Media no image

Ny upptäckt ger hopp om framtida behandling av njursvikt hos cancerpatienter

Pressmeddelanden   •   Apr 25, 2017 09:26 CEST

Nedsatt njurfunktion drabbar mer än hälften av alla cancerpatienter och är direkt kopplad till försämrad överlevnad. Trots att det är en vanlig komplikation är det fortfarande inte helt klarlagt hur en tumör orsakar njurproblem och hur det kan förebyggas. En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att njurproblemen kan orsakas av en del av patientens eget immunförsvar som luras av tumören att aktiveras.

En ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Oncoimmunology, har nu visat att en celltyp i blodet, neutrofiler, orsakar njursvikt i möss med cancer och att dessa neutrofiler är en lovande måltavla för framtida behandlingar av njurskada i individer med cancer. Neutrofiler fyller en viktig funktion i kroppen då de utgör en del av kroppens immunförsvar och skyddar oss mot infektioner. En tumör kan dock lura neutrofilerna att aktiveras också i avsaknad av en infektion. Istället för att göra nytta bidrar de då till sjukdomsförloppet och har en skadande effekt.

- Vi har tidigare visat att neutrofiler bildar så kallade NETs, neutrophil extracellular traps, i kärlen hos möss med cancer, och att detta orsakar försämrat blodflöde och inflammation i organ såsom njurar. Våra nya fynd visar nu att detta direkt leder till försämrad njurfunktion i möss med cancer, säger Anna-Karin Olsson, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet som lett studien.

Tecknen på njurskada överensstämmer väl med de fynd som gjorts hos cancerpatienter, och indikerar att NETs kan vara en orsak till njurskada också hos människor med cancer.

Resultaten visar att den nedsatta njurfunktionen hos möss med cancer inte är permanent utan kan återställas när NETs avlägsnas. Detta kan göras genom behandling med en hämmare som riktar sig mot peptidyl arginine deiminidase 4 (PAD4) – ett enzym som krävs för att neutrofiler ska kunna bilda NETs. Enzymhämmaren, GSK484, har tidigare använts för att hämma NET-bildning i neutrofiler från både mus och människa i provrör, men denna nya studie är den första som visar att hämmaren har potential som behandling mot njurskador hos möss med cancer.

- Vi tror att dessa fynd kan leda till nya behandlingsmöjligheter för att motverka njurskador och därmed förbättra överlevnaden hos cancerpatienter, säger Jessica Cedervall, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet.

För mer information kontakta:
Jessica Cedervall: jessica.cedervall@imbim.uu.se, 018-471 4933
Anna-Karin Olsson: anna-karin.olsson@imbim.uu.se, 018-471 4399

Pharmacological targeting of peptidylarginine deiminase 4 prevents cancer-associated kidney injury in mice, Oncoimmunology, DOI: 10.1080/2162402X.2017.1320009

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Läs vidare »
Bt67ox0ti6cpwhkbtylw

Ny forskning kan ge säkrare höftoperationer

Pressmeddelanden   •   Apr 25, 2017 08:10 CEST

​Att få en ny höftled inopererad innebär vissa risker och ett litet antal patienter riskerar att dö. Men vilka är de? En ny avhandling från Uppsala universitet visar hur man på ett träffsäkert sätt kan avgöra detta.

N4eiecmwqcespl8pui96

Årets Skytteanska pris tilldelas professor Amartya Sen

Pressmeddelanden   •   Apr 20, 2017 08:50 CEST

2017 års Skytteanska pris för enastående bidrag till statskunskapen tilldelas Amartya Sen, Thomas W. Lamont Professor vid Harvard University.

Dslgukw8ymosg7xu16uw

​Ungdomar förväntar sig en miljökollaps

Pressmeddelanden   •   Apr 19, 2017 07:10 CEST

Ungdomar tror att vi är på väg mot en miljökollaps snarare än mot en hållbar värld. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att trots att gymnasieungdomar är medvetna om dagens miljöfrågor tycker de att det är svårt, eller omöjligt att göra något för att undvika en miljökollaps. Istället refererar en del av dem till framtiden genom att likna den vid historierna om Hungerspelen.

Media no image

Livspusslet på atomnivå – hur ett enzym kan lära sig växla mellan två funktioner

Pressmeddelanden   •   Apr 18, 2017 07:00 CEST

Det krävs bara ett fåtal mutationer av en enzymgen, för att enzymet ska få en helt ny funktion. Det visar en ny studie som letts av forskare vid Uppsala Universitet tillsammans med kollegor vid Linköpings Universitet och Otago University i Nya Zeeland och som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

I studien har forskarna studerat de specifika förändringar som sker i ett protein när det utvecklas från sin ursprungliga funktion till att utföra en ny enzymatisk funktion, eller till att kunna kombinera de båda. De nya proteinerna som studerats i det aktuella arbetet evolverades fram i tidigare studier (PNAS 2007, Science 2012) där bakterier var beroende av den nya funktionen för att kunna växa. Proteiner delades i tre grupper efter de olika funktionerna. Samtliga renades från bakterier och studerades med avseende på sin struktur på atomnivå (röntgenkristallografi), sin dynamik (NMR), sin prestanda (kinetikmätningar) och sin koncentration i cellen (masspektrometri).

- Vår studie visar att den nya funktionen hos enzymet HisA utvecklades genom att de rörliga delar av enzymet som måste öppnas och stängas på ett specifikt sätt kring substratet, nu istället stängdes på ett annat sätt kring ett annat substrat. Enzymvarianter som kunde utföra två funktioner i cellen var mer rörliga, så de två substraten kunde tävla om enzymets ”uppmärksamhet” och utnyttja de två olika varianterna av stängt enzym för att omvandlas till produkt, säger Maria Selmer, professor vid Uppsala universitet och en av studiens huvudansvariga.

Enzymer kunde också förlora den ursprungliga aktiviteten genom förändringar som gjorde enzymet mindre rörligt eller bara tillät det nya, mindre, substratet att binda.

- Den här typen av proteinstruktur (så kallad ”(βα)8-tunna”) är en av de vanligaste hos enzymer. Våra resultat ger exempel på hur nya funktioner kan utvecklas med relativt små förändringar, säger Annika Söderholm, doktorand vid Uppsala universitet och medförfattare av studien.

Den aktuella studien från atom- till cellnivå är en av de mest detaljerade analyser som gjorts av ett enzym som utvecklats till att ha en ny funktion och den har gett oss många nya och oväntade insikter. Till exempel verkar de studerade enzymerna ha en ”överkapacitet” så att enzymets aktivitet är högre än det behöver vara för att bakteriecellerna ska kunna växa med normal hastighet.

- Det är anmärkningsvärt att så många olika typer av mutationer kan leda till en ny effektiv funktion. Det betyder också att vi just nu har mycket svårt att förutsäga vilken potential ett existerande enzym med en viss funktion har att utveckla en ny aktivitet, säger Dan I. Andersson, professor vid Uppsala universitet som också arbetat med studien.

Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet.

Newton M. et al., "Structural and functional innovations in the real-time evolution of new (βα)8 barrel enzymes", PNAS, 17 april 2017, DOI10.1073/pnas.1618552114 

För mer information

Maria Selmer, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, maria.selmer@icm.uu.se, 018-471 4177

Dan I. Andersson, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, dan.andersson@imbim.uu.se; 018-471 4175, 070-1679077 

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Det krävs bara ett fåtal mutationer av en enzymgen, för att enzymet ska få en helt ny funktion. Det visar en ny studie som letts av forskare vid Uppsala Universitet tillsammans med kollegor vid Linköpings Universitet och Otago University i Nya Zeeland och som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Läs vidare »
Guv2ebyqh9ij2jhh9o6n

Nyupptäckt ”kusin” ändrar bilden av dinosauriernas släktträd

Pressmeddelanden   •   Apr 12, 2017 19:00 CEST

En ny sorts härskarödla, som nu beskrivs vetenskapligt för första gången, visar att vissa egenskaper man tidigare trott var typiska för dinosaurier egentligen utvecklades mycket tidigare. Möt Teleocrater rhadinus – den äldsta arten på den gren av härskarödlor som utvecklades till bland annat fåglar och dinosaurier.

Yypemgjklmj2sq1jlbwn

​David Harvey föreläser i Uppsala

Pressmeddelanden   •   Apr 10, 2017 08:47 CEST

Professor David Harvey, vid the Graduate Center of the City University of New York, som är världskänd för sin forskning om urbanitet och kapitalismens historiska och geografiska utveckling, håller en öppen föreläsning i Uppsala den 20 april.

Jjo59b66jverduxc4taa

Ny forskning förklarar hur vissa höns får randiga fjädrar

Pressmeddelanden   •   Apr 08, 2017 08:00 CEST

Fåglar visar upp en otrolig biologisk mångfald vad det gäller fjäderdräktens mönster och färger. Men hur uppstår dessa fascinerande mönster? I en ny studie som publicerats i PLOS Genetics visar svenska och franska forskare att det krävs två oberoende mutationer för att förklara uppkomsten av gökfärg (svart- och vitrandiga fjädrar) hos höns.

Media no image

Mördarbinas gener är nyckeln till deras framgång

Pressmeddelanden   •   Apr 05, 2017 11:36 CEST

Mördarbin är hybrider mellan afrikanska och europeiska bin. De är lättretade och aggressiva och sprider sig snabbt eftersom de konkurrerar ut andra honungsbin i biodlingar. I en ny studie har forskare från Uppsala universitet kartlagt mördarbinas gener och i dessa hittat möjliga förklaringar till deras framgångar.

1956 släpptes ett fåtal honungsbin från Afrika av misstag ut i Brasilien. Följderna blev en biologisk invasion av oöverträffad omfattning. De förrymda bina blandade sig med lokala honungsbin och spred sig snabbt över stora delar av södra och norra Amerika. De nya hybridbina kallas afrikaniserade bin, men på grund av sitt extremt aggressiva beteende går de även under benämningen ”mördarbin”. Afrikaniserade bin orsakar problem för biodlare och utgör också ett allvarligt hot mot människors hälsa.

De afrikanska binas precisa genetiska sammansättning och orsaken till deras stora framgångar är ännu inte kända. I en ny studie har forskaren Matthew Webster och hans forskargrupp vid Uppsala universitet, tillsammans med kollegor i Storbritannien och Brasilien, undersökt dessa frågor genom att sekvensera arvmassan hos 32 afrikaniserade bin. De har sedan jämfört denna med arvsmassan från honungsbin som de samlat in från olika platser runt om i världen i tidigare studier. Detta har gjort det möjligt för forskarna att rekonstruera de afrikaniserade binas evolutionära historia och identifiera gener som varit viktiga för deras anpassningsförmåga och utbredning.

En region i arvsmassan stod ut särskilt i studien. Trots att den största delen av de afrikaniserade binas arvsmassa liknar det hos bin från Afrika så var just denna region mer lik den hos bin från Europa, som fanns på plats i Brasilien innan de afrikaniserade bina började spridas. Det här visar, menar forskarna, att den europeiska varianten av denna del av arvsmassan ger de afrikaniserade bina fördelar. Tidigare studier har kopplat generna i denna del av genomet till storleken på binas äggstockar och strategier för att söka föda, vilket indikerar att dessa egenskaper har varit viktiga för de afrikaniserade binas framgång.

Studien lyfter fram hur hybridisering mellan olika populationer som leder till en mix av genetisk variation är en viktig process under evolutionen. Hybridisering skapar nya kombinationer av genetiska varianter som det naturliga urvalet sedan har att spela med. Denna process verkar ha varit en viktig faktor i de afrikaniserade binas anpassning.


För mer information kontakta Matthew Webster, universitetslektor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala University, tel: 018 471 4391, e-post: matthew.webster@imbim.uu.se

Webster et al. (2017) Genome-wide analysis of admixture and adaptation in the Africanized honeybee, Molecular Ecology, DOI: 10.1111/mec.14122

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Mördarbin är hybrider mellan afrikanska och europeiska bin. De är lättretade och aggressiva och sprider sig snabbt eftersom de konkurrerar ut andra honungsbin i biodlingar. I en ny studie har forskare från Uppsala universitet kartlagt mördarbinas gener och i dessa hittat möjliga förklaringar till deras framgångar.

Läs vidare »
Xdlyjiynks8mcb6aiutm

Genetiska faktorer har stor betydelse för vilken tid på året sillen leker

Pressmeddelanden   •   Apr 04, 2017 14:16 CEST

Det är viktigt för olika arter att föröka sig då avkomman har störst chans att överleva. En ny studie, där DNA från 25 populationer av sill från både västra och östra Atlanten undersökts, visar att genetiska faktorer har stor betydelse för när leken sker. I hög utsträckning är det samma genvarianter på båda sidorna av Atlanten som förklarar om sillen leker på våren eller hösten.

Kontaktpersoner 6 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Kontorstid alla dagar
  • 070-167 92 96

  • Presskontakt
  • pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • Linda.dkKogkheotyeyohrkjeedwffcijgkhmar@uadm.uizomxnu.qjfvse
  • 018-471 1959
  • 070-425 08 64

  • Presskontakt
  • Pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • elin.backstrom@uadm.uu.se
  • 018-471 17 06
  • 070-425 09 83

  • Presskontakt
  • Kommunikatör UU Campus Gotland
  • Uppsala universitet - Campus Gotland övergripande
  • pevjtra.axhklindpzjfwblzzfuvyekxwdbenbicakuarg@uadlsvem.uu.se
  • 018-471 82 49

Om Uppsala universitet

Forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. Besök oss på vår webbplats www.uu.se

Adress

  • Uppsala universitet
  • S:t Olofsgatan 10B, Box 256
  • 751 05 Uppsala
  • Sweden
  • Vår hemsida