Media-no-image

Genetik och livsstil påverkar i hög grad biomarkörer för inflammation och cancer

Pressmeddelanden   •   2014-08-22 11:00 CEST

I en ny studie publicerad i Nature Communications presenterar forskare från Uppsala universitet för första gången en storskalig kartläggning av genetiska, kliniska och livsstilsrelaterade faktorers betydelse för proteinnivåer i blod. Resultaten visar att genetik och livsstil är avgörande för proteinnivåerna, vilket har stor betydelse för möjligheterna att kunna använda fler biomarkörer för att upptäcka sjukdomar.

Biomarkörer som används för sjukdomsdiagnostik ska helst visa avvikande nivåer endast för de individer som drabbats av sjukdom. De bör inte heller variera på grund av orsaker som inte har med sjukdomen att göra. Genom att analysera 92 proteinbiomarkörer för cancer och inflammation i en studiegrupp med 1000 friska personer har forskare vid Uppsala universitet för första gången kartlagt betydelsen av genetiska, kliniska och livsstilsrelaterade faktorer för proteinnivåer i blod. Resultaten visar att ärftliga faktorer spelar en stor roll för över 75 procent av proteinerna, och en detaljerad genetisk analys visar på 16 gener med stark effekt på proteinnivåerna.

- Resultaten är viktiga eftersom de visar vilka variabler som har betydelse för variationer i mätvärdena. Om man känner till dessa faktorer har man större möjligheter att se avvikelser och får tydligare brytpunkter mellan förhöjda värden och normalvärden. Det kan i förlängningen leda till att fler biomarkörer kan användas kliniskt, säger Stefan Enroth, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet.

Enligt studien förklarar genetik och livsstil sammantaget i vissa fall över 50 procent av variationen i proteinnivåer mellan friska individer. Det innebär att information om såväl genetiska som livsstilsrelaterade orsaker måste vägas in för att proteinbiomarkörer ska kunna användas effektivt.

Referens: “Strong effects of genetic and lifestyle factors on biomarker variation and use of personalized cutoffs”, Enroth et al. DOI: 10.1038/ncomms5684

För mer information, kontakta Stefan Enroth, telefon: 018-4714913, e-post: stefan.enroth@igp.uu.se eller Ulf Gyllensten, telefon: 018-4714846, e-post: ulf.gyllensten@igp.uu.se

FAKTA
En biomarkör är en biologisk molekyl som när den kan påvisas eller överstiger ett visst mätvärde används för att dra en slutsats om till exempel ett sjukdomsförlopp. Biomarkörer kan bland annat användas som ett hjälpmedel för att diagnosticera cancer och inflammation. Antigenet PSA vid prostatacancer är ett exempel.

Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom transnationell medicin och molekylär biovetenskap. SciLifelab är en nationell resurs och ett samarbete mellan fyra universitet: Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

I en ny studie publicerad i Nature Communications presenterar forskare från Uppsala universitet en storskalig kartläggning av genetiska, kliniska och livsstilsrelaterade faktorers betydelse för proteinnivåer i blod. Resultaten visar att genetik och livsstil är avgörande för proteinnivåerna, vilket har stor betydelse för möjligheterna att kunna använda fler biomarkörer för att upptäcka sjukdomar.

Läs vidare »
Media-no-image

Nytt sätt att välja vem som ska få blodtrycksbehandling

Pressmeddelanden   •   2014-08-15 08:33 CEST

En ny studie visar att antalet fall av stroke och hjärtinfarkt kan minska om blodtryckssänkande läkemedel skrivs ut efter en samlad riskbedömning, i stället för att som idag basera behandlingen på blodtrycksnivån. Studien publiceras idag i tidskriften The Lancet.

Ett internationellt forskarlag, lett av Johan Sundström vid Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR), har med data från ett dussintal läkemedelsstudier tagit reda på hur man mest effektivt använder sig av blodtryckssänkande läkemedel. Forskarna började med att räkna ut risken för en hjärt-kärlhändelse (hjärtinfarkter, stroke, hjärtsvikt och hjärt-kärldöd) hos varje patient i studien, med hjälp av kunskap om bland annat patientens ålder, kön, längd, vikt, rökning, diabetes, blodtryck och tidigare sjukhistoria. Man studerade sedan hur väl de blodtryckssänkande läkemedlen skyddade mot hjärt-kärlhändelser i förhållande till vilken risk patienterna hade från början.

- Vi fann att man kan förhindra fler hjärt-kärlhändelser om man behandlade patienter med hög risk än om man behandlade dem med låg risk. Studien stödjer därför användandet av risk för hjärt-kärlhändelser i beslutet om blodtryckssänkande behandling, säger Johan Sundström, forskare vid Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR) och institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.

För kolesterolsänkande behandling har det länge varit praxis att räkna ut patientens risk för hjärt-kärlhändelser och använda denna risk i resonemanget om behandling, istället för själva kolesterolvärdet. För blodtryckssänkande behandling har man hittills inte använt sig av den här metoden, utan fokuserat på blodtrycksnivån.

- Ett risk-baserat omhändertagande är troligen mer kostnadseffektivt än ett blodtrycksbaserat. Det kan minska antalet patienter som behöver behandling, vilket leder till lägre läkemedelskostnader. Samtidigt kan även antalet fall av stroke och hjärtinfarkt minska, säger Johan Sundström.

Hjärt-och kärlsjukdomar är de vanligaste dödsorsakerna globalt sett, och högt blodtryck är den vanligaste bakomliggande faktorn. Högt blodtryck är också ett tillstånd som ökar med åldern. Ungefär hälften av alla svenskar har högt blodtryck vid 65 års ålder, och vid 80 års ålder har 9 av 10 högt blodtryck.  

- Eftersom högt blodtryck är en så vanlig riskfaktor är det viktigt att bestämma vem som ska erbjudas blodtryckssänkande läkemedelsbehandling, och på vilka grunder. Hittills har man för det mesta erbjudit behandling till dem som har högst blodtryck, säger Johan Sundström.

Referens: “Blood pressure-lowering treatment based on cardiovascular
risk: a meta-analysis of individual patient data”, Sundström et al.
http://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(14)61212-5/abstract

För mer information, kontakta Johan Sundström, tel: 070-422 52 20, e-post: johan.sundstrom@ucr.uu.se

Om Uppsala Kliniska Forskningscentrum (UCR):
UCR är ett akademiskt centrum för klinisk forskning med huvudsyfte att utveckla och förbättra sjukvården genom att bedriva forskning och erbjuda service för kliniska studier och kvalitets-uppföljning inom ett brett fält av sjukvården. UCR utför alla former av uppdrag i samarbete med akademiska forskare, läkemedels-, medicintekniska och bioteknik-företag såväl i Sverige som internationellt. UCR har kompetens och teknik för att omsätta innovativa idéer till translationella forskningsprojekt, kliniska studier och registerbaserade förbättringsprojekt. UCR är en självständig centrumbildning inom Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset och har cirka 120 anställda som arbetar med kliniska studier, kvalitetsregister, statistik och epidemiologi, samt inom Uppsala Biobank och UCR Laboratory.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

En ny studie visar att antalet fall av stroke och hjärtinfarkt kan minska om blodtryckssänkande läkemedel skrivs ut efter en samlad riskbedömning, i stället för att som idag basera behandlingen på blodtrycksnivån. Studien publiceras idag i tidskriften The Lancet.

Läs vidare »
Media-no-image

Blodkroppar en oväntad källa till nya nervceller hos kräftor

Pressmeddelanden   •   2014-08-14 07:10 CEST

En ny studie ledd av forskare vid Uppsala universitet och Wellesley College, USA, visar att immunsystemet hos kräftor kan producera celler med stamcellsegenskaper. Dessa celler kan sedan utvecklas till nya nervceller i det vuxna djuret. Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Developmental Cell.

Forskare har under lång tid studerat hur nya nervceller bildas och integreras i hjärnan hos vuxna djur. I en serie experiment på kräftor visar nu en grupp internationella forskare att nybildade nervceller härrör från en speciell typ av cirkulerande blodkroppar.

- Våra fynd i kräftor visar att immunförsvaret är intimt knuten till den process med vilken neuroner nybildas hos vuxna djur. Det här tyder på ett betydligt närmare förhållande mellan immunsystemet och nervsystemet än vad vi tidigare har känt till, säger Irene Söderhäll, forskare vid institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet.

I många vuxna organismer, inklusive människor, nybildas nervceller i hjärnan kontinuerligt men med låg frekvens. Processen är avgörande för hälsan, och en dåligt fungerande produktion av nya nervceller bidrar till flera neurologiska störningar, som till exempel depression och vissa neurodegenerativa sjukdomar.

I den aktuella studien har forskarna studerat kräftor för att förstå hur nya nervceller bildas i vuxna organismer. När märkta celler från kräftor transplanterades till en annan kräfta, fann man att givarblodceller kan generera nervceller i mottagaren.

- Dessa blodceller, så kallade hemocyter, har funktioner som delvis liknar vissa vita blodkroppar i däggdjur. De produceras av immunförsvaret i ett särskilt blodbildande organ som liknar vår benmärg. När blodcellerna frisätts dras de till en speciell del av hjärnan där stamcellerna delar sig. Stamcellernas dotterceller utvecklas sedan till funktionella nervceller, förklarar Barbara Beltz, Wellesley College, USA.

Arbetet visar att immunsystemet kan producera celler med stamcellsegenskaper som ger upphov till olika typer av nya celler, både blodkroppar och nervceller. Formbarheten och förmågan hos dessa immunceller att producera nervceller hos vuxna djur väcker frågan om liknande typer av plasticitet finns även hos andra djur.

- Om ytterligare studier visar på ett liknande förhållande mellan immunsystemet och hjärnan hos däggdjur, skulle resultaten kunna utvecklas till ett nytt forskningsområde. Även om det är en lång väg från kräfta till människa, kan vi ofta lära oss en hel del av enklare organismer, och i förlängningen skulle upptäckten kunna innebära att vi kan utveckla nya terapier för neurodegenerativa sjukdomar, säger Irene Söderhäll.

Referens: Cells from the immune system generate adult-born neurons in crayfish, Benton et al. DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.devcel.2014.06.016

För mer information, kontakta Irene Söderhäll, tel: 018-471 28 17, mobil: 070-173 84 17, e-post: irene.soderhall@ebc.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

En ny studie ledd av forskare från Uppsala universitet och Wellesley College, USA, visar att immunsystemet hos kräftor kan producera celler med stamcellsegenskaper. Dessa celler kan sedan utvecklas till nya nervceller i det vuxna djuret. Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Developmental Cell.

Läs vidare »
Media-no-image

Ny metod för att visa sjuka cancergener i mikroskop

Pressmeddelanden   •   2014-08-13 07:10 CEST

Forskare från Uppsala universitet har tagit fram en ny metod för att visualisera genskador som orsakar cancer. Metoden kan hjälpa oss att förstå utvecklingen av cancer och förbättra framtidens cancerdiagnostik. Resultaten har nyligen publicerats online i tidskriften Journal of Pathology.

Genmutationer är orsaken till att cancer utvecklas. Det finns därför ett stort behov av att hitta metoder som kan visualisera muterade cancergener i celler eller vävnader. Nu har forskare vid Uppsala universitet vidareutvecklat teknik för att kunna se flera olika typer av genskador på samma gång.

- Vi valde att studera en genmutation som finns i ungefär hälften av alla patienter med prostatacancer. Vi har kunnat visualisera olika fusionsvarianter och mutationer, vilket avslöjade distinkta mönster i de olika tumörerna, säger Sara Kiflemariam, studiens huvudförfattare.   

Metoden möjliggör samtidig visualisering av mutationer i andra gener som ofta är påverkade vid prostatacancer (AMACR, AR, TP53, och TMPRSS2-ERG).

- Med den här tekniken kan vi på samma gång se flera vanliga mutationer i cancervävnader. Det kan hjälpa oss att förstå tumörutvecklingen och skillnader mellan olika områden i en och samma tumör, säger Tobias Sjöblom, huvudansvarig för studien.

Referens: In situ sequencing identifies TMPRSS2–ERG fusion transcripts, somatic point mutations and gene expression levels in prostate cancers.  Sara Kiflemariam, Marco Mignardi, Muhammad Akhtar Ali, Anders Bergh, Mats Nilsson, Tobias Sjöblom. DOI: 10.1002/path.4392

För mer information, kontakta Tobias Sjöblom, tel: 018-471 50 36, mobil: 070-167 90 39, e-post: tobias.sjoblom@igp.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Forskare från Uppsala universitet har tagit fram en ny metod för att visualisera genskador som orsakar cancer. Metoden kan hjälpa oss att förstå utvecklingen av cancer och förbättra framtidens cancerdiagnostik. Resultaten har nyligen publicerats online i tidskriften Journal of Pathology.

Läs vidare »
Media-no-image

Nytt samband mellan tarm och hjärna

Pressmeddelanden   •   2014-08-12 09:37 CEST

Ny forskning från Uppsala universitet visar att ett hormon som utsöndras i tarmen när vi äter påverkar en del av hjärnan som är viktig för inlärning och minne. Resultaten har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Diabetes.

Den aktuella studien visar att hormonet GLP-1 kan förstärka effekten av nervsignalsubstansen gamma-aminosmörsyra (GABA) i hippocampus. Hippocampus är en del av det limbiska systemet i hjärnan, och spelar en stor roll för korttidsminnet och bildandet av nya minnen. Signalsubstansen GABA minskar nervernas förmåga att reagera på påverkan, och verkar därför lugnande i hjärnan.

Hormonet GLP-1 ökar utsöndringen av GABA från nerverna, men påverkar även egenskaperna hos signalsubstansens receptorer (GABA-A receptorer) som sitter på nerverna. Dessa förändringar gör det svårare att aktivera nerverna, vilket kan påverka inlärning och minne.

- Studien visar för första gången att GLP-1 påverkar GABA signaleringen i den här delen av hjärnan. Resultaten är viktiga för läkemedelsutveckling och forskning kring sjukdomar som diabetes, Alzheimers sjukdom och demens. Det finns dock fortfarande mycket kvar att göra innan vi förstår samspelet mellan tarmhormonet GLP-1, GABA-signaleringen i hjärnan och inlärning och minne, säger Bryndis Birnir, professor i fysiologi vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.

Referens: Glucagon-like peptide-1 (GLP-1) and exendin-4 transiently enhance GABA-A receptor-mediated synaptic and tonic currents in rat hippocampal CA3 pyramidal neurons. Sergiy V. Korol, Zhe Jin, Omar Babateen, Bryndis Birnir (2014). Diabetes in press.

För mer information, kontakta Bryndis Birnir, tel: 018-471 46 22, mobil: 076-562 02 43, e-post: Bryndis.Birnir@neuro.uu.se.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Ny forskning från Uppsala universitet visar att ett hormon som utsöndras i tarmen när vi äter påverkar en del av hjärnan som är viktig för inlärning och minne. Resultaten har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Diabetes.

Läs vidare »
Media-no-image

Pressinbjudan: Anders Ångströms 200-årsdag högtidlighålls

Pressmeddelanden   •   2014-08-08 07:36 CEST

För att uppmärksamma en av Uppsala universitets mest kända forskare, Anders Ångström, arrangeras under hösten en rad aktiviteter. Men redan på hans födelsedag den 13 augusti äger en högtidlig kransnedläggning rum vid hans grav.

Anders Ångström (1814-1874) har gett namn åt Ångströmlaboratoriet och till enheten Ångström inom fysiken, som används inom spektroskopi och för mätningar inom atomfysiken (1Å = 0.1 nanometer). Han var en pionjär inom sitt fält, spektroskopi, och blev professor vid Uppsala universitet 1858. Nio år senare, 1867, blev han först att beskriva norrskenet spektrum i ett av hans många banbrytande arbeten. Anders Ångström var också universitetets rektor 1870-1871.

Läs mer om Anders Ångström.

Den 13 augusti högtidlighåller Uppsala universitet Anders Ångströms födelse med en kransnedläggning på hans grav på Uppsala gamla kyrkogård.

Tid och plats: 13 augusti kl 14.00 på Uppsala gamla kyrkogård. Samling vid kapellet kl. 13.50

Program:
-Prorektor nedlägger UU:s krans och håller minnestal
-Hyllning från Norrlands nation, 1Q
-Sång av ensemble ur Allmänna Sången.

Höstens program är under utarbetning och presenteras senare.

Kontaktpersoner:
Om kransnedläggningen: Akademiintendent Per Ström, tel: 018-471 18 75
Om Anders Ångström: Idéhistoriker Sven Widmalm, som skrivit om fysiken och Ångströms tid i Uppsala, tel: 018-471 15 81, sven.widmalm@idehist.uu.se 

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

För att uppmärksamma en av Uppsala universitets mest kända forskare, Anders Ångström, arrangeras under hösten en rad aktiviteter. Men redan på hans födelsedag den 13 augusti äger en högtidlig kransnedläggning rum vid hans grav.

Läs vidare »
N6iwebxiayjm75evivfd

Nya supermaterialet Upsalite kan ge ratade läkemedel ny chans

Pressmeddelanden   •   2014-07-22 08:50 CEST

Mer än 80 procent av alla läkemedelskandidater inom läkemedelsindustrin har problem med för låg löslighet och ratas därför under tid utvecklingsfas. I en ny studie visar nu Uppsalaforskare att det nya materialet Upsalite® har stor potential för vidareutveckling av dessa ratade läkemedel.

Media-no-image

Uppsalaforskare på lista över världens mest inflytelserika forskare

Pressmeddelanden   •   2014-07-16 08:08 CEST

Sju forskare från Uppsala universitet finns med när Thomson Reuters, som driver databasen Web of Science, utnämner världens mest inflytelserika forskarhjärnor. Listan baseras på antal citeringar av deras vetenskapliga artiklar.

Vilka är de vår tids bästa och mest inflytelserika forskarhjärnor? Det är den fråga företaget Thomson Reuters årligen vill svara på genom att analysera citeringsdata. Denna gång har man inom 21 breda vetenskapliga fält identifierat de forskare som under perioden 2002-2012 publicerat särskilt många artiklar bland de mest citerade inom respektive fält och publiceringsår. Resultatet blev en lista på namn över forskare som kan sägas påverka sina respektive forskningsområden mest, och därmed även världens utveckling via forskningen.

Av svenska lärosäten har Uppsala universitet flest namn bland de utnämnda, sju, följt av Stockholms universitet med fem forskare. En av Uppsalaforskarna är Stefan James, docent vid institutionen för medicinska vetenskaper och UCR (Uppsala kliniska forskningscentrum) och bland utnämnda forskare inom medicin.

-   Det är förstås mycket hedrande att hamna på listan, och väldigt roligt att se att Uppsala universitet är så framgångsrikt, säger han.

Hetaste forskningsområde totalt sett i årets analys är annars, enligt analysföretaget, otvetydigt genomik, där alla utom två av de 17 allra bästa forskarna inom området kommer från the Broad Institute of MIT and Harvard och Washington University, Missouri. Kerstin Lindblad-Toh, co-director Scilifelab, professor vid Uppsala universitet samt ”scientific director of vertebrate genome biology” vid Broad Institute är en av dem som utnämns inom detta område.

-   Forskningsmiljön i Uppsala är stark och tvärdisciplinär och Broad Institute ser oss som en stark samarbetspartner inom flera områden och det är väldigt roligt, säger hon.

Övriga utnämnda från Uppsala universitet är solcellsforskaren Anders Hagfeldt, professor i fysikalisk kemi (kemi), Lars Wallentin, professor i kardiologi (medicin), Petre Stocia, professor i systemmodellering (informationsteknologi), Helgi Schiöth, professor i funktionell farmakologi (farmakologi) och slutligen Anders Malmberg, professor i ekonomisk geografi och tillika prorektor vid universitetet (samhällsvetenskap).

-   Många citat är förstås inte det enda måttet på forskningskvalitet men visst är det ett erkännande och en glädje när ens arbete uppmärksammas av andra forskare. Som prorektor är jag extra stolt och glad att se Uppsala universitet nämnas flera gånger, säger han.

Totalt ingår 3215 forskare i världen på listan. De fem länder som har flest forskare verksamma vid sina universitet är USA (1717), Storbritannien (340), Tyskland (173), Kina (152) och Japan (98).

Hela listan: http://highlycited.com
Mer om metodiken: http://highlycited.com/info.htm

Kontaktuppgifter:
Stefan James, tel: 070-594 44 04, stefan.james@ucr.uu.se
Helgi Schiöth, tel: 070-4250535, helgi.schioth@neuro.uu.se
Kerstin Lindblad-Toh: tel: 018-471 43 86, kerstin.lindblad-toh@imbim.uu.se
Petre Stoica: tel: 018-471 76 19, peter.stoica@it.uu.se
Anders Hagfeldt: tel: 072-741 54 45, anders.hagfeldt@kemi.uu.se
Lars Wallentin: tel: 070-631 35 66, lars.wallentin@ucr.uu.se
Anders Malmberg: 018-471 19 02, anders.malmberg@kultgeog.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Sju forskare från Uppsala universitet finns med när Thomson Reuters, som driver databasen Web of Science, utnämner världens mest inflytelserika forskarhjärnor. Listan baseras på antal citeringar av deras vetenskapliga artiklar.

Läs vidare »
Media-no-image

Vårt födointags reglering studeras genom bananflugans gener

Pressmeddelanden   •   2014-07-14 09:18 CEST

Ny forskning från Uppsala universitet visar hur två gener som är kopplade till fetma reglerar födointaget. Upptäckten har publicerats i den vetenskapliga tidsskriften ”PLoS Genetics”.

Under de senaste åren har många frekventa genvarianter identifieras som är kopplade till mänsklig fetma. Trots detta har vi, på grund av komplexiteten i systemen som reglerar viktbalansen, haft väldigt lite kunskap om hur många av dessa gener påverkar fetma.

I en ny studie har Michael Williams tillsammans med kollegorna Robert Fredriksson och Helgi Schiöth vid Uppsala universitet visat att två gener som tidigare kopplats till fetma hos människor är en del av ett unikt signalsystem som reglerar måltidstorleken. De har visat detta genom att använda bananflugan Drosophila melanogaster och kommit fram till att dessa gener först startar födointagsbeteende och sedan stoppar beteendet för att undvika att flugan äter för mycket. De tog sedan sina resultat vidare och visade att samma två gener även kan interagera i hjärnan hos möss.
 
Att kunna reglera storleken på enskilda måltider och antalet gånger vi äter per dag är viktigt för vårt välmående och vår viktbalans. Vi vet att när systemet som regelarar detta störs så leder det till att vi äter för mycket vilket i sin tur leder till fetma och dålig hälsa.

- Bananflugan är en fantastisk modell för att studera geners inverkan på födointagsbeteende, reglering av sockernivåer och fettinlagring. Även om bananflugan är en betydligt enklare organism än människan så är många av deras gener, som reglerar dessa funktioner, bevarade och de fungerar på likartade sätt som hos oss. Genom att använda bananflugan har vi visat hur två gener som kan orsaka fetma hos människor kan reglera födointagsbeteendet och bibehålla balansen i metabolismen, säger Michael Williams.

Referens: Williams MJ et al. Obesity-linked homologues TfAP-2 and Twz establish meal frequency in Drosophila melanogaster. PLoS Genetics, in press.

För mer information, kontakta: Michael Williams, forskare vid Institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet, mobil: +46 (0)702-374910, e-post: Michael.williams@neuro.uu.se, eller Cecilia Yates, informatör vid Institutionen för neurovetenskap, mobil: +46 (0)704-334801, e-post: Cecilia.yates@neuro.uu.se


 

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Ny forskning från Uppsala universitet visar hur två gener som är kopplade till fetma reglerar födointaget. Upptäckten har publicerats i den vetenskapliga tidsskriften ”PLoS Genetics”.

Läs vidare »
Media-no-image

Molekylernas värld filmad med avancerad röntgenlaser

Pressmeddelanden   •   2014-07-09 19:00 CEST

För första gången har forskare med hjälp av världens mest kraftfulla röntgenstrålkälla lyckats observera och filma dynamiken i växternas fotosyntes på molekylär nivå. Studien beskrivs i det senaste numret av tidskriften Nature och visar på teknikens stora potential.

Forskarteamet kommer från Uppsala universitet, DESY (http://www.desy.de/) och Arizona State University, USA och har i den aktuella studien använt sig av röntgenlasern LCLS vid US National Accelerator Laboratory SLAC i Kaliforninen för att på molekylärnivå avbilda fotosystem II i fotosyntesen. Det är den del av fotosyntesen då vatten spjälkas till väte och syre.

Denna kemiska process är fundamental för livet på jorden och står för större delen av syreproduktionen i jordens atmosfär.

-   En bättre förståelse av fotosyntesen kan till exempel ge oss bättre solceller, och kanske till och med hjälpa oss att uppnå syntetisk fotosyntes, vilket har varit biokemisters dröm länge, säger en av de huvudansvariga forskarna, professor Petra Fromme, Arizona State University.

För att kunna studera fotosystem II odlade forskarlaget små nanometerstora kristaller av molekylkomplexet från en cyanobakterie, Thermosynechococcus elongatus. Kristallerna bestrålades sedan med grönt laserljus för att aktivera spjälkningsprocessen. En given tid därefter utsattes provet sedan för de korta intensiva röntgenpulserna från LCLS. Röntgenljuset interagerar med atomerna i provet och kan sedan detekteras med hjälp av en avancerad detektor. Från mönstret som röntgenljuset bildar på detektorn kan forskarna bestämma hur atomernas positioner förhåller sig till varandra, och därmed bestämma hur provet såg ut då det träffades av röntgenpulsen. Forskarna såg överraskande stora strukturförändringar i fotosystem II.

Tekniken som forskarna har använt sig av är i sig ett viktigt genombrott, understryker Carl Caleman, forskare vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet, och delaktig i den aktuella studien. Den har beskrivits som ett av de viktigaste vetenskapliga genombrotten på senaste tid av tidskriften Science.

-   Denna studie, tillsammans med en rad andra där vi har använt oss av samma typ av ljuskälla, visar verkligen vilken potential dessa kortpulsröntgenkällor har i dessa sammanhang. Tekniken kan bidra med tidigare helt okänd kunskap vid studier av molekylär struktur och dynamik i stora molekyler och öppnar upp för en stor mängd andra intressanta studier, säger han.
 
Studien visar att det är möjligt att göra molekylära filmer av biokemiska processer med hjälp av röntgenlaser. Professor Henry Chapman vid Centre for Free-electron laser science vid DESY i Hamburg kommenterar:

-   Denna typ av filmer kommer att kunna ge oss kunskap om den ultrasnabba dynamiken i kemiska reaktioner, men för att komma dit måste vi nå ännu högre upplösning först.

Referens: Serial Time-resolved crystallography of Photosystem II using a femtosecond X-ray laser"; Christopher Kupitz et al.; Nature 9 juli 2014.  

Tidigare studier publicerade i juni 2012 och november 2012.


För mer information, kontakta:
Carl Caleman, institutionen för fysik och astronomi, tel: 018-471 36 11, mobil: 070-584 56 87, e-post: carl.caleman@physics.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

För första gången har forskare med hjälp av världens mest kraftfulla röntgenstrålkälla lyckats observera och filma dynamiken i växternas fotosyntes på molekylär nivå. Studien beskrivs i det senaste numret av tidskriften Nature och visar på teknikens stora potential.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 11 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • Linda.Koffmar@uadm.uu.se
  • 018-471 1959
  • 070-425 08 64

  • Presskontakt
  • Kommunikatör UU Campus Gotland
  • Uppsala universitet - Campus Gotland övergripande
  • hvpetra.limtkdyendrvpxbejwrgxj@uadm.uu.se
  • 018-471 82 49

  • Presskontakt
  • Tf pressinformatör
  • Forskning, utbildning
  • kibgmdgunilla.stcwmhhyomr@divluapbdmjz.uhtgmu.blpfse
  • 018-471 16 01
  • 070-425 0056

  • Presskontakt
  • Tf pressinformatör
  • Forskning, utbildning
  • david.naylrbyvor@uadijpom.uu.se
  • 018-471 17 63

  • Presskontakt
  • Kommunikationsdirektör
  • Ledning, övergripande kommunikationsfrågor
  • ggpebxlirnilladn.bjoylrk@uadffuxm.uu.swbcvgiwnwhvqe
  • 018-471 75 80
  • 070-291 15 24

Om Uppsala universitet

Forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. Besök oss på vår webbplats www.uu.se

Adress

  • Uppsala universitet
  • S:t Olofsgatan 10B, Box 256
  • 751 05 Uppsala
  • Sweden
  • Vår hemsida