Media-no-image

Uppsala tar initiativ för forskningsbaserad skola

Pressmeddelanden   •   2014-10-24 14:10 CEST

Debatten om skolan är intensiv och åsikterna går isär om vad som behövs för en positiv utveckling av den svenska skolan. Nu tar Uppsala universitets utbildningsvetare ett kraftfullt initiativ för att i dialog med verksamma lärare utveckla skolan och undervisningen.

-   Vi har uppfattat en reformtrötthet och en önskan från lärarna att själva få möjlighet att vidareutveckla undervisning och arbetsmetoder. Därför lanserar vi nu en digital plattform med fokus på forskningsbaserad kompetensutveckling för lärare inom alla nivåer och ämnen, berättar Leif Östman, professor i didaktik vid Uppsala universitet, som grundat plattformen tillsammans med kollegan Lena Molin.

Den digitala plattformen – Academy of Education (www.acedu.se) – kommer att byggas upp stegvis i samarbete med skolans aktörer, lärarutbildare, lärarstudenter och utbildningsforskare. Syftet är att lärare på alla nivåer inom skolan och i alla ämnen ska kunna dela och diskutera lektioner och undervisningsidéer kopplat till undervisningsmålen – i dialog med verksamma forskare och metodiker. Just forskningsanknytningen skiljer den från existerande digitala tjänster som syftar till delning av undervisningsmaterial.

-   Målet är inte bara delning av lektioner, utan att ge lärarna möjlighet att kvalitetssäkra och kontinuerligt vidareutveckla sina idéer i dialog med forskare, metodiker och andra lärare. Vi har referensgrupper av forskare och metodiker inom alla ämnesområden som kommer att bidra med responser, referenser och råd. Kvalitetssäkringen är gratis och skapar därtill en tidsvinst för lärarna – en bristvara i svensk skola, säger Leif Östman.

Han betonar att det handlar om konstruktiv feedback, utifrån forskarnas kunskap om nationell och internationell forskning, inte om normativa bedömningar om vad som är rätt eller fel.  För huvudmän och skolor innebär Acedu.se att de kan vidareutveckla och synliggöra kvalitetsarbetet som görs i relation till undervisning, vilket har efterfrågas av många.

Den databas som byggs upp blir unik i sitt slag i världen, och kommer att innebära att ett nytt ”kvalitetsspråk” utvecklas mellan forskare och lärare. Därtill kommer databasen att kunna användas för att utveckla praktiknära forskning.

-   Många både inom akademin och utanför universitetet har visat intresse, och det har stimulerat oss. Vi har också lärarstudenter med oss i arbetet och de är verkligt entusiastiska, säger Lena Molin, universitetslektor.

För mer information, kontakta:
Leif Östman, professor i didaktik, tel: 070-888 67 30
Lena Molin, universitetslektor i didaktik, tel: 070-563 04 54


Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Debatten om skolan är intensiv och åsikterna går isär om vad som behövs för en positiv utveckling av den svenska skolan. Nu tar Uppsala universitets utbildningsvetare ett kraftfullt initiativ för att i dialog med verksamma lärare utveckla skolan och undervisningen.

Läs vidare »
Media-no-image

Ris och ros till budgetpropositionen

Pressmeddelanden   •   2014-10-23 16:22 CEST

Bra med flera studieplatser och förstärkning till utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap. Men mycket bekymmersamt med färre stipendier för tredjelandsstudenter, indragna medel för Medelhavsinstituteten och 25 miljoner mindre för att utveckla verksamheten på Campus Gotland. Uppsala universitet ger regeringens budgetproposition både ris och ros.

Det finns både positiva och negativa saker för Uppsala universitet i budgetpropositionen som presenterades idag. Det är bra att ersättningen till klinisk forskning ökar med totalt 35 miljoner 2015. Universitetet ser också positivt på att regeringen föreslår fler utbildningsplatser och en förstärkning till utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap samt lärar- och förskolärarutbildningar.

-   Vi hoppas på god utdelning när platserna fördelas i regleringsbrevet i december för att möta det stora söktrycket vi har från studenter som vil läsa hos oss, säger rektor Eva Åkesson.

Däremot kom två negativa överraskningar för universitetet. De extra medel, 25 miljoner för 2015, som Uppsala universitet utlovats för att genomföra samgåendet med Campus Gotland föreslås dras tillbaka, vilket innebär att utvecklingssatsningar riskerar att tappa tempo. Uppsala universitet har bland annat beslutat satsa på sjuksköterskeutbildning, verksamhetsförlagd läkarutbildning och förskollärarutbildning samt på att utveckla Östersjösamverkan.

-   Detta ändrar spelplanen mitt i processen och mitt i läsåret.  Man bryter en överenskommelse utan dialog, vilket går stick i stäv med regeringsförklaringen där man betonar långsiktighet i planeringsförutsättningarna. Vi förväntar oss en konstruktiv dialog med regeringen i den här frågan, säger rektor Eva Åkesson.

De studenter som läser vid Campus Gotland idag påverkas inte av beskedet.

Det statliga stödet till de svenska till medelhavsinstituten i Grekland, Turkiet och Italien halveras från 2016 och upphör 2017. Detta påverkar flera ämnen inom humaniora negativt, bland annat verksamheten vid institutionen för arkeologi och antikens historia.

-   Dessa institut har stor betydelse för många ämnen inom humaniora. Uppsala universitet har en lång tradition av samarbete med flera intressanta projekt knutna till instituten. Vi behöver göra en konsekvensanalys av detta, säger Eva Åkesson.

Sedan tidigare har det varit känt att antalet stipendier ur biståndsanslaget, som fördeltas via Svenska Institutet, minskar väsentligt. Detta påverkar Uppsala universitets möjligheter att ta emot tredjelandsstudenter mycket negativt.

För mer information, kontakta biträdande universitetsdirektör Kerstin Jacobsson, tel: 070-167 90 67, kerstin.jacobsson@uadm.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Bra med flera studieplatser och förstärkning till utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap. Men mycket bekymmersamt med färre stipendier för tredjelandsstudenter, indragna medel för Medelhavsinstituteten och 25 miljoner mindre för att utveckla verksamheten på Campus Gotland. Uppsala universitet ger regeringens budgetproposition både ris och ros.

Läs vidare »
Media-no-image

Spelplanen ändras mitt i samgåendeprocessen

Pressmeddelanden   •   2014-10-23 16:21 CEST

De extra medel som Uppsala universitet utlovats för att genomföra samgåendet med Campus Gotland föreslås dras tillbaka. Det stod klart när regeringen presenterade budgetpropositionen idag.

-   Detta ändrar spelplanen mitt i processen och mitt i läsåret.  Man bryter en överenskommelse utan dialog, vilket går stick i stäv med regeringsförklaringen där man betonar långsiktighet i planeringsförutsättningarna. Vi förväntar oss en konstruktiv dialog med regeringen i den här frågan, säger rektor Eva Åkesson.

Regeringen har i budgetpropositionen förslagit att medel, 25 miljoner för 2015, som universitetet tidigare utlovats för att genomföra samgåendet och få en väl fungerande verksamhet på Campus Gotland, dras in. Samtidigt omnämns samgående mellan de båda lärosätena i mycket positiva ordalag i propositionen: ”Även om det gått för kort tid för att kunna utvärdera resultatet av samgåendet kan det konstateras att verksamheten haft en positiv utveckling i flera delar”.

Uppsala universitet står fast i sin vision om en fullvärdig akademisk miljö för utbildning och forskning på Campus Gotland, men med beskedet riskerar universitetet att tappa tempo i de satsningar som beslutats; bland annat sjuksköterskeutbildning, verksamhetsförlagd läkarutbildning och förskollärarutbildning. Även den östersjösatsning som Uppsala universitet gjort, med Campus Gotland som nav, kan påverkas negativt. De studenter som läser vid Campus Gotland idag påverkas inte av beskedet.

-   Det är viktigt att betona att detta gäller de extra medel vi utlovats, inte basanslagen för verksamheten. Men det är viktigt att hitta en lösning innan budgeten fastställs i regleringsbrevet i december, säger Eva Åkesson.

För mer information, kontakta biträdande universitetsdirektör Kerstin Jacobsson, tel: 070-167 90 67, kerstin.jacobsson@uadm.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

De extra medel som Uppsala universitet utlovats för att genomföra samgåendet med Campus Gotland föreslås dras tillbaka. Det stod klart när regeringen presenterade budgetspropositionen idag.

Läs vidare »
Media-no-image

Pressinbjudan till Gotlandsmedierna

Pressmeddelanden   •   2014-10-23 13:21 CEST

Rektor Eva Åkesson kallar Gotlandsmedierna till presskonferens med anledning av besked i budgetpropositionen.

Tid och plats:
Samling i receptionen på Campus Gotland, kl 16.00 idag

Kontaktperson: Christer Waldenström, tel: 0498-10 82 21, christer.waldenstrom@uadm.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Rektor Eva Åkesson kallar Gotlandsmedierna till presskonferens med anledning av besked i budgetpropositionen.

Läs vidare »
Media-no-image

Få kvinnor utveckar posttraumatiskt stressyndrom efter abort

Pressmeddelanden   •   2014-10-23 08:15 CEST

I en ny avhandling från Uppsala universitet undersöker sjuksköterskan och doktoranden Inger Wallin Lundell sambandet mellan posttraumatisk stress och abort. Resultaten visar att kvinnor som söker abort inte lider av posttraumatisk stress i högre grad än svenska kvinnor i övrigt.

Ibland hävdas det att kvinnor kan utveckla stressymtom, såsom vid posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), efter abort. Kunskapen om relationen mellan abort och posttraumatiskt stress syndrom (PTSD) och posttraumatiskt stress symtom (PTSS)  är dock begränsad. De studier som finns inom området är få och ofta kritiserade för att vara av dålig kvalitet.

Syftet med Inger Wallin Lundells avhandlingsarbetet var att studera PTSD, PTSS, ångest- och depressionssymtom hos abortsökande kvinnor. Ytterligare syften var att identifiera riskfaktorer för PTSD eller PTSS efter abort samt att relatera detta till upplevelser av abortvården.

Sex kvinnokliniker i landet deltog i studien. Kvinnor som sökte abort före graviditetsvecka 12 tillfrågades om deltagande och 1514 kom att ingå. Frågeformulär användes för att mäta förekomst av PTSD, PTSS, ångest- och depressionssymtom, personlighet samt upplevd kvalitet av abortvården. Frågeformulären besvarades innan abort och vid tre och sex månader efter.

Resultaten visade att abortsökande kvinnor inte har PTSD i högre grad än svenska kvinnor i övrigt. Få kvinnor utvecklade PTSD efter abort och majoriteten gjorde det av traumatiska händelser som inte var relaterade till aborten. Risken att utveckla PTSD eller PTSS efter abort var associerat med personlighetsdrag relaterade till neuroticism, även kallad emotionell instabilitet, men också med ung ålder (yngre än 25 år). Brister i abortvården rapporterades oftare av kvinnor som hade PTSD eller PTSS vid aborttillfället och av de yngre kvinnorna (under 25 år).

- Resultaten indikerar att yngre kvinnor och kvinnor med psykisk ohälsa är i riskzonen för att uppleva brister i abortvården och för att kunna utveckla PTSD eller PTSS efter abort och behöver därför uppmärksammas särskilt i abortvården, säger Inger Wallin Lundell.

För mer information kontakta, Inger Wallin Lundell, institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, Sophiahemmet Högskola, Stockholm, tel: 070-162 10 29, e-post: Inger.Wallin_Lundell@kbh.uu.se

Avhandlingen Induced Abortions and Posttraumatic Stress - Is there any relation? : A Swedish multi-centre study försvarades den 10 oktober 2014.

Ladda ner avhandlingen i fulltext. 


Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

I en ny avhandling från Uppsala universitet undersöker sjuksköterskan och doktoranden Inger Wallin Lundell sambandet mellan posttraumatisk stress och abort. Resultaten visar att kvinnor som söker abort inte lider av posttraumatisk stress i högre grad än svenska kvinnor i övrigt.

Läs vidare »
Media-no-image

Hjärnsimulering väcker frågor

Pressmeddelanden   •   2014-10-22 18:00 CEST

Vad betyder det när vi säger att vi ska simulera den mänskliga hjärnan? Varför är det viktigt att göra det? Och är det ens möjligt att simulera hjärnan separat från den kropp den faktiskt är en del av? De här frågorna och andra diskuterar två forskare i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Neuron som publiceras idag.

När man pratar om att simulera hjärnan betyder det att göra en datormodell. Men i verkligheten är inte hjärnan ett organ som kan isoleras från resten av kroppen. Hjärnan är ett av de komplexa och adaptiva system som våra kroppar består av och som tillsammans gör oss till hela personer.

Det faktum att hjärnan finns inuti våra kroppar är något som vi inte kan ignorera i försöken att simulera en realistisk hjärna. Idag publicerar två forskare från EU-flaggskeppsprojekt ”Human Brain Project” en artikel i Neuron. Kathinka Evers, filosof från Uppsala universitets Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) och Yadin Dudal, neurovetare från Weizmann Institute of Science (WIS), tar upp frågor som väcks när projektet försöker simulera den mänskliga hjärnan och diskuterar målet med simuleringen. Enligt dem handlar det i stora drag om förståelse. Men frågan är vad förståelse betyder inom neurovetenskap?

För de flesta naturvetare handlar förståelse om att kunna skapa en mental modell som gör det möjligt att förutsäga hur ett system beter sig under olika förutsättningar. Inom hjärnvetenskapen är sådan förståelse bara möjlig när det gäller ett begränsat antal ganska grundläggande funktioner. Men där, djupt inbäddad i våra kroppar, finns hjärnan. Den är alltid ett resultat av vad individen varit med om fram till det ögonblick vi försöker skapa oss en bild av den. Därför anser författarna att vi måste ta hänsyn till den här ”erfarna hjärnan” när vi försöker oss på en simulering.  

Kathinka Evers leder den del av Human Brain Project som handlar om etik och samhälle. Enligt henne blir simuleringen väldigt begränsad om man väljer att inte ta med hjärnas ”erfarenheter”.  Men, säger hon, om vi ska inkludera erfarenhet behöver vi simulera situationer från det verkliga livet:

- Det är en gigantisk uppgift. En stor del av den erfarenhet som vi skulle behöva återskapa handlar om hjärnas interaktion med resten av den mänskliga kroppen, som i sin tur existerar och interagerar i en ännu större social kontext, säger Kathinka Evers.

Inom neurovetenskapen finns det redan simuleringar av ett antal specifika system. De används för att komplettera andra verktyg som forskarna använder. Men vad kan man vänta sig om man försöker simulera hela hjärnan?

Det finns en del varningar att utfärda här. Enligt Kathinka Evers och Yadin Dudal är vår kunskap fortfarande ganska begränsad idag. Det finns många neurovetare som tycker det är för tidigt att göra storskaliga simuleringar. Ett annat problem handlar om ifall vi verkligen kan förstå vad det är vi är på väg att försöka bygga. Det finns också en del tekniska begränsningar: Det finns helt enkelt inte tillräckligt mycket datorkraft tillgänglig idag.

Men om vi ändå lyckas simulera hjärnan, betyder det att i så fall att vi har skapat ett artificiellt medvetande? Och kan en dator över huvud taget vara medveten? Enligt Kathinka Evers och Yadin Dudal beror svaret på den frågan på om vad vi anser att medvetande är: Om medvetande är ett resultat av en viss sorts organisation eller funktion av biologiskt material (som till exempel cellerna i våra kroppar) så kan en dator aldrig bli medveten. Men om det bara handlar om organisation, utan biologiskt material, så skulle svaret kunna bli jakande. Men enligt författarna är det fortfarande ett väldigt hypotetiskt antagande.

För mer information kontakta:
Kathinka Evers (ansvarig för forskningen om etik och samhälle inom Human Brain Project), Centrum för forsknings- & bioetik (CRB). E-post: kathinka.evers@crb.uu.se, telefon 018-471 62 43

Om Human Brain Project:
Båda författarna ingår I Human Brain Project (HBP), ett flaggskeppsprojekt från EU som försöker simulera den mänskliga hjärnan. Målet med HBP är att bygga en helt ny ICT-infrastruktur för neurovetenskapen och för hjärnrelaterad forskning i medicin och datorvetenskap. Projektet är katalysator för ett globalt försök att förstå den mänskliga hjärnan, dess sjukdomar och ska försöka efterlikna hjärnans förmåga att göra beräkningar.

Dudai et al.: "To Simulate or not to Simulate: What are the questions?", Neuron - October 22, 2014 issue

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Vad betyder det när vi säger att vi ska simulera den mänskliga hjärnan? Varför är det viktigt att göra det? Och är det ens möjligt att simulera hjärnan separat från den kropp den faktiskt är en del av? De här frågorna och andra diskuterar två forskare i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Neuron som publiceras idag.

Läs vidare »
Media-no-image

Uppsala University Jazz Orchestra firar 10-årsjubileum

Pressmeddelanden   •   2014-10-22 13:47 CEST

Uppsala University Jazz Orchestra (UUJO) har 10-årsjubileum i år och det firas med en jubileumsbankett- och konsert på Uppsala slott den 1 november.

Våren 2004 fick musikern och orkesterledaren Ulf Johansson Werre en förfrågan från dåvarande rektor Bo Sundqvist att starta en storbandsverksamhet vid Uppsala universitet. Hösten 2004 inleddes såväl kursen vid musikvetenskapen samt ett permanent konsertstorband dit studenter och personal vid universitetet kunde söka medlemskap.

10-årsjubileet firas nu med en bankett och konsert i Rikssalen på Uppsala slott lördag den första november. Mingel, stor buffé, konsert, muntrationer och dans till orkestern Claes Brodda Jubilee Orchestra står på programmet. Förutom UUJO, som består av drygt 20 musiker och vokalister, bjuds gästerna på medverkan av tre av Ulf Johansson Werres mångåriga samarbetspartners Hacke Björksten, Karl Olandersson och John Högman.

Dessutom kommer en stråkensemble från Kungliga Akademiska kapellet att medverka på konserten med av Ulf Johansson Werre nyskrivna stråkstämmor.

UUJO har just spelat in en jubileumsskiva, ”Bongo Universe”, och bankettkonserten på slottet kommer att huvudsakligen presentera musik från skivan.


Jubileumsbankett- och konsert Uppsala University Jazz Orchestra
Gäster: Hacke Björksten, Karl Olandersson och John Högman.
Konstnärlig ledare: Ulf Johansson Werre
Dansorkester: Claes Brodda Jubilee Orchestra
Tid: Lördag 1 november 2014, kl. 18.30
Plats: Rikssalen, Uppsala slott

För mer information:
Rebecca Måwe, projektadministratör Musicum, rebecca.mawe@musik.uu.se
tel. 018-4711307

Ulf Johansson Werre, konstnärlig ledare för UUJO, ulf.johansson.werre@musik.uu.se
tel. 073-508 68 83

www.uujo.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Uppsala University Jazz Orchestra (UUJO) har 10-årsjubileum i år och det firas med en jubileumsbankett- och konsert på Uppsala slott den 1 november.

Läs vidare »
Media-no-image

Viktig mekanism som reglerar svettning identifierad

Pressmeddelanden   •   2014-10-21 13:09 CEST

Att inte kunna svettas kan vara livsfarligt. Men många mår också dåligt av att de svettas för mycket. En grupp forskare som letts från Uppsala universitet har identifierat en grundläggande mekanism som reglerar svettning. Resultaten använder de nu för att utveckla en substans som skulle kunna minska svettproduktionen för de människor som lider av oönskad och sjuklig svettning.

Resultaten publiceras i Journal of Clinical Investigation.

Forskarlaget, som letts av Niklas Dahl, professor och överläkare i klinisk genetik, har studerat ett sällsynt och medfött tillstånd som innebär total avsaknad av svettförmåga (anhidros) och kunde identifiera den bakomliggande genmutationen. Uppföljande studier på svettkörtlar hos människa och mus visade att den specifika jonkanalen, InsP3R2, som kodas av den muterade genen, behövs för att svettsekretionen skall starta.

Genom att svettas regleras kroppstemperaturen vilket skyddar oss mot överhettning vid till exempel fysisk aktivitet eller feber. Oförmåga att svettas är inte bara obekvämt utan leder lätt till medvetslöshet och kan vara dödligt. Människan är den djurart som har flest svettkörtlar och därmed i särklass störst förmåga att sänka kroppstemperaturen. Därför har också människan en uthållighet vid fysisk aktivitet som saknar motstycke bland landlevande djur. Svettkörtlarna, i kombination med att vi saknar päls, gav våra förfäder förmåga att förflytta sig under långa pass, till exempel vid jakt eller flykt.

Idag är det vanligaste svett-relaterade problemet att man svettas för mycket (hyperhidros). Två procent av befolkningen lider av lokal och ofysiologisk svettning från till exempel händer, fötter och armhålor.

- Utifrån våra fynd arbetar vi nu på att utveckla en substans som specifikt hämmar bildningen av InsP3R2 och som därmed skulle kunna användas i medicinskt syfte för att minska oönskad och sjuklig svettproduktion hos dessa patienter, säger Niklas Dahl.

Forskargruppen har i studien samarbetat med prof. Shahid M, Baig, National Institute of Biotechnology, Faisalabad, Pakistan och prof. Katsuhiko Mikoshiba, RIKEN Brain Institute, Saitama, Japan.

För mer information kontakta Niklas Dahl tel: 018-4714851 el. 6112799, e-post: niklas.dahl@igp.uu.se

Klar J et al. InsP3R2 mutations cause anhidrosis in humans and hypohidrosis in mice, Journal of Clinical Investigation, 2014 Oct 20, doi: 10.1172/JCI70720.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Att inte kunna svettas kan vara livsfarligt. Men många mår också dåligt av att de svettas för mycket. En grupp forskare som letts från Uppsala universitet har identifierat en grundläggande mekanism som reglerar svettning. Resultaten använder de nu för att utveckla en substans som skulle kunna minska svettproduktionen för de människor som lider av oönskad och sjuklig svettning.

Läs vidare »
Media-no-image

Östersjöregionens universitetsrektorer möts på Campus Gotland

Pressmeddelanden   •   2014-10-21 12:02 CEST

Den 22-24 oktober träffas rektorer, ministrar och andra representanter från 55 universitet i 14 olika länder i nätverket Baltic University Programme i Visby, på Uppsala universitet Campus Gotland. Nätverket är ett av de största universitetsnätverken i världen och fokus ligger denna gång bland annat på samarbete kring undervisning och forskning med ett hållbarhetsperspektiv.

The Baltic University Programme, eller Östersjöuniversitetet som det också kallas, är ett nätverk av universitet i Östersjöregionen. Nätverket har under de dryga 20 år det existerat vuxit till att bli ett av de största universitetsnätverken i världen och leds från Uppsala universitet.

Den 22-24 oktober kommer cirka 90 personer varav 12 rektorer, 18 vice-rektorer, en vice minister och andra representanter från inte mindre än 55 universitet i 14 länder i nätverket att för fjärde gången samlas i Uppsala till en rektorskonferens. Inbjudna talare är bland andra: Lars Rydén, grundaren av Baltic University Programme, Cecilia Schelin Seidegård, Landshövding på Gotland, Jan Lundin, generalsekreterare i Council of the Baltic Sea States och Eva Åkesson, rektor Uppsala universitet.

Ett syfte med konferensen är att utveckla samarbetet mellan universiteten i nätverket när det gäller internationalisering, utveckling av undervisningen, kompetensutveckling, finansiering och andra aktiviteter för både forskning och undervisning. Ett annat syfte är att lyfta fram Baltic University Programmes betydelsefulla roll som flaggskeppsprojekt inom EU:s Östersjöstrategi.

Baltic University Programme arbetar med utbildning ur ett tvärvetenskapligt och regionalt perspektiv. Från början var nätverket inriktat på miljöfrågor i och kring Östersjön men har vartefter kommit att vidga ämnesområdet till ett hållbarhetsperspektiv. Varje år läser ca 10 000 studenter en eller flera kurser anordnade av Baltic University Programme på sina respektive hemuniversitet. Både studenterna och deras lärare har även möjlighet att delta i för nätverket gemensamma kurser och konferenser, bland annat en årligen återkommande kurs på ett segelfartyg, där de studerande lär sig att segla och samarbeta i ett internationellt team samtidigt som de avlägger en akademisk kurs om hållbar utveckling i Östersjöregionen.

Tid: 22-24 oktober.
Plats: Uppsala universitet Campus Gotland, sal E22

Mer information om Baltic University Programme.

Mer information om rektorskonferensen.

För mer information, kontakta Paula Lindroos, tel: +358 407 599 50, paula.lindroos@csduppsala.uu.se eller Christian Andersson, tel: +47 47 33 79 72, christian.andersson@csduppsala.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Den 22-24 oktober träffas rektorer, ministrar och andra representanter från 55 universitet i 14 olika länder i nätverket Baltic University Programme i Visby, på Uppsala universitet Campus Gotland. Nätverket är ett av de största universitetsnätverken i världen och fokus ligger denna gång bland annat på samarbete kring undervisning och forskning med ett hållbarhetsperspektiv.

Läs vidare »
Media-no-image

Två nya hedersdoktorer vid teologiska fakulteten

Pressmeddelanden   •   2014-10-21 07:02 CEST

Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet har utsett journalisten Lisbeth Gustafsson och professor emerita Cheryl Exum vid Sheffield University, England, till nya hedersdoktorer.

Lisbeth Gustafsson är journalist, författare, utbildare och moderator med inriktning på dialog och kommunikation om livs- och värdefrågor. Hon är också utbildad själavårdare och retreatledare. Hon har arbetat som nyhetsjournalist på Västerbottens Folkblad, Nordnytt och Aktuellt samt som redaktionschef för livsåskådning vid Sveriges Television. Under åren 2005-2010 var hon kultursekreterare på nationell nivå i Svenska kyrkan där hon bland annat ansvarade för kyrkans årliga satsning ”Se människan” vid Bok & Biblioteksmässan. Från 2011 arbetar hon som biträdande förbundsrektor för Studieförbundet Bilda. Lisbeth Gustafsson var 1985-1986 lärare i TV-journalistik vid dåvarande Journalisthögskolan och programledare i Sigtunastiftelsens seminarieverksamhet kring kultur, teologi och livsfrågor 1986-1992. Under åren 1992-2004 arbetade hon som producent och skribent i livsåskådningsfrågor samt som utbildare av journalister i livsåskådningsjournalistik. Hon har arrangerat ett antal kurser och studieresor för journalister till Jerusalem i samarbete med bland annat FOJO Medieinstitutet och Svenska Teologiska Institutet. Lisbeth Gustafsson har skrivit ett antal böcker med inriktning på ledarskap, dialog och andlig erfarenhet, bland andra ”Sluta bråka! Dags för dialog i politiken” (2014) och ”Vad säger journalisterna? Om etik, makt och ansvar (2008).

Cheryl Exum är professor emerita i Gamla testamentets exegetik vid Sheffield University. Hon tillhör en av portalgestalterna inom feministisk bibelforskning och har i hög grad bidragit till framväxten av kulturorienterad bibelvetenskap. Hon disputerade 1976 på en avhandling om retoriska mönster i berättelsen om Simson. Vidare har hon undersökt i vilken mån berättelserna om Saul och David kan uppfattas som tragedier i litterär mening och hon har problematiserat den fragmentiserade bilden av kvinnor i samma texter. Hon var en av de första exegeterna som på allvar intresserade sig för bibeln i konst- och filmhistorien med fokus på frågor om våld, agens och sexualitet. Liknande frågeställningar behandlar hon i sin religionshistoriskt orienterade kommentar till Höga Visan. Cheryl Exums forskargärning präglas av tvärvetenskaplighet och ett ständigt utbyte med andra humanistiska discipliner. Uppmärksammandet av bibeltexternas skiftande betydelser i samtidskulturen utanför religiösa institutioner har blivit något av hennes signum. Förutom en omfattande egen produktion har Exum etablerat Sheffield som en stark internationell forskarmiljö bland annat genom redaktörskap för tidskrifter som Biblical Interpretation samt som utgivare för Sheffield Phoenix Press.

För mer information, kontakta Ingela Johansson sekreterare i teologiska fakultetsnämnden, tel: 018-471 1908, ingela.johansson@teol.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet har utsett journalisten Lisbeth Gustafsson och professor emerita Cheryl Exum vid Sheffield University, England, till nya hedersdoktorer.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 11 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • Linda.Koffmar@uadm.uu.se
  • 018-471 1959
  • 070-425 08 64

  • Presskontakt
  • Kommunikatör UU Campus Gotland
  • Uppsala universitet - Campus Gotland övergripande
  • petra.lindberg@uadm.uu.se
  • 018-471 82 49

  • Presskontakt
  • Kommunikationsdirektör
  • Ledning, övergripande kommunikationsfrågor
  • pernilla.bjork@uadm.uu.se
  • 018-471 75 80
  • 070-291 15 24

Om Uppsala universitet

Forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. Besök oss på vår webbplats www.uu.se

Adress

  • Uppsala universitet
  • S:t Olofsgatan 10B, Box 256
  • 751 05 Uppsala
  • Sweden
  • Vår hemsida