T5hzxdcrlvnmlw73yvh4

Petra Einarsson håller alumnföreläsning vid Uppsala universitet

Pressmeddelanden   •   2014-04-16 13:54 CEST

"Man klarar alltid mycket mer än man tror." Det menar Petra Einarsson, VD för Sandvik Materials Technology med en ekonomiexamen från Uppsala universitet. Den 22 april håller hon sin alumnföreläsning i universitetshuset.

Media-no-image

Ny avhandling om kundens osäkerhet vid köp från utländska företag på nätet

Pressmeddelanden   •   2014-04-15 06:15 CEST

Många köper hellre en dyrare vara från ett inhemskt nätföretag än en billigare från en utländsk återförsäljare. I en ny avhandling från Uppsala universitet har företagsekonomen Aswo Safari studerat hur konsumenter hanterar sin osäkerhet när de handlar från utländska företag på nätet och hur företagen kan arbeta med att skapa förtroende hos en kund som kanske befinner sig på andra sidan jorden.

Även om näthandel har studerats extensivt under de senaste decennierna så har mycket fokuserat på inhemsk näthandel och inte lika mycket på den internationella. Inom den inhemska näthandeln är konsumentens förtroende baserat på hans eller hennes uppfattning av företaget och användarvänlighet av företagets webbsida. Aswo Safaris avhandling behandlar internationell näthandel där konsumenter köper varor och tjänster på Internet från företag som är baserade i ett annat land än där de själva bor.

Vid köp från företag i utlandet dyker delvis andra funderingar upp hos konsumenten. Företagen bakom internationella webbsidor oftast under andra regler och lagar som konsumenten har lite eller ingen kunskap alls om. Detta och andra omständigheter, som hur konsumenten uppfattar företagets hemmanation i form av kultur, politiska system, normer och värderingar påverkar konsumentens osäkerhet när det kommer till att ingå en relation med utländska företag på Internet. Konsumenten förknippar köp från utländska återförsäljare på Internet med stor osäkerhet och det kan hända att man avstår – trots att utländska företaget ofta erbjuder varor och tjänster till ett mer förmånligt pris än många svenska återförsäljare på Internet.

- Företgen kan inte göra något åt de presumtiva kundernas uppfattning om landet där de verkar. Därför bör företagen fokusera på att minska kundernas osäkerhet om företaget och dess verksamhet och bland annat erbjuda väl genomtänkta webbsidor som underlättar köpet, säger Aswo Safari doktorand vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet.

- Om företaget inte är internationellt välkänt är konsumenter ofta tveksamma till att göra några köp. Det är därför av största vikt att sådana, mindre kända företag, till exempel är kopplade till betalningstjänster som PayPal eller Payson som kan lindra konsumenters oro för att ingå avtal med företaget.

I avhandlingen skildras hur konsumenten under processens gång lär sig att hantera osäkerheten när de vill ingå utbyte med utländska leverantörer. Genom flera olika studier i form av intervjuer, fokusgrupp-studier och två stora enkätstudier kommer Aswo Safaris avhandling fram till att konsumenter först och främst behöver utförlig information, till exempel om produkten, priser och leverans, för att hantera osäkerhet och utveckla olika typer av förtroenden. Vidare kan kunden, genom köp av produkter och tjänster, ingå i mer långsiktiga affärsrelationer med utländska företag om de upplevda erfarenheterna är positiva.

För mer information kontakta Aswo Safari, doktorand vid företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, tel: 073 6816 775, e-post: aswo.safari@fek.uu.se

Läs avhandlingen “Consumer Foreign Online Purchasing: Uncertainty in the Consumer-Retailer Relationship” online. Avhandlingen försvaras 24 april.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Många köper hellre en dyrare vara från ett inhemskt nätföretag än en billigare från en utländsk återförsäljare. I en ny avhandling från Uppsala universitet har företagsekonomen Aswo Safari studerat hur konsumenter hanterar sin osäkerhet när de handlar från utländska företag på nätet och hur företagen kan arbeta med att skapa förtroende hos en kund som kanske befinner sig på andra sidan jorden.

Läs vidare »
Media-no-image

SciLifeLab i Uppsala inviger nya lokaler

Pressmeddelanden   •   2014-04-09 16:48 CEST

Sedan det första spadtaget togs i maj 2012 har en unik forskningsmiljö skapats för SciLifeLabs verksamhet i en ny tillbyggnad vid Biomedicinskt Centrum. Nu är det inflyttat och klart och idag invigdes de nya lokalerna under festliga former i närvaro av bland andra utbildningsminister Jan Björklund, rektor Eva Åkesson och de världskända forskarna Craig Venter och Janet Thornton.

Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är Sveriges hittills största satsning på forskning inom life science. Det är ett samarbete mellan Uppsala universitet, Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet och erbjuder tekniska resurser och expertis till forskare över hela Sverige. För att möta den utmaningen har Uppsala universitet tillsammans med Akademiska Hus låtit bygga en nationell mötesplats för forskning.

I samband med att byggnaden Navet på 3 000 kvadratmeter uppförts på en av innergårdarna vid Biomedicinskt Centrum (BMC) har också omkring 8 000 kvadratmeter befintlig yta i de omkringliggande delarna av BMC byggts om. Flera forskargrupper och personal vid SciLifeLab har flyttat sin verksamhet dit från bland annat Rudbecklaboratoriet och Akademiska Sjukhuset. Det finns också gott om plats för gästforskare från både svenska och utländska lärosäten.

-  Vi har lyckats med det vi ville åstadkomma, en tvärvetenskaplig, produktiv och excellent forskningsmiljö. Jag tror att vi till och med underskattat attraktionskraften som denna byggnad har som mötesplats. Det har varit ett enormt intresse att komma hit, säger Kerstin Lindblad-Toh, Co-Director vid SciLifeLab Uppsala.

Det har varit ett unikt byggnadsprojekt på många sätt. Eftersom en stor del av utbyggnaden har skett på en innergård har projektet stött på flera olika utmaningar. Under sommaren 2013 schaktades till exempel 4 500 kubikmeter fyllnadsmassa ut från innergården genom ett smalt transporthål i kombination med en 30 ton tung fribärande stålbro. Utrymmet var så trångt att det endast fanns två dumprar i hela Sverige som kunde passera genom hålet, därför körde de i skytteltrafik dygnet runt.

Arkitekturen i Navet är designad för att inspirera till kreativitet och möten. Formerna är organiska och bryter av mot övriga BMC:s strikta linjer. I kärnan finns ett öppet torg som ska locka till möten över gränserna.

-   Det har varit ett mycket tekniskt och logistiskt utmanande projekt. En avgörande förutsättning för att kunna genomföra ett så komplicerade projekt är ett nära samarbete och tät dialog mellan verksamhet, bygg-och projektledning. Genom hela projektet har processen fungerat bra vilket visar  sig i resultatet på allra bästa sätt, säger Peter Bohman, biträdande regiondirektör Akademiska Hus.

Talare vid invigningen var rektor Eva Åkesson, utbildningsminister Jan Björklund, Co-director Kerstin Lindblad-Toh samt biträdande regiondirektör Peter Bohman från Akademiska Hus. Ett stort antal innbjudna gäster och forskare associerade till SciLifeLab deltog också.

Kontaktpersoner:
Kerstin Lindblad-Toh:mobil: 070-167 95 52, e-post: kersli@broadinstitute.org
Peter Bohman: tel: 018- 68 31 09, e-post: peter.bohmna@akademiskahus.se

Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett nationellt center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar ledande teknisk expertis med avancerat kunnande inom translationell medicin och molekylära biovetenskaper. SciLifelab är en nationell resurs och ett samarbete mellan fyra universitet: Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Sedan det första spadtaget togs i maj 2012 har en unik forskningsmiljö skapats för SciLifeLabs verksamhet i en ny tillbyggnad vid Biomedicinskt Centrum. Nu är det inflyttat och klart och idag invigdes de nya lokalerna under festliga former i närvaro av bland andra utbildningsminister Jan Björklund och de världskända forskarna Craig Venter och Janet Thornton.

Läs vidare »
Media-no-image

Matthäus-Passion – för första gången i Skandinavien

Pressmeddelanden   •   2014-04-09 14:55 CEST

Efter succén med uruppförandet i Berlin Philharmonie får nu publiken i Stockholm och Uppsala möjligheten att uppleva Sven-David Sandströms storslagna verk Matthäus-Passion. Med över 120 körsångare, 9 solister samt en symfoniorkester utgör evenemanget den största satsningen i Uppsala universitets Körcentrums historia.  

- Många har lyssnat till eller själva sjungit Bachs Matteuspassion och upplevt dramat som omfattar såväl lidande och död som tröst och förhoppning. Sandströms musik är naturligtvis helt olik Bachs och just därför drabbas man extra mycket av den kända texten i sin nya musikaliska skrud, säger Stefan Parkman, dirigent och föreståndare för Uppsala universitets Körcentrum.

Han leder Uppsala Akademiska Kammarkör, Philharmonischer Chor Berlin och
Gävle Symfoniorkester genom verket 16-17 april. Medverkar gör också solisterna Olle Persson, Karin Dahlberg, Ivonne Fuchs, Timothy Fallon, Andreas Scheibner samt en evangelistkvartett ur Radiokören.

Tid och plats:
Onsdag 16 april kl 19.00 Immanuelskyrkan, Stockholm  
Torsdag 17 april kl 19.00 Uppsala domkyrka

Konserten i Uppsala föregås av en lyssnarträff med Sven-David Sandström och
Stefan Parkman i Katedralkaféet kl 18.15.

Arrangör: Uppsala universitets Körcentrum i samverkan med Philharmonischer Chor Berlin.

För mer information, Gustaf Bäckström, producent,
Uppsala universitets Körcentrum tel: 018-471 62 06, 073-567 40 67  eller gustaf.backstrom@musik.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Efter succén med uruppförandet i Berlin Philharmonie får nu publiken i Stockholm och Uppsala möjligheten att uppleva Sven-David Sandströms storslagna verk Matthäus-Passion. Med över 120 körsångare, 9 solister samt en symfoniorkester utgör evenemanget den största satsningen i Uppsala universitets Körcentrums historia.

Läs vidare »
Media-no-image

Pressinbjudan från Uppsala universitet och Svenska kyrkan: Erik den heliges skrin i Uppsala domkyrka öppnas

Pressmeddelanden   •   2014-04-09 13:22 CEST

Onsdag 23 april öppnas Erik den heliges skrin i Uppsala domkyrka. Det finns två syften. Forskarna ska göra medicinska studier såsom röntgen, osteoporosmätningar och DNA- analys. Sveriges äldsta kungakrona ska för första gången visas för allmänheten i Svenska kyrkans utställning ”Himlen är här”, då Uppsala firar 850 år som ärkebiskopssäte.


Media hälsas välkomna till en pressträff där representanter från Svenska kyrkan och Uppsala universitet berättar om projekten.

–    Det är inte ofta man får öppna ett sådant här relikskrin, så det är praktiskt att vi kan samordna våra båda projekt till ett och samma tillfälle. Senast vi öppnade skrinet var år 2000, berättar domkyrkokaplan Lars Åstrand som var med även då. Inga naturvetenskapliga undersökningar gjordes då. Och tack vare jubileums-utställningen kan vi denna gång låta alla få se kungakronan, en verklig skatt i vårt gemensamma kulturarv.

Vid pressvisningen berättar Sabine Sten, professor i osteoarkeologi vid Uppsala universitet Campus Gotland, om forskningsprojektet. Vilka frågor väntar sig forskarna få svar på? Varför är de intresserade av Erik den heliges ben i en benskörhetsstudie? Är det verkligen Eriks kvarlevor? Kom han från Västergötland eller Uppland? Medverkar gör forskarkollegor med olika specialkunskaper i projektet.

Kronan i skrinet är inte helt intakt. Hur såg den ut? Som den avbildades på 1800-talet på Eriksstatyn vid domkyrkans port? Eller som i 1900-talstolkningen i Stockholms stadsvapen? Herman Bengtsson, docent vid Upplandsmuseet, presenterar de teorier som finns.

Domprost Annica Anderbrant berättar om Svenska kyrkans roll att i 850 år förvalta ett kulturarv. Projektledare Helene Warpe Nymansson berättar om arbetet bakom kulisserna med att göra det tillgängligt för allmänheten i utställningen ”Himlen är här”.

Närvarande finns även metallkonservator Annmarie Christensson som hanterar kronan samt domkyrkans textilkonservator Anna Ehn Lundgren som tar hand om tygerna i skrinet.

OBS! Anmälan krävs. Mejla presskontakt@uadm.uu.se. Besked om ackreditering kommer efter påsk. Antalet platser vid relikskrinet är begränsat. Några medier/fotografer erbjuds möjlighet att vara med en kort stund vid själva öppnandet. Övriga följs till Erikskoret eller ut ur kyrkan. Domkyrkan är låst medan hanteringen av relikerna pågår.

Program för pressträff:
8.55 Samling vid domkyrkans huvudingång för insläpp i den låsta kyrkan.
9.00 Välkomnande i högkoret. Viktig information om förutsättningarna.
9.05 Vem var Erik? Resumé av de senaste 850 åren.
9.10 Presentation av Svenska kyrkans utställning ”Himlen är här” och kungakronan.
9.20 Presentation av Uppsala universitets studie.
9.30 Tid för enskilda intervjuer.
10.00 Skrinöppning. Ackrediterade medier samlas vid Finstakoret för fototillfälle. Övriga ges möjlighet att fotografera målningar i Erikskoret och höra forskarnas nytolkning av dem.

Fakta
Erik Jedvardsson var kung i Sverige på 1150-talet och dödades 18 maj 1160 av en annan tronkrävare, Magnus Henriksson, i samband med att han firade gudstjänst där domkyrkan står idag. Mirakel sades ske efter kungens död och han blev Sveriges nationalhelgon, Erik den helige. Han är avbildad med sin krona i Stockholms stadsvapen. Kronan i Svenska kyrkans logotyp har samma ursprung. Uppsala, nuvarande Gamla Uppsala, blev ärkebiskopssäte 1164. 1257 togs Eriks kvarlevor upp ur sin grav och lades i ett relikskrin. 1273 flyttade ärkebiskopen och relikskrinet med Erik den heliges ben till staden Östra Aros, nuvarande Uppsala, där man just hade påbörjat bygget av sin nya jättekyrka.

Utställningen ”Himlen är här” pågår i Uppsala domkyrka 18 juni–16 november. Den är en del av Uppsalas 850-årsjubileum som ärkebiskopssäte och Svenska kyrkans satsning att tillgängliggöra kulturarvet. Fri entré. Mer information på www.himlenarhar.se.

Uppsala universitets forskning ingår i ett större tvärvetenskapligt forskningsprojekt för att lära mer om osteoporos (benskörhet) genom att undersöka skelett från medeltida individer och jämföra med dagens befolkning.

För mer information, kontakta:

Gunilla Leffler, pressansvarig Uppsala domkyrka, mobil: 0766-22 58 05, e-post: gunilla.leffler@svenskakyrkan.se

Anneli Waara, pressansvarig Uppsala universitet, mobil: 070-425 07 18, e-post: anneli.waara@uadm.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Onsdag 23 april öppnas Erik den heliges skrin i Uppsala domkyrka. Det finns två syften. Forskarna ska göra medicinska studier såsom röntgen, osteoporosmätning och DNA- analys. Sveriges äldsta kungakrona ska för första gången visas för allmänheten i Svenska kyrkans utställning ”Himlen är här”, då Uppsala firar 850 år som ärkebiskopssäte.

Läs vidare »
Media-no-image

Åttondeklassare laddar för Teknikåttans regionfinal

Pressmeddelanden   •   2014-04-09 13:00 CEST

Torsdagen den 10 april möts 12 lag från Uppsala med omnejd för semi – och regionfinaler i Teknikåttan. Tävlingen går av stapeln på Uppsala universitet där eleverna utmanas i frågor och uppgifter på temat ”Hit & dit”. Vinnarlaget går vidare till riksfinalen i Karlstad den 22 maj.

Drygt 2300 elever i årskurs 8 deltog i Uppsalaregionens kval till Teknikåttan, den riksomfattande tävlingen i naturvetenskap och teknik. Åttondeklassare över hela Sverige gnuggade geniknölarna i februaris kvalomgångar med tema kommunikation. Kunskaper om bland annat datatrafik och transporter sattes på prov i frågor om hur databilder skickas mellan datorer, ifall jordens gravitationskraft påverkar fallskärmshoppare och hur ståhjulingen Segway lyckas hålla balansen.

Inför semifinalerna den 10 april har de tävlande ställts inför nya utmaningar i form av en klassuppgift. Eleverna ska konstruera tre olika transportmedel som ska kunna ta sig fram genom tre olika ämnestillstånd: en bil som går på fast underlag, en båt som flyter på vatten och ett flygplan som svävar genom luft. Till rikstävlingen ska klassen dessutom bygga en modell utifrån ett kodspråk de själva konstruerat.
En av de klasser som kvalat in till torsdagens semifinaler på Uppsala universitet är 8A på Gluntens Montessoriskola. Enligt Ma/Teknik-lärare Ann-Christin Fejes är eleverna glada över att få vara med i Teknikåttan och är uppslukade av förberedelserna.

- Eleverna jobbar nu i syslöjdssalen, träslöjdssalen, bildsalen, NO-labbet och matterummet, och vi har även skapat en designgrupp, teorigrupp, skyltgrupp och t-shirtgrupp. Det är bra att klassuppgiften innehåller tre delar så att klassen kan dela upp sig i grupper där alla kan bidra och känna sig delaktiga, säger Ann-Christin Fejes.

- Trots att vi är 32 elever i klassen har verkligen alla elever engagerat sig i Teknikåttan och hittat någon uppgift de brinner för att göra. Klassen får dessutom bättre sammanhållning och gruppkänsla på köpet.

I semifinalernas frågeomgång och praktiska tävlingsmoment representeras klasserna av varsitt tremannalag. Fyra lag går vidare till eftermiddagens regionfinal där vinnarlaget får 7 500 kronor till klasskassan. Den 22 maj deltar det segrande laget i riksfinalen på Karlstad universitet. Dit kommer också en klass från den svensktalande delen av Finland, direktkvalificerad som vinnare av tävlingen TekNatur, Sjukampen. Förstapriset i Teknikåttan är 12 000 kronor och en vandringspokal med vinnarklassens namn ingraverade.

- Teknikåttan har visat sig vara en populär aktivitet som vi hoppas stimulerar intresset för teknik och naturvetenskap hos eleverna,  säger Sami Vihriälä, projektledare vid vetenskapsområdet för naturvetenskap och teknik på Uppsala universitet. Genom att delta i tävlingen tränas eleverna dels i att ta till sig fakta, dels i att samarbeta med klasskamrater i praktiska övningar, något som hjälper dem att sätta kunskaper i ett sammanhang.

Teknikåttan, semi- och regionfinaler Uppsalaregionen:
Tid: Torsdagen den 10 april, kl.09.30 – 15.30
Plats: ITC-aulan, Polacksbacken, Lägerhyddsvägen 2, Uppsala universitet

Följande klasser möts i regionsemifinalerna:
Edsbergsskolan 8I
Edsbergsskolan 8NM
Gluntens Montessoriskola 8A
Internationella engelska skolan 8A
Katarinaskolan Lepus
Kunskapsskolan 8.3
Kunskapsskolan NORRA 8.1
Prolympia Åkersberga Mexico City
Sollentuna Musikklasser 8MB
Uppsala Musikklasser 8A
Uppsala Musikklasser 8B
Uppsala Musikklasser 8C

Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet arrangerar genom Teknat Samverkan tävlingen Teknikåttan i samarbete med andra svenska lärosäten i syfte att öka elevers intresse för naturvetenskap och teknik.

För mer information, kontakta Sami Vihriälä, projektledare, Uppsala universitet,
tel.018-471 62 12, 070-167 90 41, sami.vihriala@uadm.uu.se

Se även Teknikåttans hemsida.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Torsdagen den 10 april möts 12 lag från Uppsala med omnejd för semi – och regionfinaler i Teknikåttan. Tävlingen går av stapeln på Uppsala universitet där eleverna utmanas i frågor och uppgifter på temat ”Hit & dit”. Vinnarlaget går vidare till riksfinalen i Karlstad den 22 maj.

Läs vidare »
Media-no-image

Pressinbjudan med pressvisning: SciLifeLab i Uppsala på plats i Navet

Pressmeddelanden   •   2014-04-08 07:10 CEST

Sedan det första spadtaget togs i maj 2012 har en unik forskningsmiljö skapats för SciLifeLabs verksamhet i en ny tillbyggnad vid Biomedicinskt Centrum. Nu är det inflyttat och klart och imorgon den 9 april invigs de nya lokalerna under festliga former. Medierna hälsas välkomna till en särskild pressvisning på förmiddagen.

Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är Sveriges hittills största satsning på forskning inom life science. Det är ett samarbete mellan Uppsala universitet, Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet och erbjuder tekniska resurser och expertis till forskare över hela Sverige. För att möta den utmaningen har Uppsala universitet tillsammans med Akademiska Hus låtit bygga en nationell mötesplats för forskning.

I samband med att byggnaden Navet på 3 000 kvadratmeter uppförts på en av innergårdarna vid Biomedicinskt Centrum (BMC) har också omkring 8 000 kvadratmeter befintlig yta i de omkringliggande delarna av BMC byggts om. Flera forskargrupper och personal vid SciLifeLab har flyttat sin verksamhet dit från bland annat Rudbecklaboratoriet och Akademiska Sjukhuset. Det finns också gott om plats för gästforskare från både svenska och utländska lärosäten. Arkitekturen är designad för att inspirera till möten med ett öppet torg i kärnan.

Vid pressvisningen berättar Kerstin Lindblad-Toh, Co-director vid SciLifeLab, om lokalernas betydelse för forskningen, och fastighetschef Christian Jönsson och projektledare Anders Pohl från Akademiska Hus berättar om utmaningen att bygga ett helt hus på en innegård till en befintlig byggnad. Det erbjuds också möjlighet att tala med forskare.

Talare vid invigningen, som äger rum senare på eftermiddagen, är rektor Eva Åkesson, utbildningsminister Jan Björklund, director Kerstin Lindblad-Toh samt David Carlsson, regiondirektör Akademiska Hus. Medverkar gör även ett stort antal forskare knutna till SciLifeLab samt fler medarbetare från Akademiska Hus.

Tid och plats:
Pressvisning 9 april, kl. 11:00, samling i entrén till SciLifeLab, Husargatan 3. Medierna visas runt av Kerstin Lindblad-Toh, Christian Jönsson och Anders Pohl.

Invigningen äger rum samma dag kl 15:00-17:00. Invigningsceremonin sker kl 16.00 vid mötestorget. Talarlistan finns på www.sclilifelab.se/navet  

Anmälan och mer information: Sara Engström, kommunikatör SciLifeLab, mobil: 070-425 05 25, e-post: sara.engstrom@scilifelab.uu.se

Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett nationellt center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar ledande teknisk expertis med avancerat kunnande inom translationell medicin och molekylära biovetenskaper. SciLifelab är en nationell resurs och ett samarbete mellan fyra universitet: Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Sedan det första spadtaget togs i maj 2012 har en unik forskningsmiljö skapats för SciLifeLabs verksamhet i en ny tillbyggnad vid Biomedicinskt Centrum. Nu är det inflyttat och klart och imorgon den 9 april invigs de nya lokalerna under festliga former. Medierna hälsas välkomna till en särskild pressvisning på förmiddagen.

Läs vidare »
Media-no-image

Ny avhandling om varför skånskan låter som den gör

Pressmeddelanden   •   2014-04-07 07:15 CEST

Dialekter är något som alla kan relatera till och som väcker känslor. I en ny avhandling från Uppsala universitet undersöker Mathias Strandberg de sammansatta ordens accentuering i Skånemålen. Dessa varierar på ett sätt som förbryllat forskare i över hundra år.
 
Nästan alla har mer eller mindre verklighetsnära åsikter om hur de själva talar, hur man talar på olika platser och om olika språkdrags eller dialektords utbredning i rummet.

- Det är ett ämne som engagerar. Empirin från dialektforskningen har förstås också andra grenar av språkvetenskapen nytta av. Även tvärvetenskapligt är dialektforskningen av vikt. Exempelvis kan språkliga företeelsers geografiska utbredning berätta om forna tiders samfärdsel och samhällsstruktur, säger Mathias Strandberg, doktorand vid institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.
 
Materialet till sin avhandling har han hämtat från Institutet för språk och folkminnen där det bland annat finns cirka sju miljoner lappar med fonetiskt upptecknade dialektord. Ungefär en sjundedel av detta material kommer från Skåne. Materialet samlades in i fält i huvudsak i slutet av 1800-talet och under 1900-talets första hälft.

- Ofta gick det till så att upptecknarna fick komma hem till sagesmännen, dricka kaffe och prata om ditt och datt. Under samtalen förde de anteckningar som de sedan renskrev på de ordlappar som ännu förvaras i arkiven. På 1930-talet inleddes dessutom en omfattande inspelningsverksamhet, säger Mathias Strandberg
 
Svenskan och de flesta av dess dialekter har två så kallade tonaccenter eller ordaccenter: accent 1 (också kallad akut accent) och accent 2 (också kallad grav accent). Ordaccenterna består i två distinkta melodier som enskilda ord uttalas med. Dessa melodier gör att vi kan skilja mellan annars ljudmässigt identiska ord som t.ex. buren med accent 1 (bestämd form av bur) och buren med accent 2 (av bära).

I standardsvenskan sådan den talas bland annat i och omkring Stockholm har sammansatta ord nästan uteslutande accent 2. Många dialekter, bland annat skånska, har däremot både accent 1 och accent 2 i sammansättningar. Accent 1 har t.ex. landsväg och kostall, accent 2 däremot t.ex. handtag, rågstubb och träbit. Den till synes närmast regellösa variationen mellan accent 1 och accent 2 i sammansättningar har gäckat forskningen i över hundra år.

I sin avhandling visar Mathias Strandberg att variationen beror på historiska omständigheter. Accent 1 tillkommer regelbundet sammansättningar där en stavelse har fallit bort i förleden, t.ex. hodyna ’huvudkudde’, av fornöstnordiskans hovuþdyna. Också sammansättningar som återgår på konstellationer av två självständiga ord, t.ex. landsväg (där förleden från början är ordet land böjt i genitiv, alltså den vanliga ägande- eller tillhörighetsformen lands) har regelbundet accent 1.

Ett annat fenomen som påträffas i skånska dialekter är att sammansättningar kan betonas på efterleden: handtág, rågstúbb, träbít och så vidare. I avhandlingen framgår att detta är ett i huvudsak syd- och västskånskt fenomen, och att det är fråga om en dialektgeografisk variation mellan accent 2 och efterledsbetoning. Mot nordöstligt hàndtag (där grav accent anger accent 2) står alltså sydligt och västligt handtág.

Mathias Strandberg argumenterar för att efterledsbetoningen är utvecklad ur en accent 2-tonkurva där den huvudbetonade stavelsen är tonalt flack och en hög ton istället följer på nästa stavelse. I sammansättningar med enstavig förled hamnar den höga tonen på efterleden, som därmed har uppfattats som huvudbetonad. Denna accent 2-tonkurva är känd från bland annat Dalarna och Gotland men har hittills inte påvisats i Skåne. I avhandlingen anförs dock belägg från sydöstra Skåne. Denna nya kunskap möjliggör en bättre förståelse av efterledsbetoningens ursprung.

För mer information kontakta Mathias Strandberg, tel: 018-471 3404, 0709-24 89 18, e-post: mathias.strandberg@nordiska.uu.se

De sammansatta ordens accentuering i Skånemålen (2014) Doktorsavhandling, monografi, ISBN: 978-91-506-2386-4, Författare: Strandberg, Mathias Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk, Seminariet för nordisk namnforskning

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Dialekter är något som alla kan relatera till och som väcker känslor. I en ny avhandling från Uppsala universitet undersöker Mathias Strandberg de sammansatta ordens accentuering i Skånemålen. Dessa varierar på ett sätt som förbryllat forskare i över hundra år.

Läs vidare »
Media-no-image

Muskelsvaghet orsakas av dysfunktionella molekylära system

Pressmeddelanden   •   2014-04-07 07:14 CEST

En ny avhandling från Uppsala universitet visar att muskelsvaghet och muskelförtvining hos patienter med ovanliga medfödda muskelsjukdomar beror på olikheter hos de molekylära mekanismerna.

De här symptomen begränsar de drabbade personernas andnings- och rörelseförmåga, vilket gör dem beroende av andningssupport och rullstol. I de allvarligaste fallen lever patienten bara några månader efter födelsen. Dessa sjukdomar orsakas av genetiska förändringar, så kallade mutationer, i de protein som finns i skelettmusklaturen, primärt strukturproteiner. Mutationerna förändrar aminosyrasekvensen genom att byta ut olika aminosyror och därmed förändra muskelcellernas funktion. I studien har det undersökts hur olika mutationer påverkar muskelcellernas kontraktionsförmåga samt de molekyler som reglerar muskeltillväxt och muskelförtvining.

Resultaten från Johan Lindqvists avhandling visar att olika mutationer har olika mekanismer som orsakar de svagare musklerna. Detta beror på hur mutationen förändrar proteinets fysikalkemiska egenskaper och tillsammans med skelettmusklaturens uttalad struktur-funktionssamband, kan olika underliggande mekanismer observeras. Slutresultatet är dock svagare muskler.

- Förutom att de underliggande mekanismerna var mutationsberoende, så kunde vi påvisa muskelspecifika defekter. Vi kunde visa att de molekylär mekanismerna som orsakar muskelsvagheten skiljer sig åt i  andningsmuskler jämfört med benmuskler. Därtill kunde vi observera att det proteinnedbrytande ubiquitin-proteasomala systemet i skelettmusklerna  påverkades av en mutation samtidigt som musklerna var förtvinnade, vilket tyder på att detta system spelar en avgörande roll av muskelförtviningen hos sjukdomarna, säger Johan Lindqvist, doktorand vid Institutionen för neurovetenskap.

- Våra resultat ger en mer komplex bild av sambanden mellan mutation och effekt på kontrationsmekanismen och fördjupar därmed våra kunskaper om hur muskelsvagheten och muskelförtviningen vid dessa sjukdomar uppstår. Idag finns det inga behandlingsmöjligheter för denna grupp av sjukdomar, men resultaten i denna avhandling ger goda indikationer på möjliga framtida behandlingar och läkemedelsmål. Speciellt intressant är de molykelära system som ansvarar för nedbrytning av muskelproteiner, säger Johan Lindqvist.

För mer information, kontakta:

Johan Lindqvist, doktorand vid Institutionen för neurovetenskap, tel: 018-611 52 43, mobil: 073-8135973, e-post: johan.linqvist@neuro.uu.se  eller Cecilia Yates, informatör vid Inst. för neurovetenskap, tel: 0704-334801, e-post: cecilia.yates@neuro.uu.se

Avhandlingen försvaras den 16 april, Akademiska sjukhuset, Hedstrandssalen, kl. 9.00.
Cellular and Molecular Mechanisms Underlying Congenital Myopathy-related Weakness, Acta Universitatis Upsaliensis, ISSN 1651-6206; 977

Läs mer om avhandlingen och ladda ner den.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

En ny avhandling från Uppsala universitet visar att muskelsvaghet och muskelförtvining hos patienter med ovanliga medfödda muskelsjukdomar beror på olikheter hos de molekylära mekanismerna.

Läs vidare »
Media-no-image

Färre skillnader än väntat mellan flickors och pojkars pornografi- och sexualvanor

Pressmeddelanden   •   2014-04-07 06:15 CEST

Även om en större andel av tonårspojkar än flickor tittar på och fantiserar om sex som de sett i pornografi, så finns det inga skillnader mellan könen när det gäller vilka typer av sex man fantiserade om. Det framgår av en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i Journal of Developmental and Behavioral Pediatrics.

Med hjälp av enkäter har Magdalena Mattebo, som nyligen disputerat vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet, undersökt sexuella erfarenheter och pornografikonsumtion hos drygt 800 gymnasister. Studien visar bland annat att det inte finns någon skillnad i andelen flickor och pojkar som tycker att deras sexuella beteende påverkas mycket av pornografi. De pojkar och flickor som tittar på pornografi är mer positivt inställda till pornografi jämfört med de som inte tittar.

- Det var oväntat att drygt var tionde flicka i konsumtionsgruppen uppgav att de tittade på pornografi i lägre utsträckning än de ville. Det var också oväntat att det inte var någon skillnad mellan flickor och pojkar avseende fantasier om sexuella handlingar, och att en lika stor andel flickor som pojkar uppgav att pornografi påverkar deras sexuella beteende i hög utsträckning, säger Magdalena Mattebo.

Flickorna i studien var mer sexuellt erfarna än pojkarna när det gäller oral-, vaginal- och analsex, men det var ingen skillnad mellan könen avseende olika typer av sexualpartners som kompissex, ”one-night-stands” och gruppsex. Ungdomarna var mer positiva till att pojkar haft många olika sexpartners jämfört med att flickor haft det, vilket inte är förvånande utifrån våra traditionella könsroller, menar Magdalena Mattebo.

- I gruppen med de mest sexuellt erfarna ungdomarna fanns dock en  uppfattning om att flickor och pojkar är lika intresserade av sex, vilket är positivt ur ett jämställdhetsperspektiv, säger Magdalena Mattebo.

Referens: Mattebo, M., Tydén, T., Häggström-Nordin, E., Nilsson, KW., Larsson, M. Pornography and sexual experiences among high school students in Sweden, Journal of Developmental and Behavioral Pediatrics, 35: 179-188, 2014, doi: 10.1097/DBP.0000000000000034

För mer information, kontakta Magdalena Mattebo, tel: 073-673 13 75, e-post: magdalena.mattebo@kbh.uu.se.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Även om en större andel av tonårspojkar än flickor tittar på och fantiserar om sex som de sett i pornografi, så finns det inga skillnader mellan könen när det gäller vilka typer av sex man fantiserade om. Det framgår av en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i Journal of Developmental and Behavioral Pediatrics.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 10 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • Liludetyndgsamfjada.Konlwcvvffmawbmymjnombr@vtuadmdwqjcfwr.upfu.se
  • 018-471 1959
  • 070-425 08 64

  • Presskontakt
  • Pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • josefin.svensson@uadm.uu.se
  • 018-4712735
  • 070-425 0074

  • Presskontakt
  • Kommunikatör UU Campus Gotland
  • Uppsala universitet - Campus Gotland övergripande
  • petra.lindberg@uadm.uu.se
  • 018-471 82 49

  • Presskontakt
  • Informatör
  • vikarierande
  • annica.hulth@uadm.uu.se
  • 070-425 06 44

  • Presskontakt
  • Kommunikationsdirektör
  • Ledning, övergripande kommunikationsfrågor

Om Uppsala universitet

Forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. Besök oss på vår webbplats www.uu.se

Adress

  • Uppsala universitet
  • S:t Olofsgatan 10B, Box 256
  • 751 05 Uppsala
  • Vår hemsida