N6iwebxiayjm75evivfd

Nya supermaterialet Upsalite kan ge ratade läkemedel ny chans

Pressmeddelanden   •   2014-07-22 08:50 CEST

Mer än 80 procent av alla läkemedelskandidater inom läkemedelsindustrin har problem med för låg löslighet och ratas därför under tid utvecklingsfas. I en ny studie visar nu Uppsalaforskare att det nya materialet Upsalite® har stor potential för vidareutveckling av dessa ratade läkemedel.

Media-no-image

Uppsalaforskare på lista över världens mest inflytelserika forskare

Pressmeddelanden   •   2014-07-16 08:08 CEST

Sju forskare från Uppsala universitet finns med när Thomson Reuters, som driver databasen Web of Science, utnämner världens mest inflytelserika forskarhjärnor. Listan baseras på antal citeringar av deras vetenskapliga artiklar.

Vilka är de vår tids bästa och mest inflytelserika forskarhjärnor? Det är den fråga företaget Thomson Reuters årligen vill svara på genom att analysera citeringsdata. Denna gång har man inom 21 breda vetenskapliga fält identifierat de forskare som under perioden 2002-2012 publicerat särskilt många artiklar bland de mest citerade inom respektive fält och publiceringsår. Resultatet blev en lista på namn över forskare som kan sägas påverka sina respektive forskningsområden mest, och därmed även världens utveckling via forskningen.

Av svenska lärosäten har Uppsala universitet flest namn bland de utnämnda, sju, följt av Stockholms universitet med fem forskare. En av Uppsalaforskarna är Stefan James, docent vid institutionen för medicinska vetenskaper och UCR (Uppsala kliniska forskningscentrum) och bland utnämnda forskare inom medicin.

-   Det är förstås mycket hedrande att hamna på listan, och väldigt roligt att se att Uppsala universitet är så framgångsrikt, säger han.

Hetaste forskningsområde totalt sett i årets analys är annars, enligt analysföretaget, otvetydigt genomik, där alla utom två av de 17 allra bästa forskarna inom området kommer från the Broad Institute of MIT and Harvard och Washington University, Missouri. Kerstin Lindblad-Toh, co-director Scilifelab, professor vid Uppsala universitet samt ”scientific director of vertebrate genome biology” vid Broad Institute är en av dem som utnämns inom detta område.

-   Forskningsmiljön i Uppsala är stark och tvärdisciplinär och Broad Institute ser oss som en stark samarbetspartner inom flera områden och det är väldigt roligt, säger hon.

Övriga utnämnda från Uppsala universitet är solcellsforskaren Anders Hagfeldt, professor i fysikalisk kemi (kemi), Lars Wallentin, professor i kardiologi (medicin), Petre Stocia, professor i systemmodellering (teknikvetenskap), Helgi Schiöth, professor i funktionell farmakologi (farmakologi) och slutligen Anders Malmberg, professor i ekonomisk geografi och tillika prorektor vid universitetet (samhällsvetenskap).

-   Många citat är förstås inte det enda måttet på forskningskvalitet men visst är det ett erkännande och en glädje när ens arbete uppmärksammas av andra forskare. Som prorektor är jag extra stolt och glad att se Uppsala universitet nämnas flera gånger, säger han.

Totalt ingår 3215 forskare i världen på listan. De fem länder som har flest forskare verksamma vid sina universitet är USA (1717), Storbritannien (340), Tyskland (173), Kina (152) och Japan (98).

Hela listan: http://highlycited.com
Mer om metodiken: http://highlycited.com/info.htm

Kontaktuppgifter:
Stefan James, tel: 070-594 44 04, stefan.james@ucr.uu.se
Helgi Schiöth, tel: 070-4250535, helgi.schioth@neuro.uu.se
Kerstin Lindblad-Toh: tel: 018-471 43 86, kerstin.lindblad-toh@imbim.uu.se
Petre Stoica: tel: 018-471 76 19, peter.stoica@it.uu.se
Anders Hagfeldt: tel: 072-741 54 45, anders.hagfeldt@kemi.uu.se
Lars Wallentin: tel: 070-631 35 66, lars.wallentin@ucr.uu.se
Anders Malmberg: 018-471 19 02, anders.malmberg@kultgeog.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Sju forskare från Uppsala universitet finns med när Thomson Reuters, som driver databasen Web of Science, utnämner världens mest inflytelserika forskarhjärnor. Listan baseras på antal citeringar av deras vetenskapliga artiklar.

Läs vidare »
Media-no-image

Vårt födointags reglering studeras genom bananflugans gener

Pressmeddelanden   •   2014-07-14 09:18 CEST

Ny forskning från Uppsala universitet visar hur två gener som är kopplade till fetma reglerar födointaget. Upptäckten har publicerats i den vetenskapliga tidsskriften ”PLoS Genetics”.

Under de senaste åren har många frekventa genvarianter identifieras som är kopplade till mänsklig fetma. Trots detta har vi, på grund av komplexiteten i systemen som reglerar viktbalansen, haft väldigt lite kunskap om hur många av dessa gener påverkar fetma.

I en ny studie har Michael Williams tillsammans med kollegorna Robert Fredriksson och Helgi Schiöth vid Uppsala universitet visat att två gener som tidigare kopplats till fetma hos människor är en del av ett unikt signalsystem som reglerar måltidstorleken. De har visat detta genom att använda bananflugan Drosophila melanogaster och kommit fram till att dessa gener först startar födointagsbeteende och sedan stoppar beteendet för att undvika att flugan äter för mycket. De tog sedan sina resultat vidare och visade att samma två gener även kan interagera i hjärnan hos möss.
 
Att kunna reglera storleken på enskilda måltider och antalet gånger vi äter per dag är viktigt för vårt välmående och vår viktbalans. Vi vet att när systemet som regelarar detta störs så leder det till att vi äter för mycket vilket i sin tur leder till fetma och dålig hälsa.

- Bananflugan är en fantastisk modell för att studera geners inverkan på födointagsbeteende, reglering av sockernivåer och fettinlagring. Även om bananflugan är en betydligt enklare organism än människan så är många av deras gener, som reglerar dessa funktioner, bevarade och de fungerar på likartade sätt som hos oss. Genom att använda bananflugan har vi visat hur två gener som kan orsaka fetma hos människor kan reglera födointagsbeteendet och bibehålla balansen i metabolismen, säger Michael Williams.

Referens: Williams MJ et al. Obesity-linked homologues TfAP-2 and Twz establish meal frequency in Drosophila melanogaster. PLoS Genetics, in press.

För mer information, kontakta: Michael Williams, forskare vid Institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet, mobil: +46 (0)702-374910, e-post: Michael.williams@neuro.uu.se, eller Cecilia Yates, informatör vid Institutionen för neurovetenskap, mobil: +46 (0)704-334801, e-post: Cecilia.yates@neuro.uu.se


 

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Ny forskning från Uppsala universitet visar hur två gener som är kopplade till fetma reglerar födointaget. Upptäckten har publicerats i den vetenskapliga tidsskriften ”PLoS Genetics”.

Läs vidare »
Media-no-image

Molekylernas värld filmad med avancerad röntgenlaser

Pressmeddelanden   •   2014-07-09 19:00 CEST

För första gången har forskare med hjälp av världens mest kraftfulla röntgenstrålkälla lyckats observera och filma dynamiken i växternas fotosyntes på molekylär nivå. Studien beskrivs i det senaste numret av tidskriften Nature och visar på teknikens stora potential.

Forskarteamet kommer från Uppsala universitet, DESY (http://www.desy.de/) och Arizona State University, USA och har i den aktuella studien använt sig av röntgenlasern LCLS vid US National Accelerator Laboratory SLAC i Kaliforninen för att på molekylärnivå avbilda fotosystem II i fotosyntesen. Det är den del av fotosyntesen då vatten spjälkas till väte och syre.

Denna kemiska process är fundamental för livet på jorden och står för större delen av syreproduktionen i jordens atmosfär.

-   En bättre förståelse av fotosyntesen kan till exempel ge oss bättre solceller, och kanske till och med hjälpa oss att uppnå syntetisk fotosyntes, vilket har varit biokemisters dröm länge, säger en av de huvudansvariga forskarna, professor Petra Fromme, Arizona State University.

För att kunna studera fotosystem II odlade forskarlaget små nanometerstora kristaller av molekylkomplexet från en cyanobakterie, Thermosynechococcus elongatus. Kristallerna bestrålades sedan med grönt laserljus för att aktivera spjälkningsprocessen. En given tid därefter utsattes provet sedan för de korta intensiva röntgenpulserna från LCLS. Röntgenljuset interagerar med atomerna i provet och kan sedan detekteras med hjälp av en avancerad detektor. Från mönstret som röntgenljuset bildar på detektorn kan forskarna bestämma hur atomernas positioner förhåller sig till varandra, och därmed bestämma hur provet såg ut då det träffades av röntgenpulsen. Forskarna såg överraskande stora strukturförändringar i fotosystem II.

Tekniken som forskarna har använt sig av är i sig ett viktigt genombrott, understryker Carl Caleman, forskare vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet, och delaktig i den aktuella studien. Den har beskrivits som ett av de viktigaste vetenskapliga genombrotten på senaste tid av tidskriften Science.

-   Denna studie, tillsammans med en rad andra där vi har använt oss av samma typ av ljuskälla, visar verkligen vilken potential dessa kortpulsröntgenkällor har i dessa sammanhang. Tekniken kan bidra med tidigare helt okänd kunskap vid studier av molekylär struktur och dynamik i stora molekyler och öppnar upp för en stor mängd andra intressanta studier, säger han.
 
Studien visar att det är möjligt att göra molekylära filmer av biokemiska processer med hjälp av röntgenlaser. Professor Henry Chapman vid Centre for Free-electron laser science vid DESY i Hamburg kommenterar:

-   Denna typ av filmer kommer att kunna ge oss kunskap om den ultrasnabba dynamiken i kemiska reaktioner, men för att komma dit måste vi nå ännu högre upplösning först.

Referens: Serial Time-resolved crystallography of Photosystem II using a femtosecond X-ray laser"; Christopher Kupitz et al.; Nature 9 juli 2014.  

Tidigare studier publicerade i juni 2012 och november 2012.


För mer information, kontakta:
Carl Caleman, institutionen för fysik och astronomi, tel: 018-471 36 11, mobil: 070-584 56 87, e-post: carl.caleman@physics.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

För första gången har forskare med hjälp av världens mest kraftfulla röntgenstrålkälla lyckats observera och filma dynamiken i växternas fotosyntes på molekylär nivå. Studien beskrivs i det senaste numret av tidskriften Nature och visar på teknikens stora potential.

Läs vidare »
Media-no-image

Ny bok: Civilflygets historia en helt annan historia

Pressmeddelanden   •   2014-07-09 10:14 CEST

I en ny bok beskriver ekonomhistorikern Jan Ottosson civilflygets historia i Sverige. Den ger en intressant inblick i relationen mellan stat och privata aktörer i mottagandet av den nya tekniken. Skillnaderna är betydande i jämförelse med utbyggnaden av andra transportmedel i landet.

Interaktionen mellan stat och privata intressen i svensk luftfartspolitik har stått i centrum för Jan Ottossons studie som nu publiceras i bokform. Interaktionen mellan stat och flygsektorn var en helt annan än för andra transportslag och påverkades framför allt av två viktiga samhällsfunktioner: militärens behov och Postverkets positiva inställning till det nya transportmedlet.

-   Boken innehåller inte bara intressant flyghistoria, den är också intressant ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv, eftersom den ger en bild av hur olika relationer mellan stat och privata näringslivsintressen vuxit fram, säger Jan Ottosson, professor i ekonomisk historia, Uppsala universitet.

Till skillnad mot exempelvis järnvägarna, som förstatligades 1939, utvecklades flyget annorlunda när det gäller reglering och det statliga ägandets omfattning. Den svenska statliga flygpolitiken var inledningsvis liberal, och utvecklingen drevs av privata initiativ på föreningsnivå. Det statliga inflytandet ökade sedan med ekonomiskt stöd och Luftfartsverkets tillkomst och övergick till ett intimt samarbete mellan privata och statliga intressen i bolagsform. I samband med andra världskrigets slut omvandlades det tidigare nationella bolaget till en bred skandinavisk plattform med tre länders regeringar med både privata och offentliga intressen sida vid sida, SAS.

Forskningen kring civilflyget har inte varit lika omfattande som andra delar av transport- och kommunikationssektorn.

-   Civilflygets tidiga utveckling pekar på vikten av att studera hur ny teknik har mottagits av staten och hur olika intressen har försökt påverka staten, säger Jan Ottosson.

Projektet har finansierats av Vinnova och boken ges ut av Gidlund förlag i samarbete med EHFF, Handelshögskolan i Stockholm.

För mer information, kontakta:
Professor Jan Ottosson, mobil: 070-658 49 22, eller jan.ottosson@ekhist.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

I en ny bok beskriver ekonomhistorikern Jan Ottosson civilflygets historia i Sverige. Den ger en intressant inblick i relationen mellan stat och privata aktörer i mottagandet av den nya tekniken. Skillnaderna är betydande i jämförelse med utbyggnaden av andra transportmedel i landet.

Läs vidare »
Media-no-image

Korta röntgenblixtar på fler laboratorier kan ge materialforskning en skjuts

Pressmeddelanden   •   2014-07-04 07:19 CEST

Genom ett svensk-tyskt samarbete, där en ny metod och ett nytt instrument utveckats, har ett viktigt steg tagits som öppnar för helt nya analyser vid de 50 stora synkrotronljuslaboratorier som finns i världen. Detta kan ge en skjuts åt utvecklingen inom den idag så viktiga materialforskningen. Studien har nyligen publicerats i Nature Communications.

- Vi lever i en tidsålder där nya avancerade material spelar en allt viktigare roll för vardagsliv och produktion. Därför är detta genombrott så viktigt. Det öppnar för möjligheten att genomföra en rad avancerade experiment på många fler laboratorier i världen och till lägre kostnad än idag, säger professor Svante Svensson, som tillsammans med kollegan professor Nils Mårtensson vid Ångströmlaboratoriet ansvariga för studien och samarbetet Uppsala-Berlin Joint Laboratory.

För att kunna framställa material med skräddarsydda egenskaper är det nödvändigt att kunna karaktärisera material och att förstå hur elektroner fördelar sig och rör sig i materialen. Under de senaste årtiondena har röntgenbaserade metoder blivit allt viktigare verktyg för detta, och det pågår ett intensivt arbete att kunna tillämpa sådana metoder på ett sådant sätt att det är möjligt att studera mycket snabba tidsförlopp; pikosekunder (tusendels miljarddels sekund) eller femtosekunder (miljondels miljarddels sekund). Mätningar med mycket korta pulser är av stor betydelse för att förstå kemiska reaktioner och atomära tidsförlopp, till exempel funktionen i en solcell.

Utvecklingen av röntgenkällor har gått mycket snabbt under de senaste åren. Vid dagens cirka 50 avancerade synkrotronljuslaboratorier produceras röntgenstrålar som är tusen miljarder gånger intensivare än vad som gällde för endast 40 år sedan. Dessa, varav MAX-laboratoriet i Lund är ett av de främsta, är optimerade för att ge största möjliga totalintensitet och inte primärt för att möjliggöra tidsupplösta mätningar. Det har även skett stora framsteg för att utnyttja korta tider. Sedan fem år finns ett antal stora och mycket dyra frielektronlasrar i drift, som arbetar med mycket intensiva pulser.

Men vid BESSY-laboratoriet i Berlin pågår en utveckling för att utnyttja vanliga synkrotronljusanläggningar för studier av material med mycket korta pulser. Och vid Uppsala universitet finns sedan lång tid specialiteten fotoelektronspektroskopi, pionjärarbetet gjordes av professor Kai Siegbahn och ledde till Nobelpris 1981. Genom samarbete har man nu lyckats hitta ett sätt att kunna mäta det man vill på ett smart sätt.

I den aktuella studien redovisar de lyckade fotolektronspektra vid anläggningen, gjorda med röntgenpulser som är tre pikosekunder långa. Röntgenblixtarna skapades genom att man modifierade en enskild elektronpuls i synkrotronljusanläggningen.

- När denna störda puls cirkulerar i den 300 meter långa ringformade acceleratorn ger den upphov till miljoner röntgenblixtar per sekund. Dessa kan vi forskare använda för tidsupplösta mätningar i en viss mätstation, samtidigt som alla andra forskare vid anläggningen kan utnyttja den högintensiva kontinuerliga strålningen, förklarar Svante Svensson.

Det nya instrumentet, som är 1000 gånger mer effektiva än tidigare konstruktioner, togs fram i samverkan med VG Scienta AB.

Projektet har stötts av bland andra VINNOVA och Europeiska Forskningsrådet (ERC).

Referens: Single bunch x-ray pulses on demand from a multi bunch synchrotron radiation source. K. Holldack, R. Ovsyannikov, P. Kuske, R. Müller, A. Schälicke, M. Scheer, M. Gorgoi, D. Kühn, T. Leitner, S. Svensson, N. Mårtensson and A. Föhlisch. Nature Communications DOI: 10.1038/ncomms5010 (2014)

För mer information, kontakta Svante Svensson, tel: 070-425 02 56, svante.svensson@physics.uu.se eller Nils Mårtensson, tel: 070-582 63 89, nils.martensson@physics.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Genom ett svensk-tyskt samarbete, där en ny metod och ett nytt instrument utveckats, har ett viktigt steg tagits som öppnar för helt nya analyser vid de 50 stora synkrotronljuslaboratorier som finns i världen. Detta kan ge en skjuts åt utvecklingen inom den idag så viktiga materialforskningen. Studien har nyligen publicerats i Nature Communications.

Läs vidare »
Media-no-image

Uppsala universitet koordinerar stipendieprogram med Sydafrika och Asien

Pressmeddelanden   •   2014-07-03 11:29 CEST

I stor konkurrens med andra europeiska lärosäten har Uppsala universitet tilldelats koordineringsansvaret i stipendieprogrammen INSPIRE samt LOTUS+. Programmen är Erasmus Mundus Action 2-projekt som fokuserar på Sydafrika respektive Asien och finansieras med EU-medel.

Erasmus Mundus Action 2 är ett program inriktat på utbyten mellan EU och resten av världen.  Uppsala universitet har deltagit i programmet sedan 2008 och har tagit emot runt 340 stipendiater från fler än 45 länder utanför Europa. Uppsala universitet koordinerar sedan tidigare PEACE i Latinamerika och har hittills deltagit som partner i ytterligare 23 projekt.

INSPIRE (INternational Science Promoting Innovation and entREpreneurship) har en budget på drygt SEK 20 miljoner och innehåller 125 stipendier. LOTUS+ (Linking Organizations Through University Synergies Plus) har en budget på SEK 28 miljoner och innehåller 198 stipendier. Båda programmen bygger på långvariga samarbeten med partnersuniversitet i både SANORD och universitetsnätverket U4.

-   Erasmus Mundus är ett strategiskt verktyg för att stärka samarbeten med utländska lärosäten både i och utanför Europa.  Samtidigt bidrar programmen till det globala klassrummet här i Uppsala eftersom studenter och lärare från i stort sett hela världen får möjlighet att träffas och lära tillsammans, säger rektor Eva Åkesson.

-   Vi arbetar hårt för att driva Uppsala universitets fortsatta internationalisering och det här är ett viktigt steg i den processen. Under hösten 2014 etablerar Uppsala universitet även medarbetare i Hanoi, Vietnam, som bland annat kommer att förstärka arbetet med LOTUS+ i regionen.

De nya programmen innebär möjligheter för studenter, forskare och personal vid Uppsala universitet att genomföra ett utbyte vid något av partneruniversiteten i Sydafrika eller Asien som deltar i respektive stipendieprogram.

Samtidigt finns via INSPIRE och LOTUS+ möjligheter för forskare vid Uppsala universitet att bjuda in studenter och forskare från Sydafrika och från ett antal länder i Asien (Indonesien, Kambodja, Kina, Myanmar, Nordkorea, Thailand och Vietnam) för utbyten och i vissa fall hela master- och doktorandutbildningar.

Stipendierna är omfattande och täcker studieavgifter, resa och försäkringar samt ger ett månadsbidrag (EUR 1000 - 2500) som ska täcka uppehälle. Stipendieutlysningarna kommer att öppna under hösten 2014.

För mer information om programmen, kontakta Jonathan Schalk, tel: 018-471 22 20, erasmusmundus@uadm.uu.se

För en komplett lista på de utbytesmöjligheter som erbjuds inom Erasmus Mundus, se www.uu.se/mundus

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

I stor konkurrens med andra europeiska lärosäten har Uppsala universitet tilldelats koordineringsansvaret i stipendieprogrammen INSPIRE samt LOTUS+. Programmen är Erasmus Mundus Action 2-projekt som fokuserar på Sydafrika respektive Asien och finansieras med EU-medel.

Läs vidare »
Media-no-image

Uppsala universitet får toppanslag för rekrytering av internationell auktoritet inom vaskulärbiologisk forskning

Pressmeddelanden   •   2014-07-02 13:36 CEST

Vetenskapsrådet har beviljat Uppsala universitet 145 miljoner kronor för att rekrytera professor Elisabetta Dejana, en ledande internationell auktoritet inom forskningsområdet vaskulärbiologi. Med rekryteringen hoppas Uppsala universitet kunna stärka den redan befintliga kompetensen på området och skapa ett program för att föra forskning från laboratoriet till klinisk tillämpning.

- Det här är en riktig topprekrytering till ett redan internationellt ledande forskningsområde vid Uppsala universitet. Detta kommer att inspirera våra forskare och studenter och lyfta forskningsmiljöns internationella attraktionskraft ytterligare, säger Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet.

Elisabetta Dejana är en världsledande och högt citerad forskare med utomordentligt renommé. Hon är idag Professor of General Pathology vid The Department of Biosciences, University of Milan.

Elisabetta Dejanas forskning är fokuserad på de celler – endotelcellerna – som utgör blodkärlens inre yta, gränsskiktet mellan blodet och blodkärlsväggen. Hon har kartlagt hur dessa celler är kopplade till varandra och är en av världens mest framgångrika forskare på området. Endotelcellernas kopplingar och signalvägar är viktiga eftersom de styr vilka komponenter från blodet som blodkärlen ska släppa igenom. Elisabetta Dejana har särskilt fokuserat på effekten av dessa mekanismer i den så kallade blod-hjärnbarriären och hur signalvägarna kan manipuleras för att förhindra eller lindra sjukdomar i hjärnan.

Vid Uppsala universitet kommer Elisabetta Dejana bland annat att starta ett translationellt forskningsprogram där forskningsresultat från laboratoriet utvecklas mot nya terapier för människor med blodkärlssjukdomar i hjärnan. Hon förväntas i och med detta bidra till en ökad interaktion med grundforskningen inom området och den kliniska kardiovaskulära forskningen.

- Vi är mycket glada för möjligheten att knyta en av världens mest kända och respekterade forskare inom området till Uppsala . Elisabetta Dejana kompletterar och förstärker den forskning som redan finns vid Uppsala universitet på ett spännande sätt. Här finns stora synergi- och samverkansmöjligheter med flera olika forskningsgrupper, säger Christer Betsholtz professor och forskningsledare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.

Rekryteringen sker med bidrag från Vetenskapsrådets på 145 miljoner kronor, som sträcker sig över tio år.

Läs mer om Vetenskapsrådet finansiering för rekrytering av internationella toppforskare.

För mer information, kontakta: Christer Betsholtz, e-post: christer.betsholtz@igp.uu.se  tel: 018-471 4816, 0709-796690

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Vetenskapsrådet har beviljat Uppsala universitet 145 miljoner kronor för att rekrytera professor Elisabetta Dejana, en ledande internationell auktoritet inom forskningsområdet vaskulärbiologi. Med rekryteringen hoppas Uppsala universitet kunna stärka den redan befintliga kompetensen på området och skapa ett program för att föra forskning från laboratoriet till klinisk tillämpning.

Läs vidare »
Media-no-image

Uppsalas Fernströmspris tilldelas Mia Phillipson

Pressmeddelanden   •   2014-07-02 13:03 CEST

Mia Phillipson tilldelas 2014 års Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare. Hon får priset för sin nyskapande och avancerade forskning som syftar till att förstå de vita blodkropparnas normala funktioner för bibehållen hälsa, samt hur de bidrar till olika tillstånd som till exempel cancer, diabetes och transplantationer.

Medicinska och farmaceutiska fakultetens priskommitté har beslutat att tilldela Mia Phillipson, universitetslektor vid institutionen för medicinsk cellbiologi, årets Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare.

- Jag är väldigt glad och stolt över att över att tillhöra den skara forskare som belönats med det här priset, säger Mia Phillipson.

Mia Phillipsons forskning inbegriper sofistikerade mikroskopiska metoder som visar hur vita blodkroppars rörelser och funktion regleras både under normala och sjukdomsliknande förhållanden. Resultaten kan också förväntas få betydelse för utveckling av nya behandlingar vid diverse sjukdomar som till exempel cancer och diabetes.

- Mia Phillipson är en mycket värdig och välförtjänt mottagare av Eric K. Fernströms pris. Utöver att vara en idérik forskare har hon också på kort tid kunna bygga upp en stark forskargrupp som förfogar över och tillämpar ett flertal avancerade experimentella tekniker. Jag gläder mig också mycket över att Mia Phillipson från och med den första juli blir professor i fysiologi vid den medicinska fakulteten och att vi kan se fram emot en fortsatt framgångsrik verksamhet vid vårt universitet, säger Stellan Sandler, dekanus vid medicinska fakulteten och ordförande i priskommittén.

Om priset: Mottagaren av Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare detta år ska vara född 1970 eller senare och vara verksam vid en svensk medicinsk fakultet. Prissumman är på 100 000 kronor och får inte delas.

Läs mer om Mia Phillipsons forskning.
Läs mer om Eric K. Fernström och Fernströmspriserna.

Kontakt:
Mia Phillipson, tel: 018-471 4419, 070-345 50 72, e-post: Mia.Phillipson@mcb.uu.se
Stellan Sandler, tel: 018-471 4430, e-post: Stellan.Sandler@mcb.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Mia Phillipson tilldelas 2014 års Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare. Hon får priset för sin nyskapande och avancerade forskning som syftar till att förstå de vita blodkropparnas normala funktioner för bibehållen hälsa, samt hur de bidrar till olika tillstånd som till exempel cancer, diabetes och transplantationer.

Läs vidare »
Media-no-image

Hjärnforskare och vulkanforskare får årets Oscarspris

Pressmeddelanden   •   2014-06-26 07:20 CEST

Uppsala universitets Oscarspris till yngre forskare har tilldelats F.D. Christian Benedict, institutionen för neurovetenskap, och F.D. Steffi Burchardt, institutionen för geovetenskaper.

Oscarspriset tilldelas varje år yngre forskare vid Uppsala universitet, som "genom vetenskaplig skrift gjort sig mest välförtjänt och inger de bästa förhoppningar om fortsatt vetenskaplig författarverksamhet vid universitetet". Priset utgörs av avkastningen av Oscar II:s jubelfestdonation och kan delas mellan två lika förtjänta.

Mottagarna utses av universitetets styrelse, konsistoriet, på förslag av en kommitté bestående av fakultetsdekanerna. Priset delas ut vid vinterpromotionen i januari.

Christian Benedict, institutionen för neurovetenskaper, disputerade i Lübeck 2008 och kom till Uppsala universitet 2010 för postdoktorala studier. Han har fått ett antal prestigefyllda utmärkelser inom neurobiologi samt stora externa forskningsanslag. Forskningen rör sömnrubbningar och hur dessa kan påverka vår tankeförmåga och leda till störningar i ämnesomsättningen. Vidare har han funnit en genetisk koppling till vissa varianter av arvsanlag, vilket kan ha betydelse för negativa hälsoeffekter i samband med skiftarbete.

Läs mer om Benedicts forskning:
”Fetmagenen” FTO kopplad till förändrad hormonbalans som får oss att äta mer

Håll dig borta från buffén om du inte motionerat tillräckligt

Aktiv livsstil hos äldre håller deras hjärnor igång

Steffi Burchardt, institutionen för geovetenskaper, disputerade vid universitetet i Göttingen 2009 och kom till Uppsala universitet som portdoktoral forskare samma år. Sedan 2012 är hon lektor i strukturgeologi vid institutionen och hon forskar inom det nya och framväxande området vulkantektonik. Genom att kombinera flera innovativa metoder får hon en inblick i de rörelserna mellan de tektoniska plattor som finns i vulkaner. Hennes framgångrika arbeten publiceras både i geovetenskapliga tidskrifter och i välrenommerade tvärvetenskapliga tidskrifter.

Läs mer om Burchardts forskning:
Ny teknik ger ny överraskande information om välkänd vulkan.

Vulkanens inre berätta om jordskorpans uppbyggnad.

För mer information, kontakta:
Steffi Burchardt, tel: 072-200 33 20, e-post: Steffi.Burchardt@geo.uu.se
Christian Benedict, tel: 073-614 53 28, e-post: christian.benedict@neuro.uu.se


Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Uppsala universitets Oscarspris till yngre forskare har tilldelats F.D. Christian Benedict, institutionen för neurovetenskap, och F.D. Steffi Burchardt, institutionen för geovetenskaper.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 11 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • Lindldpbyuzhytmia.Kousffsjmar@uadm.udwdru.zwse
  • 018-471 1959
  • 070-425 08 64

  • Presskontakt
  • Kommunikatör UU Campus Gotland
  • Uppsala universitet - Campus Gotland övergripande
  • petra.lindberg@uadm.uu.se
  • 018-471 82 49

  • Presskontakt
  • Tf pressinformatör
  • Forskning, utbildning
  • gunilla.sthyr@uadm.uu.se
  • 018-471 16 01
  • 070-425 0056

  • Presskontakt
  • Tf pressinformatör
  • Forskning, utbildning
  • david.naylor@uadm.uu.se
  • 018-471 17 63

  • Presskontakt
  • Kommunikationsdirektör
  • Ledning, övergripande kommunikationsfrågor
  • pernilla.bjork@uadm.uu.se
  • 018-471 75 80
  • 070-291 15 24

Om Uppsala universitet

Forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. Besök oss på vår webbplats www.uu.se

Adress

  • Uppsala universitet
  • S:t Olofsgatan 10B, Box 256
  • 751 05 Uppsala
  • Sweden
  • Vår hemsida