Media-no-image

Nya kandidatgener för IgA-brist funna med hjälp av hundar

Pressmeddelanden   •   2015-07-30 20:00 CEST

IgA-brist är en av de vanligaste genetiska immunbristsjukdomarna hos människor och är definierat som en brist eller total avsaknad av antikroppen IgA. I en ny studie från Uppsala universitet och Karolinska institutet har forskare genomfört den första komparativa genetikstudien på IgA-brist genom att använda hunden som modell. Nya kandidatgener identifierades och resultaten publiceras nu i tidskriften PLOS ONE.

Patienter med IgA brist löper större risk att drabbas av återkommande infektioner, allergier och autoimmunitet. De bakomliggande genetiska faktorerna till IgA-brist är dock fortfarande till stor del okända.

Samma forskargrupp som nu presenterar nya kandidatgener har tidigare identifierat ett flertal hundraser där IgA-brist är vanligt förekommande. De fann också att IgA nivåerna varierade mycket mellan olika hundraser [doi: 10.1016/j.vetimm.2014.05.010.160.].

I den nu aktuella studien har forskarna använt sig av fyra högriskraser för IgA-brist och genomfört så kallade helgenoms-associationsstudier (genome wide association studies, GWASs).

- Eftersom vissa hundraser är så tydligt predisponerade för IgA-brist och sjukdomsbilden i så hög grad liknar människans så utgör hund en lovande modell för att kartlägga vilka gener som är inblandade i IgA-brist även hos oss människor, säger Mia Olsson, postdoc vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet och en av studiens förstaförfattare.

Forskarna bakom studien identifierade i synnerhet tre nya kandidatgener: KIRREL3 och SLIT1, som är viktiga både för hjärnans och immuncellernas utveckling, och SERPINA9 som utrycks enbart i de sekundära lymforganen där B-celler producerar IgA antikroppar. En mer detaljerad beskrivning går att läsa i den vetenskapliga artikeln.

Forskarna beskriver även en nyutvecklad metod för att analysera en egenskap som är baserat på kontinuerliga värden, i detta fall IgA-nivåer. Katarina Tengvall, doktorand vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet och en av studiens förstaförfattare, poängterar att en ny metod behövdes för att studera IgA-brist hos hund.

- Eftersom IgA-nivåerna varierar så mellan hundraser så finns inte ett etablerat diagnostiskt kriterium för IgA-brist hos hund. Detta underminerar användningen av en klassisk GWAS där genomet jämförs mellan friska och sjuka individer.

Dessutom, menar forskarna, kan IgA nivåer uppvisa en viss naturlig variation vilket gör att nivåerna hos en individ inte bör användas som exakt definition av en fenotyp.

- För att kunna genomföra en robust GWAS så delade vi in hundarna i grupper baserat på den uppmätta IgA-koncentrationen hos varje hund. Grupperna definierades genom att använda percentiler utifrån den rasspecifika IgA-distributionen och GWAS utfördes i en serie av gruppindelningar som i slutändan kombinerades till en (slutgiltig) GWAS per ras. På så sätt filtrerade vi bort falska signaler och kunde definiera genetiska regioner associerade med IgA-produktion, berättar Katarina Tengvall.

Genom att använda hund som modell så kunde forskarna genom denna studie identifiera nya gener som misstänks ligga bakom en vanlig immunbristsjukdom.

- Vi kommer att fortsätta studera dessa gener för att bättre förstå deras potentiella involvering i IgA-produktion. Vi hoppas att denna kunskap också kan vara ett värdefullt bidrag till förståelsen av IgA-brist hos både hund och människa, säger Mia Olsson.


För mer information, kontakta:

Katarina Tengvall, tel: 073-9452665 e-post: katarina.tengvall@imbim.uu.se
eller Mia Olsson, tel: e-post: mia.olsson@ki.se

“Genome-Wide Analyses Suggest Mechanisms Involving Early B-Cell Development in Canine IgA Deficiency”
http://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0133844

Delar av forskningsstudien har utförts inom Science for Life Laboratory (SciLifeLab). SciLifeLab är ett center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom translationell medicin och molekylär biovetenskap. SciLifelab är en nationell resurs och ett samarbete mellan fyra universitet: Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

IgA-brist är en av de vanligaste genetiska immunbristsjukdomarna hos människor och är definierat som en brist eller total avsaknad av antikroppen IgA. I en ny studie från Uppsala universitet och KI har forskare genomfört den första komparativa genetikstudien på IgA-brist genom att använda hunden som modell. Nya kandidatgener identifierades och resultaten publiceras nu i tidskriften PLOS ONE.

Läs vidare »
Cho0zolr9ntcsgn8intc

Forskningsstudie visar lovande resultat för ny behandling av typ 1-diabetes

Pressmeddelanden   •   2015-07-30 11:00 CEST

I en ny studie från Uppsala universitet har forskare framgångsrikt använt antiinflammatoriska cytokiner för behandling av typ 1-diabetes. Studien visar att om diabetessjuka möss fick interleukin-35 gick sjukdomen tillbaka eller botades genom att en normal blodsockernivå och immuntolerans bibehölls. Resultaten publiceras i open access-tidskriften Scientific Reports (Nature Publishing Group).

Media-no-image

Uppsalaforskare på expedition till Grönland

Pressmeddelanden   •   2015-07-21 08:15 CEST

I ett samarbete mellan Uppsala universitet och Polarforskningssekretariatet genomförs en månadslång expedition till Grönland med start i slutet av juli. Syftet är att öka kunskapen om hur ryggradsdjurs funktion och anpassning påverkats av övergångar mellan land och vatten under evolutionen.

För ungefär 370 miljoner år sedan lämnade landlevande ryggradsdjur, s k tetrapoder, havet för ett liv på land genom att de extremiteter som tidigare varit fiskarnas fenor hade utvecklats och omvandlats till fram- och bakben. Ungefär 120 miljoner år senare återskapades fenliknade strukturer från dessa landanpassade extremiteter och tetrapoderna kunde därigenom helt återgå full till ett liv i vatten.

- Båda dessa evolutionära omformningar kan direkt urskiljas med hjälp av fossil och har gett oss kunskap om hur förändring i struktur och funktion är anpassad till förändrade livsbetingelser. Men vi vet väldigt lite om vilka ekologiska drivkrafter som ligger bakom dessa omfattande förändringar, säger Henning Blom från institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet, och en av fyra expeditionsmedlemmar (ytterligare en kollega från samma institution, en från Evolutionsmuseet, Uppsala universitet samt en från Polarforskningssekretariatet).

Genom Vetenskapsrådet och Polarforskningssekretariatet har de fått operativt stöd för att undersöka och samla material från nya och klassiska lokaler på Grönland under två säsonger. Det var där tidiga landlevande fyrfotadjur upptäcktes av svenska forskare på 30-talet.

Projektet, ”Upp på land och tillbaka till vattnet: en studie av akvatiska tetrapoders ekosystem på Grönland” riktar sig mot östra Grönland, ett av få områden i världen där man inom ett begränsat geografiskt område kan samla fossil av de nämnda och i tid annars vitt skilda fossila grupper av akvatiska ryggradsdjur, såväl fisk som tetrapoder. Dessa lokaler utgör även en bra grund för studier av hur förändringar i biologisk mångfald är relaterade till ekosystemet i stor skala.

- Detta innefattar utdöenden mellan devon och karbon och perm och trias, två av de mest katastrofala kriserna i djurens historia, säger Henning Blom.

Forskarna kommer att berätta om sitt arbete i en blogg, http://greenlandexpedition.uu.se/, under resan och välkomnar intresse från journalister och allmänhet.

För mer information om expeditionen och kontakt under resan, kontakta Henning Blom, tel: 070-326 42 96, e-post: henning.blom@ebc.uu.se

Mer om expeditionen och studierna:
Gruppen reser med flyg från Sverige den 28 juli till Island och därifrån vidare till Grönland med specialchartrade plan av modell Twin Otters, som kan landa på ganska otillgängliga platser. För sista sträckan fram till Kap Stosch på Hold With Hope krävs helikopter. De slår läger under cirka två veckor innan resan går vidare till Celsius Bjerg på Ymer Ø. De återkommer till Sverige den 28 augusti.

Från Kap Stosch har tidigare outredda fynd av marina groddjur och amnioter beskrivits. Där görs en detaljerad provtagning av de sedimentära lagren för att undersöka kopplingen mellan kroppsform och ekologi samt för att undersöka hur alla grupper av djur påverkades av intervallen av utdöenden. Insamlingen av fossil inriktar sig mot geokemiska analyser och kopplingen mellan kroppsform och ekologi hos de tidigaste marina tetrapoderna.

Vid Celsius Bjerg kommer man att göra systematiska provtagningar och detaljerade studier av spårfossil samt metodiskt insamling av tandelement för geokemiska studier av levnadsmiljöerna. Även sjösediment som är unika i sin representation av övergången mellan devon och karbon kommer att undersökas.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

I ett samarbete mellan Uppsala universitet och Polarforskningssekretariatet genomförs en månadslång expedition till Grönland med start i slutet av juli. Syftet är att öka kunskapen om hur ryggradsdjurs funktion och anpassning påverkats av övergångar mellan land och vatten under evolutionen.

Läs vidare »
Media-no-image

En natts sömnbrist ändrar DNA:t i dina vävnader

Pressmeddelanden   •   2015-07-20 16:44 CEST

Svenska forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet visar nu att gener som styr biologiska klockor i kroppens olika celler och vävnader förändras efter en natts sömnbrist. Studien publiceras i tidskriften Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism.

- Tidigare forskning har visat att vår ämnesomsättning kan påverkas negativt om vi sover för lite eller skiftarbetar och sover på fel tid på dygnet. Dåliga sömnvanor har kopplats till ökad risk för övervikt och typ-2 diabetes. Dessa tillstånd uppstår även hos djur där man slagit ut gener som styr dessa klockor, så kallade "klockgener". Därför skulle våra kunna resultat tyda på att förändringar i våra klockgener kan vara kopplade till nyss nämnda negativa effekter av sömnbrist, säger Jonathan Cedernaes, försteförfattare och tillsammans med docent Christian Benedict, båda vid Uppsala universitet, huvudansvarig för studien.

För studien rekryterades 15 friska deltagare som deltog i två sessioner med standardiserade aktivitets- och måltidsscheman i ett sömnlaboratorium. I slumpmässig ordning fick deltagarna ena gången sova som vanligt (över 8 timmar), för att den andra gången hållas vakna under natten medan de hölls sängliggande för att inte ändra deras aktivitetsnivå jämfört med gången då de sov. Morgonen efter antingen sömn eller vakenhet togs blodprover för att mäta nivån av blodsocker och hormonet insulin för att kunna bedöma deltagarnas blodsockerkänslighet. Samma morgon togs även små vävnadsprover från deltagarnas underhudsfett på magen och lårets framsida – två vävnader som är viktiga för att hålla blodsockernivåer på en jämn nivå och vars funktioner är störda vid tillstånd som diabetes.

Genom molekylära analyser av vävnadsproverna kunde forskarna se att regleringen och aktiviteten av klockgenerna var påverkad efter natten utan sömn. Aktiviteten av gener regleras av en mekanism som benämns epigenetik, och innebär bland annat kemiska förändringar utanpå själva DNA-kedjan. Epigenetiska förändringar innefattar bland annat en process som kallas metylering, där metylgrupper fästs på eller tas bort från DNA-kedjan. Detta reglerar i sin tur om gener ska vara på eller avstängda.

Forskarna fann att en natts sömnbrist ledde till att klockgener hade ökad metylering, något som ofta kopplas till minskad aktivitet av generna. Forskarna såg även att klockgenernas uttryck minskade, något som är en indikation på deras aktivitet.

- Så vitt som vi vet är vi härmed de första som visar att epigenetiska förändringar kan uppstå efter sömnbrist hos människor. Vi är även de första som kan visa att detta sker i dessa viktiga vävnader hos oss människor efter förlorad sömn, säger Jonathan Cedernaes. Det var något förvånande att se att epigenetiska förändringar i dessa gener kunde uppstå så snabbt, och även intressant att det kunde sker för dessa klockgener, som är mycket viktiga för att upprätthålla en normal ämnesomsättning, fortsätter han.

De genetiska förändringar som forskarna såg visade sig vara olika i de muskel- och fettvävnaden. Detta kan tyda på att dessa viktiga molekylära klockor inte påverkas på samma sätt av sömnbrist, och kanske att de inte längre är synkroniserade mellan åtminstone muskel- och fettvävnaden. Sådan brist på synkronisering mellan biologiska klockor I olika vävnader har kopplats till störningar i ämnesomsättningen. Det kan därför tyda på att dessa vävnadsspecifika förändringar i klockgenerna är en bidragande orsak till den försämrade insulinkänsligheten som vi också fann hos deltagarna natten efter att vi hållit dem vakna, säger Jonathan Cedernaes.

I nuläget vet forskarna inte hur bestående förändringarna som de fann är. Det är fullt möjligt att förändringarna i metylering och dessa klockgener kan återställas efter en eller flera nätter med normal sömn. Å andra sidan har just epigenetiska förändringar föreslagits utgöra inte bara ett genetiskt minne som kan gå från generation till generation, utan också ett minne för exempelvis kroppens ämnesomsättning. Forskning har till exempel visat att typ-2-diabetiker och skiftarbetare har förändrad metylering I blod och andra vävnader, säger Jonathan Cedernaes.

- Det är möjligt att åtminstone visa typer av sömnbrist eller förlängd vakenhet, som ju krävs vid skiftarbete, kan leda till förändringar i den epigenetiska koden i våra vävnader som påverkar vår ämnesomsättning över längre tidsperioder, avslutar han med att säga.

För mer information, var god kontakta:

Jonathan Cedernaes, forskare och läkare vid neurovetenskapliga institutionen, Uppsala universitet

Mobiltelefon: +1-312-866-0125, e-post: jonathan.cedernaes@neuro.uu.se

eller

Cecilia Yates, informationsansvarig vid neurovetenskapliga institutionen, Uppsala universitet

Mobiltelefon: +46 (0)704-334801, e-post: cecilia.yates@neuro.uu.se

Cedernaes et al. Acute sleep loss induces tissue-specific epigenetic and transcriptional alterations to circadian clock genes in men (in press).

Forskningen har finansierats av Hjärnfonden, Vetenskapsrådet, AFA Försäkring, och Novo Nordisk Fonden.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Svenska forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet visar nu att gener som styr biologiska klockor i kroppens olika celler och vävnader förändras efter en natts sömnbrist. Studien publiceras i tidskriften Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism.

Läs vidare »
Media-no-image

Förkortad sömn kan försämra förmågan att minnas under stress

Pressmeddelanden   •   2015-07-13 10:44 CEST

När människor sover överförs minnen från korttids- till långtidsminnet. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att deras testpersoner var bra på att minnas saker – även när de fått bara en halv natts sömn. Men studien visade också att minnesförmågan hos testpersonerna som sovit lite påverkades mycket negativt när de dessutom utsattes för stress.

I studien som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften SLEEP avsåg sömnforskarna Jonathan Cedernaes och Christian Benedict att utforska vilken betydelse som längden sömn har för överföringen av minnen, samt i vilken grad som långtidsminnen som har befästs av sömn förblir tillgängliga efter akut psykisk stress.

De 15 deltagarna i studien deltog i två sessioner där de på kvällen fick genomföra ett inlärningsmoment (var 15 olika kortpar befann sig på en datorskärm). Därefter fick deltagarna antingen sova en halv natt (4 timmar) eller en hel natt (8 timmar). Morgonen därpå skulle deltagarna försöka minnas platsen på så många kortpar som möjligt, före och efter att de utsattes för akut psykisk stress.

Forskarna fann att en halv natts sömn var lika bra som en hel natts sömn för att bilda långtidsminnen för vad kortparen fanns på skärmen. Men studien visade också att stress påverkade testpersonernas förmåga att minnas det de hade lärt sig kvällen innan. Männen stressades i 30 minuter efter den förkortade eller åtta timmar långa möjligheten att sova, exempelvis genom att få försöka minnas en stor mängd ord som de nyss lärt sig medan de samtidigt utsattes för ett störande bakgrundsljud.

Då deltagarna bara hade sovit en halv natt och utsattes för detta stressmoment, kunde de inte längre återkalla platsen för kortparen lika väl. Deras förmåga att komma ihåg detta hade minskat med ungefär 10 procent. Hos deltagarna som haft möjlighet att sova en hel natt sågs ingen stressorsakad nedsättning av förmågan att komma ihåg kortens platser.

Forskarna ser att det finns åtgärder samhället skulle kunna ta för att maximera minnesförmågan hos personer med sömnbrist.

- Även om en enda natt med förkortad sömn kanske inte försämrar minnesförmågan under vissa grundtillstånd, så kan förmågan försämras om man efter sömnbrist utsätts för akut stress. Detta kan sannolikt få betydelse i våra vardagsliv. Vi ser att samhällsåtgärder som ger individer som lider av sömnbrist större möjligheter att nå sitt sömnbehov skulle kunna vara av värde. Dessa skulle kunna inkludera senare start av skoldagen eller utökad användning av flexibla arbetstider. Sådana åtgärder skulle göra det möjligt för individer som lider av sömnbrist att till fullo utnyttja sina minnesförmågor i stressfyllda situationer och därmed kanske också förbättra sina resultat i skolan eller på arbetet, säger Christian Benedict forskare och docent vid neurovetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.

- Ett viktigt nästa steg är att undersöka hur kronisk sömnbrist och/eller mer kronisk stress kan interagera för att försämra förmågan att minnas fakta och andra förmågor som sömnen har till uppgift att befästa, säger Christian Benedict.

För mer information, kontakta:
Christian Benedict, forskare och docent vid neurovetenskapliga institutionen, Uppsala universitet
Mobilnummer: 070-425 0215, e-post: christain.benedict@neuro.uu.se
eller
Cecilia Yates, informationsansvarig vid neurovetenskapliga institutionen, Uppsala universitet,
Mobilnummer: 0704-334801, e-post: cecilia.yates@neuro.uu.se

Cedernaes et al. Short sleep makes declarative memories vulnerable to stress in humans. SLEEP (in press).

SLEEP är den amerikanska organisationen Associated Professional Sleep Societies (APSS) officiella tidskrift.

Forskningen har finansierats av Hjärnfonden, Vetenskapsrådet, AFA Försäkring, och Novo Nordisk Fonden.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

När människor sover överförs minnen från korttids- till långtidsminnet. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att deras testpersoner var bra på att minnas saker – även när de fått bara en halv natts sömn. Men studien visade också att minnesförmågan hos testpersonerna som sovit lite påverkades mycket negativt när de dessutom utsattes för stress.

Läs vidare »
D35y2clwwrzudz20jyq7

Uppsala universitets biologiska fältstation Klubban firar 100 år

Pressmeddelanden   •   2015-06-26 11:32 CEST

​I sommar firar Klubbans biologiska station i Fiskebäckskil 100 år. Den startades för att studenter skulle få lära sig om marint biologiskt liv och sedan dess har cirka 20 000 studenter haft förmånen att förlägga en period under sin utbildning till västkusten.

Media-no-image

​Uppsala universitet startar kandidatprogram på engelska

Pressmeddelanden   •   2015-06-24 08:41 CEST

Tre program inom speldesign blir först ut vid Uppsala universitet att genomföras helt på engelska på grundnivå.

– Det är naturligt att det är just vår efterfrågade utbildning i speldesign som blir först med grundutbildning helt på engelska. Spelutveckling sker globalt och institutionen för speldesign har redan många internationella samarbeten och personal från olika delar av världen, säger Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet.

Spelutveckling är en tillväxtbransch med kraftig utveckling och svenska spelföretag befinner sig väl framme internationellt, till exempel har var tionde människa på jorden någon gång spelat ett svenskt spel. Institutionen för speldesign vid Uppsala universitet - Campus Gotland har sedan tidigare en framgångsrik utbildning i speldesign och täta kontakter med spelindustrin. Nu tas nästa steg i utvecklingen genom att starta fyra utbildningsprogram i speldesign, varav tre blir sökbara för internationella studenter genom att vara helt på engelska.

– Vår utbildning är redan internationellt känd, det hör av sig intresserade från när och fjärran som vill gå våra utbildningar så vi hoppas på många internationella sökande, säger Hans Svensson, prefekt på institutionen för speldesign. Karakteristiskt för vår utbildning i speldesign är kombinationen av humaniora, teknik och konst där vi ligger långt framme. Nu lägger vi dessutom till en inriktning med projektledning av spelprojekt, något som idag saknas i Sverige.

Sedan tidigare finns utbildningsprogram på avancerad nivå (master) på engelska vid Uppsala universitet men det här är de första utbildningsprogrammen på grundnivå som genomförs helt på engelska.

De tre programmen är:
• kandidatprogram i speldesign och grafik (Bachelor Programme in Game Design and Graphics) med inriktning mot att skapa två- och tredimensionell grafik
• kandidatprogram i speldesign och programmering (Bachelor Programme in Game Design and Programming) med inriktning mot spelprogrammering
• kandidatprogram i speldesign och projektledning (Bachelor Programme in Game Design and Project Management) med fokus på ledning av spelprojekt.

Programmen beräknas starta hösten 2016.

För mer information kontakta: Hans Svensson, e-post: hans.svensson@speldesign.uu.se, tel: 018-471 82 52, mobil: 076-808 07 99

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Tre program inom speldesign blir först ut vid Uppsala universitet att genomföras helt på engelska på grundnivå.

Läs vidare »
Media-no-image

Personer med social fobi har för mycket serotonin – inte för lite

Pressmeddelanden   •   2015-06-17 17:00 CEST

Utifrån tidigare studier har forskare trott att personer med social fobi har för låga mängder av signalämnet serotonin. En ny studie från Uppsala universitet visar dock att det förhåller sig precis tvärt om. Personer med social fobi tillverkar för mycket serotonin. Ju mer serotonin, som tillverkas, desto räddare är patienterna i sociala situationer.

Många människor känner sig ängsliga när de ska tala inför en grupp eller umgås med andra. Om denna ängslan blir handikappande kan det betyda att man lider av social fobi, en psykiatrisk diagnos.

Ett vanligt läkemedel för att behandla social fobi är så kallade SSRI-preparat som förändrar mängden av signalämnet serotonin i hjärnan. Utifrån tidigare studier har man trott att SSRI ökar mängden tillgängligt serotonin, och att mängden serotonin hos personer med social fobi därför är för låg. I en ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften JAMA Psychiatry, visar forskare från institutionen för psykologi vid Uppsala universitet tvärtemot tidigare uppfattning att personer med social fobi tillverkar för mycket serotonin.

Forskarna, under ledning av professorerna Mats Fredrikson och Tomas Furmark, använde en så kallad PET-kamera och ett speciellt spårämne för att mäta kemisk signalöverföring med serotonin i hjärnan och fann att patienter med social fobi tillverkade för mycket serotonin i en del av hjärnans rädslosystem, amygdala. Ju mer serotonin, som tillverkades, desto räddare var patienterna i sociala situationer.

En nervcell, som skickar signaler med serotonin, släpper först ut serotonin i mellanrummet mellan nervcellerna. Nervsignalen uppkommer när serotonin binder till mottagarcellen. Serotoninet släpper sen från mottagaren och pumpas tillbaka till ursprungscellen.

– Inte nog med att personer med social fobi tillverkar mer serotonin än personer som inte har dessa problem, de pumpar dessutom tillbaka mer serotonin. Det kunde vi visa i ytterligare en grupp patienter med ett annat spårämne som mäter själva pumpmekanismen. Vi tror att detta är ett försök att kompensera överskottet av det serotonin, som är aktivt i signalering, säger Andreas Frick doktorand vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet.

Upptäckten är ett stort steg framåt när det gäller att kartlägga förändringar i hjärnans kemiska budbärare hos personer som lider av ångest. Tidigare forskning har visat att nervaktiviteten i amygdala är förhöjd hos personer med social fobi och därmed att hjärnans rädslosystem är överkänsligt. De nya fynden tyder på att överskott av serotonin utgör en del av den underliggande orsaken.

– Serotonin kan vara ångesthöjande, inte ångestdämpande som man ofta tidigare har antagit, säger Andreas Frick.

För mer information kontakta
Tomas Furmark, tel: 073-683 34 87, e-post: Tomas.Furmark@psyk.uu.se
Andreas Frick, tel: 0736-29 27 71, e-post: Andreas.Frick@psyk.uu.se

Frick et al. (2015) Serotonin Synthesis and Reuptake in Social Anxiety Disorder: A Positron Emission Tomography Study, JAMA Psychiatry

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Utifrån tidigare studier har forskare trott att personer med social fobi har för låga mängder av signalämnet serotonin. En ny studie från Uppsala universitet visar dock att det förhåller sig precis tvärt om. Personer med social fobi tillverkar för mycket serotonin. Ju mer serotonin, som tillverkas, desto räddare är patienterna i sociala situationer.

Läs vidare »
Media-no-image

Ny ledtråd till hur cancer orsakar organsvikt

Pressmeddelanden   •   2015-06-17 13:26 CEST

Cancer orsakar ofta en rad indirekta problem såsom blodproppar och sämre fungerande organ hos den drabbade individen. Orsakerna till denna organsvikt är fortfarande inte klarlagda. Nya fynd från en forskargrupp vid Uppsala universitet visar nu att en typ av blodceller, neutrofiler, spelar en viktig roll i denna process. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cancer Research.

Neutrofilernas huvudsakliga uppgift är att skydda oss från infektioner, men närvaron av en tumör i kroppen kan lura dessa immunceller att bekämpa en infektion som inte finns. Detta sker genom att tumören frisätter ämnen som aktiverar neutrofilerna att bilda sk NETs (Neutrophil Extracellular Traps).

Dessa NETs bildas på ett spektakulärt sätt då neutrofilerna skickar ut sitt DNA och tillsammans med blodplättar bildar ett nät som kan fånga in bakterier – en immunreaktion som kan vara livsavgörande vid blodförgiftning.

En ny studie från forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet visar att NETs kan ansamlas i blodkärlen hos en individ med cancer och att detta i sin tur leder till en försämrad blodkärlsfunktion och inflammation även i organ som inte påverkas av vare sig huvudtumören eller spridda tumörceller. På grund av att NETs innehåller en stor mängd extracellulärt DNA kan dessa upplösas vid behandling med DNase, en substans som bryter ned DNA.
Forskargruppen visar i sin studie att DNase behandling återställer den försämrade kärlfunktionen i njure och hjärta hos möss med cancer till nivåer som ses hos helt friska djur och motverkar inflammationen.

- Sammantaget visar våra data att bildning av NETs är en bidragande orsak till den försämrade funktionen av ”friska” organ hos individer med cancer. Positivt är dock att detta tillstånd kan motverkas när NETs avlägsnas, säger Anna-Karin Olsson, universitetslektor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi.

Forskargruppen tror att deras fynd kan leda till ökad kunskap om hur cancerpatienter behandlas för att förebygga organsvikt. En fördel i detta sammanhang är att DNase redan är i klinisk användning för cystisk fibros och har visat sig vara ett säkert behandlingsalternativ.


För mer information kontakta:

Jessica Cedervall: e-post: jessica.cedervall@imbim.uu.se, tel: 018-471 4933
Anna-Karin Olsson: e-post: anna-karin.olsson@imbim.uu.se, tel: 018-471 4399

Jessica Cedervall et al (2015) Neutrophil Extracellular Traps Accumulate in Peripheral Blood Vessels and Compromise Organ Function in Tumor-Bearing Animals, Cancer Research, doi: 10.1158/0008-5472.CAN-14-3299

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Cancer orsakar ofta en rad indirekta problem såsom blodproppar och sämre fungerande organ hos den drabbade individen. Orsakerna till denna organsvikt är fortfarande inte klarlagda. Nya fynd från en forskargrupp vid Uppsala universitet visar nu att en typ av blodceller, neutrofiler, spelar en viktig roll i denna process. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cancer Research.

Läs vidare »
Media-no-image

2014 mest våldsamt sedan kalla krigets slut

Pressmeddelanden   •   2015-06-17 10:03 CEST

Under 2014 pågick 40 väpnade konflikter i världen. Det är det högsta antalet sedan 1999 och en ökning med 18 procent jämfört med de 34 konflikter som var aktiva 2013. Det visar nya data från fredsforskare vid Uppsala Conflict Data Program (UCDP), Uppsala universitet. Även antalet stridsrelaterade dödsoffer ökade dramatiskt.

2014 noterades det högsta antalet dödsoffer sedan kalla krigets slut. Det kan tillskrivas det blodiga kriget i Syrien och ökat våld i länder som Irak, Afghanistan, Ukraina och Nigeria.

Detta beskrivs av fredsforskare vid Uppsala Conflict Data Program (UCDP) i en artikel som nu publiceras i den internationellt ledande tidskriften Journal of Peace Research.Under 2014 var 40 konflikter som orsakade minst 25 stridsrelaterade dödsoffer aktiva. Antalet aktiva väpnade konflikter minskade först kraftigt efter det kalla krigets slut, men de senaste tio åren visar en ojämn men tydligt uppåtgående trend. De internationaliserade konflikterna har ökat markant. Det är konflikter där andra stater sänder in trupper för att stödja de stridande parterna.

- Vi ska dock komma ihåg att året med minst antal konflikter sedan kalla kriget också återfinns under denna tioårsperiod, påpekar Therése Pettersson, projektledare i UCDP. Detta visar på de stora variationer som finns i statistiken och hur svårt det är att säga något om den långsiktiga trenden.

Även de konflikter som definieras som krig, dvs. de som orsakar minst 1000 dödsoffer under ett år, har ökat från sex 2013 till 11 under 2014. Detta är den största relativa ökningen i antalet krig sedan början av 1960-talet. Ökningen i antalet krig har också inneburit en kraftig ökning i antalet stridsrelaterade dödsoffer, mycket till följd av utvecklingen i Syrien. 2014 noterades det högsta antalet dödsoffer sedan kalla krigets slut.

- Förutom i Syrien ser vi även eskalerande våld i många andra konflikter, som Irak, Afghanistan, Nigeria och Ukraina, säger Therése Pettersson. Även om vi bortser från Syrien var antalet stridsrelaterade dödsoffer det högsta på 15 år.

En positiv utveckling är att 10 fredsavtal undertecknades under 2014, en ökning från sex avtal 2013.

- Vi har bland annat sett ett historiskt avtal skrivas under i den långvariga konflikten i Filippinerna, säger Peter Wallensteen, ledare för forskningsprogrammet. Tyvärr har många förhandlingsförsök i de mest blodiga konflikterna kollapsat. En förklaring är meningsskiljaktigheterna mellan väst och Ryssland, som främst påverkar konflikterna i Syrien och Ukraina.

För mer information, kontakta:

Projektledare Therése Pettersson, tel: +4670-6496491 e-mail: therese.pettersson@pcr.uu.se

Professor Peter Wallensteen, tel: +4670-6752679 e-mail: peter.wallensteen@pcr.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Under 2014 pågick 40 väpnade konflikter i världen. Det är det högsta antalet sedan 1999 och en ökning med 18 procent jämfört med de 34 konflikter som var aktiva 2013. Det visar nya data från fredsforskare vid Uppsala Conflict Data Program (UCDP), Uppsala universitet. Även antalet stridsrelaterade dödsoffer ökade dramatiskt.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 12 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Kontorstid alla dagar
  • 070-167 92 96

  • Presskontakt
  • pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • Lijolmyindrhdfa.Kojoejffmyihyaidldmar@qngelhuadm.uixflu.se
  • 018-471 1959
  • 070-425 08 64

  • Presskontakt
  • Kommunikatör UU Campus Gotland
  • Uppsala universitet - Campus Gotland övergripande
  • petra.lindberg@uadm.uu.se
  • 018-471 82 49

Om Uppsala universitet

Forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. Besök oss på vår webbplats www.uu.se

Adress

  • Uppsala universitet
  • S:t Olofsgatan 10B, Box 256
  • 751 05 Uppsala
  • Sweden
  • Vår hemsida