Media-no-image

Samma och lika rättigheter för personer med utvecklingsstörning?

Pressmeddelanden   •   2015-03-27 07:45 CET

Personer med utvecklingsstörning ska ha samma rättigheter och ha självbestämmanderätt på samma villkor som andra. Men hur fungerar detta konkret i rättsliga sammanhang? Det diskuterar jur. dr. Therése Fridström Montoya i en ny avhandling från Uppsala universitet.

Kan man ”leva som andra” genom en annan person? Med fokus på personer med utvecklingsstörning undersöker Therése Fridström Montoya den frågan i avhandlingen ”Leva som andra genom ställföreträdare – en rättslig och faktisk paradox”.

Under större delen av 1900-talet var personer med utvecklingsstörning hindrade från att gifta sig, och de tvångssteriliserades, omyndigförklarades och förvarades på institutioner. De räknades inte som likvärdiga människor. Idag gäller helt andra regler. Ingen kan omyndigförklaras, och enligt både svensk lag och internationella mänskliga rättigheter ska personer med utvecklingsstörning ha samma rättigheter och samma självbestämmanderätt som andra.

I avhandlingen framgår att det av två skäl inte är givet att personer med utvecklingsstörning kan få samma rättigheter eller ha självbestämmanderätt på samma villkor som andra.

Det ena skälet är att dessa personer ofta saknar kunskaper och förmåga att på egen hand göra sin röst hörd i rättsliga sammanhang. Det andra skälet är att deras möjligheter att företa ”rättshandlingar”, exempelvis att ansöka om en förmån eller att överklaga ett beslut till domstol, är begränsade på grund av krav på ”förmåga att rättshandla”. Endast den som kan ”kommunicera en förnuftig vilja” anses ha sådan förmåga.

På grund av dessa brister och krav blir personer med utvecklingsstörning ofta beroende av att företrädas av en god man eller förvaltare. Mekanismer i rätten som diskvalificerar vissa människor, på samma sätt som omyndigförklaringen gjorde, finns alltså fortfarande kvar. Det kan även sägas att det blir svårt att genom god man eller förvaltare garantera personer med utvecklingsstörning mänskliga rättigheter och självbestämmanderätt. Reglerna om hur gode mäns och förvaltares uppdrag ska utövas har nämligen inte förändrats märkbart sedan år 1924.

Avslutningsvis i avhandlingen diskuterar författaren den människosyn som avspeglas i rätten, och vilka effekter denna får för personer som avviker från den rättsliga idealbilden av människan. Mot bakgrund av att människan inom ramen för rättssystemet förutsätts vara fri, självbestämmande, rationell, förnuftig och viljestark, kan det diskuteras om målformuleringen om möjligheten för personer med utvecklingsstörning att leva som andra är ett uppnåeligt mål. Det kan även ifrågasättas om det är ett önskvärt mål.

För mer information kontakta: Therése Fridström Montoya, Tel: 070 – 624 85 92, E-post: therese.f.montoya@jur.uu.se

Avhandlingen försvarades den 20 mars 2015.

Leva som andra genom ställföreträdare – en rättslig och faktisk paradox, Iustus förlag, 2015. , 530 s.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Personer med utvecklingsstörning ska ha samma rättigheter och ha självbestämmanderätt på samma villkor som andra. Men hur fungerar detta konkret i rättsliga sammanhang? Det diskuterar jur. dr. Therése Fridström Montoya i en ny avhandling från Uppsala universitet.

Läs vidare »
Media-no-image

Rekrytering av toppforskare inom media- och kommunikationsvetenskap

Pressmeddelanden   •   2015-03-26 11:36 CET

Uppsala universitet rekryterar den internationellt ansedde media- och kommunikationsforskaren Nico Carpentier. Rekryteringen är ett led för universitetet att stärka sin forskning inom digitala medier och det nutida samhället.

- Det är här en viktig rekrytering inom ett område som har en mycket central position i vår samtid. Nico Carpentier kommer att medverka till vidareutveckling av både utbildning och forskning samt bidra med många betydelsefulla internationella kontakter, säger Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet.

Nico Carpentier är idag Docent vid Free University i Brussels och Lektor vid Charles University i Prag. Han forskar inom media och deltagande med särskilt fokus på konflikt, ideologi och makt. Han kommer att vara placerad på institutionen för informatik och media och ansvara för forskarutbildningen inom Medie- och kommunikationsvetenskap. Rekryteringen kommer att öka möjligheterna till tvärvetenskapliga utbildnings- och forskningsprojekt med andra lärosäten både i Sverige och internationellt.

- Vi ser genom den här rekryteringen fram mot att stärka såväl vårt internationella samarbete liksom vår forskningsprofil mot sociala medier och det nutida samhället. Nico Carpentier är en av de ledande medie- och kommunikationsforskarna i Europa och världen. Han står bakom framgångsrika forskningsnätverk såsom ECREA (European Communication Research and Education Association) och nu även IAMCR (International Association for Media and Communication Research) och det är stort att vi nu får honom till Uppsala universitet, säger Jakob Svensson, docent i media- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för informatik och media.

För mer information kontakta Jakob Svensson, e-post: jakob.svensson@im.uu.se mobil: 073-443 48 04.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Uppsala universitet rekryterar den internationellt ansedde media- och kommunikationsforskaren Nico Carpentier. Rekryteringen är ett led för universitetet att stärka sin forskning inom digitala medier och det nutida samhället.

Läs vidare »
Media-no-image

Uråldrig uppkomst av färgseende

Pressmeddelanden   •   2015-03-25 06:15 CET

I en ny avhandling från Uppsala universitet visar David Lagman att många av de gener som gör skillnad mellan tappar och stavar i ögat uppstod i de tidiga fördubblingarna av ryggradsdjurens arvsmassa.

För omkring 500 miljoner år sedan fördubblades hela arvsmassan hos ryggradsdjurens förfäder inte bara en utan två gånger. Detta innebar plötslig uppkomst av många extra genkopior som var fria att under evolutionär selektion utveckla nya funktioner. Många av dem kom att användas i nya celltyper eller vid skilda tidpunkter. För cirka 350 miljoner år sedan skedde ytterligare en fördubbling av arvsmassan i förfadern till alla äkta benfiskar. Dessa uråldriga händelser fick dramatiska konsekvenser för evolutionen av syn.

De celler i ögat som gör att vi kan se är tappar för färgseende och stavar för "mörkerseende". Tappar och stavar använder olika men besläktade proteiner för sin respons på ljus. I sin avhandling visar David Lagman att många av de gener som gör skillnad mellan tappar och stavar uppstod i de tidiga fördubblingarna av ryggradsdjurens arvsmassa.

- Nyckelkomponenter i ögat är de proteiner som fångar upp ljuset och startar svaret i tappar och stavar. De ursprungliga ryggradsdjuren hade hela fem ljusreceptorer varav fyra användes för färgseende. Två av dessa gick sedan förlorade i däggdjurens urmoder men finns fortfarande kvar i exempelvis fåglar och fiskar som därmed åtminstone i vissa avseenden har bättre färgseende än människan, säger David Lagman.

Även de komponenter i tappar och stavar som vidarebefordrar ljussignalen blev fler i de tidiga ryggradsdjurens arvsmassa. I de äkta benfiskarna uppstod sedan ytterligare genkopior. Dessa fiskars tappar och stavar har tack vare detta ännu fler komponenter än vi däggdjur.

Vidare har forskargruppen undersökt hur dessa extra genkopior förändrats under evolutionen i zebrafisk som är ett vanligt studieobjekt för både fysiologi och utvecklingsbiologi. Avhandlingen visar att syngener i zebrafisk används i samma celltyper som deras motsvarigheter hos däggdjur. Specialiseringen är således av mycket gammalt slag.

- Ett överraskande fynd var att vissa extra genkopior i zebrafisk används i olika delar av näthinnan. Några av dem finns även i tallkottkörteln som liknar ögat men framför allt reglerar dygnsrytmen. Vissa syngener visade sig ha varierande nivå under dygnet, alltså ytterligare en typ av specialisering som uppstått tack vare uppkomsten av extra genkopior. Så vi har upptäckt att kopiering av gener för hundratals miljoner år sedan har banat väg för flera olika typer av funktionella skillnader. Mycket av evolutionen kan alltså ske tack vare genkopiering följd av förändring, säger David Lagman

Avhandlingen visar också hur viktigt det är att undersöka användningen av gener. Denna kunskap gör det lättare att använda zebrafisk som modellorganism för att öka förståelsen av ögonens mekanismer även hos människa och leder till möjligheter att utveckla behandlingar mot sjukdomar som drabbar synen.

Avhandlingen Evolution of Vertebrate Vision by Means of Whole Genome Duplications : Zebrafish as a Model for Gene Specialisation försvarades den 20 mars 2015.
 

För mer information, kontakta, David Lagman, doktorand vid Institutionen för neurovetenskap, tel: 070-3949675, e-post: david.lagman@neuro.uu.se eller Cecilia Yates, informatör vid Institutionen för neurovetenskap, e-post: cecilia.yates@neuro.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

I en ny avhandling från Uppsala universitet visar David Lagman att många av de gener som gör skillnad mellan tappar och stavar i ögat uppstod i de tidiga fördubblingarna av ryggradsdjurens arvsmassa.

Läs vidare »
Vfcqxuah09474lbgpjjy

Ukrainsk familjepolitik stödjer en familj med mannen som ensamförsörjare

Pressmeddelanden   •   2015-03-24 07:40 CET

I Ukraina har befolkningen minskat i mycket högre grad än i Ryssland. Sociologen Katharina Wesolowski har under sitt avhandlingsarbete studerat kvinnors reproduktiva beteende och visar bland annat att en förändrad familjepolitik skulle kunna öka födelsetalen i länder med låga födelsetal. Den 17 april lägger hon fram sin avhandling som ger viktig kunskap i ämnet även för andra länder.

Media-no-image

Akademiska kapellet vill inspirera barn med klassisk musik

Pressmeddelanden   •   2015-03-23 10:48 CET

Akademiska kapellet gästspelar i Gottsunda den 28 mars med en promenadkonsert för hela familjen där Brahms första symfoni framförs.

Uppsala universitets symfoniorkester Kungliga Akademiska kapellet under ledning av Stefan Karpe besöker återigen Gottsunda och ger konsert i Gsunda Market. Konserten gör i samverkan med Mötesplats Treklangen i Gottsunda. Musiken som framförs är Johannes Brahms första symfoni. På konserten medverkar också skådespelaren Claes Åström.

– Brahms förespråkade absolut musik i förhållande till programmusik. Men det är svårt att inte få bilder när man lyssnar på musik, särskilt när det gäller Brahms. Vid konserten blir det en högst personlig association till Brahms första symfoni där förhoppningsvis publiken kan delta med egna associationer. Blunda, lyssna, se! säger Claes Åström.

Konserten repriseras samma kväll i Universitetsaulan.

Konsert lördag 28 mars
Promenadkonsert med Brahms
Recitatör: Claes Åström
Dirigent: Stefan Karpe
Kungliga Akademiska kapellet

Plats och tid:
Gsunda Market, Gottsunda centrum, Uppsala, kl. 13.00
Universitetsaulan, kl. 18.00

Fri entré

För mer information:
Emelie Gustafson, vik. projektadministratör Musicum, emelie.gustafson@musik.uu.se,
tel. 018-4711307
www.akademiskakapellet.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Akademiska kapellet gästspelar i Gottsunda den 28 mars med en promenadkonsert för hela familjen där Brahms första symfoni framförs.

Läs vidare »
Media-no-image

Elbilar och solel kan bidra till framtidens elnät

Pressmeddelanden   •   2015-03-23 10:22 CET

Elbilar och solel har blivit allt vanligare och de har en påverkan på det lokala elnätet. Variabiliteten i elkonsumtion och elproduktion ökar när man introducerar solel och elbilsladdning visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Modellerna som utvecklats i avhandlingen ligger till grund för elnätsberäkningar för framtidens elnät.

I sin avhandling har Joakim Munkhammar, doktorand inom forskargruppen Bebyggelsens energisystem vid Uppsala universitet, utvecklat matematiska modeller för att studera variabiliteten hos solelproduktion, hushållselanvändning och elbilsladdning. Även en fallstudie rörande elbilsladdningsdata från Solelia Greentech ABs solladdstationer samt en studie av potentialen för framtida scenarier för solelproduktion och elbilsladdning i Westminster, London, ingår.

- Kvantifiering av variabiliteten hos solelproduktion, hushållselkonsumtion och elbilsladdning är nödvändig för design och drift av framtidens elnät, säger Joakim Widén, forskningsledare vid forskargruppen bebyggelsens energisystem, Uppsala universitet.

Studierna visar att elbilsladdning bara till viss del sammanfaller med solelproduktionen för individuella laddstationer och solcellsystem men att den så kallade matchningen blir högre för utspridda system. 

- Elbilsbatteriet fungerar som ett mobilt batterilager för lagring av exempelvis solel. Men till skillnad från traditionella batterilager så används det utifrån körmönster och transporteras runt, vilket leder till att det inte går att matcha lasten mot solelen lika enkelt. Men däri ligger en utmaning, säger Joakim Munkhammar.

Modellerna som utvecklats i avhandlingen ligger till grund för elnätsberäkningar för framtidens elnät, något som initialt gjorts tillsammans med bland annat Sweco och STRI.

Avhandlingen Distributed Photovoltaics, Household Electricity Use and Electric Vehicle Charging: Mathematical Modeling and Case Studies försvaras den 27 mars.

För mer information kontakta Joakim Munkhammar, Telefon: 070-44 64 271, e-post: joakim.munkhammar@angstrom.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Elbilar och solel har blivit allt vanligare och de har en påverkan på det lokala elnätet. Variabiliteten i elkonsumtion och elproduktion ökar när man introducerar solel och elbilsladdning visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Modellerna som utvecklats i avhandlingen ligger till grund för elnätsberäkningar för framtidens elnät.

Läs vidare »
Phlw43mhkoxg7dyqmo2a

Tarmsjukdomar ett växande problem – situationen kartlagd i ny avhandling

Pressmeddelanden   •   2015-03-23 08:28 CET

​Risken för att insjukna i kronisk inflammatorisk tarmsjukdom är mycket hög jämfört med andra länder. Det framgår av överläkaren Daniel Sjöbergs avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 13 mars. Han visar också att prognosen varierar mellan olika sjukhus och blodbrist inte alltid åtgärdas trots nationella riktlinjer.

Media-no-image

Naturvetenskap och religion tema för nytt samverkansprojekt

Pressmeddelanden   •   2015-03-18 14:15 CET

I takt med att naturvetenskapen ger svar på tidigare obesvarade frågor utmanas en rad religiösa trosföreställningar, samtidigt som allt fler inser vetenskapens begränsningar. För att öka kunskapen om relationen mellan vetenskap och religion och erbjuda ett forum för dialog, har ett nytt utbildnings- och forskningsprojekt startat vid Uppsala universitet.

- Naturvetenskapen utvecklar ständigt vår syn på människans plats i universum och utmanar samtidigt gamla föreställningar. I en värld där religionen spelar en allt större roll är det oundvikligt att framstegen också ger grogrund för konflikt. Projekt av detta slag, med potential att bidra till en konstruktiv dialog om en av vår tids viktigaste frågor, är därför mycket välkomna. Förutsättningarna är goda att i Uppsala åstadkomma något riktigt betydelsefullt, säger Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, Uppsala universitet.

Det treåriga projektet Cusanus. Naturvetenskap och religion – ett forum för dialog och utbildning syftar till att bredda diskussionen och öka kunskapen om relationen mellan naturvetenskap och religion, och hur dessa kan interagera med varandra i ett konstruktivt samspel. Projektet vänder sig i första hand till teologer och religiösa ledare, men ska även fungera som en resurs för lärare och studenter liksom för en bredare allmänhet. Ett stort antal seminarier, konferenser och kurser planeras, främst från och med hösten 2015, varav vissa vänder sig till en avgränsad målgrupp medan andra är av en mer offentlig karaktär.

- Detta är ett lovande projekt och dialogen mellan religion och naturvetenskap förblir angelägen. Det finns en bedräglig bild av oförenliga motsatser mellan tro och vetenskap som måste utmanas och problematiseras. Under mina år som forskare i mötet mellan teologi och naturvetenskap har det blivit allt tydligare att de stora frågor som utmanar mänskligheten idag kräver en konstruktiv samverkan också mellan dessa två kunskapsområden, säger ärkebiskop Antje Jackelén.

Frågor som kommer att beröras är vilka utmaningar som naturvetenskapliga teorier och resultat reser gentemot religiös tro: Är det hållbart att i ljuset av evolutionsteorin anse att det finns en unik mänsklig natur, att människan är rationell, har en fri vilja och kan avgöra vad som är gott och ont? Kan man tro på en gudomlig skapare av universum och samtidigt acceptera Big Bang? Innebär de naturvetenskapliga orsaksförklaringar som kan ges till religiös tro, att denna därmed bortförklaras och bör anses irrationell? Eller kan det tvärtom vara så att det finns en djup enighet mellan vetenskap och religion och att konflikttänkandets utbredning egentligen beror på en sammanblandning av naturvetenskap med vissa ateistiska eller naturalistiska övertygelser? Hur kan man samtala om dessa och andra frågor på ett konstruktivt sätt? Och vilka perspektiv kan teologi, religion och religionsfilosofi bidra med för att fördjupa diskussionen?

Projektet är ett samarbete mellan Teologiska institutionen vid Uppsala universitet, Svenska kyrkan och Sigtunastiftelsen/Agora for Biosystems. Dessutom medverkar Chalmers tekniska högskola, Equmeniakyrkan, Ibn Rushd, Teologiska högskolan Stockholm samt Verbum förlag.

Projektet finansieras av John Templeton Foundation (www.templeton.org).

För mer information kontakta Carl Reinhold Bråkenhielm, professor och projektledare, tel: 0725-400 128, e-post: brakenhielm@teol.uu.se eller Mikael Stenmark, professor och bitr. projektledare, tel: 018-471 2181, e-post: mikael.stenmark@teol.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

I takt med att naturvetenskapen ger svar på tidigare obesvarade frågor utmanas en rad religiösa trosföreställningar, samtidigt som allt fler inser vetenskapens begränsningar. För att öka kunskapen om relationen mellan vetenskap och religion och erbjuda ett forum för dialog, har ett nytt utbildnings- och forskningsprojekt startat vid Uppsala universitet.

Läs vidare »
Media-no-image

Innovationsstöd på önskelistan för många forskare

Pressmeddelanden   •   2015-03-18 11:05 CET

Läsbarhet i surfplattans tidevarv och hur internet kan hjälpa äldre att förebygga fallolyckor är exempel på samverkansprojekt som fått stöd av UU Innovation under det gångna året. Om universitetets innovationsstöd och forskarnas ökade intresse av kommersialiserings- och samverkansstöd kan du nu läsa om i UU Innovations och UU Holdings gemensamma årsberättelse för 2014.

Intresset av UU Innovations tjänster har ökat under 2014. Framförallt ses ett ökat intresse från forskare inom humaniora och samhällsvetenskap och även studenter. Sammanlagt hanterades 102 idéer, 70 kommersialiseringsprojekt varav 30 var nya för året, och 35 patentansökningar.

– Det har varit ett år med mycket aktivitet, där vi har varit måna om att vara synliga i forskarnas och studenternas vardagsmiljöer, besökt institutioner och medverkat i utbildningar. De som har fått stöd blir också goda ambassadörer för vår verksamhet, säger Pirkko Tamsen, chef för UU Innovation.

Även universitetets holdingbolag har haft en positiv utveckling under året och investerat i flera forskningsbaserade bolag.

– Vi investerade i fem nya bolag under 2014. Flera bolag har haft en positiv utveckling under året, exempelvis Sensidose, Airwatergreen, Ossdsign och Q-linea, säger Lars Jonsson, vd UU Holding AB och tillägger att de nu har ett femtiotal bolag i portföljen.

Utöver sin rådgivande och stödjande funktion är UU Innovation aktiva i arbetet i europeiska konsortier som fokuserar på innovation. Exempel är EU:s båda miljardsatsningar; EIT Health och EIT Raw Materials. Andra exempel är ENABLE och DRIVE-AB som på olika sätt handlar om att bekämpa den ökande antibiotikaresistensen och bristen på nya antibiotika.

– Vi är stolta att tillsammans med universitetets forskare arbeta med dessa globala utmaningar, säger Pirkko Tamsen.

UU Innovation arbetar också aktivt med att skapa mötesplatser mellan forskare och organisationer utanför akademin. AIMday är ett exempel. Sammanlagt hölls fem AIMday vid universitetet. Två var nya för året: funktionshinder och ICT. Konceptet exporterades också till Storbritannien, där University of Edinburgh ordnade två AIMday. Nelson Mandela University Metropolitan University i Sydafrika arrangerar sin första AIMday i mars 2015.

Även en ny samverkansplattform inom besöksnäring, kulturarv och innovation har etablerats med många intressenter från såväl universitetet som kommuner, destinationsbolag och näringsliv. Ytterligare initiativ för att främja samarbete mellan akademi och omgivande samhälle var det nyetablerade finansieringsstödet, VFS (Verifiering för samverkan).

– Att stödja nyttiggörande och innovation vid ett brett universitet innebär en spännvidd av idéer, projekt och initiativ. Det är det som gör det så spännande att jobba i den här typen av verksamhet, säger Pirkko Tamsen.

Läs årsberättelsen i sin helhet.

För mer information, vänligen kontakta:

Sara Gredemark, kommunikationsansvarig på UU Innovation
Mobil: 018-471 15 98
sara.gredemark@uuinnovation.uu.se

Om UU Innovation
UU Innovation är en mötesplats för idéer, kunskap och samverkan. Vi är en del av Uppsala universitet och vårt uppdrag är att verka för ett effektivt nyttiggörande av akademisk kunskap för att skapa ömsesidigt värde för universitetet och samhället i övrigt. UU Innovation stöttar forskare och studenter med att utveckla sina idéer genom kommersialisering eller i samverkan med befintliga organisationer. Hos oss arbetar affärsrådgivare, samverkansledare och specialister inom IP med mångårig erfarenhet från både forskning, näringsliv, offentlig och ideell sektor. Läs mer om UU Innovation på www.uuinnovation.uu.se

Om UU Holding AB
UU Holding är Uppsala universitets holdingbolag. Vårt uppdrag är att vara en tidig investerare och därmed stödja den kommersiella utvecklingen av kunskap och idéer vid Uppsala universitet. Genom UU Holding kan universitetet bidra till licensiering av ny teknologi och till att etablera nya forskningsbaserade företag. Läs mer om UU Holding på www.holding.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Läsbarhet i surfplattans tidevarv och hur internet kan hjälpa äldre att förebygga fallolyckor är exempel på samverkansprojekt som fått stöd av UU Innovation under det gångna året. Om universitetets innovationsstöd och forskarnas ökade intresse av kommersialiserings- och samverkansstöd kan du nu läsa om i UU Innovations och UU Holdings gemensamma årsberättelse för 2014.

Läs vidare »
Media-no-image

Fattigdomsfällan undersökt med matematisk modell

Pressmeddelanden   •   2015-03-18 07:01 CET

Varför tycks vissa länder utvecklas i rasande takt, medan andra knappt utvecklas alls? Denna fråga står i centrum i diskussioner om den så kallade fattigdomsfällan. Genom att använda matematik på stora tillgängliga datamaterial kan forskare nu presentera helt nya insikter och peka på vilka länder som kan förväntas utvecklas snabbare än andra. Studien publiceras idag i tidskriften Big Data.

Ekonomer har tidigare identifierat en rad potentiella orsaker till fattigdomsfällan, eller utvecklingsfällan, men sammanhangen är komplicerade. Vissa länder tycks fastna, inte bara i en ekonomisk fälla, utan även en politisk, med avsaknad av demokrati.

- Hittills saknas kunskap om hur dessa fällor relaterar till och interagerar med varandra, och eventuellt även förstärker varandra. I vår studie har vi utarbetat en ny metod för att analysera multipla fällor, säger professor David J.T. Sumpter vid matematiska institutionen, Uppsala universitet.

Forskarna utvecklade metoden och tillämpade den på data från organisationer som Världsbanken, FN, Freedom House, Human Rights Data Project, World Values Survey etc. De kunde identifiera två typer av politiska fällor, förutom den ekonomiska. En var institutionell, där länder med låg ekonomisk tillväxt och låg utbildningsnivå inte lyckades utveckla demokrati. Den andra relaterade till medborgarnas värderingar och normer, som förändrades långsammare i länder med låg livslängd och bristande demokrati.

- Vi visar att många utvecklingsländer som Indien, Egypten, Jordanien och Ukraina ligger nära gränsen till utvecklingsfällan. Vi kan också förutsäga hur lång tid det kommer att ta att förändras mot större demokrati och social välfärd, förklarar Shyam Ranganathan, doktorand och förstaförfattare.

Forskarna visar att denna tid kan variera stort, eftersom en liten investering inom rätt område vid rät tillfälle kan hjälpa länder att lämna fällan. Däremot behöver de länder som står längre från gränsen göra betydligt större investeringar under en längre tid.

- Även om vi identifierade samband mellan demokrati, ekonomi och hälsofaktorer ska vi inte glömma att det återstår flera osäkerheter. Politiska händelser, konflikter och annat kan leda till plötsliga förändringar i endera riktningen, säger Stamatios C Nicolis, postdoktor vid at Uppsala universitet.

Så även om demokrati och ekonomisk förändring kan förväntas i många länder på 50-100 års sikt, kan utvecklingen fördröjas eller få tillfälliga bakslag.

- Dessa fällor kan upplevas frustrerande från vårt nutida perspektiv, men våra modeller visar att vi har god anledning att förvänta oss att de flesta länder kommer att kunna lämna dem bakom sig och frodas ekonomiskt och politiskt i framtiden. Dessutom kan satsningar inom vissa nyckelområden, exempelvis utbildning, förkorta tiden ut ur fattigdomen för dessa länder, säger Viktoria Spaiser, postdoktor i samma forskargrupp.

Läs artikeln i Big Data.

För mer information, kontakta förstaförfattare Shyam Ranganathan tel: 070-765 59 01 shyam.ranganathan@math.uu.se), alt. Stam Nicolis, tel: 072 -233 90 22; alt Viktoria Spaiser (+46 76 264 0214, viktoria.spaiser@math.uu.se eller professor David Sumpter, mobile: 070-425 0337, david.sumpter@math.uu.se .
David talar svenska, övriga engelska.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

​Varför tycks vissa länder utvecklas i rasande takt, medan andra knappt utvecklas alls? Denna fråga står i centrum i diskussioner om den så kallade fattigdomsfällan. Genom att använda matematik på stora tillgängliga datamaterial kan forskare nu presentera helt nya insikter och peka på vilka länder som kan förväntas utvecklas snabbare än andra. Studien publiceras idag i tidskriften Big Data.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 11 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • Linda.Koffmar@uadm.uu.se
  • 018-471 1959
  • 070-425 08 64

  • Presskontakt
  • Kommunikatör UU Campus Gotland
  • Uppsala universitet - Campus Gotland övergripande
  • jotgpeqfsvtra.liudndfbbezssnrguctpld@uadunrvxkm.uu.se
  • 018-471 82 49

  • Presskontakt
  • Kommunikationsdirektör
  • Ledning, övergripande kommunikationsfrågor
  • pernilla.bjork@uadm.uu.se
  • 018-471 75 80
  • 070-291 15 24

Om Uppsala universitet

Forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. Besök oss på vår webbplats www.uu.se

Adress

  • Uppsala universitet
  • S:t Olofsgatan 10B, Box 256
  • 751 05 Uppsala
  • Sweden
  • Vår hemsida