Media-no-image

Genetiskt test visar vilka patienter som riskerar svåra biverkningar av medicin mot giftstruma

Pressmeddelanden   •   2016-05-04 07:05 CEST

Forskare och läkare vid Uppsala universitet har tillsammans med svenska och internationella samarbetspartners funnit genvarianter som förutsäger risk för en svår biverkan vid behandling av giftstruma. Resultaten publiceras i The Lancet Diabetes & Endocrinology.

Biverkningar av läkemedel är en vanlig anledning till att patienter vårdas på sjukhus. Några tidigare studier har visat att våra gener påverkar risken för vissa oväntade biverkningar och mycket talar för att det gäller flertalet svåra biverkningar. Detta studeras i projektet Swedegene som leds av Pär Hallberg och Mia Wadelius vid institutionen för medicinska vetenskaper, klinisk farmakologi vid Uppsala universitet, i samarbete med Läkemedelsverket, Karolinska institutet och ett stort antal internationella forskare och läkare. Målet är att utveckla tester för att förutsäga vilka patienter som löper hög risk att drabbas av biverkningar så de kan erbjudas annan behandling. På sikt kan detta leda till säkrare och mer individualiserad behandling.

- Vårt långsiktiga arbete har nu börjat bära frukt. Vi samlar systematiskt in prover från patienter med svåra biverkningar i Sverige och samarbetar med andra länder. Tack vare medverkan från patienter i Sverige, Spanien, Frankrike och Tyskland kan vi nu förutsäga risk för en svår biverkan, säger Pär Hallberg, överläkare och docent vid klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset samt initiativtagare till the European Drug Induced Agranulocytosis Consortium (EUDAC)*.

- En del patienter som behandlas med läkemedel mot giftstruma, exempelvis Thacapzol eller Tiotil, får en allvarlig brist på vita blodkroppar kallad agranulocytos och därmed ett sänkt immunförsvar. Vi har visat att vissa immungener ökar risken för agranulocytos 750 gånger hos européer. Detta öppnar möjligheten för att individualisera behandlingen med hjälp av gentest och på så vis undvika denna allvarliga biverkan, säger Mia Wadelius, överläkare och lektor vid klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet samt huvudförfattare till artikeln.

- Dessa fynd bekräftar värdet av arbetet med Swedegene som pågått sedan 2008. Vi har infrastrukturen och ambitionen att samla in många fler patienter som drabbats av andra biverkningar. Utöver den nya artikeln har vi redan flera andra lovande resultat som kommer att publiceras, säger Pär Hallberg.

För mer information kontakta Mia Wadelius, tel: 018-611 4945, e-post: Mia.Wadelius@medsci.uu.se eller Pär Hallberg, tel: 018-611 6103, e-post: Par.Hallberg@medsci.uu.se

Information om Swedegene och den publicerade studien finns på hemsidan www.swedegene.se. Swedegene kan kontaktas via email info@swedegene.se eller telefon 018-611 2930. Patienter kan där själva anmäla sitt intresse för att delta i studien. De flesta patienter rekryteras dock i samarbete med Läkemedelsverket via rapporter om biverkningar från sjukvården, eller genom direkta kontakter med sjukvårdsinrättningar.

*EUDAC är ett samarbete mellan Uppsala universitet, Läkemedelsverket och Karolinska institutet i Sverige samt bland annat Universitat Autònoma de Barcelona, Universidad de Valladolid, Universidad de Málaga, Hospital General de Catalunya och Consejo Superior de Investigaciones Científicas i Granada i Spanien, l'Université de Toulouse i Frankrike, Charité – Universitätsmedizin Berlin i Tyskland samt King’s College London i Storbritannien.

Referenser
Hallberg P, Eriksson N, Ibañez L, Bondon-Guitton E, Kreutz R, Carvajal A, Lucena M, Sancho Ponce E, Sainz Gill M, Douros A, Lapeyre-Mestre M, Montastruc JL, Ruiz-Nuñes J, Stephens CM, Martin J, Axelsson T, Yue QY, Magnusson PK, Wadelius M, on behalf of EuDAC. Genetic variants associated with antithyroid drug-induced agranulocytosis: a genome-wide association study in a European population. Lancet Diabetes Endocrinol. Epub 2016 May 3 2016.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Forskare och läkare vid Uppsala universitet har tillsammans med svenska och internationella samarbetspartners funnit genvarianter som förutsäger risk för en svår biverkan vid behandling av giftstruma. Resultaten publiceras i The Lancet Diabetes & Endocrinology.

Läs vidare »
Media-no-image

​”Godis för själen” är sällan religion

Pressmeddelanden   •   2016-05-03 08:17 CEST

Yoga, meditation och mindfulness. Så vill de stora kvinnotidningarna Amelia, Tara och M-magasin att kvinnor ska lösa sina stressrelaterade problem för att öka sitt välbefinnande, hitta sin identitet och livsstil. Yoga och meditation står för en fungerande vardagsandlighet som religion inte kan erbjuda. I en ny avhandling från Uppsala universitet analyseras vilken bild som tidningarna presenterar när det gäller kvinnors andlighet för hälsa och välbefinnande.

- Stress verkar vara det största hotet mot kvinnors välbefinnande i dag. Det finns många sätt att komma tillrätta med det, men det som dominerar i tidningarna är yoga och meditation. Det blir en universalmetod. Ibland får yoga och meditation även andliga dimensioner, men inte alltid, säger Anneli Winell, teologie doktor i religionssociologi.

I sin avhandling har hon gjort en innehållsanalys av fyra årgångar av Amelia Adamos tidningar Amelia, Tara och M-magasin. Hon har inte studerat hela tidningarna utan fokuserat på de avdelningar som inhyser tidningarnas må bra-diskurser, det vill säga tidningarnas samtal om hälsa och välbefinnande. Tidningarna är valda utifrån att de är ”systertidningar” som vill följa läsaren genom hela livet, från 25 årsålder och uppåt. Förutom analysen av innehållet har hon också haft en grupp informanter med 14 kvinnor i olika åldrar.

Både i tidningarna och hos kvinnorna i studien finns en föreställning om att kvinnor generellt sett är andligt intresserade. En del av intervjupersonerna säger sig ha en egen tro, men inte alla. Däremot är alla överens om att andliga frågor är jätteintressanta att diskutera. Det är också självklart att blanda praktiker som yoga och meditation med att gå i gudstjänst och att sjunga i kyrkokör.

- En av informanterna beskriver själv att hon har en tro, inte en religiös tro, men någon form av andlighet. Hon upplever en ”burenhet”, något som bär henne genom livet.

- Både i tidningarna och bland informanterna finns det en föreställning om att religiösa institutioner står för en formaliserad tro där man måste gå i kyrkan och ha en kollektiv tro. ”Jag kan inte tro på något som någon annan har definierat” som en informant sammanfattar det, säger Anneli Winell.

I avhandlingen har Anneli Winell med hjälp av olika teorier analyserat läsarnas och tidningarnas förståelse av religion och andlighet. Hon ser att tidningarna beskriver en individuell och självvald andlighet, där man kan plocka bitar från både icke-institutionell och institutionell religion. Det handlar ofta om en individuell, global och homogeniserad konsumtionsandlighet som domineras av praktiker som yoga och meditation.

Det är viktigt att notera tidningarnas feminisering av välbefinnande: kvinnor förväntas vara både andliga och medvetna om sin hälsa. Det är en kombination som tillhör en så kallad ”glossy-feminism” för kvinnlig frigörelse och ökad jämställdhet. Vad innebär det då att vardagsandlighet och välbefinnande beskrivs som kvinnliga behov eller egenskaper?

- Tidningarna utgår från en bild där kvinnor har huvudansvaret för hem, barn och familj. En traditionellt vårdande kvinnoroll används för att befria kvinnorna från densamma. Det gör det legitimt att ta hand om sig själv, att till exempel utöva yoga och gå på spa. För om kvinnan mår bra då orkar hon också ta itu med bristande jämställdhet.

Intresset för just den här studien väcktes när Anneli Winell själv passerade 50 och tillhörde målgruppen för M-magasin. Efter att ha arbetat som journalist i 25 år och sedan läst religionssociologi på Uppsala universitet började hon fundera på hur tidningen presenterade religion för sina läsare.

- M-magasin, liksom Amelia, och Tara beskriver till exempel kyrkan som en värdefull institution: Dop, bröllop och begravning vill många ha. Kyrkan är ett bra rum för stillhet och den kan erbjuda professionell själavård – som dessutom är gratis – vilket gärna konstateras. När man sedan kanske drabbas av en stor kris, när yoga och meditation inte hjälper, då vet man att kyrkan står där och att det finns hjälp att få, säger Anneli Winell.

Avhandlingen bidrar genom sitt teoretiska ramverk till en djupare förståelse av nutida religiös förändring, och till forskningen om mediernas betydelse för människors möte med religion.

Winell, Anneli (2016) "Godis för kropp och själ": Välbefinnande och vardagsandlighet i tre svenska kvinnotidningar

Kontakt:

Anneli Winell, teologie doktor, anneli.winell@teol.uu.se, mobil 070-671 18 25

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Yoga, meditation och mindfulness. Så vill de stora kvinnotidningarna Amelia, Tara och M-magasin att kvinnor ska lösa sina stressrelaterade problem för att bla öka sitt välbefinnande och hitta sin identitet. De står för en fungerande vardagsandlighet som religion inte kan erbjuda. I en ny avhandling inom religionssociologi från Uppsala universitet analyseras bilden som tidningarna presenterar.

Läs vidare »
Media-no-image

Tandhälsans utveckling under 30 år undersökt i ny avhandling

Pressmeddelanden   •   2016-05-03 08:05 CEST

I en ny avhandling från Uppsala universitet har Kristina Edman undersökt munhälsans utveckling över en 30 årsperiod. Resultaten visade att de två största tandsjukdomarna karies och parodontit (tandlossning) minskade fram till 2008. Därefter ökade individer med parodontit och den positiva utvecklingen för karies stannade av.

Den första studien, av fyra, som ingår i tandhygienisten Kristina Edmans doktorsavhandling utfördes 1983 och den senaste 2013. De undersökta individerna har valts ut slumpmässigt ur Dalarnas befolkningsregister.

Studierna visade en väsentlig förbättring av munstatus under 30-årsperioden. Vi behåller allt fler tänder högt upp i ålder och i och med detta minskar andelen individer som behöver avtagbara proteser. De två största tandsjukdomarna, karies (hål i tänderna) och parodontit (tandlossning) minskade mellan 1983 och 2008. Mellan 2008 och 2013 ökade dessvärre andelen individer med parodontit och kariesminskningen stannade av.

Rökning var den faktor som visade sig ha starkast samband med parodontit efter att hänsyn tagits till socioekonomiska faktorer (utbildningsnivå, ekonomi och civilstånd), tandvårdsvanor, antal tänder och ålder. Tandsten, som är en riskfaktor för parodontit, registrerades utifrån röntgenbilder och en kraftig ökning av tandsten sågs mellan 2003 och 2013. Individer med oregelbundna tandvårdsvanor, som hade begränsad ekonomi, var rökare, lågutbildade, ensamboende samt de som dagligen tog receptbelagd medicin hade en ökad risk för karies.

- Även om munhälsan har förbättras under denna 30-årsperiod så ser vi en försämring mellan 2008 och 2013 då det gäller främst tandlossning. Att minskningen i kariesförekomst stannat av bör också uppmärksammas för att för att se om det är ett tecken på att även kariesförekomsten är på väg att öka. En liten tendens till det finns bland de äldre. Vi vet också att de sociala klyftorna ökar i samhället och att jag i denna studie fann ett samband mellan lågt socioekonomiskt status och karies. Detta är inget vi inom tandvården ensamt kan lösa utan här bör beslutsfattare och politiker informeras om att det råder sociala skillnader även då det gäller tandvård, säger Kristina Edman.

Att få förebyggande tandvård, träffa samma behandlare som vid tidigare besök och information om tandvårdskostnad rapporterades som mindre viktigt 2013 jämfört med 2003 och 2008. En högre andel individer rapporterade 2013 att det var svårt att få tid för behandling. Vikten av att få regelbundna kallelser rapporterades av färre individer 2013 jämfört med 2008.

En tredjedel av de undersökta individerna rapporterade att de ibland upplevde påverkan på det dagliga livet som kunde relateras till munnen/tänderna. Vanligast var svårigheter med att äta och rengöra tänderna. Individer som gick till tandvården oregelbundet, uppgav ekonomiska begränsningar för tandvård, individer med mindre än 20 kvarvarande tänder och individer med karies eller bettfysiologiska besvär rapporterade i högre grad munhälsorelaterad påverkan på livskvaliteten.

- Resultaten i min avhandling grundar sig på epidemiologiska tvärsnittsstudier utförda var femte år, den senaste utförd 2013. Jag anser det av största vikt att dessa studier fortsätter dels på grund av de senare årens försämring men också då vi har en förändring i befolkningsstrukturen genom ett ökat antal nysvenskar som troligen inte har en bättre munhälsa. Dessutom lever vi längre och många behåller sina tänder livet ut vilket gör att strategier för hur tandvården ska organiseras bör ses över, säger Kristina Edman.

Urvalet av individer som ingår i studierna gjordes slumpmässigt från Dalarnas befolkningsregister. Studierna omfattade mellan 787 och 1158 individer som var mellan 35 och 85 år. Studierna utfördes 1983, 2003, 2008 och 2013 och bestod av en enkät och en klinisk och röntgenologisk undersökning.

För mer information kontakta Kristina Edman, institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet och Landstinget Dalarna, Telefon: 070-24 99 539 e-post: kristina.edman@surgsci.uu.se kristina.edman@ltdalarna.se

Ladda ner avhandlingen "Epidemiological studies of Oral Health, development and influencing factors in the county of Dalarna, Sweden 1983-2013" i fulltext.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

I en ny avhandling från Uppsala universitet har Kristina Edman undersökt munhälsans utveckling över en 30 årsperiod. Resultaten visade att de två största tandsjukdomarna karies och parodontit (tandlossning) minskade fram till 2008. Därefter ökade individer med parodontit och den positiva utvecklingen för karies stannade av.

Läs vidare »
Media-no-image

Uppsala kommun och Uppsala universitet i nytt konstsamarbete

Pressmeddelanden   •   2016-05-02 08:48 CEST

Uppsala konstmuseum har sedan 1996 visat utvalda verk ur universitetets stora konstskatt på ett av konstmuseets våningsplan. Nu vill Uppsala konstmuseum och Museum Gustavianum, som ansvarar för universitetets samling, hitta nya sätt att samarbeta kring konsten.

- Vi vill fortsätta att arbeta tillsammans med universitetets konstsamling i olika projekt och tillfälliga utställningar, säger konstmuseets chef Daniel Werkmäster.

Konstmuseets egen samling består huvudsakligen av nyare konst, medan universitetets samling till stor del utgörs av äldre måleri.

- Här kan vi komplettera varandra. Den äldre konsten kan ge perspektiv och väcka frågor när den möter moderna verk, säger universitetsantikvarie Mikael Ahlund, biträdande chef för Museum Gustavianum.

Förra året samarbetade Museum Gustavianum och Uppsala konstmuseum framgångsrikt bland annat i utställningen ”Suecia contemporare”. Daniel Werkmäster och Mikael Ahlund är överens om att denna typ av tematiska samarbeten kan skapa spännande möten där historien möter samtiden:

- Vi tror att tillfälliga utställningar med tydliga perspektiv och frågor gör det intressant för nya besökare att närma sig konst från olika epoker.

Det nya samarbetet innebär att avtalet från 1996 sägs upp och ersätts av tillfälliga och tematiska satsningar från sommaren 2017.

För mer information kontakta:

Mikael Ahlund, universitetsantikvarie, Museum Gustavianum. Uppsala universitets konstsamlingar, E-post: mikael.ahlund@gustavianum.uu.se, tel: 070-167 90 17

Daniel Werkmäster, museichef Uppsala konstmuseum, E-post: Daniel.Werkmaster@uppsala.se, tel: 018-727 24 79

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Uppsala konstmuseum har sedan 1996 visat utvalda verk ur universitetets stora konstskatt på ett av konstmuseets våningsplan. Nu vill Uppsala konstmuseum och Museum Gustavianum, som ansvarar för universitetets samling, hitta nya sätt att samarbeta kring konsten.

Läs vidare »
Vbttcadnemydsmox8jcc

Sill och strömming en guldgruva för genetiska studier av ekologisk anpassning

Pressmeddelanden   •   2016-05-02 07:06 CEST

En central fråga för hur nya arter och biologisk mångfald uppstår är hur olika arter anpassar sig genetiskt till olika livsbetingelser. I en ny studie, där DNA från 19 populationer av sill och strömming undersökts, visas att hundratals gener ligger bakom strömmingens anpassning till det bräckta vattnet i Östersjön, samt hur tidpunkten för leken regleras. Studien publiceras idag i eLife.

Media-no-image

​Vinnare och förlorare med kortare arbetstid

Pressmeddelanden   •   2016-04-26 09:16 CEST

Ska man jobba mer eller mindre? Vad är bra för mig och vad är bra för staten? Att få kortare arbetstid är något många vill ha. I en ny avhandling från Uppsala universitet görs en ekonomiskhistorisk analys av hur diskussionen kring arbetstidsförkortning har gått under 1900-talet.

– Jag har tittat på hur den har formulerats som en fråga. Det som är intressant är att det är en fråga som har rört på sig. Den har betytt många olika saker. Diskussionen om vad arbetstidsförkortning kostar och vem den är bra för har sett väldigt olika ut under olika perioder, säger Linn Spross, fil dr i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.

I avhandlingen Ett välfärdsstatligt dilemma har Linn Spross undersökt hur staten har sett på arbetstidsförkortningar under 1900-talet. Hon har granskat alla statliga utredningar under åren 1919-2002.

– Att det har gjorts så pass många utredningar visar att det är en fråga som staten har tyckt varit viktig. Alla utredningar har inte slutat med ett nytt lagförslag, men det har hela tiden funnits ett behov av att diskutera det och formulera det på en politisk nivå, säger Linn Spross.

Arbetstidsfrågan handlade till mitten av 1950-talet om det statliga ansvaret att skydda arbetarna från att bli utnyttjade sågs som en investering som kunde höja produktiviteten. Den kom sedan att formuleras som en fråga om ett konsumtionsval som arbetaren kunde göra. Mot slutet av 1900-talet kom flexibilitet att värderas högre än arbetstidsförkortning och reformen dödförklarades. Som titeln antyder har den oavsett vilken form den fått inneburit ett dilemma för välfärdsstaten:

– Fritiden har varit en del av välfärden, någonting som en stat bör ge sina medborgare för att ge dem tid som är annorlunda och frånkopplad arbetstiden. Men fritid har också varit ett hot mot arbetstiden och därmed ett hot mot välfärden: Om vi är mer lediga, hur ska vi då få ihop pengarna som samhället behöver? säger Linn Spross.

Frågan har förändrats och omformulerats över tid, vilket hänger ihop med föreställningar om maktförhållanden på arbetsmarknaden, föreställningar om ekonomi samt fritidens värde. Mycket forskning om välfärdsstaten utgår från välfärdsstaten uppgift att vara ett skyddsnät och se till att arbetslösa medborgare får arbete eller klarar sig ändå. Att istället undersöka spänningen mellan arbete och fritid, som i den här avhandlingen, visar på välfärdsstatens relation till arbete och det ekonomiska systemet. Mer fritid blir i detta sammanhang problematiskt.

– Man kan nog inte förvänta sig att arbetstidsförkortning är en fråga som välfärdsstaten kommer driva av sig själv. Om den ska leva vidare kommer det krävas starka påtryckningar från annat håll, säger Linn Spross.

Spross, Linn (2016): Ett välfärdsstatligt dilemma: Statens formuleringar av en arbetstidsfråga 1919–2002

Kontakt:

Linn Spross, linn.spross@ekhist.uu.se

telefon 018-471 12 30, 070-775 74 50

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Ska man jobba mer eller mindre? Vad är bra för mig och vad är bra för staten? Att få kortare arbetstid är något många vill ha. I en ny avhandling från Uppsala universitet görs en ekonomiskhistorisk analys av hur diskussionen kring arbetstidsförkortning har gått under 1900-talet.

Läs vidare »
Media-no-image

På ny mark får även namn anpassa sig

Pressmeddelanden   •   2016-04-22 07:00 CEST

Det unika ortnamnsmaterialet i den isländska Knýtlinga saga vittnar om språkkontakt mellan vender (västslaver) och skandinaver under vikingatid och tidig medeltid. Nordbor har lånat slaviska namn och anpassat dem till sitt språk med hjälp av olika strategier. Det visar en ny avhandling av Alexandra Petrulevich som disputerar vid Uppsala universitet den 14 maj.

Ortnamn är språkets äldsta fasta kvarlevor. De kan härstamma från brons- och järnåldern och är som regel bundna till de lokaliteter namnen syftar på. Ortnamnens form och ”synliga” innehåll förändras och fördunklas naturligtvis med tiden. Men det är möjligt att utforska även dessa fornminnen, och på så sätt få uppgifter om vem som har bott i området, vilket språk de talat och vad som troligen gav upphov till platsens namn. Ortnamn utgör därför utomordentligt bra källor för att spåra upp gammal, avbruten språkkontakt.

I sin avhandling har Alexandra Petrulevich undersökt unikt vendiskt (västslaviskt) ortnamnsmaterial som i många fall endast finns belagt i den isländska Knýtlinga saga. Detta ortnamnsmaterial har anknytning till Vendland, det vill säga dagens Holstein och Pommern i norra Tyskland och norra Polen. Undersökningen visar att hälften av de studerade namnen vittnar om språkkontakt mellan slaver och skandinaver på Östersjöns södra kust under vikingatid och tidig medeltid. Dessa ortnamn som är av slaviskt ursprung utsattes för olika anpassningsstrategier, då skandinaver integrerade namnen i sitt språk. Beståndsdelar i namnet Rostock som härstammar från slaviskans *Roztok med betydelsen ’stället där vattnet delar sig’ byttes till exempel ut mot likalydande motsvarigheter i fornisländskan, vilket gav Rauðstokkr med betydelsen ’röd stock’. Ett annat exempel på anpassning är namnet på staden Szczecin i norra Polen som översattes till fornisländskan som Burstaborg med betydelsen ’borstborg’.

De vendiska ortnamnen i Knýtlinga saga delar även sagans komplicerade historia. Det stora tidsgapet mellan nedskrivningen i mitten på 1200-talet och sagans bevarade eftermedeltida avskrifter är svårt att överbrygga. Handskrifterna uppvisar flera varierande former av de undersökta namnen. Det är viktigt att avgöra om dessa former kan ha varit i bruk på Östersjöns södra kust under 1100-talet eller om de endast är konstruktioner av de isländska skrivarna. De handskrifter av Knýtlinga saga som analyserats avslöjar alltså även vilka strategier isländska skrivare använde sig av för att handskas med mindre kända namn. Till exempel byttes *Dimin, ett namn av slaviskt ursprung som avser borgen Haus Demmin i Mecklenburg-Vorpommern, mot Dímun, ett namn känt från de färöiska öarna Stóra Dímun och Lítla Dímun.

Avhandlingens teoretiska ram omfattar klassificering av anpassningsstrategier och diskussion kring de faktorer som kan förklara varför människor väljer att anpassa lånade namn på ett visst sätt. Denna teoretiska diskussion kan hjälpa oss att även förstå de processer som lånade namn genomgår här i Sverige, som också är fullt med ortnamn av icke-nordiskt ursprung. Sådana ortnamn är våra främsta vittnen om tidig språkkontakt mellan svenskar eller snarare svenskarnas förfäder och andra folkgrupper, framför allt samer och finnar, och om utbredningen av dessa folkgrupper och deras språk. Många samiska och finska ortnamn har lånats in i svenskan i anpassad form, då man antingen bytt ut de samiska och finska språkljud som saknades i svenskan mot närliggande svenska ljud, eller översatt delar av eller hela ortnamn. Giebmegáisi blev på det sättet till Kebnekaise, Geavrovuohppi till Krokvik och Kieruna till Kiruna.

För mer information kontakta Alexandra Petrulevich, tel: 018-471 2901, 0735850418, e-post: alexandra.petrulevich@nordiska.uu.se

Avhandling: Ortnamnsanpassning som process. En undersökning av vendiska ortnamn och ortnamnsvarianter i Knýtlinga saga. Läs mer om disputationen och ladda ner avhandlingen här.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Det unika ortnamnsmaterialet i den isländska Knýtlinga saga vittnar om språkkontakt mellan vender (västslaver) och skandinaver under vikingatid och tidig medeltid. Nordbor har lånat slaviska namn och anpassat dem till sitt språk med hjälp av olika strategier. Det visar en ny avhandling av Alexandra Petrulevich som disputerar vid Uppsala universitet den 14 maj.

Läs vidare »
Cqxi8nhion34lqqr6kju

Nya rön om näbbens evolution hos Darwinfinkar

Pressmeddelanden   •   2016-04-21 20:00 CEST

En av de allra mest intressanta aspekterna av Darwinfinkarnas evolution är hur olika arter utvecklat olika sorters näbbar för att kunna utnyttja olika födoresurser på Galápagos. En grupp forskare från Uppsala universitet, SLU och Princeton University har nu identifierat en specifik gen som förklarar skillnader i näbbens storlek hos Darwinfinkar. Studien publiceras i Science.

Media-no-image

Svårt att påverka skolnedläggningar

Pressmeddelanden   •   2016-04-21 17:00 CEST

Att demonstrera och göra namninsamlingar för att protestera mot skolnedläggning hjälper sällan. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Störst chans att påverka beslutet har aktivister som använder lobbying eller som bor i välbärgade områden.

- Aktivister som vill påverka skolnedläggningar bör i första hand fokusera på lobbying och kontakta beslutsfattare direkt, eller om det är möjligt, kombinera lobbying med protester, säger Jonas Larsson Taghizadeh, forskare vid institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet.

I sin avhandling har han undersökt aktivismen i samband med skolnedläggningar i de 29 största kommunerna i landet (se bifogad tabell). Han redovisar hur många förslag på nedläggningar som har funnits och hur många som har genomförts. Han redovisar också på vilka sätt som protesterna har gått till; genom brev, protestlistor och namninsamlingar.

- Det är bara under speciella omständigheter som protestaktionerna påverkar beslutet: om det är viktiga väljargrupper som engagerar sig, om det är rörliga väljare det handlar om, eller – om Centerpartiet sitter i majoriteten och det är deras kärnväljare som berörs, säger Jonas Larsson Taghizadeh.

Det är större sannolikhet att en intressegrupp får behålla sin skola om de kan föreslå alternativa sparförslag eller komma med ny information om kapacitetsutnyttjandet i skolan och/eller ny information om uppgifter som saknas i kommunens ekonomiska beräkningar.

- I skolnedläggningsprocesser finns ofta en stor osäkerhet när det gäller befolkningsutveckling och ekonomiska kalkyler. Det skapar en möjlighet för medborgare att få beslutsfattarna att ändra uppfattning om hur de kan nå sina ekonomiska mål. Resultaten har viktiga implikationer för aktivister, säger Jonas Larsson Taghizadeh.

Enligt avhandlingen är aktivister i områden med många högutbildade föräldrar med tjänstemannayrken, bättre på att presentera ny information för politikerna. De lyckas därför oftare att påverka skolnedläggningar. Aktivister i bostadsområden med många utlandsfödda, i jämförelse, presenterar sällan sådan information.

- Det här visar på ett stort problem för de som fattar beslutet. Enligt demokratiska principer bör alla medborgare ha samma möjlighet att delta i och påverka politiken, oavsett politiska resurser. Men det svenska politiska systemet på lokal nivå tycks bygga på ett politiskt språk och ett sätt att argumentera som skapar genvägar för resursstarka medborgare att påverka, säger Jonas Larsson Taghizadeh.

Avhandlingens slutsats är att beslutsfattare i högre grad bör närma sig resurssvaga medborgare och även lyssna på mindre viktiga väljargrupper. I förlängningen leder det till en mer jämlik process och till att ett större spektrum av perspektiv kommer med i planeringen.

Larsson Taghizadeh, Jonas (2016) Power from Below?: The Impact of Protests and Lobbying on School Closures in Sweden

Kontakt:

Jonas Larsson Taghizadeh, forskare vid institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) vid Uppsala universitet

jonas.larsson@statsvet.uu.se

Mobil: 076-809 70 14        

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Att demonstrera och göra namninsamlingar för att protestera mot skolnedläggning hjälper sällan. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Störst chans att påverka beslutet har aktivister som använder lobbying eller som bor i välbärgade områden. Aktivister som vill påverka skolnedläggningar bör i första hand fokusera på lobbying och kontakta beslutsfattare direkt, säger forskaren.

Läs vidare »
Media-no-image

Universitetet tar över Studenthälsans hälsovårdsmottagning

Pressmeddelanden   •   2016-04-21 14:35 CEST

Vid dagens möte med konsistoriet (universitetets styrelse) beslutades att den hälsovårdsmottagning som idag drivs av Studenthälsan i Uppsala ska införlivas i universitetet. Konsistoriet beslutade också om ett program för samverkan.

Uppsala universitet har enligt högskoleförordningen ansvar för att studenterna har tillgång till förebyggande hälsovård för att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa. Hittills har universitetet haft ett avtal med Studenthälsan i Uppsala om sådan vård.

Konsistoriet har idag beslutat att universitetet ska inrätta en hälsovårdsmottagning för studenter och erbjuda Studenthälsan i Uppsala att överta dess mottagningsverksamhet. Studenternas synpunkter och önskemål kommer att tas tillvara genom en referensgrupp. Efter övertagandet kommer besöken att vara kostnadsfria.

Universitetet vill även bedriva motionsverksamhet för studenter i egen regi men för att detta ska vara möjligt måste universitetet kunna ta betalt för träningskort. Universitetet har därför ansökt om ett så kallat avgiftsbemyndigande från utbildningsdepartementet. Något beslut har ännu inte fattats.

- Att må bra är viktigt när man studerar och studenthälsan är en viktig verksamhet för universitetet, det gäller både hälsovården och den mer förebyggande motionsverksamheten. Vi vill nu ta ansvar för helheten. Därför har vi ansökt om ett avgiftsbemyndigande för motionsverksamheten hos utbildningsdepartementet, säger rektor Eva Åkesson

Vid mötet fattades även beslut om ett nytt universitetsgemensamt program för samverkan. Programmet handlar i första hand om universitets organiserade samverkan med företag, organisationer, myndigheter och andra samhällsinstitutioner och syftet med programmet är stimulera, stärka och utveckla universitetets samverkan med det omgivande samhället. Det ska också komplettera det samverkansarbete som äger rum på fakultets- och områdesnivå. Programmet pekar bland annat ut ett antal områden där det finns mycket att vinna på att universitetets olika delar arbetar tillsammans med samverkan. Till exempel gäller det skapandet och utvecklandet av strategiska partnerskap och stimulering och stöd till samverkansinitiativ.

- Det nya programmet understryker att samverkan med det omgivande samhället skall vara en integrerad del av forskningen och utbildningen vid Uppsala universitet och att syfte med samverkan är ömsesidig nytta, säger prorektor Anders Malmberg.

För frågor, kontakta ledningen via kommunikationsdirektör Pernilla Björk, mobil: 070-291 15 07, pernilla.bjork@uadm.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Vid dagens möte med konsistoriet (universitetets styrelse) beslutades att den hälsovårdsmottagning som idag drivs av Studenthälsan i Uppsala ska införlivas i universitetet. Konsistoriet beslutade också om ett program för samverkan.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 6 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Kontorstid alla dagar
  • 070-167 92 96

  • Presskontakt
  • pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • Liecwundvpxua.zvKoffmar@gwuadm.uaqihu.se
  • 018-471 1959
  • 070-425 08 64

  • Presskontakt
  • Pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • elin.backstrom@uadm.uu.se
  • 018-471 17 06
  • 070-425 09 83

  • Presskontakt
  • Kommunikatör UU Campus Gotland
  • Uppsala universitet - Campus Gotland övergripande
  • petra.lindberg@uadm.uu.se
  • 018-471 82 49

Om Uppsala universitet

Forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. Besök oss på vår webbplats www.uu.se

Adress

  • Uppsala universitet
  • S:t Olofsgatan 10B, Box 256
  • 751 05 Uppsala
  • Sweden
  • Vår hemsida