Genetisk risk: Ska forskare berätta?

Pressmeddelanden   •   Sep 24, 2018 08:10 CEST

Ska genetikforskare informera forskningsdeltagare om de upptäcker sjukdomsrisker hos deltagarna? Ja, skulle många säga, om informationen är till nytta för deltagarna. Men hur vet vi om komplex genetisk information är relevant för enskilda människor? Enligt Jennifer Viberg Johansson, aktuell med en ny avhandling i forsknings- och bioetik, behöver både etiker och genetiker förhålla sig till att nyttan inte är garanterad.

I samband med stora genetiska studier erbjuder forskare ofta en stor hälsokontroll som de använder för att samla in data. De som deltar får veta vilket blodtryck de har, hur deras lungfunktion ser ut och resultaten från olika blodprov. I framtiden kan möjligheten att få information om genetisk risk vara något som lockar forskningsdeltagare. I sin doktorsavhandling utforskar Jennifer Viberg Johansson vad forskare behöver tänka på innan de lämnar ut sådana resultat.

Genetisk riskinformation gör kanske inte så stor nytta för enskilda individer som man kan tro, menar Jennifer Viberg Johansson. Att känna till vilken genuppsättning du har är inte samma sak som att veta hur sannolikt det är att du ska utveckla en viss sjukdom. Dessutom är den typ av genetisk information som du får när du deltar i forskning inte anpassad efter vad du har för symptom eller vad du oroar dig för. Gör du däremot ett genetiskt test på sjukhus, är det ofta för att bekräfta misstankar om att du har, eller är i riskzonen för att utveckla en genetisk sjukdom.

Genetisk riskinformation är komplex och kan vara svår att förstå. Jennifer Viberg Johansson har ställt frågor till människor som deltar i befolkningsstudien SCAPIS för att ta reda på hur de förstår genetisk riskinformation och vilken typ av information de är intresserade av att få. Svaren visade att deltagarna ser information om genetisk risk som något som kan förklara vem de är, eller varifrån de kommer. Men också som något som påverkar deras framtid. Att få ta del av informationen ses som en möjlighet att planera livet och förebygga sjukdom.

Frågan om forskningsdeltagare egentligen vill ha information om genetiska sjukdomsrisker är svårare att besvara. Jennifer Viberg Johanssons forskning visar att sättet som forskningsdeltagare tillfrågas kan påverka hur de svarar. Riskforskning visar att vi tolkar sannolikhet på olika sätt beroende på hur resultat och konsekvenser presenteras. Jennifer Viberg Johansson ser samma mönster i sin forskning: När det finns sätt att förebygga sjukdom är inte sannolikheten att bli sjuk en viktig del i vårt beslutsfattande.

Jennifer Viberg Johansson konstaterar att vi har svårt att förstå genetisk risk när den presenteras i siffror. Det är svårt för oss att bedöma vad det betyder att ha 10 % eller 50 % risk för sjukdom. Istället har vi en tendens att förstå genetisk risk som ett binärt koncept: antingen har du risk, eller så har du det inte. Enligt henne bör genetisk rådgivning ta hänsyn till den uppfattningen och anpassas till mottagarens ofta binära tolkning av genetisk risk.

- Det är svårt att kommunicera risk. Det kräver att de som arbetar med genetisk rådgivning uppmärksammar att olika människor förstår samma siffror på olika sätt, säger Jennifer Viberg Johansson.

Fakta om SCAPIS: SCAPIS (Swedish CArdioPulmonary bioImage Study) SCAPIS är en svensk befolkningsstudie som rekryterar och utreder hjärt- och lungstatus på 30 000 slumpvis utvalda kvinnor och män i åldern 50-64 år. Syftet är att kunna identifiera individuella risker för hjärtsjukdomar och förhindra dem innan de uppstår. Studien är ett samarbete mellan sex universitetssjukhus i Sverige och finansieras främst av Hjärt-Lungfonden.

Jennifer Viberg Johansson (2018) Individual Genetic Research Results - Uncertainties, Conceptions, and Preferences, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis

För mer information kontakta Jennifer Viberg Johansson, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Centrum för forsknings- & bioetik (CRB), E-post: jennifer.viberg@crb.uu.se Telefonnummer: 070-5755981

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Ska genetikforskare informera forskningsdeltagare om de upptäcker sjukdomsrisker hos deltagarna? Hur vet vi om komplex genetisk information är relevant för enskilda människor? Enligt Jennifer Viberg Johansson, aktuell med en ny avhandling i forsknings- och bioetik, behöver både etiker och genetiker förhålla sig till att nyttan inte är garanterad.

Läs vidare »

1900-talets modernisering präglar könsideal

Pressmeddelanden   •   Sep 19, 2018 11:42 CEST

​Mäns och kvinnors idealbilder av varandra stämmer inte överens. Så har det varit under lång tid. I en ny avhandling från Uppsala universitet har tusentals kontaktannonsörer under åren 1890–1980 studerats. Förutom att visa på hur olika idealen kan se ut, ger avhandlingen också en bild av hur moderniseringen av Sverige har vuxit fram under den här tiden.

Nytt sätt att behandla bakterieinfektioner kan öka effektiviteten av antibiotika

Pressmeddelanden   •   Sep 10, 2018 21:00 CEST

Tyska och svenska forskare visar i en ny studie hur man genom att snabbt växla mellan två olika antibiotika drastiskt kan öka deras förmåga att döda bakterier samt bromsa resistensutvecklingen. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Resistens mot antibiotika är ett växande medicinskt problem vilket orsakar personligt lidande och kostar sjukvården stora pengar. Den ökande resistensen i kombination med läkemedelsindustrins bristande intresse och förmåga att utveckla nya antibiotika har lett till att många infektioner blir allt mer svårbehandlade. I den situationen är det av stort intresse att utveckla nya metoder för att använda existerande preparat på ett effektivare och bättre sätt.

I den aktuella studien undersökte forskarna i laboratorieexperiment om och hur effektiviteten kunde förbättras om man snabbt växlade mellan två olika antibiotika. Experimenten utfördes med bakteriearten Pseudomonas aeruginosa, en vanlig jordbakterie som kan ge mycket svårbehandlade infektioner hos människor och djur. Resultaten överraskade eftersom man såg att om man växlade mellan antibiotika A och antibiotika B med mycket korta tidsintervall (12-24 timmar) så eliminerades bakterierna snabbare och hade också svårare att utveckla resistens.

- Förklaringen till detta är att när bakterierna exponeras för antibiotika A så induceras fysiologiska förändringar som gör att bakterierna blir mer känsliga för antibiotika B. Det verkar också som att dessa förändringar i cellen också gör det svårare för bakterierna att adapteras och utveckla resistens, säger Dan I. Andersson, professor i medicinsk bakteriologi vid Uppsala universitet och medförfattare till studien.

Resultaten är mycket intressanta eftersom de ger en möjlighet att med redan existerande antibiotika förbättra effektiviteten och reducera bakteriernas resistensutveckling. Forskarna planerar nu att undersöka hur väl metoden fungerar i djurmodeller och på infekterade patienter.

Forskningen har bland annat finansierats av Vetenskapsrådet.

För mer information kontakta Dan Andersson,
tel: 018-471 4175, e-post: Dan.Andersson@imbim.uu.

Schulenburg et al. (2018) Cellular hysteresis as a principle to maximize the efficacy of antibiotic therapy, PNAS, DOI: 10.1073/pnas.1810004115
www.pnas.org/cgi/doi/10.1073/pnas.1810004115

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Tyska och svenska forskare visar i en ny studie hur man genom att snabbt växla mellan två olika antibiotika drastiskt kan öka deras förmåga att döda bakterier samt bromsa resistensutvecklingen. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Läs vidare »

Li Bennich-Björkman får årets Disapris

Pressmeddelanden   •   Sep 08, 2018 19:30 CEST

Li Bennich-Björkman, författare och skytteansk professor i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet får årets Disapris. Hon tilldelas priset för sin senaste bok där hon undersöker olika existentiella dimensioner av att leva i exil.

Nervceller som kontrollerar mod funna

Pressmeddelanden   •   Sep 07, 2018 11:02 CEST

Varför går vissa utan att tveka på lina mellan domkyrkotornen eller åker ner för Niagarafallen i en tunna medan andra skyggar för tanken att gå av köpcentrets rulltrappor? I en ny studie har forskare funnit att en viss typ av celler i hippocampus spelar en nyckelroll.

Människor är väldigt olika när det gäller att prova på farliga eller spännande saker. Till och med syskon kan uppvisa stora skillnader i riskbeteende. De neurala mekanismerna som driver riskbeteende är i stort sett okända. Forskare vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet och Brain Institute of Federal University i Rio Grande do Norte, Brasilien har nu funnit att speciella celler i hippocampus spelar en nyckelroll i riskbeteende och ångest.

I en artikel som publiceras i tidskriften Nature Communications visar de att speciella nervceller, som kallas för OLM-celler, skapar en speciell hjärnrytm när djur känner sig trygga i en hotande miljö, som till exempel när en mus gömmer sig från en katt men fortfarande är medveten om kattens närhet. Studien, som är författad av forskarna Sanja Mikulovic, Ernesto Restrepo, Klas Kullander och Richardson Leao med fler, visar att ångest och riskbeteende kan styras av OLM-celler. Att hitta ett sätt som snabbt och robust modulerar riskbeteende är mycket viktigt för att kunna behandla ångest eftersom minskat riskbeteende är vanligt hos personer med hög ångestnivå.

Ångest är viktigt för överlevnad eftersom det skyddar oss mot skador. Tyvärr kan överdriven ångest hos många människor allvarligt störa vardagslivet. I dessa fall är läkare ofta beroende av antidepressiva läkemedel för att hjälpa patienter att återhämta sig från det dysfunktionella tillståndet. Dessa läkemedel verkar dock i hela hjärnan och inte bara i de områden där de behövs och kan därför ge biverkningar. Möjligheten att kontrollera ångest genom att påverka en avgränsad hjärnregion och en specifik grupp av nervceller ger förutsättningar för genombrott i behandlingen av ångest och associerade störningar som depression. Ett annat intressant resultat i studien är att OLM-celler också kan kontrolleras av farmakologiska medel. Tidigare har samma grupp av forskare funnit att OLM-celler är mycket känsliga för nikotin.

- Det här skulle kunna förklara varför människor röker när de är oroliga, säger Dr. Richardson Leao, forskare vid Brain Institute of the Federal University of Rio Grande do Norte i Brasilien och Uppsala universitet.

Hippocampus betydelse för känslolivet är mycket mindre studerat än dess välkända roll i minne och inlärning. År 2014 tilldelades Nobelpriset för upptäckten av "platsceller" som representerar en biologisk GPS och ligger till grund för minnet av var vi befinner oss i vår omgivning. Under det senaste årtiondet har forskare börjat uppmärksamma hippocampus betydelse för att reglera känslor.

- Det är fascinerande hur olika regioner i samma hjärnstruktur kontrollerar olika beteenden och hur de interagerar med varandra. Att identifiera specifika kretsar som ligger till grund för antingen kognitiva eller känslomässiga processer är avgörande för den allmänna förståelsen av hjärnans funktion och för mer specifik läkemedelsutveckling för att behandla störningar, säger Dr Sanja Mikulovic, institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.

Upptäckten av dessa neuroner och deras roll i ångest och riskbeteende är viktigt i det långsiktiga arbetet med psykisk ohälsa och kan möjliggöra utveckling av effektiva ångestdämpande och antidepressiva medel utan vanliga biverkningar, såsom apati.

För mer information kontakta:

Klas Kullander, professor vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet tel: 018-471 45 19, 070-846 7524, e-post: klas.kullander@neuro.uu.se
Richardson Leao, forskare vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, e-post: Richardson.Leao@neuro.uu.se

Ventral hippocampal OLM cells control type 2 theta oscillations and response to predator odor, Nature Communications, DOI: 10.1038/s41467-018-05907-w

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Varför går vissa utan att tveka på lina mellan domkyrkotornen eller åker ner för Niagarafallen i en tunna medan andra skyggar för tanken att gå av köpcentrets rulltrappor? I en ny studie har forskare funnit att en viss typ av celler i hippocampus spelar en nyckelroll.

Läs vidare »

Come Together – Beatleskonsert i universitetshuset

Pressmeddelanden   •   Sep 07, 2018 09:49 CEST

I samband med universitetets födelsedagsfirande 6-7 oktober kommer Kungliga Akademiska Kapellet att ge två Beatleskonserter i universitetsaulan. Konserternas fyra sångare valdes ut genom en audition dit alla studenter och anställda var välkomna att söka. Biljetterna släpps på Uppsalas Kulturnatt den 8 september.

Tillsammans med Kungliga Akademiska Kapellet, universitetets egen symfoniorkester, och med ett särskilt sammansatt popband kommer fyra studenter framföra klassiker som Penny Lane, Hey Jude, Help och Let it Be.

- Men vi vill inte försöka göra dem till Beatles look-alikes och vill inte heller försöka återskapa Beatles speciella sound. Vad vi vill göra är vår egen Uppsalaversion av deras musik, förklarar dirigenten och konstnärlige ledaren Stefan Karpe, director musices vid Uppsala universitet.

Idén om en Beatleskonsert fick han från en kollega vid University College Dublin som för några år sedan initierade ett projekt med konserter där man framförde Beatlesmusik med professionella sångare och popband tillsammans deras universitets symfoniorkester.

- Vi tar nu idén till Uppsala men med skillnaden att vi har valt att finna sångarna och popbandet bland anställda och studenter vid vårt eget universitet, säger Stefan Karpe.

Konserterna ges den 6 och 7 oktober i universitetshusets aula. Det är fri entré men alla som vill lyssna behöver biljett. Biljetterna släpps på Kulturnatten och kan hämtas i Segerstedtshusets reception. Där kommer det också att bjudas på pianomusik med Beatlesanknytning.

Så länge det finns biljetter kvar kan dessa hämtas i universitetshusets servicecenter (8 september - 6 oktober) samt på Studentkåren (10 september - 5 oktober).

För mer information om konserterna kontakta Hans Forsberg, inspicient vid Musicum, Uppsala universitet, tel: 018 471 29 96, 070 425 00 79, e-post: hans.forsberg@musik.uu.se

Uppsala universitet bjuder på mer än biljettsläpp under Kulturnatten. Läs mer om övriga arrangemang: 49 anledningar att besöka Kulturnatten

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

I samband med universitetets födelsedagsfirande 6-7 oktober kommer Kungliga Akademiska Kapellet att ge två Beatleskonserter i universitetsaulan. Konserternas fyra sångare valdes ut genom en audition dit alla studenter och anställda var välkomna att söka. Biljetterna släpps på Uppsalas Kulturnatt den 8 september.

Läs vidare »

Analys av statsvetare visar på möjligheter till lyckad integration i politiken

Pressmeddelanden   •   Sep 05, 2018 11:00 CEST

Vad kan studier av den politiska integrationen av utrikes födda efter 90-talets flyktingvåg säga om dagens situation och förutsättningarna för lyckad integration i Sverige? En analys av statsvetare vid Uppsala universitet och Linnéuniversitetet, byggd på flera artiklar, tyder på att utrikes födda med tiden kommer ikapp och blir lika politiskt kunniga och toleranta som inrikes födda.

Vad händer när ett land som Sverige, med ett sedan länge etablerat demokratiskt styre, tar emot relativt många människor från länder där politisk aktivitet kan vara förenat med livsfara, allmänna val i praktiken främst syftar till att legitimera den styrande regimen, och där andra folkgrupper i landet ofta utmålas som ett hot mot den egna gruppens existens? Kommer de att kunna integreras politiskt i Sverige? Politisk integration, som är viktig för ett lands demokrati och stabilitet, kan sägas råda då utrikes och inrikes födda är politiskt kunniga och politiskt toleranta i ungefär samma utsträckning.

- Vi ser att utrikes födda är mindre politiskt aktiva än de som är födda i Sverige, både i val och i andra former av politiskt engagemang. När allas ståndpunkter inte når beslutsfattarna finns en risk för skeva politiska beslut och för att demokratin och det politiska systemet i sin helhet uppfattas som mindre legitimt. Detta i sin tur kan öka misstron mot politiska och andra samhälleliga institutioner, säger Per Adman, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, som genomfört studierna tillsammans med kollegan Per Strömblad vid Linnéuniversitetet.

Skillnaderna är förklarligt nog är betydligt större för gruppen som kommit hit från krigs- och konfliktdrabbade auktoritära stater, än för dem som kommer från exempelvis Skandinavien. De bär ofta på erfarenheter av som minskar deras tillit till politiska system och andra grupper. Den intressanta frågan är vad som händer med åren. Blir dessa personer mer politiskt aktiva och toleranta, i nivå med de som är födda i Sverige?

Studier av 1990-talets omfattande flyktingvåg, som i hög grad präglades av flykten från före detta Jugoslavien, kan ge några fingervisningar. Precis som under den senaste stora flyktingvågen anlände människor då från länder med stora muslimska befolkningsgrupper. En annan likhet är tongångarna i debatten, och ifrågasättandet av om Sverige verkligen har kapacitet att ta emot och integrera alla flyktingar.

I en rad artiklar har statsvetarna analyserat utrikes och inrikes föddas politiska attityder och beteenden. Studierna bygger på ett internationellt sett unikt omfattande enkätmaterial, där utrikes födda var väl representerade jämfört med vanliga opinionsundersökningar.

Analyserna visar intressant nog att utrikes födda efter ett antal år kom ikapp de som fötts i Sverige, både vad gäller tolerans och kunskaper om det svenska samhället och politiken. För dem som arbetskraftsinvandrat från ett annat västerländskt land tycks denna process gå förhållandevis snabbt, medan mer tid krävdes för en person utan högre utbildning som flytt från en auktoritär stat, i storleksordningen 20–30 år. Även i det senare fallet tycktes dock en utjämning till slut ske, som behövs för att kunna tala om politisk integration.

Vad är det då som styr den politiska integrationen, och kan den snabbas på? Studierna visar att viktiga nycklar var att komma ut i arbetslivet, vidareutbilda sig i Sverige, förbättra kunskaperna i det svenska språket och delta aktivt i det svenska samhället; då följde förbättrade kunskaper om den svenska politiken och samhället, bättre tillgång till gynnsamma sociala nätverk och miljöer, ökat politiskt deltagande, och en ökad respekt för andra gruppers politiska rättigheter. Kort uttryckt: politisk integration förutsätter social och ekonomisk integration.

- Resultaten är intressanta sett i ljuset av dagens situation och politiska debatt. Det finns påtagliga likheter med 1990-talet, som ofta tycks glömmas bort. Men även skillnader. Ett exempel är den tilltagande boendesegregationen. En negativ inverkan av socialt och ekonomiskt utanförskap kan tänkas förstärkas om många socioekonomiskt utsatta människor bor i samma område, säger docent Per Strömblad, Linnéuniversitetet.

- Mer detaljerad forskning behövs om hur integrationen skulle kunna snabbas på. Stärkt social och ekonomisk integration, i kombination med mobiliserande satsningar för ökat politiskt deltagande, i synnerhet i utanförskapsområden, kan vara en del av svaret, säger Per Adman.

Referenser:
Adman, P., & P. Strömblad. "Political Integration in Practice: Explaining a Time-Dependent Increase in Political Knowledge among Immigrants in Sweden". Social Inclusion (2018, Volume 6, Issue 3)
https://www.cogitatiopress.com/socialinclusion/article/view/1496

Adman, Per, and Per Strömblad. "Political Trust As Modest Expectations." Nordic Journal of Migration Research (2015): 107-116. https://content.sciendo.com/view/journals/njmr/5/3/article-p107.xml

Adman, Per, and Per Strömblad. "Time for tolerance: exploring the influence of learning institutions on the recognition of political rights among immigrants". Comparative Migration Studies. Accepted. Under publication.
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1240394&dswid=6568

För mer information, kontakta Per Adman, mobil: 070-576 03 90, e-post: per.adman@statsvet.uu.se, eller Per Strömblad, mobil: 072-594 96 66, e-post: per.stromblad@lnu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Vad kan studier av den politiska integrationen av utrikes födda efter 90-talets flyktingvåg säga om dagens situation och förutsättningarna för lyckad integration i Sverige? En analys av statsvetare vid Uppsala universitet och Linnéuniversitetet, byggd på flera artiklar, tyder på att utrikes födda med tiden kommer ikapp och blir lika politiskt kunniga och toleranta som inrikes födda.

Läs vidare »

För mycket bak för lite mat

Pressmeddelanden   •   Sep 04, 2018 09:01 CEST

Hemkunskapsundervisningen i särskolan har fel fokus och hjälper inte barnen att bli självständiga vuxna. Dels bakas det mer söta bakverk än det lagas mat, dels är den matlagning som görs allt för avancerad. Det är slutsatsen i en ny avhandling i kostvetenskap som snart läggs fram vid Uppsala universitet.

Gravida kantnålshanar överger ungarna om de hittar snyggare hona

Pressmeddelanden   •   Aug 28, 2018 11:31 CEST

Hos kantnålsfiskar blir hanarna gravida, förser ungarna med näring och syre och avslutar det hela med en levandefödsel. Men de är knappast några mönsterpappor. I en ny studie visar svenska och portugisiska forskare att om hanen träffar en hona han gillar bättre än den han är gravid med gör han sig av med äggen eller förkortar graviditeten för att snabbare kunna para sig med den nya.

Hur störd sömn kan bidra till ofördelaktig viktuppgång

Pressmeddelanden   •   Aug 23, 2018 08:00 CEST

Forskare vid Uppsala universitet visar i en ny studie att en natts sömnbrist påverkar vävnaders ämnesomsättning och reglering av genuttrycket på olika sätt hos människa. Detta kan förklara varför skiftarbete och kronisk sömnbrist kan försämra ämnesomsättningen och påverka kroppssammansättningen negativt. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.

Epidemiologiska studier har visat att risken för övervikt och typ-2 diabetes ökar hos de som har dåliga sömnvanor eller utför skiftarbete. Andra studier har också visat en koppling mellan störd sömn och ofördelaktig viktuppgång, där fettinlagring sker samtidigt som muskelmassan minskar, en kombination som i sig är kopplad till flera hälsorisker. Uppsalaforskare och andra har i tidigare studier visat att den ämnesomsättning som bland annat regleras av skelettmuskulaturen påverkas negativt av störd sömn och dygnsrytm. Hittills har man emellertid inte undersökt huruvida sömnbrist i sig kan orsaka molekylära förändringar på vävnadsnivå som kan öka risken för ofördelaktig viktuppgång.

I den nya studien studerades 15 friska deltagare som deltog i två sessioner med standardiserade aktivitets- och måltidsscheman i ett sömnlaboratorium. Deltagarna fick i slumpmässig ordning sova som vanligt (över åtta timmar) ena gången, för att den andra gången hållas vakna hela natten. Morgonen efter nätterna med sömn och vakenhet togs små vävnadsprover från deltagarnas underhudsfett och skelettmuskulatur, det vill säga från två vävnader som ofta uppvisar störd ämnesomsättning vid tillstånd som diabetes och fetma. Samtidigt togs även blodprover för att mäta hur en rad faktorer inblandade i bland annat ämnesomsättningen påverkades i både blod och de två vävnaderna. Dessa så kallade metaboliter utgörs bland annat av olika sockerarter samt fett- och aminosyror.

Vävnadsproverna användes till molekylära analyser som bland annat visade att vakenheten resulterade i en vävnadsspecifik förändring av regleringen av gener – så kallad DNA-metylering. DNA-metylering utgör en epigenetisk mekanism som reglerar i vilken mån gener i kroppens olika celler ska vara påslagna eller avstängda, och styrs både av arv och miljöfaktorer som träning.

- Vår forskargrupp kunde tidigt visa att sömnbrist i sig – i form av en natts vakenhet – ger epigenetiska förändringar i de klockgener som styr vävnaders dygnsrytmer. Våra nya resultat tyder på att sömnbrist tycks förändra DNA-metyleringen i många delar av arvsmassan. Vår parallella analys av både muskel- och fettvävnad visar vidare att dessa förändringar inte regleras på samma sätt i bägge vävnader efter sömnbrist, säger Jonathan Cedernaes som lett och huvudsakligen utfört studien, med stöd från bland andra forskaren Christian Benedict och forskningscentret SciLifeLab.

- Det är också intressant är att vi såg förändringar i just fettvävnadens DNA-metylering. Samma gener har även visat sig ha förändrad genreglering i fettväven vid tillstånd som fetma och typ-2 diabetes. Epigenetiska förändringar tros kunna utgöra ett sorts minne för hur ämnesomsättningen ska fungera över längre tidsperioder. Vi tror därmed att de förändringar vi har observerat i denna studie kan utgöra en pusselbit i vår fortsatta kartläggning av hur kroniskt störd sömn och dygnsrytm kan påverka risken för att utveckla fetma, säger Jonathan Cedernaes.

Vidare analyser av bland annat gen- och proteinuttryck visade att svaren till följd av vakenheten skiljde sig åt mellan muskel- och fettvävnaden. Perioden med vakenhet simulerar den vakenhet som en skiftarbetare som jobbar natt utsätts för. En möjlig förklaring till vävnadernas olika svar är att denna vakenhet påverkar vävnadernas dygnsrytmer olika, så att de hamnar ur fas med varandra. Detta är något som vi även fann stöd för i denna liksom i en tidigare studie.

- I studien såg vi molekylära tecken på att fettvävnaden vid sömnbrist försöker öka fettinlagringen, medan muskelvävnaden uppvisar tecken på ökad nedbrytning, med en samtidig minskad förmåga att utnyttja det cirkulerande blodsockret. I linje med detta fann vi slutligen även att känsligheten för blodsocker var försämrad. Sammantaget kan dessa förändringar utgöra en delförklaring för varför störd sömn och skiftarbete ökar risken för ofördelaktig viktuppgång liksom för typ-2 diabetes, säger Jonathan Cedernaes.

Forskarna har bara studerat effekten av en natts sömnbrist, och vet därmed inte hur olika typer av sömnbrist skulle ha påverkat deltagarna.

- Det ska bli intressant att utröna i vilken mån en eller flera nätter med normal sömn kan normalisera de förändringar som sömnbrist ger i ämnesomsättningen. Även kost och träning har visat sig kunna förändra DNA-metyleringen och kan möjligen användas för att motverka hur sömnbrist inverkar på vår ämnesomsättning, säger Jonathan Cedernaes.


För mer information, var god kontakta:
Jonathan Cedernaes, forskare och läkare vid neurovetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Mobiltelefon: +1-312-866-0125, e-post: jonathan.cedernaes@neuro.uu.se
eller
Cecilia Yates, Press information officer at neurovetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Mobiltelefon: +46 (0)704-334801, e-post: cecilia.yates@neuro.uu.se

Cedernaes et al. Acute sleep loss results in tissue-specific alterations in genome-wide DNA methylation state and metabolic fuel utilization in humans. Science Advances. 2018;4:eaar8590. (in press)

Forskarna finansieras av AFA Försäkring, the Novo Nordisk Fonden, SciLifeLab (WABI och Swedish metabolomics center), Hjärnfonden, Vetenskapsrådet och Åke Wibergs Stiftelse.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Forskare vid Uppsala universitet visar i en ny studie att en natts sömnbrist påverkar vävnaders ämnesomsättning och reglering av genuttrycket på olika sätt hos människa. Detta kan förklara varför skiftarbete och kronisk sömnbrist kan försämra ämnesomsättningen och påverka kroppssammansättningen negativt. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 8 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Kontorstid alla dagar
  • prhpeshssktdonnztalaktiv@uigadazm.rauuxx.swqegq
  • 070-167 92 96

  • Presskontakt
  • pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • Liiynduja.kgKokgfflmmalyr@sluampdmav.ueuu.wrseko
  • 018-471 1959
  • 070-425 08 64

  • Presskontakt
  • Pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • elbeincw.bjmacoiksyctrtlomgu@ukuadlpm.nwuugp.sssern
  • 018-471 17 06
  • 070-425 09 83

  • Presskontakt
  • Kommunikatör UU Campus Gotland
  • Uppsala universitet - Campus Gotland övergripande
  • peuftrtna.rklizvndirbeayrgis@utyaddnm.fiuuml.sriefc
  • 018-471 82 49

Om Uppsala universitet

Forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. Besök oss på vår webbplats www.uu.se

Adress

  • Uppsala universitet
  • S:t Olofsgatan 10B, Box 256
  • 751 05 Uppsala
  • Sweden
  • Vår hemsida