03 39


Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

​Svensk forskning ska bli mer känd utomlands. Det är målet med ett tvåårigt projekt som är gemensamt för sex svenska universitet och som riktas mot fem länder i Asien och Sydamerika.

Läs vidare »
Media-no-image

Ny metod att snabbt bestämma antibiotikaresistens

Pressmeddelanden   •   2014-11-24 07:07 CET

Forskare från Uppsala universitet, SciLifeLab i Stockholm och Akademiska sjukhuset i Uppsala och har utvecklat en ny metod för att snabbt kunna identifiera vilka bakterier som orsakar en infektion och bestämma huruvida de är resistenta eller känsliga mot antibiotika. Fynden publiceras nu i tidskriften Journal of Clinical Microbiology.

- Klinisk användning av metoden skulle resultera i att rätt antibiotikabehandling kan sättas in från början och att onödig antibiotikaanvändning därmed minskar, säger professor Dan I. Andersson, Uppsala universitet, som lett studien tillsammans med professor Mats Nilsson, vid SciLifeLab i Stockholm och Stockholms universitet.

Antibiotikaresistens är ett växande medicinskt problem som hotar människors hälsa över hela världen. Idag dör många människor på grund av infektioner med resistenta bakterier. När en infekterad person behandlas med antibiotika används vanligen så kallad empirisk terapi, d.v.s valet av antibiotika baseras på resistenssituationen hos bakterierna i en stor population (t.ex. hos befolkningen i Sverige) och inte på vilken eventuell resistens som bakterien hos den infekterade personen bär. Detta leder ibland till val av ett antibiotikaläkemedel som inte biter på bakterien, eftersom den är resistent mot det valda preparatet. Detta ökar i sin tur användningen av antibiotika, speciellt så kallade bredspektrumantibiotika som fungerar på många typer av bakterier. En möjlig lösning på dessa problem är om vi hade tillförlitliga metoder att snabbt och enkelt kunna identifiera den infekterande bakteriearten och dess resistensmönster och sätta in rätt behandling direkt.

- Det är just detta vi arbetat med i vår studie. Vi har utvecklat en ny metod som möjliggör en bestämning av både art och resistensmönster hos bakterier vid urinvägsinfektioner på mindre än fyra timmar. Som jämförelse kräver den resistensbestämning som gäller idag 1-2 dagar, säger professor Dan Andersson.

Metoden bygger på en mycket känslig bakteriespecifik mätning av bakteriernas tillväxt i frånvaro och närvaro av olika antibiotika. Om bakterien är resistent kan den tillväxa i närvaro av antibiotika, vilket detekteras som en ökning i antalet kopior av en specifik DNA-sekvens, och om den är känslig så sker ingen tillväxt. Forskarna visar att metoden kunde identifiera både bakterie och resistensmönster korrekt i alla de kliniska prover som analyserades.

- Metoden är mycket specifik och känslig och kan automatiseras för användning på ett kliniskt laboratorium säger Anja Mezger, försteförfattare. Dessutom är den helt generell och skulle i princip kunna användas för alla typer av bakterier och antibiotika.

Ett instrument baserat på metoden utvecklas för närvarande av ett företag i Uppsala, Q-linea, som Mats Nilsson varit med och startat. Instrumentet fokuserar på blodinfektioner. Dessa infektioner är livshotande och det är mycket viktigt för en effektiv behandling att korrekt antibiotika sätts in mycket snabbt. Företaget räknar med att ha ett fungerande instrument på marknaden 2017.

- Vi hoppas att metoden i framtiden ska kunna användas på sjukhus och vårdcentraler för att snabbt ge korrekt behandling och dessutom minska användningen av antibiotika, säger Dan Andersson.

Studien har finansierats av Vinnova och Vetenskapsrådet.

Ref: J. Clin. Microbiol.doi:10.1128/JCM.02434-14

För mer information, kontakta Dan Andersson, Uppsala universitet, tel: 018-471 4175, 070-167 90 77, e-post: Dan.Andersson@imbim.uu.se, eller Mats Nilsson, Stockholms universitet och SciLifeLab, tel: 073-053 78 76, e-post: Mats.Nilsson@scilifelab.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Forskare från Uppsala universitet, SciLifeLab i Stockholm och Akademiska sjukhuset i Uppsala och har utvecklat en ny metod för att snabbt kunna identifiera vilka bakterier som orsakar en infektion och bestämma huruvida de är resistenta eller känsliga mot antibiotika. Fynden publiceras nu i tidskriften Journal of Clinical Microbiology.

Läs vidare »
Media-no-image

Pressinbjudan: Konferens om juridiken som reglerar skola och utbildning

Pressmeddelanden   •   2014-11-21 10:28 CET

Tillsynen, den politiska styrningen och ordning och reda i skolan är några av de ämnen som står på programmet för endagskonferensen i utbildningsrätt som arrangeras vid Uppsala universitet den 26 november.

En av de inbjudna talarna är Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler som kommer att öppna konferensen med att tala om just tillsynen över skolan. Andra talare och seminarieledare är i huvudsak forskare inom rättsvetenskap och humaniora. Även personer utanför akademin deltar.

Konferensens eftermiddag innehåller 12 kortare seminarier som tar upp många frågor som återkommande dyker upp i olika debatter, såsom kränkningar i skolan och rektorers och lärares befogenheter att vidta åtgärder för att hålla ordning på elever. Ett seminarium kommer att diskutera hur skolan bör/ska förhålla sig till religionsuttryck så som kläder, symboler och mat och ett annat seminarium behandlar elevens rätt att föra sin egen talan i mål och ärenden enligt skollagstiftningen efter 16-års ålder.

Se hela programmet.

Inbjudna konferensdeltagare är dels akademiskt verksamma personer, dels representanter för samhället i övrigt såsom skolrektorer och lärarförbunden. Journalister som önskar vara med anmäler sig till amanuens Linnéa Wisell, e-post: Linnea.Wisell@jur.uu.se tel: 073–785 74 99

Tid: 26 november, 9.45 – ca 17
Plats: Blåsenhus, von Kraemers allé 1, Uppsala

Arrangörer är IfU – Institutet för utbildningsrätt (under bildande) vid juridiska institutionen, Uppsala universitet. IfU har till syfte att på bredast möjliga sätt inspirera till och stödja och bedriva forskning och utbildning inom det utbildningsrättsliga området i Sverige.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Tillsynen, den politiska styrningen och ordning och reda i skolan är några av de ämnen som står på programmet för endagskonferensen i utbildningsrätt som arrangeras vid Uppsala universitet den 26 november.

Läs vidare »
Media-no-image

Efterbehandling efter kranskärlssjukdom kan bli bättre

Pressmeddelanden   •   2014-11-18 13:47 CET

Vården kan bli bättre på uppföljning av och långtidsbehandling efter hjärtinfarkt, bland annat genom att justera mediciner och betona betydelsen av en hälsosam livsstil. De visar kardiologiläkaren Kristina Hambraeus i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 13 november. Hon har också undersökt effekten av olika typer av ballongvidgningar med stent.

Kranskärlssjukdom, d.v.s. kärlkramp eller hjärtinfarkt, är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och orsakas av inlagringar i kärlväggen i hjärtats kranskärl. Förhöjda blodfetter, rökning, högt blodtryck, diabetes, bukfetma, psykosociala faktorer, ohälsosamma matvanor och fysisk inaktivitet ökar risken för insjuknande, vilket innebär att sjukdomen i de flesta fall skulle kunna förebyggas. Kristina Hambraeus har undersökt effekten av två olika behandlingar; ballongvidgning och insättande av stent i kranskärlen via katetrar, samt långtidsbehandling med mediciner och livsstilsförändringar.

Det är allvarligare att ha förträngningar i flera kärl samtidigt. Vid ballongvidgning och insättande av stent kan man i sådana fall antingen behandla alla förträngningar, eller välja ut de som man tror ger mest besvär. En observationsstudie av drygt 20 000 patienter gjordes genom att använda data från det nationella kvalitetsregistret för kranskärlsröntgen och ballongvidgning. Resultatet visar att så många som en tredjedel av patienterna som genomgick inkomplett behandling drabbades av död, hjärtinfarkt eller behov av ett nytt kranskärlsingrepp under det första året efter behandlingen. Risken var lägre för patienter som genomgått komplett behandling.

Förebyggande långtidsbehandling innefattar läkemedel för att sänka blodtrycket, sänka blodfetterna och förhindra blodproppar, men också livsstilsförändringar, såsom rökstopp, träning och hälsosamma matvanor. I Sverige finns unik tillgång till register som kan ge svar på hur väl vården följer de behandlingsrekommendationer som finns, men det har inte tidigare funnits något kvalitetsregister för långtidsbehandling och uppföljning efter hjärtinfarkt.

- För att kunna studera detta byggde vi upp en uppföljningsdel till det nationella kvalitetsregistret för hjärtsjukdom, med data från fler än 50 000 patienter. Resultatet från studien som ingår i min avhandling visar att det finns utrymme för förbättring när det gäller att nå målvärden för blodtryck, kolesterol, rökfrihet och deltagande i träningsprogram efter hjärtinfarkt, säger Kristina Hambraeus.

De flesta patienterna hade inga symtom i form av kärlkramp eller andnöd vid återbesöken, men det var vanligt att man behövde läggas in på sjukhus igen under det första året efter hjärtinfarkten. En delstudie visar att det var ovanligt att man intensifierade blodfettssänkande läkemedelsbehandling trots att patienterna inte hade nått målvärden för blodfetter.

I samarbete med patientföreningen, Riksförbundet HjärtLung, genomfördes också en enkätstudie med drygt 1000 patienter för att få kunskap om hur de uppfattade sin sjukdom, och vilken information de fick av vårdpersonal i samband med ballongvidgning i kranskärlen. Den visade att patienterna ofta ansåg att sjukdomen orsakas av faktorer som inte går att påverka, såsom ålder eller ärftliga faktorer, medan färre ansåg att den orsakas av påverkbara faktorer som tobaksvanor, motionsvanor eller matvanor. Många var osäkra på betydelsen av livsstilsförändringar efter behandlingen, och färre än hälften hade anammat hälsosamma levnadsvanor.

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att långtidsbehandlingen efter en hjärtinfarkt fortfarande kan bli bättre. Det kan ske genom noggrannare uppföljning och justering av mediciner och ökat deltagande i efterbehandlingsprogram med fysisk träning. Genom att ta reda på och utgå ifrån vad patienterna själva tänker om sin sjukdom kan man också bli bättre på att förmedla till patienterna hur viktigt det är med en hälsosam livsstil för att förebygga ny hjärthändelser. Ytterligare studier behövs för att säkert kunna säga om komplett behandling är bästa strategin för att förbättra prognosen för patienter med förträngningar i flera kärl.

Kristina Hambraeus är verksam på kardiologiavdelningen på Falu lasarett.

För mer information, kontakta Kristina Hambraeus, tel: 070-367 35 37, Kristina.hambraeus@ltdalarna.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Vården kan bli bättre på uppföljning av och långtidsbehandling efter hjärtinfarkt, bland annat genom att justera mediciner och betona betydelsen av en hälsosam livsstil. De visar kardiologiläkaren Kristina Hambraeus i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 13 november. Hon har också undersökt effekten av olika typer av ballongvidgningar med stent.

Läs vidare »
Media-no-image

Åter klingar Mahler i Universitetsaulan

Pressmeddelanden   •   2014-11-18 11:03 CET

Mahlers fjärde symfoni framförs den 22 november av Kungliga Akademiska kapellet under ledning av Stefan Karpe. Solist är operasångerskan Alexandra Büchel.

Gustav Mahlers fjärde symfoni i G-dur är hans kortaste symfoni, men inte mindre vacker för det. Här använder Mahler heller inte lika många instrument som han brukar i sina symfonier. Den fjärde symfonin är, liksom de första tre, inspirerad av den tyska folkvisesamlingen Des Knaben Wunderhorn (Det underbara hornet).

Symfonin uruppfördes den 25 november 1901 i München under Mahlers egen ledning.

Sången Das Himmlische Leben (Livet i himlen) i fjärde satsen är central i den fjärde symfonin och Mahler skriver själv i ett brev: ”De tre första satserna är var och en tematiskt relaterade till den sista satsen”. Das Himmlische Leben skrevs först som en fristående sång.

- Att en ”enkel” sång får en sådan betydelse för en symfoni på över femtio minuter, som den fjärde symfonin tar att framföra, var på den tiden den uppfördes ovanligt och visade sig dessutom svårförståeligt för publik och kritiker, säger Stefan Karpe.

Även Henri Dutilleux’ sångcykel Correspondances ges vid samma konsert. I Correspondances har Dutilleux tonsatt brev och dikter, t.ex. ett brev från konstnären Vincent van Gogh till brodern Theo. Gemensamt för samtliga texter är att de har en känsla för mystik.

Alexandra Büchel, koloratursopran, är utbildad vid Operastudio ’67, Bel Canto Institute i Florens och Operahögskolan i Stockholm och sjunger de flesta roller i koloraturfacket.

Konserten kommer dagen efter, den 23 november, att framföras i Gustav Vasa kyrka vid Odenplan i Stockholm.

Konsert
Lördag 22 november 2014, kl. 15.00, Universitets aula, Uppsala
Söndag 23 november 2014, kl. 17.00, Gustaf Vasa kyrka, Stockholm
Dirigent: Stefan Karpe

Biljetter köps via www.ticnet.se eller i entrén på konsertdagen. Barn/Studenter går gratis. Barn/Stud.-biljetter delas ut på konsertdagen samt i Uppsala universitets reception, S:t Olofsgatan 10 B, t o m den 21 november.

Mer information: Emelie Gustafson, projektadministratör, emelie.gustafson@musik.uu.se, tel. 018-471 13 07 eller 070-167 92 10

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Mahlers fjärde symfoni framförs den 22 november av Kungliga Akademiska kapellet under ledning av Stefan Karpe. Solist är operasångerskan Alexandra Büchel.

Läs vidare »
Media-no-image

Etiska riktlinjer framtagna för hantering av mänskliga kvarlevor

Pressmeddelanden   •   2014-11-18 10:49 CET

Som första universitet i landet har Uppsala universitet tagit fram etiska riktlinjer för hantering och bevarande av historiskt material med mänskligt ursprung. Det är ett led i arbetet med att tillgängliggöra universitetets föremålssamlingar för forskning och utbildning.

Redan idag bedrivs forskning baserat på de historiska samlingarna, till exempel på den arkeologiska samlingen från Valsgärde med unika osteologiska fynd från vikingatiden. Även i Evolutionsmuseets naturhistoriska samlingar av biologiskt material finns föremål som någon gång tillhört en människokropp.

– Vi har ett magnifikt kulturarv och vi vill att det ska användas mer, och med nya infallsvinklar. Men det ställer också krav på hur vi hanterar våra samlingar. De nya riktlinjerna tydliggör hur forskare får arbeta med mänskligt material, och följer internationella rekommendationer inom museiområdet, säger Marika Hedin, chef för Museum Gustavianum.

Riktlinjerna, som idag beslutats av rektor, klargör också hur tillstånd att forska på materialet ges, hur det får lånas ut eller fotograferas samt vad som gäller för repatriering eller nyförvärv.

– Det är en känslig balans mellan en statlig myndighets uppgift att verka i det offentligas intresse och etiska överväganden med respekt och vördnad för den döda kroppen. Det är bra att vi utifrån vår museibakgrund hanterar detta, säger Mats Eriksson, chef för Evolutionsmuseet.

För mer information, kontakta:
Marika Hedin, chef, Museum Gustavianum, tel: 070-1679593, marika.hedin@gustavianum.uu.se
Mats Eriksson, chef Evolutionsmuseet, tel: 070-4250291, mats.eriksson@em.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Som första universitet i landet har Uppsala universitet tagit fram etiska riktlinjer för hantering och bevarande av historiskt material med mänskligt ursprung. Det är ett led i arbetet med att tillgängliggöra universitetets föremålssamlingar för forskning och utbildning.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 11 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • Lioondtbgba.pzkljxphKonlprffmar@uadm.uu.qpse
  • 018-471 1959
  • 070-425 08 64

  • Presskontakt
  • Kommunikatör UU Campus Gotland
  • Uppsala universitet - Campus Gotland övergripande
  • pekytra.lindbenwrg@uadm.jfuuip.se
  • 018-471 82 49

  • Presskontakt
  • Kommunikationsdirektör
  • Ledning, övergripande kommunikationsfrågor
  • pernilgzlaqxak.bjorkdvruhl@uadrsm.uu.sutbbe
  • 018-471 75 80
  • 070-291 15 24

Om Uppsala universitet

Forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. Besök oss på vår webbplats www.uu.se

Adress

  • Uppsala universitet
  • S:t Olofsgatan 10B, Box 256
  • 751 05 Uppsala
  • Sweden
  • Vår hemsida