Media no image

Stabil utveckling för Uppsala universitet

Pressmeddelanden   •   Feb 17, 2017 13:28 CET

Fortsatt bra utfall i konkurrens om forskningsanslag och söktryck från studenterna. När Uppsala universitet idag behandlade årsredovisningen för 2016 i konsistoriet kunde man konstatera att universitetet fortsätter att utvecklas stabilt.

- Utvecklingen är positiv och stabil, vilket inte betyder att vi kan slå oss till ro. Vi har i vårt budgetunderlag till regeringen pekat på områden som måste uppmärksammas de kommande åren, säger rektor Eva Åkesson.

Årsredovisningen visar att Uppsala universitet har fortsatt god tillväxt med en omsättning på 6.7 miljarder kronor. Forskarna har lyckats väl i konkurrensen om bidrag från externa forskningsråd och finansiärer och har en hög publiceringsgrad.

Antalet anställda har planat ut kring totalt 6900, medan antalet doktorander och studenter minskat något. Det är en nationell trend att antalet doktorander minskar och universitetet följer denna fråga noga. När det gäller studenter är det en planerad anpassning till det uppdrag och de medel universitetet fått av regeringen.

I budgetunderlaget till regeringen för de kommande tre åren lyfter universitetet fram behovet av ökat ersättningsbelopp inom teknisk- naturvetenskapliga utbildningar och andra utbildningar med hög andel laborativa inslag.

- Inom dessa områden är urholkningen av ersättningsbeloppen allra mest besvärande, det är nödvändigt med en förstärkning, säger rektor Eva Åkesson.

Universitetet begär också ett höjt takbelopp med fria platser för att kunna erbjuda det breda och flexibla utbildningsutbud som behövs för att möta den framtida arbetsmarknadens behov.

Inom forskningen efterfrågar universitetet ökade basanslag för att stärka den långsiktiga planeringen för fortsatta forskningsframgångar. Här nämns också ökade kostnaderna för forskningsinfrastruktur som förväntas finansieras inom ramen för basanslaget.

För mer information, kontakta rektor Eva Åkesson via Pernilla Björk, kommunikationsdirektör, tel. 070-291 15 24

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Fortsatt bra utfall i konkurrens om forskningsanslag och söktryck från studenterna. När Uppsala universitet idag behandlade årsredovisningen för 2016 i konsistoriet kunde man konstatera att universitetet fortsätter att utvecklas stabilt.

Läs vidare »
Media no image

Män med högre kognitiv förmåga bättre på att ta sin hjärtmedicin

Pressmeddelanden   •   Feb 17, 2017 08:10 CET

Efter en hjärtinfarkt är det viktigt att patienter tar läkemedel som sänker kolesterolnivåerna. En ny studie från forskare vid Uppsala och Umeå universitet publicerad i European Journal of Preventive Cardiology har funnit att generell kognitiv förmåga (intelligens) spelar roll för hur väl män tar sin ordinerade statin under både ett och två år efter hjärtinfarkten.

Patienter som har fått en hjärtinfarkt ordineras nästan alltid statiner, ett av de viktigaste sekundärpreventiva läkemedlen, som effektivt sänker kolesterolnivåerna. Att inte ta sina statiner ökar risken för att drabbas av en ny hjärtinfarkt eller för tidig död. Likväl väljer vissa patienter att inte fortsätta med det. En rad faktorer har visat sig påverka risken att inte ta sina statiner, såsom biverkningar, sjukdomsgrad och socioekonomisk status.

I den aktuella studien kunde mer än 20 variabler inkluderas, som till exempel ålder, diabetes, arbetsstatus, mediciner vid utskrivning, samt självskattad fysisk och psykisk hälsa. Över 2500 patienters kognitiva förmåga mättes cirka 30 år innan hjärtinfarkten i samband med mönstringen och forskarna kunde se ett samband mellan lägre generell kognitiv förmåga och ökad risk att inte ta sina statiner.

– Det är mycket viktigt att patienten själv tar egenansvar för sin hälsa efter hjärtinfarkten, genom att ta sina mediciner, äta hälsosamt, motionera och sluta röka. Den här studien väcker hopp om att i framtiden kunna ge bättre skräddarsydd vård även baserad på patienternas kognitiva förutsättningar, säger John Wallert, klinisk psykolog och doktorand vid Uppsala universitet.

Tillsammans med epidemiolog Claudia Lissåker, kardiolog Claes Held, psykolog Erik Olsson och professor Guy Madison, har Wallert använt registerdata från 60 år eller yngre män som fått sin första hjärtinfarkt mellan 2006-2011 enligt det nationella kvalitetsregistret SWEDEHEART och länkat till Riksarkivets register för militär mönstring, INSARK, som innehåller data på kognitiv förmåga från män som mönstrade åren 1965-1997. Läkemedelsregistret och självrapporterad medicinering bidrog sedan med information om patienternas intag av statiner.

– Data i denna studie är begränsad till relativt unga män och uppföljande studier bör även inkludera äldre och kvinnor, säger John Wallert.

– Gällande riktlinjer för behandling och eftervård av hjärtinfarkt lyfter inte fram betydelsen av intelligens, som är viktig för planering, minne och exekutiv funktion i vardagen. Tidigare studier har visat att en människas kognitiva förmåga är extremt stabil mellan 18-65 år men att den samtidigt varierar systematiskt mellan individer. Här har vi en tidigare okänd långtidsprediktor som tycks bidra till om patienten tar sina statiner eller ej. Förhoppningsvis kan detta vara till nytta i vården och kommunikationen med patienten, säger John Wallert.

– Flera studier har visat att kognitiv förmåga predicerar en rad etablerade livsstilsriskfaktorer, såsom rökning, fysisk aktivitet, diabetes, och nu även följsamhet att ta statiner efter hjärtinfarkt. Med skräddarsydd vård gör vi nog klokt i att även ta hänsyn till patienternas kognitiva förmåga. Idag har sekundärprevention efter hjärtinfarkt en tydlig struktur med återbesök till kardiolog och kranskärlssjuksköterska som bas vilket är viktiga förutsättningar för skräddarsydd vård. Det finns möjligtvis en risk att vissa patienter med lägre kognitiv förmåga ”faller mellan stolarna” i dagens vård, i skedet när patienterna behöver genomföra viktiga beteendeförändringar som i sin tur påverkar risken för en ny infarkt och för tidig död, avslutar John Wallert.

För mer information, kontakta John Wallert, tel: 018-4713483, e-post: john.wallert@kbh.uu.se

John Wallert, Claudia Lissåker, Guy Madison, Claes Held and Erik Olsson (2017) Young Adulthood Cognitive Ability Predicts Statin Adherence in Middle-Aged First Myocardial Infarction Men: A Swedish National Registry Study, European Journal of Preventive Cardiology, DOI: 10.1177/2047487317693951

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Efter en hjärtinfarkt är det viktigt att patienter tar läkemedel som sänker kolesterolnivåerna. En ny studie från forskare vid Uppsala och Umeå universitet publicerad i European Journal of Preventive Cardiology har funnit att generell kognitiv förmåga (intelligens) spelar roll för hur väl män tar sin ordinerade statin under både ett och två år efter hjärtinfarkten.

Läs vidare »
Media no image

Snabb ökning av resistenta tarmbakterier bland förskolebarn i Uppsala

Pressmeddelanden   •   Feb 17, 2017 07:10 CET

I en ny avhandling visar Johan Kaarme, barnläkare vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet, på en mer än sexfaldig ökning av så kallade ESBL-bildande tarmbakterier bland friska förskolebarn i Uppsala mellan 2010 och 2016, från knappt 3 procent till omkring 20 procent av barnen. På flera av de ingående förskolorna förefaller även resistensen spridas mellan barnen.

Antibiotikaresistens är ett ökande problem i hela världen och betecknas av WHO som ett av de främsta hoten mot vår hälsa. Resistenta bakterier orsakar varje år miljontals dödsfall runtom i världen på grund av att infektioner inte går att behandla, de medför svårare sjukdomsförlopp och stigande sjukvårdskostnader. ESBL-bildande tarmbakterier utgör det snabbast ökande anmälningspliktiga resistensfyndet bland patienter i Sverige, även om de nordiska länderna länge har haft en jämförelsevis låg förekomst av antibiotikaresistens. Utbrott av resistenta bakterier har dock rapporterats på sjukhus och i samhället under 2000-talet.

ESBL är grupp enzymer som bildas av bakterier och bryter ner ett antal viktiga antibiotikatyper så att dessa blir verkningslösa. Dessa enzymer sprids ofta bland tarmbakterier, vanligen inom bakteriefamiljen Enterobactericeae, som kan orsaka urinvägsinfektioner, men även buk- och sårinfektioner, blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Att tarmbakterier är resistenta innebär emellertid ingen fara i sig för bäraren, men kan leda till problem om den resistenta bakterier ger upphov till en infektion.

I sin avhandling har Johan Haarme studerat hur vanligt det är att friska förskolebarn i Uppsala bär på två viktiga typer av antibiotikaresistens. Dels ESBL och dels vancomycinresistenta enterokocker (VRE). VRE innebär att ett slags vanligt förekommande tarmbakterier, enterokocker, har blivit resistenta mot vancomycin, ett antibiotikum som används vid flera allvarliga infektioner. I avhandlingen undersöks också hur vanligt det är att friska barn bär på potentiellt skadliga virus, bakterier och parasiter. 

I avhandlingens resultat kunde inga vancomycinresistenta enterokocker påvisas bland barnen och symtomfritt bärarskap av vanliga magsjukeorganismer visade sig också vara förhållandevis ovanligt bland friska förskolebarn.

Däremot visade sig omkring 20 procent av barnen bära ESBL-bildande tarmbakterier. En mer än sexfaldig ökning mellan 2010 och 2016.

Förekomsten av resistens var inte var kopplad till några speciella delar av Uppsala, utan förskolor med hög mängd ESBL finns spridda över staden. Även om det finns förskolor utan påvisbara resistenta stammar, så har samtidigt en handfull förskolor över 45 procent resistenta prover bland barnen. Det är oklart hur spridningen sker inom förskolorna, men på flera förskolor delar barn samma resistenta bakterier.

Antibiotikaresistens är inte bara en företeelse inom hälso- och sjukvården, utan resistenta bakterier finns även i omgivningen, till exempel i miljön, bland djur och i vår mat. Detta beror sannolikt på en rad faktorer, där felaktigt användande av antibiotika bland människor och i djurhushållningen, bristande vattenrening och ökat resande är några. Under senare år har forskare påvisat resistenta bakterier i praktiskt taget alla delar av världen, även långt från bebodda platser, som i Arktis och Antarktis.

Orsaken till den kraftiga ökningen av ESBL-bildande tarmbakterier är okänd, eftersom studien är genomförd utan vetskap om barnens identitet eller möjliga riskfaktorer. En följd av resultaten är dock att sjukvården framöver kan få se fler infektioner orsakade av ESBL-bärande tarmbakterier. Vården kan behöva bli mer vaksam för infektioner med resistenta bakterier och odla oftare än idag vid bakteriella infektioner, för att kartlägga resistens och styra behandlingsvalen. Sedan tidigare är det känt att resor till andra länder medför en ökad risk att koloniseras av resistenta bakterier och en teori kan vara att ett ökat resande har bidragit till ökningen.

Föräldrar behöver således inte vara oroliga över resultaten, men fynden är av intresse för sjukvården.

Vid sidan av upprepade studier för att kartlägga förekomsten av resistens bland barn och vuxna i andra delar av samhället och landet behövs också mer forskning för att ta reda på hur länge barnen kan bära på de resistenta bakterierna och hur stor risken är att de blir sjuka av dem. För att bromsa resistensutvecklingen behövs beslutsamma, samordnade politiska åtgärder och forskningssamarbete mellan många olika vetenskapsområden och länder.

För mer information kontakta Johan Kaarme, e-post: johan.kaarme@akademiska.se, tel: 0707-940941

Johan Kaarme, A world inside: Gastrointestinal microbiota in healthy Swedish children at day care centers and aspects on antibiotic resistance, enteric pathogens and transmission, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2017

Avhandlingen försvaras den 17 februari 2017. Den aktuella studien om ökad förekomst av ESBL föreligger i manuskriptform och kommer att publiceras i vetenskaplig tidskrift inom kort.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

I en ny avhandling visar Johan Kaarme, barnläkare vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet, på en mer än sexfaldig ökning av så kallade ESBL-bildande tarmbakterier bland friska förskolebarn i Uppsala mellan 2010 och 2016, från knappt 3 procent till omkring 20 procent av barnen. På flera av de ingående förskolorna förefaller även resistensen spridas mellan barnen.

Läs vidare »
Ydnjrz3xrfu120rznmmi

​Ny typ av nanosensor identifierar DNA-byggstenar

Pressmeddelanden   •   Feb 13, 2017 14:26 CET

Forskare från Uppsala universitet och Brasilien har utvecklat en ny typ av nanosensor som kan detektera enstaka molekyler. Nanosensorn, som består av en kombination av två helt olika material, har kunnat användas bland annat för att identifiera olika byggstenar i DNA.

Media no image

Stabil solel behöver pålitliga prognoser

Pressmeddelanden   •   Feb 10, 2017 14:32 CET

Hur mycket kommer solen att skina och hur mycket el kommer samhället att behöva de närmaste dagarna? Det behöver man kunna svara på för att solel ska bli en pålitlig energikälla. Därför har forskare vid Uppsala universitet dragit igång ett projekt där de ska träna datorer i att ställa prognoser om de närmaste dygnen.

- Målet är att kunna skapa säkra modeller för intelligent prognostisering av både elanvändning och solelproduktion. Det kan lägga grunden till att bygga smarta elnät, säger Joakim Munkhammar, projektledare i forskargruppen Bebyggelsens energisystem vid Uppsala universitet.

Att integrera solel i kraftsystemet i stor skala kan bli problematiskt, i och med att solelproduktionen varierar snabbt när moln passerar över solpanelerna. Väderförändringar mellan soligt och molnigt kan i framtiden innebära utmaningar till exempel för lokalnätsägare med stora andelar solel i sina nät, inte bara i Sverige utan i stora delar av världen.

Uppsala universitet har tillsammans med STUNS, Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle, och landstingsservice vid Region Uppsala startat ett projekt för att titta på hur beräkningar av elanvändningen och produktionen kan gå till. Med hjälp av bland annat statistiska modeller och artificiell intelligens är tanken att träna datorer i att förutspå solelproduktion och elanvändning. Projektet finansieras inom Energimyndighetens forsknings- och innovationsprogram Samspel.

Forskare vid Uppsala universitet ska utveckla och tillämpa avancerade datormodeller, som baseras på datainsamling från Region Uppsalas solelanläggningar.

- Antalet lokala, decentraliserade energisystem, baserade på till exempel solel, ökar mycket just nu på många platser i världen. I och med att förnybar energi ofta innebär stora utmaningar för elsystemen kan resultaten från vårt projekt bli mycket viktiga för framtidens elnät, säger Fredrik Björklund, projektledare på STUNS.

Variationer i solinstrålningen har studerats i över 100 år, och forskningen har på senare år blivit allt mer aktuellt när det kommer till användningen och utformningen av solelanläggningar. Projektet som heter Utveckling och utvärdering av prognostiseringsmodeller för solel och elanvändning över tid och rum, bygger vidare på tidigare projekt kring statistisk modellering av elanvändning och solinstrålning som utvecklats vid Uppsala universitet.

ör mer information

Joakim Munkhammar, institutionen för teknikvetenskaper vid Uppsala universitet

070-44 64 271 joakim.munkhammar@angstrom.uu.se

Läs även:

Ny metod för att stabilisera elnät som innehåller stor del förnybar el (2017-02-03) 

Förnyelsebar el kan räcka till hela Norden (2017-01-11) 

Internationell solbränslekonferens i Uppsala (2015-04-25) 

Elbilar och solel påverkar framtidens elnät (2015-03-23) 

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Hur mycket kommer solen att skina och hur mycket el kommer samhället att behöva de närmaste dagarna? Det behöver man kunna svara på för att solel ska bli en pålitlig energikälla. Därför har forskare vid Uppsala universitet dragit igång ett projekt där de ska träna datorer i att ställa prognoser om de närmaste dygnen.

Läs vidare »
Ijjg26clcpbjahlrgu9o

Ny studie klargör vad som styr förekomst av metylkvicksilver i sjöar

Pressmeddelanden   •   Feb 09, 2017 11:00 CET

​Bildning av giftigt metylkvicksilver är en nyckelprocess för de miljö- och hälsoproblem som orsakas av kvicksilver. Mekanismerna bakom processen är dock fortfarande inte klarlagda. Ett forskarlag vid Uppsala och Umeå universitet visar nu att bildningen styrs av den molekylära sammansättningen på det organiska materialet i sediment. Studien publiceras i tidskriften Nature Communications.

Media no image

Konferensrapport Uppsala Health Summit: Barnfetma bekämpas bäst med åtgärder i närmiljön

Pressmeddelanden   •   Feb 08, 2017 10:46 CET

Rikta åtgärder mot den fetmaframkallande miljön runt barnen och inte direkt mot de enskilda barnen och deras familjer. Det är den viktigaste slutsatsen i slutrapporten från toppmötet Uppsala Health Summit, som publiceras idag.

Nyligen krävde svenska forskare i ett upprop politiska åtgärder som läskskatt för att bekämpa den alarmerande ökningen av fetma bland barn, men folkhälsominister Gabriel Wikström gav inga löften utan ville avvakta pågående utredningar.

Över 42 miljoner barn runt om i världen lever med en ökad risk att drabbas av diabetes och andra sjukdomar till följd av fetma och övervikt. Bland andra FN har identifierat behovet av åtgärder för att vända trenden. Men problemet är komplext och ofta stigmatiserande.

Läskskatt har framförts som ett förslag, och prövats i några länder. Även under Uppsala Health Summit i oktober förra året diskuterades förstås skattefrågan, och rekommendationen är att om en sådan åtgärd ska vara effektfull bör en skatt appliceras bredare än på enbart läsk, samt kombineras med andra åtgärder.

Toppmötet Uppsala Health Summit samlade representanter för akademi, företag, , myndigheter, organisationer och politiker till två dagars diskussion om olika aspekter på hur vi kan vända trenden med fetma bland barn. Konferensrapporten som publiceras idag ger en klar bild av de förslag som utformades av delegaterna under de två dagarna.

- Rapporten rekommenderar starkt ett brett anslag av åtgärder som påverkar barnens hela livsmiljö. Det räcker inte med enskilda åtgärder för att bryta barnfetman. Samarbete mellan många olika aktörer kräver dock ett politiskt ledarskap, vilket också rapporten efterlyser, säger professor Rikard Landberg, ordförande för Uppsala Health Summits programråd 2016.

Ett flertal av förslagen från Uppsala Health Summit återfinns i WHO:s nyligen presenterade utkast till internationell handlingsplan mot barnfetma, som förväntas antas vid Världshälsoförsamlingens möte i Genève i maj i år.

Läs mer om Uppsala Health Summit och ladda ner rapporten: www.uppsalahealthsummit.se

För mer information, kontakta Uppsala Health Summits projektledare, Madeleine Neil, tel: 070-425 08 91, madeleine.neil@uadm.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Rikta åtgärder mot den fetmaframkallande miljön runt barnen och inte direkt mot de enskilda barnen och deras familjer. Det är den viktigaste slutsatsen i slutrapporten från toppmötet Uppsala Health Summit, som publiceras idag.

Läs vidare »
Media no image

Kaos och rabies vid årets Celsius-Linnéföreläsningar

Pressmeddelanden   •   Feb 07, 2017 09:44 CET

Kan vi förutse framtiden med matematik? Hur kan rabiesvirus ge oss svar på de fysiska och psykiska effekterna av stress? Vid årets Celsius-Linnéföreläsningar den 9 februari presenterar professor John Guckenheimer och professor Peter L. Strick sina banbrytande bidrag inom forskning på universella fenomen och neurologiska system.

I februari varje år anordnar teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet två föreläsningar till minne av Anders Celsius och Carl von Linné. De utvalda föreläsarna är forskare vars världsledande och högaktuella forskning rönt uppmärksamhet i forskarvärlden och är av stort allmänt intresse.

Årets föreläsningar äger rum i The Svedbergsalen på Biomedicinskt Centrum (BMC) i Uppsala. Föreläsare är matematikern John Guckenheimer från Cornell University, USA, och neurobiologen Peter L. Strick från University of Pittsburgh, USA. Fredagen den 10 februari hålls ett mångvetenskapligt Celsius-Linnésymposium med temat "Behavior and pattern - complexity made simple", också på BMC.

Media hälsas varmt välkomna till föreläsningarna och symposiet som äger rum dagen efter. Föreläsningarna på torsdagen den 9 februari filmas och kan senare ses via universitetets videoportal.

John Guckenheimer är världsledande inom dynamiska system, som ibland även kallas för kaosteori. Det är ett stort matematiskt forskningsområde som har nära hundra år på nacken och beskriver hur allt från mikrobiologiska till galaktiska system utvecklas över tid. Även om kaosteori leder tanken till total oordning, har forskare som Guckenheimer visat att en kaotisk rörelse ändå följer vissa spelregler. Var går då gränsen för att beräkna skeenden och göra förutsägelser för framtiden? Och hur kan samma matematiska metoder appliceras på vitt skilda system? Det är några av frågorna i fokus för Guckenheimers föreläsning.

Peter L. Strick är forskare i neurobiologi som med hjälp av rabiesvirus kunnat spåra de nervbanor som sammanbinder hjärnbarken med binjurarna som producerar adrenalin. Därmed har han kunnat visa på ett direkt kopplingsschema mellan hjärna och kropp. Hans avslöjande av den mekanistiska relationen mellan vår upplevelse av verkligheten och våra kroppsliga reaktioner kastar även ljus över psykosomatiska fenomen. Genom att kartlägga hur exempelvis stress och depression hänger ihop rent neurologiskt ökar också möjligheterna att kunna behandla en rad psykiska diagnoser och fysiska sjukdomar.

Fredagen den 10 februari hålls ett mångvetenskapligt Celsius-Linnésymposium kl. 09:30 – 15:00 också i The Svedbergsalen på BMC. Förutom Celsius-Linnéföreläsarna framträder forskare från Uppsala universitet för att presentera olika perspektiv på temat "Behavior and pattern - complexity made simple". På slutet blir det en avslutande diskussion med möjlighet för publiken att ställa frågor till föreläsarna.

Tid och plats för evenemangen:

Både föreläsningarna och symposiet hålls i The Svedbergsalen, Biomedicinskt Centrum (BMC), Husarvägen 3, Uppsala universitet. Den 9 februari föreläser John Guckenheimer kl. 14.00 och Peter L. Strick kl. 15.30.

Symposiet den 10 februari pågår kl. 9.30-15.00.

Medier och allmänhet är välkomna att ta del av både föreläsningarna och symposiet - ingen bokning krävs. Samtliga programpunkter hålls på engelska. Du kan läsa mer om föreläsningarna på universitetets webbplats och ladda ner program.


För mer information, kontakta professor Hemin Koyi, ordförande i Celsius-Linné kommittén och verksam vid institutionen för geovetenskaper, tel: 018-471 2563, e-post: hemin.koyi@geo.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Kan vi förutse framtiden med matematik? Hur kan rabiesvirus ge oss svar på de fysiska och psykiska effekterna av stress? Vid årets Celsius-Linnéföreläsningar den 9 februari presenterar professor John Guckenheimer och professor Peter L. Strick sina banbrytande bidrag inom forskning på universella fenomen och neurologiska system.

Läs vidare »
Edifdgikir3oudom1vfm

Ny metod för att stabilisera elnät som innehåller stor del förnybar el

Pressmeddelanden   •   Feb 03, 2017 07:30 CET

En utmaning med förnybar elproduktion är att hålla elnätet stabilt. Vattenkraften har en viktig roll i balanseringen och i en ny avhandling från Uppsala universitet har Linn Saarinen tagit fram metoder som kan förbättra vattenkraftens reglerförmåga.

Media no image

​Mastcellers självmord bromsar inflammationer

Pressmeddelanden   •   Jan 27, 2017 09:08 CET

Genom att få mastceller att begå självmord, kan man bromsa deras skadliga verkningar. Det skulle kunna hjälpa patienter som lider av inflammatoriska sjukdomar som till exempel allergier och psoriasis. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften The British Journal of Dermatology.

Mastceller är en typ av vita blodkroppar som framför allt förknippas med allergiska reaktioner. Vid en allergisk attack kan nämligen mastceller utsöndra en rad inflammatoriska ämnen som histamin, prostaglandiner och olika enzymer och även så kallade cytokiner, en typ av inflammatoriska hormoner. Nyare forskning visar att mastceller också kan påverka en rad andra typer av sjukdomar, till exempel cancer, reumatism och inflammatoriska hudsjukdomar som psoriasis.

Det finns alltså ett stort behov av att hitta läkemedel som motverkar mastcellernas skador. Det vanligaste sättet är att bromsa effekten av ett enskilt ämne som mastcellen utsöndrar, genom att använda mediciner som till exempel antihistaminer. Men eftersom mastcellen utsöndrar ett stort antal olika inflammatoriska ämnen finns det en risk att behandlingen bara delvis bromsar mastcellens negativa effekter.

Forskare vid Uppsala universitet har nu hittat en ny princip för hur man på ett effektivt sätt skulle kunna bromsa mastcellens skadliga verkningar. Principen bygger på att man helt och hållet eliminerar mastcellerna, och på det sättet stoppar effekterna av alla skadliga ämnen som mastceller utsöndrar.

Man har riktat in sig på de små korn, granula, inne i mastcellen, där de inflammationsdrivande substanserna lagras. Genom att använda sig av en typ av ämnen (lysosomotropa substanser) som kan skapa läckor från granula till mastcellens innandöme, har man upptäckt att det leder till att mastcellen begår självmord, (apoptos).

I och med att andra celltyper är betydligt tåligare för lysosomotropa substanser än vad mastcellen är, går det att minska mängden mastceller utan att orsaka skada på andra celler i vävnaden.

I den nya studien som nu publiceras i The British Journal of Dermatology, har man visat att denna princip för att oskadliggöra mastceller fungerar bra i hudprover från psoriasispatienter. Forskarna hoppas på sikt att man med lysosomotropa läkemedel skall kunna reducera antalet mastceller i hudutslagen hos psoriasispatienter och därigenom lindra deras besvär.

E. Hagforsen,et al; Siramesine causes preferential apoptosis of mast cells in skin biopsies from psoriatic lesions, British Journal of Dermatology 24 Jan 2017. doi/10.1111/bjd.15336

För mer information:
Gunnar Pejler, professor vid institutionen för institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, gunnar.pejler@imbim.uu.se, 018-4714571

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Genom att få mastceller att begå självmord, kan man bromsa deras skadliga verkningar. Det skulle kunna hjälpa patienter som lider av inflammatoriska sjukdomar som till exempel allergier och psoriasis. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften The British Journal of Dermatology.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 6 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Kontorstid alla dagar
  • 070-167 92 96

  • Presskontakt
  • pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • Linda.Koffmar@uadm.uu.se
  • 018-471 1959
  • 070-425 08 64

  • Presskontakt
  • Pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • ellzinyhwv.backstrtfcpqukolbxeomlwrz@uokadm.uudeaf.se
  • 018-471 17 06
  • 070-425 09 83

  • Presskontakt
  • Kommunikatör UU Campus Gotland
  • Uppsala universitet - Campus Gotland övergripande
  • petra.lindberg@uadm.uu.se
  • 018-471 82 49

Om Uppsala universitet

Forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. Besök oss på vår webbplats www.uu.se

Adress

  • Uppsala universitet
  • S:t Olofsgatan 10B, Box 256
  • 751 05 Uppsala
  • Sweden
  • Vår hemsida