DNA-analys visar att lavar är mer komplexa än man tidigare trott

Pressmeddelanden   •   Jan 18, 2019 15:00 CET

En lav består av svampar och alger som lever tillsammans i en så kallad symbios. Nu kan forskare från Uppsala universitet visa att det inte bara förekommer två svampar i varglav – utan tre. Den tredje, Tremella, uppträder i en tidigare okänd jästform. Dessutom visar forskarna att denna tredje svamp återfinns i direkt kontakt med algen, en omständighet som tyder på att den är aktiv i symbiosen.

Känslor inom rättsväsendet behöver erkännas

Pressmeddelanden   •   Jan 18, 2019 14:15 CET

Det är viktigt att inse att anställda inom rättsväsendet, exempelvis åklagare och domare, påverkas av sina känslor i arbetet. Genom att tala öppet om det får man bättre möjligheter till reflektion och att hantera känslorna på ett medvetet och professionellt sätt. Det visar ny forskning från Uppsala universitet och Göteborgs universitet som nyligen publicerats i bokform.

​Begränsad beslutsrätt om patientens vård kan vara bra

Pressmeddelanden   •   Jan 14, 2019 07:02 CET

I Sverige har vårdpersonal begränsad rätt att ge somatisk vård till en person som inte vill ha hjälp. Det är inte tillåtet ens om patienten på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar saknar förmågan att förstå vad behandlingen skulle kunna innebära. En anledning är att det inte ska vara upp till vårdpersonalen att bestämma om en patient är tillförlitlig eller inte.

​Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Pressmeddelanden   •   Jan 08, 2019 13:40 CET

Många av de ungdomar som har drag av antisociala beteenden har även utagerande beteendeproblem. Den gruppen skiljer sig från de ungdomar som har endast ett av problemen. För att ungdomarna ska behandlas på bästa sätt är det viktigt att vården klargör till vilken grupp som patienten hör. Det visar ny forskning från Uppsala Barn- och Babylab som publiceras i Journal of Abnormal Child Psychology.

Migrantarbetarna som får många småjordbruk i Bolivia att gå runt

Pressmeddelanden   •   Jan 08, 2019 13:05 CET

När pengarna som skickas hem blivit en del av den hemmavarande familjens försörjningsstrategi finns en risk att den enskilda migranten inte längre kan fatta sina egna migrationsbeslut. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att transnationell arbetskraftsmigration är en viktig försörjningskälla för många jordbrukarhushåll med låg inkomst i Bolivia. I avhandlingen har Johanna Jokinen bland annat undersökt hur hushållsmedlemmars fokus på det ekonomiska utfallet påverkar hur migranterna mår.

- Resultaten belyser den dubbla naturen av migranters sociala nätverk av familjemedlemmar och vänner. Dessa nätverk kan uppmuntra till migration och bidra till att upprätthålla migrantlivet i förhållanden som inte är idealiska för migrantens subjektiva välbefinnande. I sådana fall kan sociala nätverk snarast fungera som negativt socialt kapital. Frågan är om denna typ av arbetsmigration kan betraktas som helt frivillig, säger Johanna Jokinen, doktorand vid kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet.

Vill det sig illa kan de hemmavarande hushållsmedlemmarnas primära fokus på migrationens ekonomiska utfall göra migranterna mer benägna att stå ut med suspekta och farliga arbets- och levnadsvillkor utomlands i stället för att återvända.

Med flera olika metoder har Johanna Jokinen analyserat erfarenheter av migration med fokus på objektivt- och subjektivt välbefinnande och ändrade tekniker av jordbruksproduktion. Hennes avhandling belyser mångfasetterade konsekvenser av transnationell arbetsmigration för individuella migranter och deras hushållsmedlemmar på migranternas ursprungsplats i staden Cochabamba och dess närliggande jordbrukssamhällen i Bolivia.

Trots den snabba urbaniseringen finns en stark tradition av småjordbruk i Bolivia. Lönsamheten inom jordbruket har minskat och svårigheterna att hitta försörjning inom landet gör att många söker arbetsmöjligheter utomlands som ett sätt att diversifiera sina hushålls inkomstkällor. Sedan början på 2000-talet har internationell migration från Bolivia ökat avsevärt. Dessa nya migrationsflöden består huvudsakligen av lågutbildade och allt oftare kvinnliga migranter. För det mesta behåller de bolivianska migranterna sina familjeband över landsgränser. Som transnationella migranter flyttar de fram och tillbaka i cirkulära rörelsemönster och skickar pengar hem (remitteringar). Planen är att senare återvända till hemlandet.

- Det är vanligt att jordbrukarhushåll i Cochabamba har försörjning som inte enbart bygger på inkomst från en plats utan från flera olika platser i Bolivia och utomlands, vilket kallas för multilokal försörjningsstrategi, säger Johanna Jokinen.

Avhandlingen belyser vikten av att överväga och bedöma migranthushålls och migranters olika ekonomiska och icke-ekonomiska tillgångar i studier av konsekvenser av transnationell arbetskraftsmigration i socioekonomiskt marginella miljöer. Den visar även att transnationell arbetskraftsmigration och remitteringar fungerar för att upprätthålla jordbrukslandskap med bevattningsinfrastruktur i stadsnära jordbruksområden. Dock är större investeringar i jordbruk sällan attraktiva på grund av det stigande värdet av stadsnära mark och eftersom hushåll i sådana områden har betydligt större försörjningsmöjligheter jämfört med rurala hushåll som är mer beroende av naturkapital.

Jokinen, J. C. 2018. Bolivian transnational livelihoods: Impacts of labour migration on wellbeing and farming in Cochabamba. Avhandlingen försvaras den 11 januari.

För mer information kontakta Johanna Jokinen, tel: 073-550 3573, e-post: johanna.jokinen@kultgeog.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

När pengarna som skickas hem blivit en del av den hemmavarande familjens försörjningsstrategi finns en risk att den enskilda migranten inte längre kan fatta sina egna migrationsbeslut. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att transnationell arbetskraftsmigration är en viktig försörjningskälla för många jordbrukarhushåll med låg inkomst i Bolivia.

Läs vidare »

Enkel metod räddar stressade leverceller för forskning

Pressmeddelanden   •   Jan 07, 2019 08:10 CET

Isolerade mänskliga leverceller är viktiga i både klinisk och pre-klinisk forskning, men kvaliteten på cellerna är ofta väldigt varierande. Forskare vid Uppsala universitet har nu konstruerat ett enkelt protokoll som gör att även celler av sämre kvalitet kan användas i laboratoriers cellkulturer. Resultaten presenteras i tidskriften Archives of Toxicology.

Hepatocyter är de celler i levern som är ansvariga för avgiftningen av blodet och utgör ungefär 80 procent av leverns volym. Dessa leverceller används ofta i laboratorieexperiment, till exempel när det handlar om läkemedelsupptag, metabolism eller toxicitet. Oftast har forskare dock inte tillgång till färska isolerade mänskliga leverceller eftersom de endast kan prepareras i högspecialiserade laboratorier. För att kunna ha dem till hands när de behövs använder forskarna djupfrysta celler. Tyvärr tar däggdjursceller ofta skada av att frysas och tinas.

- Stressen kopplad till att isoleras och frysas tär hårt på hepatocyterna och många av cellerna är alltför skadade för att kunna återhämta sig efter upptining. När alltför många celler är skadade blir de i stort sett oanvändbara i laboratoriet, säger Magnus Ölander doktorand i läkemedelsformuleringsgruppen vid Uppsala universitet som leds av professor Per Artursson. 

Forskargruppen använde toppmodern masspektrometri för att jämföra uttrycket i tusentals proteiner i skadade och friska leverceller. De fann att skadan involverade apoptos, en kontrollerad form av celldöd.

- I våra vidare analyser kunde vi se att de skadade cellerna oftast var i de tidigare stadierna av apoptos. Vi tänkte att om vi kunde hitta ett sätt att tillfälligt minska på stressen så kunde vi ge cellerna en chans att återhämta sig, säger Magnus Ölander.

Forskarna behandlade levercellerna med olika stressreducerande medel och upptäckte att skadan faktiskt kunde upphävas med hjälp av en specifik apoptos-hämmare. Baserat på denna upptäckt designade de ett enkelt återställningsprotokoll som förbättrar kvaliteten hos mänskliga leverceller av sämre kvalitet. Cellerna återfår sin funktionalitet när det kommer till läkemedelsupptag, metabolism och toxicitet och kan användas i de flesta applikationer. Det här är första gången som mänskliga hepatocyter ”räddats” från frysstadiet, vilkets tidigare ansetts som ett hopplöst företag.

- En annan ny aspekt är att hämmaren bara används under en kort tid efter tining och tas sedan bort från cellerna. Tack vare detta återfår cellerna sin känslighet för toxiska substanser som verkar genom apoptos. Vi tror att vårt protokoll kan öka tillgången på mänskliga hepatocyter av bra kvalitet dramatiskt, eftersom det finns gott om hepatocyter av sämre kvalitet nedfrusna på laboratorier över hela världen. Vår upptäckt kommer att ge forskningssamhället bättre tillgång till dessa viktiga celler. Det är möjligt att vårt protokoll går att använda också till andra frysta celltyper, men det återstår att undersöka, säger Magnus Ölander.

Ölander et al., A simple approach for restoration of differentiation and function in cryopreserved human hepatocytes, Archives of Toxicology, DOI: 10.1007/s00204-018-2375-9

För mer information kontakta:
Magnus Ölander, doktorand vid institutionen för farmaci, tel: 070 307 56 49, e-post: magnus.olander@farmaci.uu.se
Per Artursson, professor i läkemedelsformulering vid institutionen för farmaci, tel: 070-425 08 88 e-post: per.artursson@farmaci.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Isolerade mänskliga leverceller är viktiga i både klinisk och pre-klinisk forskning, men kvaliteten på cellerna är ofta väldigt varierande. Forskare vid Uppsala universitet har nu konstruerat ett enkelt protokoll som gör att även celler av sämre kvalitet kan användas i laboratoriers cellkulturer. Resultaten presenteras i tidskriften Archives of Toxicology.

Läs vidare »

Försämrad genetisk variation gör östliga gorillan ännu mer sårbar

Pressmeddelanden   •   Dec 27, 2018 17:00 CET

Den östliga låglandsgorillan har nyligen förlorat genetisk mångfald och har därmed minskade chanser att klara av framtida miljöförändringar. Det kan forskare från bland annat Naturhistoriska riksmuseet och Uppsala universitet se efter att ha jämfört arvsmassan hos nu levande djur med prover som samlades in för 100 år sedan. Resultaten publiceras i tidskriften Current Biology.

Vårt universum är en expanderande bubbla i en extra dimension

Pressmeddelanden   •   Dec 27, 2018 17:00 CET

Forskare vid Uppsala universitet har formulerat en ny modell för vårt universum som kan lösa gåtan med den mörka energin. Den nya artikeln, publicerad i Physical Review Letters, föreslår ett nytt sätt att konstruera ett universum med mörk energi där vårt universum rider på en expanderande bubbla i en extra dimension.

Många som får prostatacancer behöver inte opereras

Pressmeddelanden   •   Dec 12, 2018 23:00 CET

I övrigt friska män med allvarlig prostatacancer kan ha stor nytta av operation. Men många som fått en diagnos behöver inte opereras. Det är forskarnas slutsatser efter att under 29 år ha följt en stor grupp skandinaviska män med prostatacancer. Resultaten publiceras i The New England Journal of Medicine.

Forskningsresultaten som nu presenteras redogör för uppföljningen efter 29 år av den skandinaviska studien, Scandinavian Prostate Cancer Group - study number four (SPCG-4) som undersökt nyttan med operation vid prostatacancer. Studien omfattade 695 män som lottades mellan operation och endast symtomstyrd behandling.

Männen i studien diagnostiserades mellan 1989 och 1999 och endast ett fåtal (12 procent) var tidigt upptäckta med prostatacancerspecifikt antigen (PSA). Studien gjordes således under perioden alldeles innan PSA-testning började användas i stor omfattning i Skandinavien.

Efter 29 års uppföljning hade 80 procent av männen avlidit varav 32 procent till följd av prostatacancer. Det var 71 män i operationsgruppen som avled av prostatacancer jämfört med 110 i gruppen som endast fick symtomstyrd behandling. Studien visade att 12 procent av de som opererats räddats från att avlida i prostatacancer, att 19 procent hade en obotlig cancer medan majoriteten av männen avlidit av andra orsaker. Studien visade att de opererade männen levde i genomsnitt 2.9 år längre än männen som endast fick symtomstyrd behandling.

Studien visar att i övrigt friska män, med allvarlig prostatacancer begränsad till prostatakörteln kan ha stor nytta av operation. Samtidigt såg man också att många män trots en prostatacancerdiagnos aldrig under sin livstid fick ett allvarligt återfall eller avled av prostatacancer. Den rätta balansen mellan nyttan av operation å ena sidan och dess biverkningar å den andra är således kritisk att hitta för att behandlingen skall vara till bäst hjälp för män med prostatacancer.

Med hjälp av PSA diagnostiseras idag många män med prostatacancer som inte någonsin kommer utveckla allvarliga eller livshotande symptom. Jämfört med 1990-talet bör därför fler män med prostatacancer idag följas aktivt och behandlas endast vid tecken på allvarlig cancer.

För mer information kontakta Anna Bill-Axelsson, forskare vid Uppsala universitet och överläkare i urologi på Akademiska sjukhuset, e-post: anna.bill.axelson@surgsci.uu.se Mobiltelefon: 070-1679747

Pressbild på Anna Bill-Axelsson finns att tillgå via Akademiska sjukhusets pressrum.

Radical Prostatectomy or Watchful Waiting in Prostate Cancer — 29-Year Follow-up, N Engl J Med 2018;379:2319-29. DOI: 10.1056/NEJMoa1807801

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

I övrigt friska män med allvarlig prostatacancer kan ha stor nytta av operation. Men många som fått en diagnos behöver inte opereras. Det är forskarnas slutsatser efter att under 29 år ha följt en stor grupp skandinaviska män med prostatacancer. Resultaten publiceras i The New England Journal of Medicine.

Läs vidare »

Ny typ av glaskeramer kan ge bättre munhälsa

Pressmeddelanden   •   Dec 12, 2018 08:10 CET

Nu har forskare på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet tagit fram glaskeramer som är tre gånger starkare än de redan existerande. Detta öppnar upp för en bättre tandvård där patienterna får starkare tänder och slipper besöka sin tandläkare lika ofta.

Keramer är oorganiska och icke-metalliska material som utgör huvudgruppen av material. Exempel på keramer är cement, betong, tegel, kakel, glas och glasyr.

Nu har forskare på enheten för tillämpad materialvetenskap vid Ångström laboratoriet tagit fram en typ av glaskeramer som är tre gånger starkare än det som finns idag. Till färgen är det halvgenomskinligt medan det förra är vitt. Färgen kanske inte tycks spela någon roll i sammanhanget men kombinationen av just färgen och hållbarheten har visat sig vara särskilt lyckad kombination när det kommer till material som tandläkare använder för att laga våra tänder.

- Våra tänder är hårda och starka och har en fin färg och de behöver starka material för att behandlas. Dilemmat inom dagens tandvård är att starka material är vita till färgen (en vit färg som inte ser naturlig ut) och de material som är halvgenomskinliga är inte lika starka. Våra keramer är tre gånger starkare dagens och dessutom halvgenomskinliga till färgen. Det här innebär att man kan anpassa tandens färg till att likna patientens övriga tänder och resultatet blir att det ser naturligt ut. Materialet är tänkt att användas vid lagningar, till tänder som har gått sönder, bryggor och kronor, förklarar forskaren Wei Xia som tillsammans Håkan Engqvist och Le Fu leder forskargruppen.

Förhoppningen är att det nya materialet ska ge patienterna en bättre munhälsa och på lång sikt göra vården billigare då patienten inte behöver besöka sin tandläkare lika ofta.

Upptäckten har redan väckt uppmärksamhet och forskarna hoppas nu få ut sin forskning på marknaden. Planen är att använda glaskeramerna till områden som behöver starkt och halvgenomskinligt material, exempelvis olika typer av implantat.

Ultrastrong Translucent Glass Ceramic with Nanocrystalline, Biomimetic Structure, Nano Lett. 2018, 18, 11, 7146-7154

För mer information kontakta: Wei Xia, docent vid institutionen för teknikvetenskaper, Uppsala universitet, Telefon: 018-471 7961 Mobil: 073-7895686, Mejl: Wei.Xia@angstrom.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Nu har forskare på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet tagit fram glaskeramer som är tre gånger starkare än de redan existerande. Detta öppnar upp för en bättre tandvård där patienterna får starkare tänder och slipper besöka sin tandläkare lika ofta.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 8 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Kontorstid alla dagar
  • prxoesseskmronaztamektqb@uenadhum.kauuln.sbiesm
  • 070-167 92 96

  • Presskontakt
  • pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • Lielndrwa.crKoavffclmanjr@dkuajjdmcr.uzbu.susexn
  • 018-471 1959
  • 070-425 08 64

  • Presskontakt
  • Pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • elcginjm.blqacyaksdotrsgomgm@uhaadjmm.vouubl.slhehx
  • 018-471 17 06
  • 070-425 09 83

  • Presskontakt
  • Kommunikatör UU Campus Gotland
  • Uppsala universitet - Campus Gotland övergripande
  • pezjtrasa.piliwpndvbbefnrgwm@uzmaderm.fouuvs.svresd
  • 018-471 82 49

Om Uppsala universitet

Forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. Besök oss på vår webbplats www.uu.se

Adress

  • Uppsala universitet
  • S:t Olofsgatan 10B, Box 256
  • 751 05 Uppsala
  • Sweden
  • Vår hemsida