Xqi3jnhtzidza2ubc4oa

Årets Hjärnäpple till Hans Lennernäs

Pressmeddelanden   •   Jun 22, 2017 07:37 CEST

​Hjärnäpplet, Uppsala universitets pris för framgångsrik kunskapsöverföring, tilldelas i år Hans Lennernäs, professor i biofarmaci. Han får det för sin framgångsrika forskning kring läkemedelsutveckling, en forskning som karakteriserats av samverkan, nyttiggörande och innovation.

Media no image

Offensiv satsning på utbildningar vid Campus Gotland

Pressmeddelanden   •   Jun 20, 2017 15:10 CEST

Uppsala universitet ser med tillförsikt på det kommande tre åren i verksamhetsplanen som idag klubbades av konsistoriet (styrelsen). Flera nya utbildningar planeras för Campus Gotland.

- Det är viktigt att ge organisationen långsiktiga planeringsförutsättningar. Vi fortsätter att fokusera på kvalitet och stöd till de områden vi lyft fram i våra forskningsstrategier och gör också en offensiv satsning på meriteringsanställningar och gästprofessorsprogram, säger rektor Eva Åkesson.

- På utbildningssidan kommer utbyggnaden av nya program på Campus Gotland igång på allvar våren 2018. Dessutom ökar vi stödet till språkverkstaden och till förberedande kurser och behörighetsgivande kurser i svenska.

Kvalitetsarbetet fortsätter, universitetet sjösätter en intern utbildningsutvärdering och kommer att jobba med att dra nytta av den forskningsutvärderingen KoF-17 som nyligen gjorts och just nu analyseras. Vissa detaljer i sifforna återstår och kommer att tydliggöras i regeringens höstbudget.

- Det har aviserats ökade basanslag inom forskningen, vilket vi välkomnar, liksom utbyggnaden av de utbildningar regeringen prioriterat. Men vi hoppas även på fler utbildningsplatser att disponera fritt.

För mer information, kontakta presschef Anneli Waara, 070-425 07 18, anneli.waara@uadm.uu.se, eller Christer Waldenström, utredare Campus Gotland, 0498-108221, christer.waldenstrom@uadm.uu.se

FAKTA:

Planerade utbildningar Campus Gotland:

Utbildningar på engelska för internationell rekrytering inom teknik och naturvetenskap:

- Master- och magisterutbildning i Hållbar destinationsutveckling, tre magisterår som kan kombineras till en master

- Kandidatutbildning i Hållbar energiomställning och ledarskap

- Masterutbildning i Vindkraftsprojektering (utbyggnad från tidigare magisterår med motsvarande inriktning)

Utbildningar inom humaniora och naturvetenskap:

- Kandidatutbildning i Digital affärsutveckling

- Kandidatutbildning i Samhällsplanering

- Masterutbildning i Kulturvård (startar redan 2017- utbyggnad av magisterår med motsv. inriktning).

- Två ny inriktningar på lärarutbildning (start 2017): förskollärare, grundlärare 4-6

- Fristående kurser: A-kurs i Ekonomisk historia samt i Statistik

Utbildningar inom medicin och farmaci:

- Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning distriktssköterska.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Uppsala universitet ser med tillförsikt på det kommande tre åren i verksamhetsplanen som idag klubbades av konsistoriet (styrelsen). Flera nya utbildningar planeras för Campus Gotland.

Läs vidare »
Media no image

Treårig plan för fortsatt positiv utveckling

Pressmeddelanden   •   Jun 20, 2017 15:00 CEST

Uppsala universitet ser med tillförsikt på det kommande tre åren i verksamhetsplanen som idag klubbades av konsistoriet (styrelsen). Planen präglas av ökad långsiktighet men innehåller också bland annat en offensiv satsning på kompetensförsörjning.

- Det är viktigt att ge organisationen långsiktiga planeringsförutsättningar. Vi fortsätter att fokusera på kvalitet och stöd till de områden vi lyft fram i våra forskningsstrategier och gör också en offensiv satsning på meriteringsanställningar och gästprofessorsprogram, säger rektor Eva Åkesson.

- På utbildningssidan kommer utbyggnaden av nya program på Campus Gotland igång på allvar våren 2018. Dessutom ökar vi stödet till språkverkstaden och till förberedande kurser och behörighetsgivande kurser i svenska.

Kvalitetsarbetet fortsätter, universitetet sjösätter en intern utbildningsutvärdering och kommer att jobba med att dra nytta av den forskningsutvärderingen KoF-17 som nyligen gjorts och just nu analyseras. Vissa detaljer i sifforna återstår och kommer att tydliggöras i regeringens höstbudget.

- Det har aviserats ökade basanslag inom forskningen, vilket vi välkomnar, liksom utbyggnaden av de utbildningar regeringen prioriterat. Men vi hoppas även på fler utbildningsplatser att disponera fritt.

För mer information, kontakta kommunikationsdirektör Pernilla Björk, tel: 070-291 1524

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Uppsala universitet ser med tillförsikt på det kommande tre åren i verksamhetsplanen som idag klubbades av konsistoriet (styrelsen). Planen präglas av ökad långsiktighet men innehåller också bland annat en offensiv satsning på kompetensförsörjning.

Läs vidare »
Media no image

Diabetespatienter producerar insulin

Pressmeddelanden   •   Jun 20, 2017 10:56 CEST

Hälften av alla vuxna patienter som har haft typ 1-diabetes i mer än tio år producerar fortfarande insulin, om än väldigt lite. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i nätupplagan av tidskriften Diabetes Care.

Typ 1-diabetes – barn- och ungdomsdiabetes – har tidigare ansetts leda till att den egna insulinproduktionen upphör helt. Men nu har man hittat, tack vare de förfinande mätmetoder som har tagits fram de senaste åren, att det inte stämmer för alla patienter.

I en studie från Uppsala universitet har man undersökt drygt 100 patienter vid Akademiska sjukhuset med typ 1-diabetes. Ungefär hälften av de vuxna patienter, som har haft typ 1-diabetes i minst tio år, producerar fortfarande lite insulin.

Studien visar tydliga skillnader i immunsystemet mellan de patienter som helt tappat insulinproduktionen och de som har kvar en viss del. Det som utmärkte patienterna som fortfarande producerade insulin var framförallt högre nivåer i blodet av interleukin-35, ett förhållandevis nyupptäckt antiinflammatoriskt signalprotein i immunsystemet, och de hade fler immunceller som producerar interleukin-35 och dämpar immunangrepp.

Det är oklart om de patienterna hade högre interleukin-35-nivåer redan när de fick sjukdomen, eller om nivåer har stigit under åren och är ett tecken på sjukdomsutläkning. En tidigare studie av samma forskningsgrupp har visat i genomsnitt lägre interleukin-35-nivåer hos patienter med såväl nydebuterad som mångårig typ 1-diabetes, jämfört med friska individer. Den tidigare studien visade också att diabetesutveckling kunde förhindras och befintlig diabetes kunde hävas i experimentella modeller för typ 1-diabetes genom interleukin-35 behandling.

Resultaten i den aktuella studien i Diabetes Care kan öka intresset för att utveckla interleukin-35 som typ 1-diabetesbehandling. Upptäckten att närmare hälften av patienterna med typ 1-diabetes har kvar egen insulinproduktion gör det också mer intressant att låta patienterna prova nya behandlingar som kan stimulera återväxt (celldelning) hos kvarvarande egna insulinproducerande celler. En sådan studie har nu också påbörjats vid Akademiska sjukhuset.

Espes D et al., Increased Interleukin-35 Levels in Patients With Type 1 Diabetes With Remaining C-Peptide, Diabetes Care 2017 Jun, DOI:10.2337/dc16-2121/-/DC1, https://doi.org/10.2337/dc16-2121

För kontakt:

Daniel Espes, institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet, daniel.espes@mcb.uu.se, Tfn 070-2181415

Per-Ola Carlsson, professor vid institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet, 
per-ola.carlsson@mcb.uu.se, Tfn 070-2721167

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Hälften av alla vuxna patienter som har haft typ 1-diabetes i mer än tio år producerar fortfarande insulin, om än väldigt lite. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i nätupplagan av tidskriften Diabetes Care.

Läs vidare »
Media no image

​Brödvalet en klassfråga

Pressmeddelanden   •   Jun 16, 2017 10:05 CEST

Vilket bröd vi väljer att äta som vuxna påverkas av både utbildningsnivå och vilket bröd vi fick när vi var barn. Yngre personer föredrar mindre hälsosamt bröd och äldre föredrar hälsosammare bröd. Det visar en ny studie om råg från Uppsala universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science Direct.

Det är känt att rågbröd på många sätt är hälsosammare än bröd bakat på vete. Rågbröd ger en jämnare blodsockernivå, en längre mättnad, skapar viktkontroll, motverkar typ 2-diabetes och är positivt för tarmfloran. Ändå äter vi i Sverige mycket mindre råg jämfört med andra nordiska länder, bara drygt 11 kg per person och år jämfört med Finlands 16 kilo per person och år.

Men viktigast när vi väljer vilket bröd vi ska äta är ändå att det smakar gott. Men gott är inte alltid det mest hälsosamma, skriver Pernilla Sandvik, forskare vid institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet, i sin nya avhandling, som den här studien är en del av. Hon har undersökt hur människor uppfattar olika bröd när det gäller smak och hälsosamhet, och vad de själva väljer att äta. 398 personer alla mellan 18 och 80 år var med och provsmakade bröden.

I provsmakningen användes färdigpackade bröd från stora bagerier som säljs i livsmedelsbutiker över hela Sverige.

Smaken på 24 bröd kartlades med hjälp av en tränad sensorisk panel, sedan valdes ett representativt urval av 9 olika bröd ut till konsumenttestet. I konsumenttestet provsmakades bröden blint, det vill säga utan information om vilket bröd det var. Smaken på de mest hälsosamma bröden stick i stäv med den yngre gruppens smakpreferenser. Personer mellan 18 och 44 år föredrar bröd med en mild smak, lågt tuggmotstånd, utan fullkorn och med ett lågt innehåll av råg, medan den äldre (45-80 år) oftare föredrog smaken av bröden med mycket fullkornsråg.

- I båda åldersgrupperna var det tydligt att de som i större utsträckning föredrog ljust, mjukt bröd med mer sötma hade en lägre utbildningsnivå och hade i större utsträckning ätit vitt bröd under uppväxten, säger Pernilla Sandvik.

I avhandlingen tycker konsumenterna att ett hälsosamt bröd ska vara bra för magen, bidra till ett balanserat blodsockersvar och vara mättande. Råg och surdeg uppfattas som hälsosamt i bröd. Många upplever att det är svårt att veta vilket bröd som är hälsosamt, men tycker att ett rågbröd ska innehålla 70 procent råg.

En kartläggning av 24 mjuka rågbröd på den svenska marknaden visar att även om det står råg eller surdeg på förpackningen kan innehållet vara lågt. Idag finns inte heller några godkända märkningar som hjälper konsumenten välja till exempel ett bröd som bidrar till en jämn blodsockernivå.

En studie av mjukt bröd i Sverige, innehållande 15-100 procent råg visar att vi kan ta hjälp av vårt smaksinne för att hitta det hälsosammare rågbrödet. Bröd som bidrog till mer jämna blodsockernivåer karaktäriserades av en kompakt textur, ett högt tuggmotstånd och eller en tydligt syrlig smak. Om brödet är mörkt eller ljust spelar mindre roll.

- Även om man kan lära sig tycka om nya smaker även i vuxen ålder, visar studien på vikten av att tidigt vänja sig vid olika smaker men också på potentialen för brödindustrin att utveckla bröd med en hög andel siktad råg. Det ger en mildare smak, mjukare textur och kan samtidigt stabilisera blodsockerhalten. En ökad rågbrödkonsumtion skulle kunna ha en positiv effekt på folkhälsan men först måste de vara tillgängliga och smaka gott, säger Pernilla Sandvik.

Avhandlingen: Sandvik P (2017) Rye bread in Sweden: Health-related and sensory qualities, consumer perceptions and consumption patterns, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-316598

Artikel i Science Direct: Sandvik P, et al (2017) Different liking but similar healthiness perceptions of rye bread among younger and older consumers in Sweden, Science direct, doi.org/10.1016/

Mer information:

Pernilla Sandvik, institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet,
pernilla.sandvik@ikv.uu.se, tel 0739-77 30 44

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Vilket bröd vi väljer att äta som vuxna påverkas av både utbildningsnivå och vilket bröd vi fick när vi var barn. Yngre personer föredrar mindre hälsosamt bröd och äldre föredrar hälsosammare bröd. Det visar en ny studie om råg från Uppsala universitet.

Läs vidare »
Media no image

Viktigt centrum för infrastruktur inom materialforskningen byggs upp i samverkan

Pressmeddelanden   •   Jun 15, 2017 07:30 CEST

I samband med invigningen av Uppsala universitets nya elektronmikroskop Titan Themis den 19 juni presenteras beslutet att i samverkan bygga upp ett nationellt centrum för transmissionselektronmikroskopi, CEM4MAT, Centre of Electron Microscopy for Materials i Stockholm-Uppsalaregionen.

Transmissionselektronmikroskopi (TEM) är en viktig karakteriseringsmetod inom materialrelaterad forskning. Dagens moderna TEM med atomär upplösning (< 1Å) är en mycket dyr infrastruktur. Det krävs flera år av träning för att bli en kompetent användare inom bara en del av de olika analystekniker som finns. Detta gör att TEM-studier riskerar underutnyttjas, trots att de ger värdefullt bidrag till forskningen.

- Det nya elektronmikroskopet Titan som invigs idag är ett viktigt tillskott till den ledande materialforskningen och det känns extra bra att samtidigt offentliggöra en gemensam satsning, säger Klaus Leifer, professor i experimentell materialfysik vid Uppsala universitet.

I Stockholm-Uppsala regionen finns flera väl utrustade TEM-faciliteter inom akademin och forskningsinstitut med materialorienterade forskningsprofiler; EMC-Stockholms universitet, Elektrum-Kungliga tekniska högskolan, ELMIN och MSL-Uppsala universitet och Swerea KIMAB. Dessa faciliteter utnyttjas till viss del även av andra universitet såsom Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet, men även av omgivande näringsliv.

- Kompetensen och infrastrukturen hos de olika lärosätena och faciliteterna kompletterar varandra, vilket gör att det finns spetskompetens, ibland världsledande, inom de flesta materialrelaterade forskningsområden. Detta ger en unik kombination av djup och bredd inom TEM i Stockholm-Uppsalaregionen, säger Klaus Leifer.

Bakom det gemensamma centret CEM4MAT står Uppsala universitet, Stockholms universitet, KTH och Swerea KIMAB. Målet är att bli internationellt ledande på området. Lärosätena har sedan två år tillbaka arbetat med att samordna verksamheterna för att öka tillgängligheten av både kompetens och infrastruktur. Nu tas nästa viktiga steg genom att skapa ett gemensamt centrum. Satsningen innebär en gemensam kunskapsuppbyggnad mellan lärosätena och gemensam samverkan med det omgivande samhället.

CEM4MAT ska:
• Samordna och koordinera kurser vid UU, KTH och SU inom utbildningar på avancerad nivå och forskarnivå där TEM ingår.
• Samordna träning och ge specialistsupport till nya såväl som mer erfarna TEM-användare.
• Garantera att forskare får tillgång till TEM i sin forskning.
• Utöka kunskapsutbytet mellan de olika faciliteterna och det omgivande samhället.

Ta del av invigningsprogrammet.

Kontaktpersoner:
Gunnar Svensson SU, tel: 08-16 45 05, e-post: gunnar.svensson@mmk.su.se
Klaus Leifer UU, tel: 018-471 79 72, e-post: klaus.leifer@angstrom.uu.se
Joydeep Dutta KTH, tel: 08-790 81 42, e-post: joydeep@kth.se
Joacim Hagström Swerea KIMAB, tel: 08-440 48 11, e-post: joacim.hagstrom@swerea.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

​I samband med invigningen av Uppsala universitets nya elektronmikroskop Titan Themis den 19 juni presenteras beslutet att i samverkan bygga upp ett nationellt centrum för transmissionselektronmikroskopi, CEM4MAT, Centre of Electron Microscopy for Materials i Stockholm-Uppsalaregionen.

Läs vidare »
Media no image

Stor gemensam satsning på medicinsk teknik invigs

Pressmeddelanden   •   Jun 14, 2017 13:01 CEST

Tekniskt kunnande blir allt viktigare inom sjukvården. Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet blir nu först i landet med att göra en gemensam fakultetsövergripande satsning på ledande medicinsk teknik. Målsättningen är att effektivisera vägen från forskning till innovation och patientnytta.

Satsningen på ett gemensamt centrum, Medtech Science and Innovation, som invigs idag, är resultatet av en noggrann genomgång av befintlig kompetens och en målsättning att samla styrkorna inom några specifikt utvalda medicintekniska områden. Centrumet kommer fysiskt att ligga på Akademiska sjukhuset.

- Den högspecialiserade sjukvården har blivit allt mer teknisk. Modern vård behöver därför inte bara läkare och annan vårdpersonal, det behövs även avancerad teknisk kompetens. Det handlar både om teknik för användning inom sjukhus och för att erbjuda nya lösningar som till exempel möjliggör vård på distans, säger Sune Larsson, forsknings- och utbildningsdirektör vid Akademiska sjukhuset.

För Uppsala universitet har detta behov lett till ett nytt sätt att se på samarbetet med sjukvården.

- Detta är unikt på flera sätt. Vi blir först i Sverige med att skapa universitetslärartjänster som delas mellan Region Uppsala/Akademiska sjukhuset och teknisk-naturvetenskaplig fakultet vid Uppsala universitet, på liknande sätt som många läkartjänster är delade idag, säger Marika Edoff, stf vicerektor vid teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet och ordförande i styrelsen för det nya centret.

- Vi arbetar också med att utforma en ny högskoleingenjörsutbildning med inriktning på medicinsk teknik, med en stor andel av utbildningen inom sjukhusets väggar i form av verksamhetsförlagd utbildning. De många spin-out-företag inom MedTechområdet vi ser i regionen borgar för en stor potential för innovationer.

Medtech Science and Innovation rekryterar nu en professor och tre lektorer inom fyra områden:
1. Strålterapi inom onkologi. Här finns redan Skandionkliniken med protonstrålning, men mycket finns att vinna på att kombinera befintlig teknik med nya innovationer inom bildanalys och simulering.
2. Medicinsk sensorteknik för avancerad diagnostik utan att behöva skära eller sticka en patient.
3. Datorstödd kirurgi, där ingrepp testas i dator först. Finns redan inom viss typ av kirurgi, men har stor utvecklingspotential.
4. Implementering av sensorteknik inom vården. Detta är ett viktigt område som Uppsala blir ensamma om. Målet är att ta reda på vad som fördröjer det praktiska införandet av teknik i vården.

Satsningen samfinansieras av vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap och vetenskapsområdet för medicin och farmaci vid Uppsala universitet samt av Region Uppsala.

För mer information, kontakta:

Fredrik Nikolajeff, föreståndare Medtech Science and Innovation och docent i mikrosystemteknik, Uppsala universitet, tel: 018-471 30 36, mobil: 070-531 5810, e-post: fredrik.nikolajeff@angstrom.uu.se

Sune Larsson, Forsknings- och utbildningsdirektör, Akademiska sjukhuset, 018-611 08 23, e-post: sune.larsson@akademiska.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

​Tekniskt kunnande blir allt viktigare inom sjukvården. Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet blir nu först i landet med att göra en gemensam fakultetsövergripande satsning på ledande medicinsk teknik. Målsättningen är att effektivisera vägen från forskning till innovation och patientnytta.

Läs vidare »
Ynaolych5goumls5dbug

Generna gör att fåglar lär sig sin egen arts sång

Pressmeddelanden   •   Jun 12, 2017 17:00 CEST

Ungfåglar känner igen och lär sig sin artspecifika sång även när de exponeras för sång från andra arter. De underliggande mekanismerna för detta har dock varit okända. I en ny studie visar forskare vid Uppsala universitet att det är de genetiska skillnaderna mellan arterna snarare än tidig inlärning eller andra mekanismer som ligger bakom fåglarnas förmåga.

Media no image

Sjukdomen osteopetros kan spåras till medeltiden

Pressmeddelanden   •   Jun 12, 2017 07:01 CEST

Den särskilda form av skelettsjukdomen osteopetros som finns i Västerbotten, beror på en genförändring som kan spåras tillbaka medeltiden och som leder till en felaktig bennedbrytning. Det visar ny forskning ledd från Uppsala universitet, som presenteras i tidskriften Scientific Reports.

I ett friskt skelett finns en balans mellan nybildning och nedbrytning av benmassa, som gör att mängden benmassa är konstant. Benet byggs upp av en celltyp som kallas osteoblaster, medan osteoklaster från benmärgen sköter nedbrytningen.

Vid osteopetros eller marmorbensjukan, som den kallades förr, saknas förmågan att bryta ned skelett. Eftersom benbildningen är normal ökar benmassan succesivt så att utrymmet för benmärgen förträngs och blodbildningen störs. Det leder till blodbrist och ökad infektionsbenägenhet. Trots den kraftiga benmassan blir skelettet skört och frakturbenäget. De kanaler i skallbenet i vilka hörsel- och synnerver löper genom sätts igen av benet och patienterna blir ofta blinda och får hörselnedsättning.

Osteopetros är en mycket ovanlig ärftlig sjukdom. Det är känt att den förekommer i Västerbotten och har därför fått namnet Västerbottensformen av osteopetros. I nuläget finns det fem kända patienter i livet som har sjukdomen, varav en har fått en benmärgstransplantation och blivit frisk.

Ett forskarlag under ledning av Eva-Lena Stattin, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet och överläkare på Uppsala akademiska sjukhus, Ulf Lerner, senior professor vid Centrum för Ben- och Artritforskning vid Göteborgs Universitet och Petra Henning, forskare vid Sahlgrenska Akademin, har nu visat att patienterna i Västerbotten har ett gemensamt ursprung, att sjukdomen beror på en mutation i genen som kodar för proteinet sorting nexin 10 (SNX10) och att mutationen uppkom redan för 950 år sedan.

Västerbottenformen är en intermediär form av autosomal recessivt nedärvd osteopetros (IOP). Studien har visat att sjukdomen har en tidig debut med symptom redan vid födelsen. Trots att SNX10-genen uttrycks inte bara i osteoklaster utan även i andra celler har en omfattande klinisk kartläggning visat att den mutation som Västerbottenpatienterna har, endast drabbar skelettet. Förutom frakturer, ökad infektionsbenägenhet, syn- och hörselproblem leder mutationen även till tandutvecklingsstörningar och framför allt försenat tandframbrott.

Med hjälp av celler isolerade från patienternas blod och omfattande cell- och molekylärbiologiska tekniker tillsammans med konfokal mikroskopi och elektronmikroskopi har forskargruppen visat att mutationen inte påverkar bildning av osteoklaster men att dessa celler helt har förlorat förmågan att bryta ned skelett. Detta beror på att en specialiserad struktur som kallas ruffled border, som är nödvändig för att cellerna skall kunna lösa upp mineralet och bryta ned proteinerna i skelett, är defekt. Vidare studier får klarlägga hur SNX10 påverkar bildning av ruffled border.

Eftersom osteoklaster kommer från benmärgsceller kan denna form av osteopetros numera botas med hjälp av benmärgstransplantationer.

Eva-Lena Stattin et al, (2017), SNX10 gene mutation leading to osteopetrosis with dysfunctional osteoclasts, Nature, Scientific Reports, DOI:10.1038/s41598-017-02533-2, http://rdcu.be/thRC

För mer information:

Eva-Lena Stattin, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet och överläkare på Uppsala akademiska sjukhus,

eva-lena.stattin@igp.uu.se, 076-8009975

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

​Den särskilda form av skelettsjukdomen osteopetros som finns i Västerbotten, beror på en genförändring som kan spåras tillbaka medeltiden och som leder till en felaktig bennedbrytning. Det visar ny forskning ledd från Uppsala universitet, som presenteras i tidskriften Scientific Reports.

Läs vidare »
Media no image

​Tjejloppsresor en modern husmorssemester

Pressmeddelanden   •   Jun 09, 2017 07:00 CEST

Träningsresor för kvinnor är vår tids husmorssemester. Det är ett sätt för kvinnor att försöka balansera bristen på jämställdhet i den egna familjen utan att egentligen ändra den i grunden. Det skriver forskare vid Uppsala universitet i en ny vetenskaplig artikel.

- Samhällets fokus på hälsa och träning gör att just den fysiska aktiviteten legitimerar att man är frånvarande i familjen och istället ger sig tid för egen träning. Det finns inte alls samma kulturella förståelse för shoppingresor eller sparesor utan idrottandet har en särställning, säger Karin S Lindelöf vid Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet och projektledare för studien.

Sedan 2011 har Karin S Lindelöf och Annie Woube studerat hur så kallade tjejlopp fungerar och vad det är som gör dem så populära. Företeelsen växte fram i Sverige under 1980-talet och är idag en hel industri. Deras forskning bygger dels på deras egna, autoetnografiska rapporter, när de själva har deltagit i tjejlopp. De har också intervjuat deltagare och haft tillgång till berättelser från över 600 kvinnor som deltagit i Vårruset, Tjejmilen, Tjejvättern eller Tjejvasan. De flesta har delat med sig av sina upplevelser genom skriftliga berättelser, som svar på ett skrivupprop som forskarna gjorde 2011-2013 tillsammans med Nordiska museet. I samband med det uppropet rapporterades det mycket om forskningen i massmedier, men det är först nu som det finns ett färdiganalyserat komplett material. En del av detta presenteras i den aktuella artikeln.

- Kvinnorna upplever fortfarande att de har huvudansvar för barn och hem och ständig omsorgsjour, som kontakt med skola, förskola och barnens fritidsaktiviteter, säger Karin S Lindelöf. Det är därför som de vill åka iväg. Kvinnor har exakt samma skäl idag för att åka på tjejloppsresor och komma bort, som staten angav som anledning till att införa husmorssemestern på 1940-talet, säger Karin S Lindelöf.

En av anledningarna var att kvinnorna skulle avlastas i sin ständiga oro och omsorg om de andra familjemedlemmarna, och omgivningens förväntan på att de alltid skulle vara nåbara. Att åka på familjesemester tyckte inte kvinnorna – eller staten – var något bra alternativ, även om familjen bodde på hotell så att husmodern slapp laga mat eller städa. Det var den mentala belastningen som kvinnorna skulle få vila ifrån.

I studien kommer det fram hur många deltagare beskriver tjejloppsresorna som ett andningshål i vardagen, en verklighetsflykt och en möjlighet till egen fri tid med egna aktiviteter, ofta tillsammans med väninnor. Inom ramen för rådande hälso- och träningsideal legitimerar också själva den fysiska aktiviteten – loppet i sig – frånvaron från familjen. Åtminstone under tiden som själva loppet är kan de inte ha omsorgsjour. Just då kan de inte svara.

Karin S Lindelöf och Annie Woube berättar också själva om sina upplevelser och observationer under en av de resor som de själva deltog i. Syftet med resan var att springa en mil i New York och de åkte på en paketresa med ett helhetsupplägg. I artikeln beskriver de hur arrangören förstärker bilden av att det inte är idrottsprestationen som är målet för resan, utan att det är just att ”unna sig” något. Att gå på restaurang, på museum, att få shoppa i lugn och ro. Att få tid för umgänge, nöjen och vila – och en efterlängtad flykt från vardagens plikter och krav.

Själva inramningen har blivit mer kommersiell genom åren och med det mer könsstereotyp. Marknadsföringen handlar mycket om att vara härliga tjejgäng, att ha rätt kläder, att sminka sig och att ha rätt nagellack. Goodiebags är populärt, särskilt vid Vårruset där deltagarna får en picknickkorg om man är ett visst antal som anmäler sig. Alla deltagare är inte förtjusta i den stereotypa roll och de intressen som kvinnor tilldelas. De deltar i loppen trots inramningen, och kan vara nöjda med att det är coolt att det vet att det är en kvinna som vinner.

- Tjejloppen väcker mycket känslor hos både förespråkare och motståndare. Det är lätt att raljera om den här företeelsen men loppen är oerhört populära och det finns nästan ingen forskning alls på motionslopp för kvinnor, och om villkor för kvinnors motionsidrottande, till skillnad från mäns idrottande, barn- och ungdomsidrott, skolidrott och elitidrott. Därför tycker vi att det är viktigt att studera dem, säger Karin S Lindelöf.

Lindelöf Karin S., Woube Annie (2017) Tjejhelg, umgänge – och ett lopp. Tjejlopp som en modern husmorssemester, RIG – Kulturhistorisk tidskrift (nr 2/2017). BIFOGAD.

Kontakt:

Karin Lindelöf, etnolog och universitetslektor vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, karin.lindelof@gender.uu.se, 070-671 47 48

Annie Woube, etnolog och forskare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, annie.woube@gender.uu.se, 070-212 46 69 

Läs mer om forskningen: Tjejlopp riskerar förminska kvinnligt idrottande

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Träningsresor är ett sätt för kvinnor att försöka balansera bristen på jämställdhet i den egna familjen. Men det är en parentes som inte påverkar könsrollerna i vardagen. Det skriver forskare vid Uppsala universitet i en ny vetenskaplig artikel. Att det handlar om fysisk träning gör det lättare att legitimera frånvaron från familjen och att slippa den ständiga "omsorgsjouren".

Läs vidare »

Kontaktpersoner 6 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Kontorstid alla dagar
  • 070-167 92 96

  • Presskontakt
  • pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • Linda.Koffmar@uadm.uu.se
  • 018-471 1959
  • 070-425 08 64

  • Presskontakt
  • Pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • elin.backstrom@uadm.uu.se
  • 018-471 17 06
  • 070-425 09 83

  • Presskontakt
  • Kommunikatör UU Campus Gotland
  • Uppsala universitet - Campus Gotland övergripande
  • petra.lindberg@uadm.uu.se
  • 018-471 82 49

Om Uppsala universitet

Forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. Besök oss på vår webbplats www.uu.se

Adress

  • Uppsala universitet
  • S:t Olofsgatan 10B, Box 256
  • 751 05 Uppsala
  • Sweden
  • Vår hemsida