Media no image

Ny studie ger viktig kunskap om hur tumörer bildar metastaser

Pressmeddelanden   •   Aug 23, 2016 20:00 CEST

Forskning har visat att tillväxt av cancertumörer påverkas av att tillväxtfaktorn TGF-beta som finns i kroppens celler, omvandlas från att undertrycka till att stimulera tumörens utveckling. Men man har inte förstått hur detta sker. En ny studie som nu publiceras i tidskriften Science Signaling visar viktiga detaljer bakom processen.

- Vår förhoppning är att dessa fynd kan göra det möjligt att hitta ett sätt att selektivt hämma de TGF-beta-signaler som stimulerar tumörutveckling, utan att slå ut de signaler som hämmar tumörutveckling, och därigenom på sikt användas i kampen mot cancer, säger Eleftheria Vasilaki, postdoktor vid Ludwiginstitutet vid Uppsala universitet och försteförfattare.

Tillväxtfaktorn transforming growth factor beta (TGF-beta) reglerar cellers tillväxt och specialisering, bland annat under fosterutvecklingen. I samband med tumörutveckling har TGF-beta en komplicerad roll. Initialt hämmar det tumörbildning eftersom den hämmar cellers delning och stimulerar celldöd. I sent skede i tumörutvecklingen påskyndar TGF-beta däremot tumörutvecklingen och stimulerar spridning och metastasering av tumörceller.

TGF-betas signaleringsmekanismer och roll vid tumörutveckling har studerats vid Ludwiginstitutet för cancerforskning vid Uppsala universitet under de senaste 30 åren. Nyligen gjorda upptäckter vid institutet, som publiceras i den nu aktuella studien i Science Signaling, förklarar en del av mekanismen för hur TGF-beta omvandlas från att undertrycka till att förstärka tumörutvecklingen.

Uppsalaforskarna har i samarbete med en japansk forskningsgrupp funnit att TGF-beta tillsammans med onkoproteinet Ras, som ofta är aktiverat i tumörer, påverkar medlemmar av p53 familjen. Proteinet p53 har en nyckelroll för att reglera tumörutvecklingen och är ofta förändrat, muterat, i tumörer. TGFbeta och Ras undertrycker effekten av muterat p53 och förstärker därigenom effekten av en annan medlem i p53-familjen, nämligen delta-Np63, som i sin tur stimulerar tumörutveckling och metastasering.

För mer information kontakta:
Professor Carl-Henrik Heldin, forskningsledare, tel: +46-707-342547, mail: c-h.heldin@licr.uu.se

Eleftheria Vasilaki, tel: +46-18-160404, mail: ria.vasilaki@licr.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

​Forskning har visat att tillväxt av cancertumörer påverkas av att tillväxtfaktorn TGF-beta som finns i kroppens celler, omvandlas från att undertrycka till att stimulera tumörens utveckling. Men man har inte förstått hur detta sker. En ny studie som nu publiceras i tidskriften Science Signaling visar viktiga detaljer bakom processen.

Läs vidare »
Media no image

Kevin Anderson ny gästprofessor på Zennströms klimatprofessur

Pressmeddelanden   •   Aug 22, 2016 10:05 CEST

Klimatforskaren Kevin Anderson blir Uppsala universitets andra gästprofessor på Zennströms klimatprofessur med inriktning på området klimatledarskap. Han kommer att fortsätta Doreen Stabinskys arbete med att bygga upp en verksamhet som blir unik både nationellt och internationellt.

Kevin Anderson är professor i energi och klimatförändringar vid University of Manchester samt biträdande chef vid det internationellt erkända Tyndall Centre for Climate Change Research. Han är en av Storbritanniens mest erkända och uppmärksammade klimatforskare och har lång erfarenhet av att kommunicera klimatvetenskap till beslutsfattare, näringsliv, civila samhället och media. Han har banat väg för och etablerat forskningen om så kallade koldioxidbudgetar och omställningen av olika samhällssektorer till acceptabla utsläppsnivåer utifrån politiskt överenskomna mål. Själv har han, av miljöskäl, inte flugit på 12 år.

- Kevins forskning kring de tekniska, sociala och ekonomiska dimensionerna av klimat och energiomställningen, behandlar centrala frågeställningar som fördjupar professurens tema. Han är en framstående tänkare, forskare och personlighet som kommer att vara en stor tillgång för såväl universitet som regionen Uppsala och Sverige, säger Marika Edoff, stf vice-rektor för Teknisk Naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet och ordförande för rekryteringsgruppen för professuren.

Kevin Andersson åker i början av veckan tåg från Manchester till Uppsala och ser fram emot att inom kort möta nya kollegor och studenter och att etablera nya samarbeten både inom och utanför akademin.

- Klimatavtalet man kom fram till i Paris var att hålla sig under en ökning på 2 och helst under 1,5 grader. Detta innebär en historisk utmaning utan motstycke för ledarskap på alla nivåer. Ett övertygande, konsekvent och öppet ledarskap är avgörande – vare sig det handlar om att visa upp ett koldioxidsnålt förhållningssätt bland familj och vänner, att etablera en agenda på arbetsplatsen för att minska utsläpp, att främja miljövänliga värderingar inom företag och institutioner eller att utveckla regionala, nationella och internationella policyåtgärder. Satsningen på klimatledarskap i Uppsala kunde inte ha kommit lägligare eller varit förlagt till ett mer passande universitet, säger Kevin Andersson.

Symposium 31 augusti klockan 10.00, Geocentrum Hambergsalen, Villavägen 16

I samband med att Kevin Anderson tillträder som gästprofessor hålls ett symposium där han håller en föreläsning, den andra Uppsalaföreläsningen om klimatledarkap. Denna följs av en paneldiskussion. Journalister hälsas välkomna och anmäler sig till Isak Stoddard (kontaktuppgifter nedan). Symposiet är öppet för allmänheten men anmälan krävs.

Samtal med Niklas Zennström 31 augusti klockan 17.15, Siegbahnsalen, Ångströmlaboratoriet

Klimatprofessuren finansieras genom en tidigare donation av entreprenören Niklas Zennström till Uppsala universitet. Niklas Zennström utsågs också till Årets alumn vid Uppsala universitet 2015. I ett samtal med ERGO:s chefredaktör Sara Borsiin kommer han att tala om entreprenörskap, teknik och hållbarhet. Journalister hälsas välkomna och anmäler sig till Sarah Havrén Schütz (kontaktuppgifter nedan). Evenemanget är öppet för allmänheten men är redan fullsatt.

För mer information och intresseanmälningar kontakta:

Isak Stoddard, Centrum för hållbar utveckling, tel: 070-3147236, e-post: isak.stoddard@csduppsala.uu.se
Sarah Havrén Schütz, Avdelningen för kommunikation och externa relationer, 070-1679489, e-post: sarah.schutz@uadm.uu.se

Bakgrundsinformation:
Den tioåriga gästprofessuren, där en ny professor inbjuds varje eller vartannat år, knyts till Uppsala Centrum för hållbar utveckling (CSD), och kommer därmed att bidra till ett förstärkt fokus på området klimatledarskap inom verksamheten. Det planeras redan för en rad aktiviteter under 2016 och 2017 i samråd med Kevin Anderson, bland dessa seminarier, öppna föreläsningar och internationella workshops. Professuren finansieras genom en tidigare donation av entreprenören Niklas Zennström till Uppsala universitet.

CSD är ett tvärvetenskapligt centrum vid Uppsala universitet och SLU med uppdraget att vara katalysator för forskning, utbildning och samverkan inom hållbarhetsområdet.

Läs mer om klimatforskaren Doreen Stabinsky, universitetets första gästprofessor på Zennströms klimatprofessur.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Klimatforskaren Kevin Anderson blir Uppsala universitets andra gästprofessor på Zennströms klimatprofessur med inriktning på området klimatledarskap. Han kommer att fortsätta Doreen Stabinskys arbete med att bygga upp en verksamhet som blir unik både nationellt och internationellt.

Läs vidare »
Media no image

Inbjudan till pressvisning: Upplev Vendeltidens Gamla Uppsala med ny interaktiv app

Pressmeddelanden   •   Aug 22, 2016 10:01 CEST

I Gamla Uppsala finns ett av Skandinaviens mest spännande kungsgårdsområden från järnåldern. En gång fanns här mängder av hus och andra byggnadsverk, vilket besökare hittills fått försöka föreställa sig med hjälp av skisser. Den 28 augusti släpps appen ”Augmented history – Gamla Uppsala”, som ska ge en upplevelse utöver den vanliga. Pressvisning äger rum den 24 augusti.

- Detta är första gången denna typ av teknik används för höja upplevelsen av ett besöksmål i Sverige. Det är vår förhoppning att modellen kan användas för fler platser och i fler sammanhang, både för att stärka intrycken och för att förmedla forskningsresultat, säger John Ljungkvist, forskare vid institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet.

Gamla Uppsala är ett av Sveriges mest omtalade fornlämningsområden, känt bland annat för det stora antalet gravhögar och för att i forna tider ha varit ett huvudsäte för kungar som räknade självaste guden Frej som anfader. Här finns ett av Skandinaviens mest spännande kungsgårdsområden från järnåldern. Även om besökare kan imponeras av vidderna och de stora gravhögarna utgör dessa endast en del av områdets karaktär och innehåll.

En gång fanns här mängder av hus, ännu fler gravar och andra monumentala byggnadsverk på platsen. Arkeologiska undersökningar har genererat mycket ny kunskap genom åren, men det har länge varit pedagogiskt svårt att för besökare visualisera hur kungsgårdsområdet egentligen såg ut. Med utgångspunkt i de vetenskapliga landvinningarna har nu emellertid forskare från Uppsala universitet tillsammans med speldesigners och programmerare utvecklat en nedladdningsbar iPad app för att råda bot på denna brist.

Arbetet med appen har grundfinansierats genom ”Forskningsprojekten Gamla Uppsala – framväxten av mytiskt centrum”, samt ”Vikingafenomenet” vid Uppsala universitet, liksom av Regionförbundet Uppsala län och Gamla Uppsala museum, som tillsammans har bidragit med kunskap och resurser för att i samarbete skapa en upplevelse av hur kungsgårdsområdet en gång kan ha sett ut. Resultatet är en app som ger besökaren ett virtuellt fönster till historien och ger alla en möjlighet att på digital väg utforska hur 600-talets Gamla Uppsala såg ut.

Miljön är kungsgårdsområdet omkring 100 år före den egentliga vikingatiden, då alla kända stora monument var byggda, men ännu inte hade skadats av senare tiders verksamhet och byggenskap. Appen visualiserar den forna miljön och erbjuder bland annat besökaren att uppleva den enorma hallen i sitt majestätiska höjdläge på kungsgårdsplatån, intill kyrkan. Hallen var kanske självaste Uppsalen, vilken gett sitt namn både till Gamla Uppsala och indirekt till dagens Uppsala

Appen, vars utveckling till stor även skett pro bono med stort engagemang från såväl forskare som 3D-animatörer och programmerare, visar hur forskningsresultat i förening med spelteknik kan lyfta upplevelsen av forntida och historiska miljöer utan att dagens fornlämningsområden påverkas.

- Genom att använda GPS-, kompass- och gyrofunktionen i smartphones och surfplattor blir det möjligt att röra sig i sedan länge svunna tider och miljöer. Som en extra bonus kan användaren, på samma sätt som i Pokémon Go, dessutom upptäcka virtuella arkeologiska fynd via vår app och samla dem i en väska samtidigt som man får information om föremålen, säger John Ljungkvist.

Appen ”Augmented history – Gamla Uppsala” 1.0 lanseras på arkeologidagen den 28 augusti 2016. Besökare vid Gamla Uppsala museum kan då låna iPads för att uppleva den forna miljön med bebyggelse, gravar och andra storslagna monument. Den 28 augusti kommer appen dessutom att kunna laddas ner från app store. I nästa steg ska appen utvecklas även för Android.

PRESSVISNING
Medier hälsas välkomna till pressvisning av appen, med möjlighet att intervjua involverade forskare, utvecklare och museipersonal.

Tid och plats:
Gamla Uppsala museum, 24 augusti kl 10.00

För frågor och anmälan, kontakta:
John Ljungkvist, tel: 070-826 06 97, john.ljungkvist@arkeologi.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

​I Gamla Uppsala finns ett av Skandinaviens mest spännande kungsgårdsområden från järnåldern. En gång fanns här mängder av hus och andra byggnadsverk, vilket besökare hittills fått försöka föreställa sig med hjälp av skisser. Den 28 augusti släpps appen ”Augmented history – Gamla Uppsala”, som ska ge en upplevelse utöver den vanliga.

Läs vidare »
Media no image

Fleromättat fett i kroppsfett kopplat till lägre dödlighet

Pressmeddelanden   •   Aug 17, 2016 17:20 CEST

I en studie från Uppsala universitet, publicerad i den amerikanska tidsskriften JAMA Cardiology, kopplas fettsyran linolsyra (omega-6) i kroppens underhudsfett till lägre dödlighet hos äldre män som följts under 15 år.

En hög andel linolsyra i kroppsfettet speglar till stor del att man har ett högt intag av olika växtoljor, vilket även kunde visas i denna studie. Resultaten kan tala för att ett alltför lågt intag av fleromättade fettsyror ökar risken att dö i förtid. Inget klart samband kunde däremot konstateras för dödlighet i hjärt-kärlsjukdom. Denna studie är den största studien som belyst sambandet mellan specifika fettsyror i fettväven och intaget av dessa fettsyror. Studien är också den största framåtblickande studie som undersökt sambanden mellan olika fettsyror i fettväven, hjärtkärlsjukdom och dödlighet från alla orsaker.

Vilken sorts fett maten bör innehålla är ett ämne som debatterats flitigt. Enligt nuvarande kostråd bör maten innehålla en relativt hög andel omättade fettsyror, även så kallade fleromättade. En svårighet i koststudier är mäta kostintaget på ett tillförlitligt sätt, inte minst över lång tid. Att mäta sammansättningen av fettsyror i underhudsfettet kan därför vara ett värdefullt tillskott till vår kunskap om sambanden mellan kost och sjukdom. Fettvävens sammansättning speglar de senaste årens genomsnittliga fettintag på ett objektivt sätt, särskilt de fettsyror som kroppen inte själv kan tillverka, såsom omega-6 fettsyran linolsyra från växtriket.

I den populationsbaserade studien ULSAM (Uppsala Longitudinal Study of Adult Men) togs fettvävsbiopsier och blodprover hos 853 män vid 71 års ålder. Männen i studien fick omkring samma tidpunkt även fylla i en matdagbok under sju dagar. Många av männen underskattade sitt intag av energi och fett. Om man bortsåg från de män som rapporterat mest fel, sågs ett tydligt samband mellan andelen linolsyra i fettväven och matdagböckerna. Något svagare samband sågs mellan fettsyror i blodet och självrapporterat intag, medan starka samband sågs mellan fettväven och blodet för de flesta fettsyror. Dessa samband är av stor betydelse inom nutritionsforskningen då de kan underlätta tolkningen av andra studier som undersökt sambanden mellan olika fettsyror och sjukdomsrisk. Sammantaget talar fynden för att andelen fleromättade fettsyror i fettväven speglar hur mycket man ätit av dessa fettsyror på lång sikt, och detta verkar särskilt gälla linolsyra, som är den vanligaste fleromättade fettsyran. När det däremot gäller omega-3 fetter sågs inga tydliga samband med risk för hjärtkärlsjukdom eller dödlighet i denna studie.

Efter statistisk hänsyn tagits till ett flertal kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom sågs inga klara samband med hjärt-kärldödlighet för någon fettsyra (251 dödsfall under 15 års uppföljning). För total dödlighet (605 dödsfall) sågs däremot ett samband, där högre andel linolsyra i fettväven var kopplad till 10 procents lägre risk att dö. Det är känt att linolsyra minskar den onda kolesterolhalten i blodet, men om det är förklaringen till sambandet med minskad dödlighet kan studien ej besvara

– Även om studien inte kan bevisa något orsakssamband, stärker resultaten ändå nuvarande kostråd att byta ut en del hårda fetter i kosten, det vill säga de med hög andel mättade fettsyror, mot mjukare fetter, till exempel vegetabiliska oljor med hög andel omättade fettsyror, säger David Iggman, läkare vid Svärdsjö VC i Falun och forskare vid enheten för klinisk nutrition och metabolism vid Uppsala universitet.

- Studien är unik då den mätt olika fettsyror i kroppsfettet bland en stor population äldre män och följt dessa under lång tid. Vi vet från våra tidigare studier att linolsyra från växtoljor minskar mängden fett i levern och tydligt förbättrar blodfettprofilen jämfört med mättade fetter, men vi behöver ta reda på vilken mängd av denna fettsyra som är adekvat och på vilket sätt den skulle kunna påverka livslängden. Denna studie tillsammans med andra pågående internationella projekt är viktiga steg i rätt riktning för att öka kunskapen kring omättade fettsyror, säger docent Ulf Risérus, som leder forskargruppen vid Uppsala universitet.

Fakta: Linolsyra finns i växtoljor från till exempel solros och raps, mjuka matfetter (smörgåsmargariner), nötter och frön.

För mer information kontakta:
David Iggman, med dr, specialist i allmänmedicin, enheten för klinisk nutrition och metabolism, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, e-post: david.iggman@pubcare.uu.se, tel: 073-8181182

Iggman D, Ärnlöv J, Cederholm T, Risérus U. Association of Adipose Tissue Fatty Acids With Cardiovascular and All-Cause Mortality in Elderly Men. JAMA Cardiology. 2016;1(7):1-9.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

I en studie från Uppsala universitet, publicerad i den amerikanska tidskriften JAMA Cardiology, kopplas fettsyran linolsyra (omega-6) i kroppens underhudsfett till lägre dödlighet hos äldre män som följts under 15 år.

Läs vidare »
Media no image

Mycket ljus under dagen motverkar skärmljusets påverkan på nattsömnen

Pressmeddelanden   •   Aug 10, 2016 08:05 CEST

Användandet av elektroniska apparater som skickar ut blått ljus (exempelvis smartphones och läsplattor) under kvällstid har i tidigare forskning visat sig vara associerat med sömnproblem. Resultaten från en ny studie från Uppsala universitet tyder på att exponering för ljus under dagen kan motverka de negativa effekter som kan uppkomma som en konsekvens av elektronisk ljusexponering under kvällstid.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Sleep Medicine.

Blått ljus som avges av tekniska apparater har ansetts vara en möjlig mekanism som kan förklara hur användandet av exempelvis surfplattor under kvällstid kan leda till sömnproblem. I en ny studie från Uppsala universitet med 14 deltagande unga män och kvinnor undersökte sömnforskarna Christian Benedict och Frida Rångtell hur sömnen påverkades av användandet av en läsplatta under kvällstid när man exponerats för starkt ljus under dagen.

- Vår huvudsakliga upptäckt var att efter exponering för ljus under dagen hade användandet av en ljusemitterande läsplatta inställd på full ljusstyrka under två timmar ingen effekt på unga friska studenters sömn, säger Frida Rångtell, försteförfattare och doktorand vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet.

- Våra resultat tyder på att exponering för ljus under dagen, exempelvis genom utomhusaktiviteter eller åtgärdsprogram inriktade mot att förändra belysningen på kontor, kan vara hjälpsamma i försök att motverka sömnproblem associerade med användandet av apparater som skickar ut blått ljus. Men något vi inte undersökte i vår studie var hur man påverkas av olika typer av innehåll man konsumerar på exempelvis sociala medier och det är viktigt att tänka på att användandet av den här typen av apparater för att exempelvis logga in på jobbmailen eller konton på sociala nätverk innan man släcker lampan kan leda till sämre sömn på grund av känslomässiga faktorer, säger den seniora författaren Christian Benedict, docent vid insititutionen för neurovetenskap.

För mer information, vänligen kontakta: 

Frida Rångtell, doktorand vid institutionen för neurovetenskap, mobil: 0704-92 42 12, e-post: frida.rangtell@neuro.uu.se 

Christian Benedict, docent vid institutionen för neurovetenskap, mobil: 070-4250215, e-post: christian.benedict@neuro.uu.se

Cecilia Yates, information officer at Department of Neuroscience, mobile: 0704-334801, e-post: cecilia.yates@neuro.uu.se

Rångtell et al. (2016) Two hours of evening reading on a self-luminous tablet vs. reading a physical book does not alter sleep after daytime bright light exposure. Sleep Medicine

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

​Användandet av elektroniska apparater som skickar ut blått ljus (som smartphones och läsplattor) under kvällstid har i tidigare forskning visat sig vara associerat med sömnproblem. Resultaten från en ny studie från Uppsala universitet tyder på att exponering för ljus under dagen kan motverka de negativa effekter som kan uppkomma som en konsekvens av elektronisk ljusexponering under kvällstid.

Läs vidare »
U3qowew7jxmgfrkdot8t

Förenklad metod att utveckla läkemedel med Upsalite

Pressmeddelanden   •   Aug 09, 2016 09:58 CEST

Forskare har för första gången avslöjat nanostrukturen hos den mesoporösa magnesiumkarbonaten Upsalite® och kontrollerat porstorleken utan organiska molekyler som mallar eller svällningsmedel. Genom att styra porstrukturen hos materialet kan den amorfa fasen hos svårlösliga läkemedelssubstanser stabiliseras och hastigheten för läkemedelstillförseln kan skräddarsys.

Media no image

Läkarutbildningen lanserar app i undervisningen

Pressmeddelanden   •   Aug 08, 2016 13:30 CEST

QuizMed, ett app-baserat frågesportspel liknande Quizkampen, kommer att bli ett nytt, men frivilligt, inslag i läkarutbildningen vid Uppsala universitet. Tanken är att stimulera inlärning av den stora mängd faktakunskaper som en läkare behöver ha med sig ut i yrket.

- Vi vill erbjuda studenterna ett roligt och engagerande sätt att lära in och fördjupa kunskapen om centrala begrepp inom medicinen, säger initiativtagaren Ulf Eriksson, professor och lärare inom läkarutbildningen.

Han provar gärna nya grepp i undervisningen, och de senaste årens utveckling av mobilappar väckte idén att utveckla ett smart och tävlingsinriktat app-baserat frågesportspel. Och Programkommittén för läkarutbildningen ställde sig positiv. De kontaktade FEO Media, företaget bakom det populära spelet Quizkampen, och där tände man genast på idén. Utvecklingen startade och till hösten släpps en första betaversion.

- Vi lärare har gjort flera hundra bra frågor och svar inom våra expertområden, dessutom har våra studenter på termin åtta bidragit. Till skillnad från Quizkampen har QuizMed även kommentarmöjlighet och extra tilläggsinformation som fördjupar svaren, säger Ulf Eriksson.

Frågorna är indelade i olika ämnen och har olika svårighetsgrad. Ämnena följer innehållet i läkarutbildningen, t ex anatomi, medicin, psykiatri, cellbiologi, mikrobiologi. En kategori kallas ”allt”. Man kan tävla med andra och avancera i svårighetsgrad, studenterna får tillgång till högre nivåer ju fler terminer de läst. 50 procent av frågorna kommer att vara ”allmänintressanta”, 40 procent specifika och de sista 10 procenten svåra.

För mer information kontakta:
Professor Ulf Eriksson, tel: 018-471 41 29, ulf.eriksson@mcb.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

QuizMed, ett app-baserat frågesportspel liknande Quizkampen, kommer att bli ett nytt, men frivilligt, inslag i läkarutbildningen vid Uppsala universitet. Tanken är att stimulera inlärning av den stora mängd faktakunskaper som en läkare behöver ha med sig ut i yrket.

Läs vidare »
Uuhvyjgguph9m8tudcgc

Celldelning snabbare än DNA-kopiering

Pressmeddelanden   •   Jul 25, 2016 18:00 CEST

Bakterieceller som växer snabbt hinner inte kopiera hela sitt DNA innan det är dags att dela sig på nytt. Det betyder att det kan pågå flera kopieringsprocesser samtidigt i en cell. Forskare vid Uppsala universitet har klarlagt hur cellerna koordinerar cellstorlek och delningstid för att bibehålla exakt en kopia av genomet per cell. Studien presenteras i den vetenskapliga tidskriften Cell.

Hnrm2htvlbneesssahom

Ny svamp hittad i lav

Pressmeddelanden   •   Jul 21, 2016 20:00 CEST

Forskare har hittat ännu en svamp i lavar. Hittills har man trott att en lav består av en svamp och alger som lever i symbios, men nu kan en grupp forskare från Uppsala universitet tillsammans med forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och universitet i Österrike och USA visa att det finns ännu en integrerad svampkomponent. Resultaten publiceras i tidskriften Science i nästa vecka.

Media no image

Strålning + narkos kan störa hjärnans utveckling

Pressmeddelanden   •   Jul 21, 2016 08:00 CEST

När små barn strålbehandlas och undersöks med datortomografi, så kallad CT-scanning, och samtidigt får narkosmedlet ketamin, kan de få problem med minnet och med inlärningen senare i livet. Det visar en ny studie i en avhandling från Uppsala universitet.

- Vi har försökt påvisa vad som kan hända med hjärnan hos barn under två år, när den utsätts för strålning liknande den vid CT-scanning samtidigt som patienten får narkospreparatet ketamin. Vår studie visar att strålningen kan ge funktionella störningar och problem med inlärningen i vuxen ålder, säger Sonja Buratovic, institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet.

Datortomografi, även kallad CT-scanning är en vanlig metod för läkare att undersöka patientens huvud. Den används till exempel när patienter kommer in till akuten med misstänkta huvudskador eller för att hitta tumörer. I takt med att avancerad röntgenutrustning som datortomografi har blivit billigare och bättre har antalet undersökningar ökat kraftigt under de senaste tjugo åren.

Varje år blir cirka 17 000 barn under 15 år CT-scannade i Sverige. Oftast handlar det om barn som kommer till sjukhusens akutmottagningar efter att de har ramlat och slagit huvudet, men det kan också vara barn som behandlas för cancer. För barn som är yngre än 3 år är det normalt att de ges lugnande medel före undersökningen och då kan läkemedlet ketamin användas.

Det finns strålforskningsstudier på hur den kraftiga strålningen från atombomberna i Hiroshima och Nagasaki påverkade människor. Det finns också tidigare studier där man har undersökt narkosmedlet ketamin och strålning från scanningen, var för sig, och hur de påverkar hjärnan. Det här är den första studien som fokuserar på hur lågintensiv strålning påverkar hjärnan när den är under utveckling, och det tillsammans med narkosmedel.

- Det var överraskande för oss att redan väldigt små doser av strålningen gav inlärningsproblem i samband med ketamin. Det hade vi inte räknat med, säger Sonja Buratovic.

I studierna har man använt en musmodell och tittat på vad som händer med möss, som befinner sig i en kritisk period av hjärnans utveckling, när de exponerats för låga doser strålning, enbart eller i kombination med narkosmedel. Motsvarande tillväxtperiod i hjärnan har också människor, där den startar runt födseln och pågår under barnets två första levnadsår.

Resultaten från dessa studier har visat att möss som utsatts för en kombination av strålning och ett lugnande eller narkosmedel visade på störningar i kognitiv förmåga samt minnes- och inlärningssvårigheter i vuxen ålder.

Eftersom de här förändringarna inte observerades hos möss som enbart utsatts för ett ämne tyder detta på att det finns samverkanseffekter mellan strålning och läkemedel, vilket bör tas i beaktande i framtiden.

Exakt vad i kombinationen som framkallar störningarna är än så länge oklart. En möjlig orsak skulle kunna vara att proteinet tau ökade vid behandlingen. Att tau-nivåerna ökar är ett välkänt symptom för patienter som utvecklar Alzheimers sjukdom.

- Det är viktigt att utveckla och förfina de behandlingsmetoder som finns för barn, speciellt om de metoder som finns i dag kan riskera att ge skador som visar sig senare i livet. Att röntga huvudet är en vanlig diagnostisk undersökning. Det finns alternativ till CT-scanningen. Till exempel magnetkamera, MRI, kan användas, men kräver oftare sövning och ”ser” inte allt som en CT-scan gör. Ultraljud är ett annat alternativ som än så länge inte visats ha skadliga effekter, men det kan bara användas på små barn som ännu inte har en stängd fontanell. Det används inte så mycket i Sverige än, men läkare börjar luta åt det hållet, säger Sonja Buratovic.

Buratovic Sonja (2016), Low-Dose Ionizing Radiation Induces Neurotoxicity in the Neonate: Acute or fractionated doses and interaction with xenobiotics in mice

Kontakt:

Sonja Buratovic, Ph D vid institutionen för organismbiologi, 
sonja.buratovic@ebc.uu.se, 0737-70 91 21, telefon 018-471 7699

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

När små barn strålbehandlas och undersöks med datortomografi, så kallad CT-scanning, och samtidigt får narkosmedlet ketamin, kan de få problem med minnet och med inlärningen senare i livet. Det visar en ny studie i en avhandling från Uppsala universitet.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 6 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Kontorstid alla dagar
  • 070-167 92 96

  • Presskontakt
  • pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • Linda.Koffmar@uadm.uu.se
  • 018-471 1959
  • 070-425 08 64

  • Presskontakt
  • Pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • elinduxdlhza.bhjrpqzioacsminkstrom@uadm.uu.szdgre
  • 018-471 17 06
  • 070-425 09 83

  • Presskontakt
  • Kommunikatör UU Campus Gotland
  • Uppsala universitet - Campus Gotland övergripande
  • petrlqa.nwpbnclirgzkndberg@uadtlkkm.uuzz.sxohce
  • 018-471 82 49

Om Uppsala universitet

Forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. Besök oss på vår webbplats www.uu.se

Adress

  • Uppsala universitet
  • S:t Olofsgatan 10B, Box 256
  • 751 05 Uppsala
  • Sweden
  • Vår hemsida