Uuhvyjgguph9m8tudcgc

Celldelning snabbare än DNA-kopiering

Pressmeddelanden   •   Jul 25, 2016 18:00 CEST

Bakterieceller som växer snabbt hinner inte kopiera hela sitt DNA innan det är dags att dela sig på nytt. Det betyder att det kan pågå flera kopieringsprocesser samtidigt i en cell. Forskare vid Uppsala universitet har klarlagt hur cellerna koordinerar cellstorlek och delningstid för att bibehålla exakt en kopia av genomet per cell. Studien presenteras i den vetenskapliga tidskriften Cell.

Hnrm2htvlbneesssahom

Ny svamp hittad i lav

Pressmeddelanden   •   Jul 21, 2016 20:00 CEST

Forskare har hittat ännu en svamp i lavar. Hittills har man trott att en lav består av en svamp och alger som lever i symbios, men nu kan en grupp forskare från Uppsala universitet tillsammans med forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och universitet i Österrike och USA visa att det finns ännu en integrerad svampkomponent. Resultaten publiceras i tidskriften Science i nästa vecka.

Media no image

Strålning + narkos kan störa hjärnans utveckling

Pressmeddelanden   •   Jul 21, 2016 08:00 CEST

När små barn strålbehandlas och undersöks med datortomografi, så kallad CT-scanning, och samtidigt får narkosmedlet ketamin, kan de få problem med minnet och med inlärningen senare i livet. Det visar en ny studie i en avhandling från Uppsala universitet.

- Vi har försökt påvisa vad som kan hända med hjärnan hos barn under två år, när den utsätts för strålning liknande den vid CT-scanning samtidigt som patienten får narkospreparatet ketamin. Vår studie visar att strålningen kan ge funktionella störningar och problem med inlärningen i vuxen ålder, säger Sonja Buratovic, institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet.

Datortomografi, även kallad CT-scanning är en vanlig metod för läkare att undersöka patientens huvud. Den används till exempel när patienter kommer in till akuten med misstänkta huvudskador eller för att hitta tumörer. I takt med att avancerad röntgenutrustning som datortomografi har blivit billigare och bättre har antalet undersökningar ökat kraftigt under de senaste tjugo åren.

Varje år blir cirka 17 000 barn under 15 år CT-scannade i Sverige. Oftast handlar det om barn som kommer till sjukhusens akutmottagningar efter att de har ramlat och slagit huvudet, men det kan också vara barn som behandlas för cancer. För barn som är yngre än 3 år är det normalt att de ges lugnande medel före undersökningen och då kan läkemedlet ketamin användas.

Det finns strålforskningsstudier på hur den kraftiga strålningen från atombomberna i Hiroshima och Nagasaki påverkade människor. Det finns också tidigare studier där man har undersökt narkosmedlet ketamin och strålning från scanningen, var för sig, och hur de påverkar hjärnan. Det här är den första studien som fokuserar på hur lågintensiv strålning påverkar hjärnan när den är under utveckling, och det tillsammans med narkosmedel.

- Det var överraskande för oss att redan väldigt små doser av strålningen gav inlärningsproblem i samband med ketamin. Det hade vi inte räknat med, säger Sonja Buratovic.

I studierna har man använt en musmodell och tittat på vad som händer med möss, som befinner sig i en kritisk period av hjärnans utveckling, när de exponerats för låga doser strålning, enbart eller i kombination med narkosmedel. Motsvarande tillväxtperiod i hjärnan har också människor, där den startar runt födseln och pågår under barnets två första levnadsår.

Resultaten från dessa studier har visat att möss som utsatts för en kombination av strålning och ett lugnande eller narkosmedel visade på störningar i kognitiv förmåga samt minnes- och inlärningssvårigheter i vuxen ålder.

Eftersom de här förändringarna inte observerades hos möss som enbart utsatts för ett ämne tyder detta på att det finns samverkanseffekter mellan strålning och läkemedel, vilket bör tas i beaktande i framtiden.

Exakt vad i kombinationen som framkallar störningarna är än så länge oklart. En möjlig orsak skulle kunna vara att proteinet tau ökade vid behandlingen. Att tau-nivåerna ökar är ett välkänt symptom för patienter som utvecklar Alzheimers sjukdom.

- Det är viktigt att utveckla och förfina de behandlingsmetoder som finns för barn, speciellt om de metoder som finns i dag kan riskera att ge skador som visar sig senare i livet. Att röntga huvudet är en vanlig diagnostisk undersökning. Det finns alternativ till CT-scanningen. Till exempel magnetkamera, MRI, kan användas, men kräver oftare sövning och ”ser” inte allt som en CT-scan gör. Ultraljud är ett annat alternativ som än så länge inte visats ha skadliga effekter, men det kan bara användas på små barn som ännu inte har en stängd fontanell. Det används inte så mycket i Sverige än, men läkare börjar luta åt det hållet, säger Sonja Buratovic.

Buratovic Sonja (2016), Low-Dose Ionizing Radiation Induces Neurotoxicity in the Neonate: Acute or fractionated doses and interaction with xenobiotics in mice

Kontakt:

Sonja Buratovic, Ph D vid institutionen för organismbiologi, 
sonja.buratovic@ebc.uu.se, 0737-70 91 21, telefon 018-471 7699

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

När små barn strålbehandlas och undersöks med datortomografi, så kallad CT-scanning, och samtidigt får narkosmedlet ketamin, kan de få problem med minnet och med inlärningen senare i livet. Det visar en ny studie i en avhandling från Uppsala universitet.

Läs vidare »
Ckyaxaxufbolfsf4vqby

Förstår sång vid 9 dagars ålder

Pressmeddelanden   •   Jul 14, 2016 16:13 CEST

Redan när halsbandsflugsnappare är nio dagar gamla känner de igen sin egen arts sång. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Biology Letters.

Media no image

Genombrott för stamcellsproduktion i större skala

Pressmeddelanden   •   Jul 13, 2016 12:00 CEST

En ny odlingsmetod kan göra det lättare att få fram stora mängder stamceller. Stamceller används, bland annat, för att utveckla nya läkemedel, och för att bättre förstå och behandla sjukdomar. En ny metod för att lättare odla dessa celler har tagits fram av forskare vid Uppsala universitet och presenteras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

För närvarande är produktionen av humana stamceller för liten för att möta behoven som finns inom läkemedelsindustrin eller modern sjukvård. Det beror delvis på att de odlingsmetoder som finns antingen är för dyra eller kräver substanser som inte är lämpade för att använda kliniskt på människor. Den nya studien visar på en bättre och enklare odlingsmetod för stamceller, vilket kan leda till en snabbare och större industriell produktion.

Humana pluripotenta stamceller är odifferentierade celler som har förmågan att utvecklas till alla olika celltyper som finns i människokroppen. Det gör dem mycket populära och användbara inom sjukdomsmodellering, läkemedelsscreening, regenerativ medicin och vävnadsrekonstruktion.

- Genom att använda ett protein som kallas inter-alfa-hämmare som är renat från humant serum, har vi odlat humana pluripotenta stamceller i ett minimalt medium på obehandlad cellodlingsplast. Inter-alfa-hämmare finns i höga koncentrationer i serum, och är för närvarande en biprodukt vid framställning av läkemedel framtagna ur serum, säger Sara Pijuan-Galitó, post doc vid Uppsala Universitet och University of Nottingham.

Proteinet kan få stamceller att fästa och växa på icke modifierad odlingsplast och förbättra deras chans att överleva under hårda villkor. Det är den första odlingsmetoden som inte kräver att man förbehandlar cellodlingsytan med ett biologiskt substrat.

- Eftersom ytbeläggning är ett tidskrävande moment vid human stamcellsodling har den här nya metoden potential att förenkla storskalig odling. Därför kan den bli värdefull för både grundforskning och kommersiella tillämpningar, säger Cecilia Annerén, forskare vid Uppsala universitet och GE Healthcare och forskningsledare för studien.

Cathy Merry, medförfattare till den vetenskapliga artikeln, tillägger:

- Vår plan är att kombinera inter-alfa-inhibitorproteinet med vår innovativa hydrogelteknologi i syfte att förbättra de nuvarande metoderna för att styra celldifferentiering och tillämpa det på sjukdomsmodeller. Detta kommer att hjälpa forskning om många sjukdomar, men vårt fokus ligger på att förstå sällsynta sjukdomar såsom multipel osteokondromatos (en ärftlig sjukdom förknippad med smärtsamma knölar som utvecklas på benvävnad) på cellnivå.

Studien, som publiceras i Nature Communications, har gjorts av en grupp forskare vid Uppsala universitet och GE Healthcare i Sverige samt University of Nottingham i England.

Human serum-derived protein removes need for coating in novel defined humman pluripotent stem cell culture is available from the contacts below. Nature Communications DOI 10.1038/NCOMMS12170

För mer information:

Sara Pijuan-Galito, post doc vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala Universitet och University of Nottingham, sara.pijuan@imbim.uu.se, tel +34-973 31 35 30, +34-638 10 45 08

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

En ny odlingsmetod kan göra det lättare att få fram stora mängder stamceller. Stamceller används, bland annat, för att utveckla nya läkemedel, och för att bättre förstå och behandla sjukdomar. En ny metod för att lättare odla dessa celler har tagits fram av forskare vid Uppsala universitet och presenteras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Läs vidare »
Media no image

​Antidepressiva läkemedel förstärker effekten av kognitiv beteendeterapi för social fobi

Pressmeddelanden   •   Jun 30, 2016 14:03 CEST

Social fobi behandlas bäst med en kombination av antidepressiv medicin och kognitiv beteendeterapi. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften British Journal of Psychiatry.

Det är vanligt att uppleva obehag när man ska hålla tal eller träffa människor i grupp. Om obehaget blir handikappande kan det betyda att man lider av social fobi. Behandling av social fobi sker ofta med antidepressiva preparat såsom selektiva serotoninåterupptagshämmare, så kallade SSRI-preparat, eller kognitiv beteendeterapi, KBT. Ny forskning från Uppsala universitet visar dock att man får bäst resultat om de båda behandlingarna kombineras vilket också ger mätbar effekt på hjärnans aktivitet.

Inom vården är det redan relativt vanligt att kombinera SSRI och KBT vid ångestbehandling, men få studier har utvärderat om detta faktiskt fungerar. Forskare vid Uppsala universitet har nu studerat effekten av att ge SSRI-preparatet escitalopram som tillägg till internetbaserad KBT vid behandling av social fobi. Kombinationsbehandlingen jämfördes med en grupp patienter som fick ett sockerpiller som tillägg till KBT, och varken patienterna eller studiepersonalen visste på förhand om de fick SSRI eller sockerpiller. Studien var alltså dubbelblind. Alla patienter genomförde även hjärnavbildning med magnetkamera (fMRI) för att utvärdera behandlingens effekt på hjärnans aktivitet.

Studien, som publiceras i den ansedda tidskriften British Journal of Psychiatry, visar att efter nio veckors behandling var patienter som fått kombinationen av SSRI och KBT mer förbättrade, både i sitt dagliga liv och i ett laboratorietest där ångestnivåer mättes under ett muntligt anförande. Den kliniska förbättringen fanns kvar, och var till och med mer uttalad 15 månader efter att studieperioden avslutats.

Undersökningarna med magnetkamera visade att den större symptomförbättringen i gruppen som fick kombinationsbehandling med SSRI och KBT också svarade mot en minskad känslorelaterad aktivitet i amygdala, en del av hjärnan som är viktig för ångest och rädsla.

Resultaten är viktiga för vårdpersonal när de bedömer vilken behandling som skall erbjudas vid social ångest, och studien visar också vad som händer i hjärnan vid effektiv ångestbehandling.

- Vi har nu preliminärt stöd för att säga att läkemedelsbehandling med SSRI-preparatet escitalopram ökar effekten av KBT vid social fobi, och att symptomförbättringar är relaterade till minskad hjärnaktivitet i amygdala, säger Malin Gingnell, forskare vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet.

Gingnell, Frick et al. (2016): Combining escitalopram and cognitive-behavioural therapy for social anxiety disorder: randomised controlled fMRI trial. British Journal of Psychiatry DOI: 10.1192/bjp.bp.115.175794

För mer information kontakta:

Malin Gingnell, tel: 070-754 41 48, malin.gingnell@psyk.uu.se

Andreas Frick, tel: 0736-29 27 71, andreas.frick@psyk.uu.se

Tomas Furmark, tel: 0706-60 85 93, tomas.furmark@psyk.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Behandling av social fobi sker ofta med antidepressiv medicin som SSRI, eller kognitiv beteendeterapi, KBT. Ny forskning från Uppsala universitet visar dock att man får bäst resultat om de båda behandlingarna kombineras vilket också ger mätbar effekt på hjärnans aktivitet. En artikel om forskningsresultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften British Journal of Psychiatry.

Läs vidare »
Eb8xqc8pqg8dhvib2cwc

​Årets Hjärnäpple till Maria Strømme

Pressmeddelanden   •   Jun 28, 2016 09:13 CEST

Hjärnäpplet, Uppsala universitets pris för framgångsrik kunskapsöverföring, tilldelas i år Maria Strømme, professor i nanoteknologi. Hon får det för sitt breda engagemang i att nyttiggöra och kommunicera forskning. Beslutet om priset har fattats av rektor.

Jbkwieir0yk7sd5rhacq

Fröstadiet avgörande för växters klimatanpassning

Pressmeddelanden   •   Jun 27, 2016 06:00 CEST

Genetiska skillnader som kommer till uttryck under fröstadiet avgör hur bra växter klarar sig i olika klimat. I en ny studie har mer än 180 000 frön från italienska och svenska plantor och korsningar dem emellan planterats i både Italien och i Sverige. När forskarna jämförde etableringsframgång, visade det sig att i Italien grodde de italienska fröna bäst, och i Sverige de svenska fröna.

Media no image

Effektivare medicinering mot multiresistent TBC + HIV

Pressmeddelanden   •   Jun 23, 2016 10:06 CEST

Nu ska patienter som har både HIV och multiresistent TBC kunna få bättre avvägd medicinering. På det sättet hoppas man kunna förkorta behandlingstiden för multiresistent TBC och minska de många biverkningar som finns med dagens behandling, som tappad hörsel och illamående. Det kan förhoppningsvis också bidra till att minskad utveckling av antibiotikaresistens. Det visar ny forskning från Uppsala universitet.

- Det här kan hjälpa läkarna att dosera medicinerna rätt, så att patienterna får så stor nytta som möjligt av TBC behandlingen. De som har HIV har ibland fått avbryta eller byta ut en fungerande HIV-behandling under tiden som de behandlas mot multiresistent TBC. Tidigare har man inte vetat hur samtidig behandling med flera läkemedel påverkar varandra och patientens tillfrisknande, utan behandlat alla med en standarddos. Det kommer man kunna slippa göra nu, säger Elin Svensson vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap, Uppsala universitet.

Den medicin som Elin Svensson har undersökt doserna för, är det verksamma ämnet bedakilin, en ny antibiotika som används till att behandla multiresistent TBC. För att behandlingen ska fungera krävs att 3-4 andra läkemedel ges samtidigt. Det saknas fortfarande mycket kunskap om bedakilin och dess biverkningar.

Tuberkulos är den infektionssjukdom som skördar flest människoliv i världen just nu, uppskattningsvis en och en halv miljon under 2014. En av 20 av alla dem som får tuberkulos är infekterade av en sorts tuberkulosbakterier som är resistenta mot de vanligaste och mest effektiva läkemedlen, så kallad multiresistent tuberkulos. Bara hälften av dessa patienter botas i dagsläget. De flesta av fallen finns i Asien och Östeuropa.

Elin Svensson har tagit fram farmakometriska modeller som kan användas för att bättre beräkna dosen bedakilin som patienterna ska få. Det handlar ofta om patienter som har både HIV och multiresistent TBC.

- Det här blir en ny länk mellan doser och läkemedelskoncentrationen och även mellan läkemedelskoncentrationerna och effekten. Hur mycket bedakilin behöver patienten för att bli frisk inom en viss tid? Vilken effekt ger olika exponeringsnivåer?

Standardbehandlingen av multiresistent tuberkulos är lång - upp till två år, den har dålig effektivitet och orsakar många och obehagliga biverkningar, till exempel är det vanligt att patienter förlora hörseln. Behovet av nya, bättre mediciner är alltså akut. Trots att det finns en stor osäkerhet kring effekter och bieffekter av bedakilin är medicinen ett av de mest lovande alternativen just nu.

En möjlighet med de nya beräkningsmodellerna är att patienten kan få en justerad dos bedakilin beroende på vilka andra läkemedel just den patienten tar. I studierna har Elin Svensson använt data som delats genom EU-samarbetet Predict-TB. Information om när, var och hur patienter har tagit medicinen, tillsammans med uppgifter om blodprov, ålder, vikt har använts för att ta fram matematiska modeller som beskriver koncentrationer och effekter kronologiskt över behandlingstiden.

Hur ett läkemedel tas upp, fördels och renas ut från kroppen brukar kallas läkemedlets farmakokinetik. De mätbara effekter som ett läkemedel ger, önskade eller oönskade, kan kallas farmakodynamik. I farmakometri kombineras de båda med matematiska modeller som samtidigt kan representera både den typiska farmakokinetiken och/eller farmakodynamiken och innehålla variationer till exempel mellan individer eller från dag till dag.

I Elin Svenssons avhandling, som lades fram i maj, presenteras en modell som beskriver farmakokinetiken av bedakilin och en av de viktigaste nedbrytningsprodukterna som kroppen skapar från bedakilin, metaboliten M2, i patienter med multiresistent tuberkulos. Modellen kopplades sedan till en nyutvecklad effektmodell som beskriver hur patienternas bakterienivåer minskar under behandlingen. Denna modellbaserade analys är den första lyckade beskrivningen av hur specifika bedakilinkoncentrationer påverkar hur fort behandlingen ger resultat och visar att nuvarande standarddos inte verkar ge maximal effekt. Modellen ska nu användas för att undersöka alternativa, potentiellt bättre doseringar av detta nya läkemedel och stödja tolkning av den kliniska relevansen av kända läkemedelsinteraktioner.

- Det är väldigt viktigt att använda den bästa vetenskapen också för sjukdomar som främst drabbar människor i fattigare delar av världen. I Sverige tror många att tuberkulos är ett problem i det förgångna, men det är fortfarande en sjukdom som behöver mängder av innovativ forskning och smarta lösningar för att fler människor ska få en effektiv behandling, oavsett var i världen som man råkar vara född, säger Elin Svensson.

Studien är en del av avhandlingen Pharmacometric models to improve treatment of tuberculosis, Elin Svensson 2016.

Sammanfattning av en av artiklarna kring bedakilin.

För mer information:

Elin Svensson, institutionen för farmaceutisk biovetenskap
elin.svensson@farmbio.uu.se, telefon 018-471 44 18, 0708-47 55 71

Elin Svenssons framtagande av den nya modellen har belönats med Lewis Sheiner Student award, ett pris som delas ut årligen till minne av en av forskningsfältets grundare och går till en doktorand som presenterar riktigt bra och nydanande arbete.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

​Nu ska patienter som har både HIV och multiresistent TBC kunna få bättre avvägd medicinering. På det sättet hoppas man kunna förkorta behandlingstiden för multiresistent TBC och minska de många biverkningar som finns med dagens behandling. Det kan förhoppningsvis också bidra till att minskad utveckling av antibiotikaresistens. Det visar ny forskning från Uppsala universitet.

Läs vidare »
Media no image

Satsning på forskning inom socialt arbete

Pressmeddelanden   •   Jun 21, 2016 11:43 CEST

En allt äldre befolkning, ökad invandring och ökande behov inom barn- och familjeområdet, för alla dessa samhällsutmaningar behövs socionomer. Uppsala universitet gör därför en satsning på forskningen inom socialt arbete med sikte på att stärka socionomutbildningen.

Det finns ett stort intresse hos unga människor att arbeta med sociala frågor, till exempel sökte 3700 personer till socionomprogrammets 60 platser vid Uppsala universitet höstterminen 2016. Men behoven och kraven inom området ökar och idag beslutade rektor om en satsning för att förstärka socionomutbildningen och forskningen inom socialt arbete.

– Det finns ett stort intresse från studenterna och ett skriande behov från arbetsmarknaden. Satsningen är i högsta grad angelägen och rätt i tiden, säger rektor Eva Åkesson.

Satsningen består av en nyinrättad professur i socialt arbete, ett startbidrag tillkommer för att professorn snabbt ska kunna komma igång med forskning och samverkan inom regionen. Det kommer också att utlysas ett lektorat och en anställning som biträdande lektor. När professorn är på plats startar Uppsala universitet även forskarutbildning i socialt arbete och två doktorandanställningar inrättas. Satsningen beräknas kosta cirka tio miljoner kronor över fyra år.

– Det är glädjande att universitet kan göra denna satsning. Den möjliggör forskning som ytterligare stärker institutionen och säkerställer att studenter kommer få forskningsanknuten undervisning med hög kvalitet. Satsningen underlättar även forskningssamarbeten med aktörer i regionen, säger Patrik Aspers, prefekt på sociologiska institutionen.

Utlysningen av tjänsterna beräknas ske i augusti 2016.

För mer information kontakta: Ulla Hellström Muhli, programsamordnare för socionomprogrammet, ulla.hellstrom_muhli@soc.uu.se, mobil: 070-30 47 606.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

​En allt äldre befolkning, ökad invandring och ökande behov inom barn- och familjeområdet, för alla dessa samhällsutmaningar behövs socionomer. Uppsala universitet gör därför en satsning på forskningen inom socialt arbete med sikte på att stärka socionomutbildningen.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 6 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Kontorstid alla dagar
  • 070-167 92 96

  • Presskontakt
  • pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • Linda.Koffmar@uadm.uu.se
  • 018-471 1959
  • 070-425 08 64

  • Presskontakt
  • Pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • elbvin.backstrilomsa@uadm.uuffxrca.se
  • 018-471 17 06
  • 070-425 09 83

  • Presskontakt
  • Kommunikatör UU Campus Gotland
  • Uppsala universitet - Campus Gotland övergripande
  • perkivbtztbttra.lisandbjberg@uadm.uuwljo.sjie
  • 018-471 82 49

Om Uppsala universitet

Forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. Besök oss på vår webbplats www.uu.se

Adress

  • Uppsala universitet
  • S:t Olofsgatan 10B, Box 256
  • 751 05 Uppsala
  • Sweden
  • Vår hemsida