Media no image

Nya hedersdoktorer utsedda inom teknik och naturvetenskap

Pressmeddelanden   •   Sep 22, 2016 08:15 CEST

Tre nya hedersdoktorer har utsetts vid fakulteten för naturvetenskap och teknik vid Uppsala universitet: Yakov Eliashberg, matematiker; Jane Reece, biolog, och John M. Wills, fysiker.

Den rysk-amerikanske matematikern Yakov Eliashberg, född 1946, är professor i matematik vid Stanford University och en av de ledande matematikerna i vår tid. Hans forskning handlar om så kallad symplektisk geometri och har lett till viktiga genombrott. Han vidareutvecklade detta fält tillsammans med kontaktgeometrin, en tvillingteori till den symplektiska geometrin. Båda dessa är nära kopplade till bland annat utvecklingen i modern fysik såsom strängteori. Kungliga Vetenskapsakademien tilldelade Eliashberg 2016 års Crafoordpris i matematik. Professor Eliashbergs forskningsgärning har stor betydelse för flertalet Uppsalaforskare inom till exempel matematik och fysik och etablerade kontakter finns med honom.

Dr. Jane B. Reece, född 1944, har varit verksam som forskare inom bakteriologi och genetik vid flera amerikanska lärosäten. Hon har också varit central i utvecklingen av ett av världens mest framgångsrika och spridda läromedel på universitetsnivå i biologi, boken ”Biology” som gavs ut första gången 1987 och som regelbundet kommer i nya upplagor med kompletterande elektroniska inlärningsstöd. Läromedlet, nu ”Campbell Biology”, efter den författare som först startade boken, Neil A. Campbell, utvecklas ständigt och har varit ett viktigt stöd för många årskullar av studenter som påbörjat biologistudier vid fakulteten. Dr. Reece för ständigt diskussioner med andra forskare för att uppdatera läromedlet och hon har tillsammans med medförfattare i samband med detta besökt och diskuterat pedagogik och aktuell forskning med biologer vid Uppsala universitet.

Dr. John M. Wills, född 1949, är verksam vid Los Alamos National Laboratory i USA och kombinerar där materialteori med modellering och simulering för att bland annat förutse kristallstruktur och egenskaper hos material. Hans forskning har vid flertalet tillfällen belönats med priser, till exempel Awards of Excellence från The Department of Energy, USA, år 2006 och 2012. John Wills var tidigt ute med att utveckla en elektronstrukturmetod med hög noggrannhet, som genom åren använts av ett 20-tal av fakultetens doktorander i sina avhandlings¬arbeten. Han har utbildat samtliga dessa i användningen av metoden, och såväl sampubliceringar som besöksutbyten mellan forskare vid fakulteten och John Wills forskargrupp har varit mycket omfattande de senaste 25 åren. Detta samarbete har resulterat i ett stort antal publiceringar, cirka 250 stycken, varav flertalet i Nature, Science och The Physical Review Letters. John Wills har med sitt engagemang och samarbete på ett synnerligen framträdande sätt bidragit till teknisk-naturvetenskapliga fakultetens forskning inom fysik och angränsande ämnesområden.

Promotionen äger rum i Uppsala domkyrka den 27 januari 2017.

Kontaktpersoner:
Professor Tobias Ekholm (ang Eliashberg), matematiska institutionen, 018-471 63 99, Tobias.Ekholm@math.uu.se
Dr. Margareta Krabbe (ang Reece), institutionen för biologisk grundutbildning, 018-471 48 36, Margareta.Krabbe@ibg.uu.se
Professor Olle Eriksson (ang Wills), institutionen för fysik och astronomi, 018-471 36 25, olle.eriksson@physics.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Tre nya hedersdoktorer har utsetts vid fakulteten för naturvetenskap och teknik vid Uppsala universitet: Yakov Eliashberg, matematiker; Jane Reece, biolog, och John M. Wills, fysiker.

Läs vidare »
Media no image

Artificiell intelligens avslöjar mekanism bakom hjärntumör

Pressmeddelanden   •   Sep 19, 2016 14:22 CEST

Forskare från Uppsala universitet har använt en datormodell för att studera hur hjärntumörer uppkommer. Studien som idag publiceras i tidskriften EBioMedicine illustrerar hur forskare i framtiden kommer att kunna utgå från storskaliga data för att hitta nya sjukdomsmekanismer och identifiera nya målmolekyler för behandling.

De senaste tio årens landvinningar inom molekylärbiologi har kraftigt förändrat hur cancerforskare arbetar. Från att tidigare arbetat nästan enbart med olika biologiska modeller, som celler, används numera storskaliga statistiska analyser i allt större omfattning för att kunna förstå hur cancersjukdomar fungerar och hitta nya behandlingar.

Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans med kollegor på Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola samt Freiburgs universitet utvecklat en ny algoritm, aSICS, som med hjälp av omfattande datamängder själv kan föreslå hypoteser om ”vad som orsakar vad” i en cancercell.

I den studie som publiceras idag använde forskarna aSICS för att tolka data från hjärntumörer och kunde identifiera en ny mekanism bakom en extra aggressiv form av hjärntumör, så kallat mesenkymalt glioblastom.

– Enligt datormodellen orsakas mesenkymalt glioblastom delvis av förändringar i en gen som heter Annexin A2. För att verifiera resultatet från dataanalyserna undersökte vi prover från patienter och kunde visa att mesenkymalt glioblastom har en hög aktivitet av Annexin A2. Därefter prövade vi att slå ut Annexin A2 i cancerceller från patienter och då antingen dog cellerna, eller bytte till en mindre aggressiv form, säger Sven Nelander vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, som lett studien tillsammans med en kollega i Freiburg.

Resultaten visar att man med dataanalyser kan förutsäga vilka gener eller proteiner som medverkar i uppkomsten av en tumör, för att sedan bekräfta det med laboratorieförsök. Metodiken med aSICS har även prövats på andra cancerformer med lovande resultat, även om ytterligare arbete kvarstår med dess fininställning.


För mer information, kontakta:
Sven Nelander, tel: 018-471 4805, tel: 076-1380123, e-post: sven.nelander@igp.uu.se

Forskarna bakom studien är knutna till Science for Life Laboratory (SciLifeLab).

Integrative Modeling Reveals Annexin A2-mediated Epigenetic Control of Mesenchymal Glioblastoma, EBioMedicine, 2016, http://dx.doi.org/10.1016/j.ebiom.2016.08.050

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Forskare från Uppsala universitet har använt en datormodell för att studera hur hjärntumörer uppkommer. Studien som idag publiceras i tidskriften EBioMedicine illustrerar hur forskare i framtiden kommer att kunna utgå från storskaliga data för att hitta nya sjukdomsmekanismer och identifiera nya målmolekyler för behandling.

Läs vidare »
Ivilgtxbkpuq3vgs7ohv

Museibesökare får följa forskning om unik ringbrynjehuva

Pressmeddelanden   •   Sep 19, 2016 07:45 CEST

Vid Enköpings museum finns en ringbrynjehuva som är unik i sitt slag i Sverige. Huvan har tidigare varit utställd i museets medeltidsutställning men ingen har vetat något om den. Frågetecknen är många och nu ska mysterierna få svar i en ny utställning där forskare från Uppsala universitet steg för steg involverar besökaren i spännande undersökningar och vetenskapliga analyser.

Media no image

Minnet av en hjärtinfarkt lagras i våra gener

Pressmeddelanden   •   Sep 16, 2016 09:27 CEST

Att både arv och miljö påverkar vår risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom är väl känt. I en ny studie från Uppsala universitet visar forskarna nu att minnet av en hjärtinfarkt kan lagras i våra gener genom epigenetiska förändringar. Resultaten har publicerats i tidskriften Human Molecular Genetics.

Vi ärver våra gener av föräldrarna vid födseln. Däremot sker så kallade epigenetiska förändringar under hela vår livstid. Epigenetiska förändringar är kemiska modifieringar av DNA:t som slår av eller på våra gener och därmed kan leda till utveckling av olika sjukdomar. I den aktuella studien har forskarna undersökt epigenetiska förändringar hos personer som tidigare har haft en hjärtinfarkt.

– Under en hjärtinfarkt signalerar kroppen genom att vissa gener aktiveras. Detta naturliga skydd leder till att vi bättre klarar att hantera det akuta sjukdomsförloppet, samt att återställa kroppen efter den skada som en hjärtinfarkt orsakar. Det är därför troligt att det även sker epigenetiska förändringar i samband med såväl det akuta stadiet som efterstadiet till en hjärtinfarkt, säger Åsa Johansson , forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som lett studien.

Resultaten från studien visade att det finns ett stort antal epigenetiska förändringar hos individer som tidigare i livet drabbats av hjärtinfarkt. Flera av dessa förändringar är i gener som har koppling till hjärt- kärlsjukdomar. Däremot gick det inte att avgöra om dessa skillnader kan ha bidragit till utvecklingen av sjukdomen, eller om de lever kvar som ett minne av genernas aktivering i samband med hjärtinfarkten

– Vi hoppas att våra nya resultat ska kunna bidra till att öka kunskaperna om epigenetikens betydelse för sjukdomsbilden, vilket i framtiden kan leda till bättre mediciner och behandlingar, säger Åsa Johansson


För mer information kontakta:

Mathias Rask-Andersen, epost: mathias.rask-andersen@igp.uu.se, tel: 018-4714806
Åsa Johansson, e-post: asa.johansson@igp.uu.se, tel: 070-2513132


Epigenome Wide Association Study Reveals Differential DNA Methylation in Individuals With a History of Myocardial Infarction, Hum. Mol. Genet. (2016) doi: 10.1093/hmg/ddw302

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Att både arv och miljö påverkar vår risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom är väl känt. I en ny studie från Uppsala universitet visar forskarna nu att minnet av en hjärtinfarkt kan lagras i våra gener genom epigenetiska förändringar. Resultaten har publicerats i tidskriften Human Molecular Genetics.

Läs vidare »
Media no image

Årets Björkénska pris till två energiforskare

Pressmeddelanden   •   Sep 16, 2016 08:10 CEST

Auli Niemi, professor i grundvattenmodellering vid institutionen för geovetenskaper, har tillsammans med Anders Hagfeldt, solcellsforskare och gästprofessor vid institutionen för kemi, utsetts till mottagare av Björkénska priset, Uppsala universitets finaste vetenskapliga pris.

Björkénska priset är ett av Uppsala universitets största vetenskapliga pris för framstående forskning. Det delades ut första gången 1902.

Auli Niemi är professor i grundvattenmodellering vid Uppsala universitet. Hon är en av de ledande forskarna i Europa med fokus på geologisk lagring av koldioxid och en av universitetets mest framgångsrika forskare inom EU:s sjunde ramprogram. Hon har koordinerat det stora programmet Mustang och är en aktiv partner i ytterligare ett stort antal stora EU-projekt. Auli Niemis forskning har bland annat handlat fokuserat på att utveckla riktlinjer, metoder och verktyg för att karaktärisera platser för långtidslagring av koldioxid i havsbottnar – baserat på grundläggande vetenskaplig förståelse av de underliggande processerna. Hon är aktivt i energirelaterade diskussioner på europeisk nivå och expert i ett flertal nationella och internationella kommittéer inom fältet.

Anders Hagfeldt är professor i fysikalisk kemi och en av världens främsta forskare på solceller, speciellt så kallade Grätzelcelller. Dessa består av nanostrukturerade oxider som aktiverats med hjälp av färgämnesmolekyler. Hagfeldt har byggt upp en världsledande grupp i Uppsala som lyckats öka verkningsgraden avsevärt på dessa solceller. Han har utsetts till världens hundra mest citerade material forskare under förra årtiondet och var 2015 bland de en procent mest citerade forskarna inom ämnet kemi. Anders Hagfeldt är sedan 2014 verksam som professor vid École Polytechnique Fédérale de Lausanne i Schweiz.

Priset delas ut vid vinterpromotionen i januari.

För frågor, kontakta prisnämndens ordförande Kristina Edström, tel: 108-471 37 13, kristina.edstrom@kemi.uu.se, eller pristagarna: Auli Niemi, tel: 070-1679233, auli.niemi@geo.uu.se samt Anders Hagfeldt, tel: 072-741 54 45, anders.hagfeldt@kemi.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

​Auli Niemi, professor i grundvattenmodellering vid institutionen för geovetenskaper, har tillsammans med Anders Hagfeldt, solcellsforskare och gästprofessor vid institutionen för kemi, utsetts till mottagare av Björkénska priset, Uppsala universitets finaste vetenskapliga pris.

Läs vidare »
Media no image

Fornhögtyska sammansatta substantiv fokus för ny avhandling

Pressmeddelanden   •   Sep 15, 2016 09:05 CEST

I en ny avhandling i tyska från Uppsala universitet har Nicolaus Janos Raag sökt svar på frågan hur språket skapar kulturrelaterad betydelse i samband med kunskapsförmedling i ett medeltida kloster. Det konkreta språkliga material som analyseras är sammansatta substantiv i de fornhögtyska översättningar av latinska skoltexter som utfördes av munken Notker Labeo (ca 950–1022), verksam som lärare i klosterskolan Sankt Gallen i (nutida) Schweiz.

Sammansatta substantiv kan som nybildade ord vara användbara då det gäller att förmedla nytt betydelseinnehåll och nya idéer – vilket är fallet i en kunskapsförmedlande skolsituation. Just här är tvåledade substantivkomposita särskilt spännande eftersom de med sina två led öppnar för möjligheten att sätta två koncept i förhållande till varandra och inlemma det nya i det som redan är bekant.

I undersökningen kombineras en morfologisk anlys av sammansatta substantiv med en hermeneutisk tolkning av den betydelse som är inbäddad i den textuella och kulturella kontext där de sammansatta substantiven används. Här kan vissa mönster urskiljas. De sammansatta substantiven i det analyserade materialet används ofta för att ge explicit uttryck åt sådant som i den latinska förlagan är implicerat och som läsaren följaktligen måste tolka; så är fallet med exempelvis metaforer och värderingar.

Genom att kombinera morfologisk och hermeneutisk metod visas hur givna språkliga tecken fungerar när de brukas och hur de blir delaktiga i förmedlandet av nytt betydelseinnehåll och nya idéer vid betydelsekonstruktion.

För mer information, kontakta Nicolaus Janos Raag, e-post: nicolaus.raag@moderna.uu.se
Telefon: 018-471 1309, 0760-621 125

Avhandling: Substantivkomposita und Sinngebung im Kontext frühmittelalterlicher Wissensvermittlung. Eine kulturanalytisch-linguistische Untersuchung zur Wortbildung bei Notker III. (Substantivkomposita och betydelsekonstruktion inom ramen för tidigmedeltida kunskapsförmedling. En kulturanalytisk och språklig undersökning av ordbildning hos Notker III). Acta Universitatis Upsaliensis, 2016.

Avhandlingen försvaras den 17 september 2016.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

I en ny avhandling i tyska från Uppsala universitet har Nicolaus Janos Raag sökt svar på frågan hur språket skapar kulturrelaterad betydelse i samband med kunskapsförmedling i ett medeltida kloster.

Läs vidare »
Ngicv387jyknwmfu19ji

Följ med in i seriernas värld på Uppsala universitetsbibliotek

Pressmeddelanden   •   Sep 13, 2016 10:30 CEST

I en unik donation har serietecknaren Liv Strömquist skänkt samtliga nummer av seriefanzinet Rikedomen till Uppsala universitetsbibliotek. Dessa kommer att visas upp i en ny serietidningsutställning som nyligen slagit upp portarna. I samband med utställningen kommer också ett symposium om serieforskning att hållas.

Media no image

Kulturarv i väpnade konflikter

Pressmeddelanden   •   Sep 12, 2016 15:55 CEST

Internationell konferens i Visby på Campus Gotland 15–16 september

Varför blir kulturarv måltavlor i vissa konflikter? Hur kan ett samhälle hantera och arbeta med kulturarv efter en svår konflikt? Dessa frågor behandlas i en internationell konferens som hålls vid Uppsala Universitet Campus Gotland den 15–16 september. Forskare från en rad länder så som Egypten, Sudan, Irak, Palestina, Kroatien, Bosnien och England deltar. Konferensen organiseras av kulturvård och freds- och konfliktforskningen vid Uppsala Universitet.

Väpnade konflikter orsakar stort mänskligt lidande, men påverkar också kulturarv i de drabbade samhällena. Vi läser ofta om hur kulturarv skadas eller förstörs i krig, exempelvis i Syrien och Irak och tidigare på Balkan. Men konflikter kan också orsakas eller fördjupas av dispyter om vem som ska ha rätt att använda historien och minnen från det förflutna. Konflikter leder vidare till nya tolkningar av det förflutna eftersom samhällens minne används för att bygga identiteter och kopplingar mellan förfluten tid, nutid och framtid.

Det är första gången en internationell konferens organiseras där forskare från kulturarvssektorn möter forskare från freds- och konfliktforskning.

Konferensen ingår i forskningsprojektet "Attacker på kulturarv: orsaker och konsekvenser sedda ur ett tvärvetenskapligt perspektiv" som leds av professor Mattias Legnér. Den är finansierad av Uppsala Universitet med visst stöd från British Museum i London.

Konferensen hålls på engelska. Den inleds 15 september kl 9.00 i sal B51 med tre öppna föreläsningar:

Dacia Viejo Rose, University of Cambridge: War and Cultural Heritage

Isak Svensson, Uppsala University: Exploring the Religious Dynamics of Armed Conflicts

Andreas Heymowski, Uppsala University/Cultural Heritage without Borders: Restoring and Building Relations – 20 Years of Experience from the Western Balkans

Resten av konferensen ägnas presentationer av olika deltagare (se detaljerat program), och dessa presentationer är öppna för inbjudna. Den 16 september kl 11–12 avslutas konferensen med ett rundabordssamtal i sal E30.

Kontakt: Mattias Legnér, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, Campus Gotland, e-post: mattias.legner@konstvet.uu.se, telefon: 0498-10 83 31, mobil: 070-568 91 83.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Varför blir kulturarv måltavlor i vissa konflikter? Hur kan ett samhälle hantera och arbeta med kulturarv efter en svår konflikt? Dessa frågor behandlas i en internationell konferens som hålls i Visby vid Uppsala Universitet Campus Gotland den 15–16 september. Forskare från en rad länder så som Egypten, Sudan, Irak, Palestina, Kroatien, Bosnien och England deltar.

Läs vidare »
Media no image

Forskning på fyra minuter i Uppsala

Pressmeddelanden   •   Sep 12, 2016 08:10 CEST

Snabbt, spännande och lätt att förstå. Den 30 september är det dags för åtta nya forskare att utmana sig själva och varandra i tävlingen Forskar Grand Prix på Västgöta nation i Uppsala. Ämnena spänner från psykologi till fission och atomkärnor.

– I Forskar Grand Prix gäller det att kunna kommunicera sin forskning på ett så enkelt och engagerande sätt som möjligt. Tidigare deltagare har berättat om hur de haft nytta av den kunskapen i många andra sammanhang, säger Anders Sahlman, nationell samordnare vid föreningen Vetenskap och Allmänhet, VA.

Reglerna är enkla: Förklara din forskning så enkelt, begripligt och spännande som möjligt – på fyra minuter. Publiken och en expertjury korar tillsammans vinnaren som går vidare till finalen på Nalen i Stockholm den 29 november.

Forskar Grand Prix i Uppsala hålls den 30 september klockan 17 på Västgöta nation och arrangeras av Uppsala universitet och SLU tillsammans. Evenemanget är kostnadsfritt och öppet för alla. Juryn består av Petra Brylander, chef för Uppsala stadsteater, Niklas Skeri, nyhetschef Upsala Nya tidning, Helena Danielsson, professor i biokemi, Uppsala universitet och Barbara Ekbom, senior advisor, SLU.

Årets Forskar Grand Prix är den femte i ordningen. Deltävlingar hålls på åtta orter: Borås, Karlshamn, Lund, Malmö, Stockholm, Trollhättan, Uppsala och Västerås. Den nationella finalen i Forskar Grand Prix genomförs i samarbete mellan Vetenskap & Allmänhet och forskningsråden Formas, Forte, Vinnova och Vetenskapsrådet.

Forskar Grand Prix är en del av vetenskapsfesten ForskarFredag som 2016 firas på 30 orter i hela Sverige. Evenemanget är en del av europeiska Researchers’ Night. För mer info: www.forskarfredag.se.

För mer information:
Gunilla Sthyr, projektledare Uppsala universitet, 070-425 00 56, gunilla.sthyr@uadm.uu.se
Marnie Hancke, projektledare SLU, 073-415 52 15, marnie.hancke@slu.se
Anders Sahlman, projektledare Forskar Grand Prix, Vetenskap & Allmänhet, 070-734 07 85, anders@v-a.se
www.forskargrandprix.se

ForskarFredag samordnas nationellt av Vetenskap & Allmänhet och genomförs med stöd av AFA Försäkring, IKEM- Innovations- och Kemiindustrierna i Sverige, Jernkontoret, Kungl. Vitterhetsakademien, LIF – de forskande läkemedelsföretagen, Naturvetarna, Oskar och Maria Ekmans Donationsfond, Sveriges Ingenjörer, SULF, Teknikföretagen, Wenner-Gren Stiftelserna, Vetenskapsrådet, VINNOVA och Åforsk. ForskarFredag finansieras även av Europeiska Unionens forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020 genom Marie Sklodowska-Curie Actions under grant agreement nr. 722934.

Vetenskap & Allmänhet, VA, främjar dialog och öppenhet mellan allmänhet – särskilt unga – och forskare. Föreningen arbetar för att åstadkomma samtal i nya former om forskning som engagerar. VA utvecklar också ny kunskap om samspelet forskning – samhälle genom opinionsundersökningar och studier. Medlemmar är ett 80-tal organisationer, myndigheter, företag och föreningar. Dessutom finns individuella medlemmar. Se även www.v-a.se.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Snabbt, spännande och lätt att förstå. Den 30 september är det dags för åtta nya forskare att utmana sig själva och varandra i tävlingen Forskar Grand Prix på Västgöta nation i Uppsala. Ämnena spänner från psykologi till fission och atomkärnor.

Läs vidare »
Media no image

Upptech – nytt centrum med fokus på teknik

Pressmeddelanden   •   Sep 08, 2016 14:51 CEST

En ny centrumbildning har skapats av teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet – Upptech (Uppsala University School of Technology). Centret ska arbeta med att synliggöra, profilera och förstärka universitetets forskning och utbildning inom teknik.

– Vi har riktigt bra och uppskattade civilingenjörsutbildningar som kanske inte alla teknikintresserade blivande studenter känner till, menar Johan Tysk, vicerektor vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.

– Forskning inom teknik är viktigt för oss som kunskapsnation och vår välfärd och näringslivet har stort behov av spetskompetens inom teknikområdet. Det kan vi bidra med här på Uppsala universitet. Vi har världsledande forskning som behöver bli mer synlig för omvärld, näringsliv och anslagsgivare, säger Johan Tysk

Upptech ska samla den teknikkompetens som nu finns spridd vid ett flertal institutioner inom fakulteten och skapa en träffpunkt för samordning, diskussioner och gemensamma projekt för tekniska tillämpningar med tekniskt fokus. Runt centret ska man också bygga upp ett teknikkollegium för att utveckla samarbetsytor och inspiration till nya projekt.

– Samtidigt är det viktigt att också dra nytta av det befintliga samarbetet med de naturvetenskapliga ämnena inom fakulteten. Här finns stor potential för gränsöverskridande och spännande utvecklingsprojekt, menar Johan Tysk.

Maria Strømme, professor i nanoteknologi vid institutionen för teknikvetenskaper, nanoteknologi och funktionella material, är utsedd till centrets ordförande.

- Det här är en fråga jag verkligen brinner för. Jag har många olika uppdrag utanför universitetet och jag märker att vår forskning och våra utbildningar inom teknikområdet inte är så synliga som de borde vara. Det finns många fördelar med att vara ett stort och brett universitet men det finns också utmaningar i att få ett område som teknik att synas, säger Maria Strømme.

Om fler känner till den teknikforskning och utbildning som sker vid universitetet kommer teknikstudenterna att bli mer attraktiva för arbetsgivare och universitetet att bli mer attraktivt som till exempel avtalspartner för industrin, menar hon.

- Vi har många tankar och idéer. Det finns mycket vi kan och vill göra, säger Maria Strømme.


För mer information, kontakta: Johan Tysk, tel: 070-8950107, e-post: Johan.Tysk@math.uu.se
Maria Strømme, tel: 018-471 7231, e-post: Maria.Stromme@Angstrom.uu.se


Upptechs styrelse för mandatperioden 2016 – 2019:
Maria Strømme (ordf.), institutionen för teknikvetenskaper, Ulf Jansson, institutionen för kemi – Ångström, Carolina Wählby, institutionen för informationsteknologi, Mikael Dahlgren, ABB, Jonas Åström, GE Healthcare samt studentrepresentanter.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

En ny centrumbildning har skapats av teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet – Upptech (Uppsala University School of Technology). Centret ska arbeta med att synliggöra, profilera och förstärka universitetets forskning och utbildning inom teknik.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 6 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Kontorstid alla dagar
  • 070-167 92 96

  • Presskontakt
  • pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • Linda.Koffmar@uadm.uu.se
  • 018-471 1959
  • 070-425 08 64

  • Presskontakt
  • Pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • jlelrfbain.bacndkstrom@uadnzm.kjuuzvkx.syygzsdthe
  • 018-471 17 06
  • 070-425 09 83

  • Presskontakt
  • Kommunikatör UU Campus Gotland
  • Uppsala universitet - Campus Gotland övergripande
  • petra.lindberg@uadm.uu.se
  • 018-471 82 49

Om Uppsala universitet

Forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. Besök oss på vår webbplats www.uu.se

Adress

  • Uppsala universitet
  • S:t Olofsgatan 10B, Box 256
  • 751 05 Uppsala
  • Sweden
  • Vår hemsida