Ws1yvfydt7p00k3dphti

USA-forskare bloggar om presidentvalet

Pressmeddelanden   •   2016-01-29 09:03 CET

Idag nylanseras bloggen Amerikaanalys där forskarna Frida Stranne, Dag Blanck och Erik Åsard tillsammans kommer att bevaka presidentvalet i USA och erbjuda analyser och fördjupningar. En rad andra välmeriterade gästskribenter kommer att medverka.

Media-no-image

Ny avhandling om hälso- och sjukvårdspersonalens religions- och samvetsfrihet

Pressmeddelanden   •   2016-02-08 09:03 CET

Vilken laglig rätt har sjukvårdspersonal att vägra utföra sådan vård som man menar strider mot sin religion eller tro? Det har Kavot Zillén undersökt i sin avhandling i rättsvetenskap där hon analyserar skyddet för religionsfrihet i regeringsformen men även diskrimineringslagens och Europakonventionens bestämmelser om religiös diskriminering.

Rätten till religions- och samvetsfrihet har av Europadomstolen beskrivits som en av grunderna i ett demokratiskt samhälle, men hur långt sträcker sig egentligen denna rätt för hälso- och sjukvårdspersonal? Har läkare, sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal rätt att få agera i enlighet med sin religion eller tro, och i så fall under vilka förutsättningar? Får exempelvis en läkare vägra att följa ett visst föreskrivet handlingssätt eller att utföra vård och behandling som strider mot dennes religion eller tro?

Kavot Zillén har i sin rättsvetenskapliga avhandling undersökt det rättsliga utrymmet för hälso- och sjukvårdspersonal att i sin yrkesutövning handla i enlighet med sin religion eller tro utifrån skyddet för religions- och samvetsfriheten, och utifrån de krav som ställs på god vård. En central fråga som diskuteras är vilket skydd religions- och samvetsfriheten ger personal som av religiösa och moraliska skäl inte vill medverka vid eller utföra viss vård. I avhandlingen analyseras även vilket skydd diskrimineringslagens och Europakonventionens bestämmelser om religiös diskriminering ger personal i sådana situationer.

Undersökningen visar bland annat att det är tveksamt om skyddet för religionsfriheten i regeringsformen omfattar situationer där personal uttryckligen vägrar medverka vid eller utföra viss vård, så kallad vårdvägran. Däremot kan en sådan vägran i vissa situationer ses som en form av religionsutövning som faller inom skyddet för religionsfriheten i artikel 9 Europakonventionen. En viktig förutsättning för att hälso- och sjukvårdspersonal ska ha rätt att utöva sin religion eller tro i nämnda konvention är emellertid att det inte finns några motstående skyddsvärda intressen som kan motivera en begränsning av en sådan rätt. Personalens underlåtenhet måste således ställas i relation till de konsekvenser som en sådan form av religionsutövning kan få för patienter, vårdgivare och vårdverksamhet.

Det rättsliga utrymmet för läkare, sjuksköterska och annan hälso- och sjukvårdspersonal att vårdvägra med hänvisning till skyddet för religionsfriheten är således enligt Zillén en fråga om avvägning mellan olika, till viss del motstående, enskilda och allmänna intressen. De olika intressena är bland annat vårdgivarens intresse av att uppfylla de krav som ställs på en god vård och att ha kompetent personal som utför alla de arbetsuppgifter som ingår i arbetsskyldigheten, personalens intresse av att kunna agera i enlighet med sin övertygelse och patientens intresse av att få en god vård.

Om enskilda yrkesutövare av religiösa eller moraliska skäl befrias från att utföra vissa vårdåtgärder kan detta även medföra konsekvenser för övrig personal, i form av ökad arbetsbelastning eller tillkomna arbetsuppgifter. Hänsyn bör således även tas till den övriga personalens intresse av att inte få en ökad arbetsbörda. Kavot menar att det är svårt att med närmare precision ange var gränsen går för vilka olägenheter som patienter, vårdgivare och arbetskamrater bör anses få tåla utifrån hälso- och sjukvårdspersonalens rätt till religionsutövning.

Det är dock klart att Sverige har en stor frihet när det gäller att göra denna gränsdragning, då Europadomstolen generellt sett tillåter ett vitt tolkningsutrymme för konventionsstater när det gäller frågor om vad som kan anses äventyra allmänhetens hälsa eller som berör religionens inverkan på samhället. Sverige har således i praktiken ett relativt generöst handlingsutrymme att avgöra om och under vilka förutsättningar hälso- och sjukvårdspersonal ska tillåtas att avstå från att medverka vid eller utföra viss vård på grund av samvetsbetänkligheter.

För mer information kontakta Kavot Zillén e-post: kavot.zillen@jur.uu.se

Läs mer om avhandlingen Hälso- och sjukvårdspersonalens religions- och samvetsfrihet: En rättsvetenskaplig studie om samvetsgrundad vägran och kravet på god vård.


Avhandlingen försvaras den 4 mars 2016. Den kommer att finnas till försäljning hos flera större bokåterförsäljare online.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Vilken laglig rätt har sjukvårdspersonal att vägra utföra sådan vård som man menar strider mot sin religion eller tro? Det har Kavot Zillén undersökt i sin avhandling i rättsvetenskap där hon analyserar skyddet för religionsfrihet i regeringsformen men även diskrimineringslagens och Europakonventionens bestämmelser om religiös diskriminering.

Läs vidare »
Media-no-image

Proteome arrays ger nya insikter i autoimmuna sjukdomar

Pressmeddelanden   •   2016-02-01 11:00 CET

Cirkulerande antikroppar skvallrar om hur immunsystemet beter sig och kan utnyttjas för att förstå och diagnosticera autoimmuna sjukdomar. Forskare vid Uppsala Universitet och Karolinska Institutet visar i ett internationellt samarbete hur ny teknik, proteome arrays, framgångsrikt kan användas för att karaktärisera autoimmuna sjukdomar och identifiera nya diagnostiska markörer. Fynden publiceras nu i tidskriften Scientific Reports.

- Studien är viktig dels för att den ger ny kunskap om hur autoimmuna svar utvecklas i sjukdomen APS1 och dels för att den öppnar upp för att vi ska förstå mer om andra autoimmuna eller oförklarade sjukdomar, säger Nils Landegren, forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet.

Autoimmuna sjukdomar utgör en stor och spretig grupp sjukdomar som alla orsakas av att immunsystemet går till angrepp mot den egna kroppen. Genom att bestämma immunsystemets målmolekyler kan man förstå autoimmuna sjukdomars egenskaper bättre och dessutom skapa nya redskap för diagnostik i sjukvården.

Microarray-teknik har gjort det möjligt att inrymma tusentals proteiner på ett mikroskopiglas för att undersöka dem samtidigt. Nu visar forskare vid Uppsala Universitet och Karolinska Institutet hur proteome arrays kan användas för att framgångsrikt studera och förstå autoimmuna sjukdomar.

I det publicerade arbetet har forskarna studerat sjukdomen autoimmunt polyendokrint syndrom typ 1 (APS1) som är en modell för den större gruppen organspecifika autoimmuna sjukdomar. Genom att undersöka en panel av över 9000 mänskliga fullängdsproteiner ville forskarna genomföra en detaljerad kartläggning av immunsystemets målmolekyler.

En första analys av kända autoantigen visade att metoden höll för uppgiften och att autoantikroppar pålitligt påvisades. Genom att utforska den fulla uppsättningen proteiner upptäcktes dessutom två nya autoantigen, som kunde bekräftas med oberoende metoder och nya patientgrupper.

Landegren et al. Proteome-wide survey of the autoimmune target repertoire in autoimmune polyendocrine syndrome type 1, Scientific Reports, Nature

För mer information, kontakta Nils Landegren, 08-517 791 58, nils.landegren@medsci.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Forskare vid Uppsala Universitet och Karolinska Institutet visar i ett internationellt samarbete hur ny teknik, proteome arrays, framgångsrikt kan användas för att karaktärisera autoimmuna sjukdomar och identifiera nya diagnostiska markörer. Fynden publiceras nu i tidskriften Scientific Reports.

Läs vidare »
Media-no-image

Avmystifierad entropi gör enzymreaktioner mer begripliga

Pressmeddelanden   •   2016-02-01 08:34 CET

En mer än 50-årig debatt inom forskarvärlden har handlat om hur enzymer kan göra kemiska reaktioner miljontals gånger snabbare. Entropi är ett nyckelbegrepp och en huvudteori är att enzymet genom sin form ”ordnar” de delar som ingår i en reaktion i rätt position. Forskning visar nu att den höga reaktionshastigheten har en annan förklaring.

”Entropi” är en lite svårfångad och mytomspunnen storhet med en central roll i alla typer av fysikaliska processer. Det används i beräkningar inom vitt spridda fält, om det så handlar om att förstå universums utveckling, öka en motors verkningsgrad, konstruera ett kylskåp eller optimera ett läkemedels effekt. I slutet av 1800-talet presenterade Ludwig Boltzmann en formel för att beräkna entropin.

Förenklat skulle man kunna beskriva entropi som en sorts energipotential, eller ett mått på graden av molekylär ordning hos ett system. Oordning är mer sannolikt än ordning i universum, den spontana riktningen i alla system går alltså mot oordning. Det betyder att det kostar energi att få ett system att ordna sig. I ett perfekt ordnat system, till exempel i en kristall vid absoluta nollpunkten, är entropin noll.

- En bild av detta kan vara ett möblerat rum. Det finns väldigt många fler sätt att skapa oordning i ett rum, än ordning, förklarar Johan Åqvist, professor i kemi, som lett en studie av entropin i enzymreaktioner i ett samarbete med universitet.

Inom kemin har entropin haft en närmast mytisk status och ofta åberopats som en teoretisk förklaring till att enzymreaktioner går så snabbt. En huvudteori har länge varit att ett enzym genom sin tredimensionella form har förmågan att ordna substraten som ingår i en reaktion i en position som gynnar och därmed snabbar på reaktionen. I samband med detta ”ordnande” blir det en entropiförlust som fiffigt nog gör att reaktionen sedan kan ske spontat utan entropiförlust, tänker man sig. Detta har intresserat många forskare, till exempel inom läkemedelsutveckling. Det finns också ett stort intresse av att försöka designa nya enzymer med vars hjälp man skulle kunna gripa in i en särskild reaktion i kroppen.

- Men inga av dessa enzymer har hittills fungerat, trots rätt form, och man förstår inte varför, säger Johan Åqvist.

Den reaktion han tillsammans med sina kollegor Masoud Kazemi och Fahmi Himo studerat genom massiva datorberäkningar är sönderfallet av en DNA-bas till en annan med hjälp av enzymet cytidindeaminas. Just denna har av många setts som det perfekta exemplet på ”entropiteorin” för enzymreaktioner. Rader av experiment har visat att det sker, men det är hur som skapat debatt. Spelar det då någon roll exakt hur? Ja, eftersom enzymreaktioner är av största vikt inom så många olika forskningsfält så är alla detaljer viktiga.

Resultatet av beräkningarna av entropin under reaktionen var både spännande och överraskande. Det var tydligt att den minskade entropin i enzymreaktionen inte har någonting med ordning, positionering och bindning av substratet att göra, som entropiteorin utgår från. Det visade sig istället att den drastiskt minskade entropin under reaktionen härstammar från det faktum att enzymomgivningen fick reaktionen att helt byta mekanism, jämfört med samma reaktion i vatten.

- Detta är en spektakulär egenskap hos enzymer, att de genom sin mycket specifika och komplicerade tredimensionella struktur kan diktera kemiska mekanismer som gör att reaktioner går supersnabbt. Det räcker inte att ett enzym har rätt form och att titta på de huvudagerande molekylerna. Man måste se till hela omgivningen, säger Johan Åqvist.

Studien visar att entropin har många ansikten och öppnar för ett nytt sätt att tänka kring enzymreaktioner.

Artikelreferens: PNAS doi:10.1073/pnas.1521020113

För mer information, kontakta Johan Åqvist, tel: 070-425 04 04, johan.aqvist@icm.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

En mer än 50-årig debatt inom forskarvärlden har handlat om hur enzymer kan göra kemiska reaktioner miljontals gånger snabbare. Entropi är ett nyckelbegrepp och en huvudteori är att enzymet genom sin form ”ordnar” de delar som ingår i en reaktion i rätt position. Forskning visar nu att den höga reaktionshastigheten har en annan förklaring.

Läs vidare »
Media-no-image

Klartecken för klinisk prövning av helt ny cancerbehandling

Pressmeddelanden   •   2016-01-28 08:19 CET

Läkemedelsverket och den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala har nu gett klartecken för en klinisk prövning för en helt ny behandling med hjälp av ett onkolytiskt virus, för patienter med neuroendokrin cancer. Viruset har kunnat tas fram tack vare donationer från tusentals personer runtom i världen.

Sedan 2007 har professor Magnus Essand tillsammans med forskarna Justyna Leja-Jarblad och Kjell Öberg vid Uppsala universitet utvecklat en helt ny behandling mot neuroendokrina tumörer. Behandlingen består av ett onkolytiskt virus som har visat sig vara anmärkningsvärt effektivt för att förstöra neuroendokrina tumörer i möss.

Tack vare donationer från tusentals personer, inklusive en stor gåva på två miljoner schweizerfranc från den nu framlidne entreprenören Vince Hamilton, har Onkolytiska virusfonden samlat tillräckligt med medel för att Magnus Essand och hans forskningsgrupp ska kunna påbörja kliniska studier. Det blir världens första kliniska studier med ett genmodifierat virus som specifikt angriper neuroendokrina tumörer. Virusbehandlingen har döpts till AdVince, som ett erkännande av Vince Hamiltons engagemang och starka stöd till denna forskning.

Läkemedelsverket och den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala, har nyligen gett klartecken till att börja behandlingen av patienter. Många krav måste uppfyllas inför en klinisk prövning på människor och det har tagit två år att få beskedet, från det att virusbehandlingen AdVince var framtagen.

- Det känns förstås väldigt bra, säger Magnus Essand.

- Vår första patient har i dagarna skrivit på om att delta i behandlingen och successivt kommer fler att kunna behandlas. De första 12 patienterna kommer att ingå i en Fas I-studie där dosen successivt ökas för att se om det finns eventuella biverkningar. När vi fastställt en tolererbar dos, kommer ytterligare patienter att behandlas i en så kallad Fas IIa-studie, där huvudsyftet är att titta på behandlingseffekter. Maximalt kommer vi att kunna behandla 35 patienter, berättar Magnus Essand.

Själva behandlingen kommer att ske vid Akademiska sjukhuset, under ledning av läkare Kjell Öberg, professor emeritus i onkologisk endokrinologi vid Uppsala universitet.

Forskargruppens arbete med ett onkolytiskt virus har tidigare uppmärksammats i media, bland annat i långa reportage av journalisten Alexander Masters i de brittiska dagstidningarna The Telegraph och The Guardian. Masters artiklar väckte stor uppmärksamhet och han initierade också en crowdfunding-kampanj från Storbritannien.

The Telegraph, 31 Aug 2012

The Guardian, 4 Jan 2013

The Telegraph, 15 Juni 2013


Läs mer om Onkolytiska virusfonden.

För mer information kontakta:
Magnus Essand, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, tel: 070-3449579, e-post: magnus.essand@igp.uu.se
Justyna Leja-Jarblad, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, tel: 076-2678957, e-post: justyna.leja-jarblad@igp.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Läkemedelsverket och den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala har nu gett klartecken för en klinisk prövning för en helt ny behandling med hjälp av ett onkolytiskt virus, för patienter med neuroendokrin cancer. Viruset har kunnat tas fram tack vare donationer från tusentals personer runtom i världen.

Läs vidare »
Media-no-image

Donation förstärker samverkan mellan Uppsala och Lund kring cancerdiagnostik

Pressmeddelanden   •   2016-01-28 08:00 CET

Mats Paulssons Stiftelse donerar en miljon kronor till universiteten i Uppsala och Lund för att förstärka samarbetet inom cancerområdet. Genom donationen kan ny avancerad molekylär diagnostik för cancer utvecklas och komma fler patienter till nytta i samverkan med landstingen.

- Det är mycket viktigt att cancerpatienter snabbt får en korrekt diagnos för snabbt val av rätt behandling. Donationen förstärker den molekylära diagnostik som är under uppbyggnad både i Uppsala och Lund och innebär att fler patientprover kommer att kunna sekvenseras, säger Tobias Sjöblom, som leder det stora cancerprojektet U-CAN vid Uppsala universitet.

- Samarbetet mellan Lund och Uppsala stärks genom donationen som ger oss bättre möjlighet för nationell samordning i forskningsprojekten som siktar på klinisk implementering i cancervården, säger Åke Borg, som leder SCAN-B-projektet inom bröstcancer vid Lunds universitet.

Genom de senaste årens snabba teknikutveckling inom forskningen finns idag ny avancerad molekylär cancerdiagnostik som bygger på att man sekvenserar många gener i patientens tumör. Denna metod ökar möjligheten att hitta en individualiserad behandling för varje patient. Tekniken är dock kostsam och utförs ännu inte rutinmässigt.

Både Uppsala och Lund har idag verksamheter under uppbyggnad som knyter samman patient, vård och forskning inom just detta område. I Uppsala sker utvecklingen inom ramen för projektet U-CAN och SciLifeLab och i Lund inom ramen för projektet SCAN-B. Fokus kommer att ligga på bröstcancer, tjocktarmscancer och lungcancer, men fler diagnoser ska tillkomma.

- Det är mycket glädjande att universiteten samarbetar kring dessa mycket svåra frågor. Sverige ligger långt framme inom cancerforskningen och kommer att ta ytterligare viktiga steg framåt genom ett fördjupat samarbete mellan universiteten, säger Mats Paulsson.

Donationsmedlen delas lika mellan universiteten.

Mats Paulssons Stiftelse är en av de stiftelser som genom gåvor av Mats Paulsson har tillkommit för att främja olika ändamål. Mats Paulssons Stiftelse bildades 2003 och ska, som ett av sina ändamål, främja vård av sjuka personer. Under 2015 har stiftelsen fattat beslut om donationer på över 6 miljoner kronor till olika projekt, företrädelsevis inom vetenskaplig forskning till främjande av vård av sjuka personer.

Kontaktpersoner:

Tobias Sjöblom, docent vid Uppsala universitet och forskningsledare för projektet U-CAN,
tel 070-167 90 39, tobias.sjoblom@igp.uu.se

Åke Borg, professor vid Lunds universitet, Avdelningen för onkologi och patologi, forskningsledare för projektet SCAN-B, tel 046-275 25 52, ake.borg@med.lu.se

Bengt Johansson, Mats Paulsson Stiftelse, tel 070-598 45 10

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Mats Paulssons Stiftelse donerar en miljon kronor till universiteten i Uppsala och Lund för att förstärka samarbetet inom cancerområdet. Genom donationen kan ny avancerad molekylär diagnostik för cancer utvecklas och komma fler patienter till nytta i samverkan med landstingen.

Läs vidare »
Media-no-image

Europaperspektiv 2016: Tio ledande forskare om EU och de nya säkerhetshoten

Pressmeddelanden   •   2016-01-27 09:10 CET

Vid årets Europaperspektivseminarium ger tio ledande svenska forskare sin syn på de nya säkerhetshot som konfronterar EU och hur unionen kan möta inre och yttre utmaningar, såsom krigshot i unionens närområde, hot mot livsmedelssäkerheten, cyberattacker och andra oförutsedda händelser.

Den tvärvetenskapliga årsboken Europaperspektiv presenteras av författarna vid ett seminarium med omkring 400 deltagare på Norra Latins konferenscenter i Stockholm. Som gästtalare medverkar Sveriges inrikesminister Anders Ygeman, samt Christian Leffler, Deputy Secretary-General for Economic and Global Issues vid Europeiska utrikestjänsten. Riksdagsledamöterna Karin Enström (M), Hans Linde (V) och Allan Widman (L) deltar i en avslutande paneldiskussion.

Författarna presenterar forskning på en rad nyckelområden och möts i tre paneler för
att diskutera EU:s roll för en rad centrala frågor såsom: Vilka krav på samarbete ställs för
att upprätthålla säkerheten i Europa? Hur långt sträcker sig åtagandet i Lissabonfördragets
solidaritetsklausul, som innebär att medlemsländerna ska hjälpa varandra om det inträffar en
terroristattack, naturkatastrof eller liknande? Riskerar hanteringen av de nya säkerhetshoten att äventyra samhällets öppenhet och medborgarnas integritet? Hur utvecklas relationen
mellan EU och andra viktiga organisationer som FN och NATO i denna kontext? Och hur ställer sig de europeiska medborgarna till utvecklingen?

Moderator är Cecilia Garme.

Europaperspektiv ges ut av universitetens nätverk för Europaforskning, med redaktion vid Uppsala universitet, och årets bok och seminarium är den nittonde årgången.

Detaljerat program: http://www.europaperspektiv.se/

När: Onsdagen den 3 februari 2016 kl. 13.00-17.15.

Var: Norra Latin konferenscenter, Drottninggatan 71B, Stockholm.

Anmälan till: www.europaperspektiv.se/bokseminarium.aspx

Seminariet är kostnadsfritt och öppet för alla. Sista anmälningsdag är 31/1.

Vid frågor kontakta forskningssamordnare Niklas Nilsson, tel: 073-971 89 88, e-post: niklas.nilsson@statsvet.uu.se.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Vid årets Europaperspektivseminarium ger tio ledande svenska forskare sin syn på de nya säkerhetshot som konfronterar EU och hur unionen kan möta inre och yttre utmaningar, såsom krigshot i unionens närområde, hot mot livsmedelssäkerheten, cyberattacker och andra oförutsedda händelser.

Läs vidare »
Media-no-image

Kyrkor i Sydafrika arbetar för ökad integration

Pressmeddelanden   •   2016-01-25 13:22 CET

Mångfalden har ökat i flera Sydafrikanska kyrkor och församlingar, och kyrkans lära om att välkomna alla människor kan vara anledningen. Det skriver teologen Erik Berggren i en ny avhandling, där han har studerat hur fem olika kyrkofamiljer i Sydafrika har arbetat för ett förändrat samhälle med ökad etnisk integration 20 år efter apartheids avskaffande.

Sydafrika var ett delat samhälle under största delen av 1900-talet på grund av Nationalistpartiets apartheidpolitik. Kyrkorna blev också påverkade eftersom flertalet lagar inte möjliggjorde för människor från olika bakgrunder att leva integrerat.

Det civila samhället motsatte sig emellertid apartheidsystemet och kyrkorna var en av de viktigaste krafterna för en demokratisk utveckling. Trots att demokratiseringen genomfördes för mer än 20 år sedan är apartheids rester fortfarande synliga i form av bland annat ojämlikhet, stora orättvisor, skeva maktrelationer och marginalisering.

Erik Berggren, forskare vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet, säger att kyrkornas katolicitet – vilja att omfatta och inkludera alla människor – underlättar etnisk integration.

– Att kyrkan så uttalat ska finnas till för alla och omfatta alla människor, ställer krav på församlingarnas arbete. Det var ändå inte alla församlingar i min undersökning som arbetade aktivt med integration. Men att katoliciteten, den allomfattande tanken, utmanar dem att göra det, säger Erik Berggren.

Avhandlingen visar att socioekonomiska förändringar är den största drivkraften till ökad integration inom församlingar i tidigare så kallade vita områden medan tidigare så kallade svarta områden inte nämnvärt förändrats.

– Men kyrkornas organisationer med medlemmar från skilda geografiska, ekonomiska och etniska bakgrunder underlättar möjligheten till ökad etnisk mångfald, till skillnad från många andra rörelser inom det civila samhället. I församlingarna finns många mötesplatser som överskrider etnicitetsgränserna, till exempel körer, ungdomsläger, kvinno- och mansgrupper och söndagsskolor.

Att bostadssegregation fortfarande är stark försvårar de kristna församlingarnas arbete att på ett enkelt sätt bli mer blandade.

Avhandlingen utmanar inte bara de sydafrikanska kyrkorna utan även kyrkor och samfund i världen och i Sverige som vill verka för ökad mångfald och etnisk integration.

Läs sammanfattning av avhandlingen:

Berggren E, (2015) ”Catholicity Challenging Ethnicity - An Ecclesiological Study of Congregations and Churches in Post-apartheid South Africa” ISBN: 978-91-506-2492-2

Kontakt:

Erik Berggren, 070-256 19 76 eller 076-800 01 94, erik.berggren@teol.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Mångfalden har ökat i flera Sydafrikanska kyrkor och församlingar, och kyrkans lära om att välkomna alla människor kan vara anledningen. Det skriver teologen Erik Berggren i en ny avhandling, där han har studerat hur fem olika kyrkofamiljer i Sydafrika har arbetat för ett förändrat samhälle med ökad etnisk integration 20 år efter apartheids avskaffande.

Läs vidare »
Fqmdariftrb7yjn3tpm3

Ny trast upptäckt i Himalaya

Pressmeddelanden   •   2016-01-20 18:00 CET

Himalayatrast är namnet på en helt ny fågelart som har upptäckts av en internationell forskningsgrupp ledd av uppsalaprofessorn Per Alström, Uppsala universitet och SLU. Det som forskare tidigare trott var en fågelart – bergtrasten – är i själva verket tre: alptrast, sichuantrast och den nya himalayatrasten.

Media-no-image

Ett rekordår för Gustavianum

Pressmeddelanden   •   2016-01-08 08:31 CET

Under 2015 hade Gustavianum hela 80 698 besökare, en ökning mot 2014 med över 60 procent.

-Det har varit ett bra besöksår för de flesta svenska museer, också för Gustavianum, säger museichef Marika Hedin. Men att ökningen blev så kraftig under 2015 beror på att vi för första gången räknar alla dem som går in i museet, inte bara besökare som tar sig in i butiken och köper en biljett. Bland annat Uppsalastudenterna har ju fri entré.

Museet har under 2015 haft generösare öppettider och välbesökta program, något som blivit möjligt genom de nya studentguiderna.

-Från och med 2015 arbetar Uppsalastudenter från alla vetenskapsområden i museet. Utifrån sina speciella kunskapsområden gör de särskilda program och visningar, säger förste antikvarie Cecilia Ödman.

Gustavianum ansvarar för Uppsala universitets stora samlingar av bland annat konst, arkeologi och vetenskapshistoria.

-Museet är som ett British Museum i miniatyr, eftersom vi har samlingar med så stor bredd, från alla tidsåldrar, säger Marika Hedin. Genom universitets forskning och undervisning får vi hela tiden ny kunskap om våra drygt två miljoner föremål, något vi kommer att visa tydligare från 2016 i nya utställningar.

Kontakt:
Marika Hedin, 0701-67 95 93
Marika.hedin@gustavianum.uu.se

Cecilia Ödman, 0704-25 01 67
Cecilia.odman@gustavianum.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Under 2015 hade Gustavianum hela 80698 besökare, en ökning mot 2014 med över 60 procent.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 6 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Kontorstid alla dagar
  • 070-167 92 96

  • Presskontakt
  • pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • Linda.Koffmar@uadm.uu.se
  • 018-471 1959
  • 070-425 08 64

  • Presskontakt
  • Pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • elin.backstrom@uadm.uu.se
  • 018-471 17 06
  • 070-425 09 83

  • Presskontakt
  • Kommunikatör UU Campus Gotland
  • Uppsala universitet - Campus Gotland övergripande
  • fspemrsdtctrkda.lindbehqrgzw@uadqam.qbuujf.se
  • 018-471 82 49

Om Uppsala universitet

Forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. Besök oss på vår webbplats www.uu.se

Adress

  • Uppsala universitet
  • S:t Olofsgatan 10B, Box 256
  • 751 05 Uppsala
  • Sweden
  • Vår hemsida