Media no image

​Belöning, bekräftelse och beroende

Pressmeddelanden   •   Okt 18, 2017 16:14 CEST

Välkomna till en heldag om psykisk ohälsa, med framstående forskare och läkare.

Vad som anses som psykisk ohälsa definieras av samhället. Kunskap och öppenhet är därför nyckeln till att motverka tabun och fördomar. Under årets Olof Rudbeckdag kan du ta del av dagsaktuell forskning om psykisk ohälsa inom många delar av samhället. Alla föreläsningar är öppna för allmänheten.

Olof Rudbeckdagen ordnas i år fredagen den 20 oktober, och är ett evenemang som anordnas varje år för att främja och sprida kännedom om aktuell medicinsk forskning.

Några punkter från programmet

Trender i psykisk ohälsa under de senaste 50 åren 
Niklas Långström, professor och överläkare, Uppsala universitet

Psykisk ohälsa hos kvinnor i barnafödande ålder: hormoner, preventivmedel och graviditet 
Inger Sundström Poromaa, professor och överläkare, Uppsala universitet

Stress som samhällsproblem
Mats Lekander, professor Stockholms universitet och Karolinska institutet

Belöning, bekräftelse och beroende
Mimmie Willebrand, professor, Uppsala universitet

Gränsen mellan att skada sig själv och att inte vilja leva
Mia Ramklint, docent och överläkare, Uppsala universitet

Posttraumatisk stress bland ensamkommande ungdomar och vad vi kan göra åt det
Anna Sarkadi, professor och specialistläkare, Uppsala universitet

Kan det goda arbetet främja psykisk hälsa och välbefinnande
Eva Vingård, professor emerita, Uppsala universitet

I samband med Olof Rudbeckdagen delas ett pris ut till ”en forskare som gjort framstående insatser inom grundforskning som fått stor klinisk betydelse”. I år går priset till Lisa Ekselius, överläkare och professor vid institutionen för neurovetenskaper vid Uppsala universitet.

– Att psykisk ohälsa förblir stigmatiserande och att vi som vårdgivare och forskare inte förmår vinna samhällets fulla förtroende ställer oss inför stora utmaningar. Vi måste helt enkelt bli bättre på att synas, och årets Olof Rudbeckdag med fokus på vårt fält ser jag som en viktig investering i en pågående folkbildning. Vår hjärna är en komplex skapelse och den kroppsfunktion som mest skiljer oss från övriga däggdjur. Det gör dess sjukdomar svårundersökta, men nu ger magnetkameran oss bättre möjligheter än någonsin förr, och vi kan vänta oss oerhört mycket ny kunskap om både den friska och den sjuka hjärnan i en snar framtid, säger Lisa Ekselius.

Läs en intervju med Lisa Ekselius som får årets Olof Rudbeckpris: 

Olof Rudbeckdagen är ett årligt återkommande evenemang som anordnas för att främja och sprida kännedom om aktuell medicinskforskning. Arrangörer är Upsala Läkareförening och vetenskapsområdet för medicin och farmaci vid Uppsala universitet. Med Olof Rudbeck som förebild hoppas vi kunna inspirera och främja medicinskvetenskap och forskning samt klinisk verksamhet. 

Välkomna!

Tid: 20 oktober 2017, kl 9:30 – 15:45
Plats: Grönwallsalen, Akademiska sjukhuset, ingång 70, Sjukhusvägen 7, Uppsala.
Dagen är öppen för alla. Fri entré.

För mer information:

Ann-Charlotte Hellzén-Wallin, informatör vid kansliet för medicin och farmaci, ann-charlotte.hellzen-wallin@uadm.uu.se, telefon: 018-471 71 36 mobiltelefon: 070-425 03 24

Webbsida

Seminarium

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Vad som anses som psykisk ohälsa definieras av samhället. Kunskap och öppenhet är därför nyckeln till att motverka tabun och fördomar. Under årets Olof Rudbeckdag kan du ta del av dagsaktuell forskning om psykisk ohälsa inom många delar av samhället. Alla föreläsningar är öppna för allmänheten.

Läs vidare »
Media no image

​Fyra gener kan kopplas till tvångssyndrom

Pressmeddelanden   •   Okt 17, 2017 17:00 CEST

Många mutationer i fyra viktiga gener i hjärnans synapser kan associeras med tvångssyndrom, OCD, hos människor. Det visar en ny studie som omfattar över 1000 patienter och ungefär lika många kontrollpersoner. Studien är gjord av en internationell forskargrupp ledd av forskare vid Uppsala universitet och Broad Institute i USA. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Mer än 80 miljoner människor i världen lider av tvångssyndrom, också kallat OCD, obsessive compulsive disorder. Syndromet innebär att en person upprepar vissa normala beteenden ofta och så mycket att det leder till problem i vardagen. När samma typ av sjukdom drabbar hundar, kan det visa sig genom att hunden till exempel slickar sig utan uppehåll eller jagar runt, runt i cirklar efter sin svans.

Tidigare genetiska studier på hund har identifierat mutationer som leder till skillnader i synapsens bindning och funktion genom mutationer till exempel i generna neural cadherin (CDH2) och catenin alpha 2 (CTNNA2).

I den nuvarande studien har drygt 600 gener, samt de signaler som reglerar deras uttryck, sekvenserats och jämförts i cirka 560 friska kontrollpersoner och cirka 590 patienter med OCD. Generna valdes ut med utgångspunkt från tidigare forskning om tvångssyndrom hos hund, mus och människa eller för att de är inblandade i andra psykiska sjukdomar. Det visade sig att de gener som kan kopplas till OCD hos hundar också har en större mängd mutationer i människor med OCD.

Forskargruppen har identifierat fyra gener som inte tidigare kopplats till OCD men som kan valideras i dubbelt så många patienter.

Två gener, NRXN1 och HTR2A, har förändringar i proteinet hos människor med tvångssyndrom, medan två andra gener, CTTNBP2 och REEP3, har mutationer som påverkar hur mycket protein som bildas. Studiens resultat antyder att förändringar skett i synapserna i striatum, där bland annat planering av rörelser sker, hos människor med tvångssyndrom precis som hos hundar.

- Våra resultat pekar ut fyra gener som ofta har mutationer i patienter med OCD. Dessa gener har betydelse för plasticiteten hos synapserna till exempel i striatum. Sannolikt är serotoninsynapserna överaktiva i OCD, säger Kerstin Lindblad-Toh, professor vid Uppsala universitet och forskare vid Broad Institute of MIT and Harvard, som lett studien tillsammans med Elinor Karlsson vid Broad Institute.

Inom biologin har man länge ifrågasatt om de förändringar som sker i arvsmassan och ger upphov till sjukdomar beror mest på mutationer inom proteinbildande sekvenser eller om så kallade reglerande mutationer har större betydelse. Reglerande mutationer avgör hur mycket eller lite av ett protein som bildas i specifika vävnader. Eftersom denna studie tittade på 600 gener och deras reglersekvenser samtidigt kunde man svara på denna fråga med större säkerhet. Resultaten visar att mutationer som förändrar själv proteinet är ovanliga och sitter i specifika gener, medan mutationer som påverkar var, när och hur mycket av proteinet som bildas är betydligt vanligare.

- Om själva proteinet förändrades skulle dess funktion i många vävnader förändras. Istället kan en specifik genreglerande förändring ske som tillåter exempelvis vissa synapser att vara mer aktiva eller att starkare binda ihop speciella pre- och postsynaptiska hjärnceller. Vi hittade två gener, CTTNBP2 och REEP3 som modulerar postsynaptisk funktion respektive transport av neuronala signalämnen, säger Kerstin Lindblad-Toh.

Intressant nog hittade forskarna även två gener med gott om mutationer i den proteinkodande delen. Dessa proteiner, NRXN1 och HTR2A, sitter båda i själva synapsen. Man kan spekulera att synapserna blir mer eller mindre stabila med små förändringar i dessa proteiner och att de i någon mån gör att beteendet blir ”upphakat”. HTR2A är dessutom ett möjligt mål för serotoninåterupptagshämmare.

Studien visar på hur kunskap om sjukdomar hos hund kan styra forskningen rätt även vad gäller människans sjukdomar. Den visar också hur viktigt det är att sekvensera både generna och deras reglersignaler för att bättre förstå sjukdomsmekanismer.

Hyun Ji Noh et al, 'Integrating evolutionary and regulatory information with multispecies approach implicates genes and pathways in obsessive-compulsive disorder', Nature Communication, DOI 10.1038/s41467-017-00831-x

Läs artikeln i fulltext

Om forskningen på Broad Institute 

För mer information kontakta:

Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik vid SciLifeLab, institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala Universitet, kersli@broadinstitute.org, telefon: +1 617 223 7476 eller 070-32 42 336

Tidigare forskning:

http://www.uu.se/nyheter-press/pressmeddelanden/pressmeddelande-visning/?id=3252&area=3,8&typ=pm&lang=sv

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Många mutationer i fyra viktiga gener i hjärnans synapser kan associeras med tvångssyndrom, OCD, hos människor. Det visar en ny studie som omfattar över 1000 patienter och ungefär lika många kontrollpersoner, som är gjord av en internationell forskargrupp ledd av forskare vid Uppsala universitet och Broad Institute i USA och som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Läs vidare »
Media no image

Ola Larsmo och Quentin Skinner nya hedersdoktorer

Pressmeddelanden   •   Okt 13, 2017 08:16 CEST

Författaren Ola Larsmo och professor Quentin Skinner, University of London, har utsetts till nya hedersdoktorer vid historisk-filosofiska fakulteten, Uppsala universitet.

Ola Larsmo är författare, frilansskribent och litteraturkritiker. Han har varit redaktör för Bonniers Litterära Magasin, BLM, och ledamot i styrelserna för Författarförbundet och Institutet för framtidsstudier. Åren 2009 till 2017 var han ordförande för svenska PEN. Larsmo har studerat nordiska språk, litteraturvetenskap, teologi och historia vid Uppsala universitet. Hans författargärning inkluderar skönlitteratur, politisk journalistik, kulturjournalistik och inte minst historiska arbeten. Som författare har han genomgående satt historiska skeenden i nytt ljus och även bidragit med en sofistikerad reflexion över den dokumentära romanens estetik och sanningsanspråk, vilket är relevant för de humanistiska ämnena generellt. Han arbetar systematiskt och med stor uppfinningsrikedom med historiskt källmaterial och återkommer ständigt till centrala samtida moraliska och etiska problem och den enskildes ansvar. Detta gäller inte minst hans arbeten som utspelar sig i Uppsala, där den akademiska världen och dess skuggsidor analyseras och gestaltas, som i Djävulssonaten (2007), berättelsen om Bollhusdebatten i Uppsala 1939. Larsmo har deltagit som föreläsare och paneldeltagare samt i kurser om skrivande och om det offentliga samtalet inom fakulteten. Larsmo är med sina breda historiska kunskaper och med sin osvikliga moraliska kompass en viktig humanistisk röst i såväl den svenska samhällsdebatten som i den internationella kampen för yttrande- och pressfrihet.

Quentin Skinner är Barber Beaumont Professor of the Humanities vid Queen Mary, University of London. Hans olika bidrag till historisk forskning har varit mycket viktiga och inflytelserika under flera decennier. Dels gäller detta hans omfattande analyser av det moderna politiskt tänkandets framväxt från medeltid till 1700-tal. Dels har Skinner haft mycket stor betydelse för generella teori- och metodfrågor genom sitt utarbetade av principer för kontextualiserande analyser. Han har hållit flera föreläsningar och seminarier vid Uppsala universitet och fördjupat samarbete planeras.

Promotionen äger rum i Universitetshuset den 26 januari 2018.

Kontaktpersoner: Professor Maria Ågren (värd för Larsmo), Historiska institutionen, tel: 018-471 1535, maria.agren@hist.uu.se eller Lars M Andersson, tel: 070-567 4541, lars.m.andersson@hist.uu.se samt professor Margaret Hunt (värd för Skinner), Historiska institutionen, tel: 018-471 1539, margaret.hunt@hist.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Författaren Ola Larsmo och professor Quentin Skinner, University of London, har utsetts till nya hedersdoktorer vid historisk-filosofiska fakulteten, Uppsala universitet.

Läs vidare »
Media no image

Språkvetarna utser två nya hedersdoktorer

Pressmeddelanden   •   Okt 11, 2017 08:45 CEST

Geoffrey Khan, professor i hebreiska vid Cambridge University, UK, och Laurent Gosselin, professor i fransk lingvistik vid universitetet i Rouen, Frankrike, har utsetts till hedersdoktorer vid språkvetenskapliga fakulteten.

Geoffrey Khan, Regius professor i hebreiska vid Cambridge, UK, är en ledande forskare inom flera fält av den breda semitistiken. Inom filologi och lingvistik har han behandlat arabiska, hebreiska och arameiska och forskningen rör allt från hebreisk texthistoria och medeltida arabisk textutgivning och grammatik till dokumentation av nyarameiska dialekter. Han har gjort stora insatser för att dokumentera hotade dialekter inom den nordöstliga nyarameiskan, som ursprungligen talats i norra Irak, sydöstra Turkiet och västra Iran. Professor Khan har även gjort mycket omfattande grammatiska beskrivningar och intresserat sig för bibelhebreiskan.
Han har en lång relation till semitiska språk i Uppsala och har deltagit i seminarier och workshops samt tagit emot doktorander från Uppsala i Cambridge. Han är en nära samarbetspartner, inte minst inom nyarameisk forskning.

Laurent Gosselin, professor i fransk lingvistik vid universitet i Rouen, är en av Frankrikes främsta lingvister, framför allt när det gäller forskningen om tempus, aspekt och modalitet i franska. Förhållandet mellan dessa tre är ett både klassiskt och otillräckligt studerat problem som bygger på en omfattande kännedom av filosofisk, psykologisk, lingvistisk och semiotisk litteratur på området. Även om han tillämpat sina teoretiska system på franskan, har de i hög grad generell giltighet och har därför tillämpats av andra forskare på språk som arabiska och japanska.
Professor Gosselin har sedan 25 år varit en viktig medlem i romanistikens franska lingvistnätverk i Uppsala och har på flera sätt samarbetat med Uppsalaforskare.

Promotionen äger rum i Universitetshuset den 26 januari 2018

För mer information, kontakta: Dekanus professor Coco Norén, tel: 018-471 1441, coco.noren@moderna.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Geoffrey Khan, professor i hebreiska vid Cambridge University, UK, och Laurent Gosselin, professor i fransk lingvistik vid universitetet i Rouen, Frankrike, har utsetts till hedersdoktorer vid språkvetenskapliga fakulteten.

Läs vidare »
Media no image

Anita Falkenek tilldelas utmärkelsen Årets alumn

Pressmeddelanden   •   Okt 06, 2017 16:30 CEST

Utmärkelsen Årets alumn 2017 vid Uppsala universitet tilldelas Anita Falkenek, VD för Krav. Genom sitt arbete för miljö- och hållbarhetsfrågor har hon tagit en aktiv roll i samhällets utveckling och bidragit till en bättre värld. Hon är därför en god förebild för Uppsala universitets studenter.

2017 års alumn tillkännagavs ikväll under högtidsfirandet med anledning av universitetets 540-årsdag. Årets alumn, Anita Falkenek, har en examen i ekotoxikologi och biologi från Uppsala universitet. Under hela sitt yrkesverksamma liv har hon arbetat med miljö- och hållbarhetsfrågor, bland annat som miljöchef på Ica, på Världsnaturfonden och som hållbarhetschef på Åhléns. Sedan 2015 sitter hon i styrelsen för Miljömärkning Sverige AB, mer känt som Svanenmärkningen.

Anita Falkenek fanns på plats under kvällens festligheter för att ta emot utmärkelsen.

I sin motivering skriver kommittén:
”Anita Falkenek är djupt engagerad och involverad i de utmaningar som samhället och livsmedelsproduktionen står inför i dag. Genom sitt enträgna arbete har hon bidragit till att svenska storföretag inser att miljö- och hållbarhet är självklara utvecklingsområden och förutsättningar för en lönsam affärsverksamhet.
Genom sitt arbete för miljö- och hållbarhetsfrågor har Anita Falkenek tagit en aktiv roll i samhällets utveckling och bidragit till en bättre värld. Hon är därmed en god förebild för Uppsala universitets studenter.”

Om utmärkelsen Årets alumn
Alla med anknytning till Uppsala universitet kan lämna förslag på vem som ska bli årets alumn. Nomineringarna behandlas av en kommitté bestående av prorektor, kommunikationsdirektören, alumnkoordinatorn, en representant för Uppsala universitets alumnföreningsnätverk, en representant för studentkårerna samt en representant från Kuratorskonventet. Beslut om vem som ska tilldelas utmärkelsen fattas av rektor efter förslag av beredningsgruppen.

För mer information kontakta alumnkoordinator Sarah Havrén Schütz, tel: 070-1679489, e-post: sarah.schutz@uadm.uu.se

Pressbild på Anita Falkenek finns hos Krav.
http://www.krav.se/pressbilder

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Utmärkelsen Årets alumn 2017 vid Uppsala universitet tilldelas Anita Falkenek, VD för Krav. Genom sitt arbete för miljö- och hållbarhetsfrågor har hon tagit en aktiv roll i samhällets utveckling och bidragit till en bättre värld. Hon är därför en god förebild för Uppsala universitets studenter.

Läs vidare »
Media no image

France Mentré ny hedersdoktor vid farmaceutiska fakulteten

Pressmeddelanden   •   Okt 06, 2017 08:46 CEST

France Mentré, professor i biostatistik vid INSERM – Universitet Paris Diderot i Frankrike, har utsetts till hedersdoktor vid farmaceutiska fakulteten. Hon utvecklar metoder för att optimera modellbaserad design och analys av kliniska läkemedelsstudier. Till exempel bidrog hon under ebolaepedemin med beräkningar som låg till grund för hur ett av de nya läkemedlen mot sjukdomen ska doseras.

France Mentré är biomatematiker, biostatistiker och läkare. Målet med hennes forskning har varit att utvinna så mycket relevant information som möjligt på ett etiskt, praktiskt och kostnadseffektivt sätt. Grunden för att göra detta vilar på matematiska modeller som beskriver tidsförloppet av underliggande fysiologiska, patofysiologiska och farmakologiska processer. Sådana modeller kan tillåta en integrering av informationen från patientdata av olika typer: från vad läkemedelnivåerna är i blodet och hur dessa påverkar fysiologin, över markörer av sjukdomsprocessen till symptom och överlevnad. Beräkningarna syftar till att fastställa samband mellan terapi och behandlingssvar samt att klargöra i vilken grad patienter reagerar olika på behandlingen. Om skillnaderna mellan patienter är stor kan modellerna också utgöra en grund för hur man bäst ska individualisera läkemedelsbehandlingen.

På grund av den stora datamängden och de ofta komplicerade modellerna är beräkningarna ofta komplexa. France Mentré har bidragit med att utveckla beräkningsmetoder för dessa modeller. Hon har också varit en pionjär för hur man på det mest informativa sätt kan utforma de studier som ska ligga till grund för att datainsamlingen samt hur man ska utvärdera att de föreslagna matematiska modellerna är en adekvat beskrivning av insamlade data. Hon har också tillämpat sina metoder, framförallt rörande läkemedel mot cancer och infektioner. Hon bidrog till exempel under ebolaepidemien med de beräkningar som låg till grund för hur ett av de nya läkemedel som används, favipiravir, nu doseras.

France Mentré har samarbetat och samarbetar fortfarande på olika sätt med forskare och forskarstuderande vid Uppsala universitet. Till exempel har sex doktorander från institutionen för farmaceutisk biovetenskap haft sitt halvtidsseminarium vid hennes universitet i Paris och nio vetenskapliga artiklar har publicerats tillsammans med forskare från Uppsala universitet.

Promotionen äger rum i Universitetshuset den 26 januari 2018.

Kontaktperson:
Mats Karlsson, professor vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap, tel: 070-4250780
e-post: Mats.Karlsson@farmbio.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

France Mentré, professor i biostatistik vid INSERM – Universitet Paris Diderot i Frankrike, har utsetts till hedersdoktor vid farmaceutiska fakulteten. Hon utvecklar metoder för att optimera modellbaserad design och analys av kliniska läkemedelsstudier. Till exempel bidrog hon under ebolaepedemin med beräkningar som låg till grund för hur ett av de nya läkemedlen mot sjukdomen ska doseras.

Läs vidare »
Media no image

Fakulteten för utbildningsvetenskaper utser ny hedersdoktor

Pressmeddelanden   •   Okt 06, 2017 08:15 CEST

Fakulteten för utbildningsvetenskaper har beslutat utse Johan Heilbron, professor i ekonomisk sociologi vid Erasmus Universiteit Rotterdam i Holland, till ny hedersdoktor vid fakulteten.

Professor Johan Heilbron har gjort betydande bidrag till den historiska sociologin, vetenskapssociologin, den ekonomiska sociologin, litteratursociologin samt till forskningen om högre utbildning. Han är verksam både i Holland, där han sedan 2008 är professor i ekonomisk sociologi vid Erasmus Universiteit Rotterdam, och i Frankrike, där han sedan 2000 är forskningsledare vid Centre Européen de Sociologie et de Science Politique de la Sorbonne.
Professor Heilbrons studier under 1980-talet av den franska sociologin förhistoria var en pionjärinsats inom ett då tämligen outforskat område. Sedan tidigt 1990-tal har han framför allt studerat olika aspekter av transnationalisering och globalisering inom vetenskap, akademin, finansvärlden och multinationella företag. Han har under många år samarbetat med Uppsalaforskare på flera olika institutioner, bland annat inom utbildningssociologi och statsvetenskap, och har även varit verksam vid SCAS, Swedish Collegium for Advanced Studies, i Uppsala.

Promotionen äger rum i Universitetshuset den 26 januari 2018.

För mer information, kontakta värden Donald Broady, tel: 018-471 24 11, donald.broady@edu.uu.se, eller fakultetshandläggare Maria Karlberg, 018-471 23 06, maria.karlberg@uadm.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Fakulteten för utbildningsvetenskaper har beslutat utse Johan Heilbron, professor i ekonomisk sociologi vid Erasmus Universiteit Rotterdam i Holland, till ny hedersdoktor vid fakulteten.

Läs vidare »
Media no image

Uppsala universitets konsistorium föreslår omförordnande av rektor Eva Åkesson

Pressmeddelanden   •   Okt 05, 2017 17:54 CEST

Konsistoriet beslutade enhälligt vid dagens möte att följa rekryteringsgruppen och hörandeförsamlingens rekommendation att föreslå för regeringen att nuvarande rektor Eva Åkesson får ett förnyat mandat som rektor. Enligt högskoleförordningen ska omförordnande av rektor avse en treårig mandatperiod, dvs perioden 1 januari 2018 till 31 december 2020.

Kontaktperson: Kommunikationsdirektör Pernilla Björk, mobil: 070-291 15 24, pernilla.bjork@uadm.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Konsistoriet beslutade enhälligt vid dagens möte att följa rekryteringsgruppen och hörandeförsamlingens rekommendation att föreslå för regeringen att nuvarande rektor Eva Åkesson får ett förnyat mandat som rektor. Enligt högskoleförordningen ska omförordnande av rektor avse en treårig mandatperiod, dvs perioden 1 januari 2018 till 31 december 2020.

Läs vidare »
Media no image

Pressinbjudan: Hotet från infektionssjukdomar på agendan för toppmöte i Uppsala

Pressmeddelanden   •   Okt 05, 2017 13:57 CEST

Under toppmötet Uppsala Health Summit om infektionssjukdomar, som inleds på tisdag, träffas experter och beslutsfattare från ministerier, akademi, företag och frivilligorganisationer för att diskutera hur man tillsammans kan minska risken för allvarliga utbrott av infektionssjukdomar.

OBS! Anmälan krävs från medier som vill besöka konferensen.
Pressanmälan Uppsala Health Summit till anneli.waara@uadm.uu.se eller 070-425 07 18.

Temat för toppmötet 2017 den 10-11 oktober är hoten från nya och återkommande infektionssjukdomar. 75 procent av alla nya infektionssjukdomar är zoonotiska, dvs smittar mellan människor och djur. Intensiv djurproduktion, klimatförändringar, befolkningstillväxt och vårt resande över världen ökar risken för utbrott av infektioner. Tilltagande antibiotikaresistens förvärrar riskbilden. Komplexiteten betyder att veterinärer, folkhälsoexperter, läkare, biologer, ekologer och samhällsvetare bör arbeta tillsammans för att förebygga, upptäcka och kontrollera spridning. Hur detta ska åstadkommas diskuteras i föreläsningar och workshops med följande teman:

- Minska riskbeteenden vid hantering djurbesättningar
- Stärka lokalsamhällens motståndskraft mot infektionsutbrott
- Effektiv diagnostik för att bekämpa infektionssjukdomar
- Säkra vacciner och läkemedel i krissituationer
- Innovation och Big Data för global hälsa
- Policy och riktlinjer för hållbara och rättvisa prioriteringar av forskningsbehov
- Livsmedelssäkerhet med hjälp av modern DNA teknik

Bland föreläsarna finns bl. a. Dr. Pierre Formenty, som leder WHO´s arbete med blödarfeber, antroplogen Dr. Paul Richards, författare till boken ”Ebola – How a People´s Sciences helped end an epidemic”, Dr. Beth-Ann Griswold från det amerikanska läkemedelsföretaget Merck som ansvarar för vidareutveckling och produktion av vaccin mot Ebola; samt Dr. Peter Dazsak, chef för organisationen EcoHealth Alliance, som verkar för att öka förståelsen för hur ekosystemens hälsa påverkar människan och vad som kan göras för att vända utvecklingen.

Ulrika Modéer, statssekreterare hos Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, inleder plenumförhandlingarna den 10 oktober.

Mer information om Uppsala Health Summit, programmet och talarna.

Läs rapport som tagits fram inför toppmötet.

Uppsala Health Summit arrangeras av Uppsala universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU, Läkemedelsverket, Livsmedelsverket, Statens Veterinärmedicinska Anstalt - SVA, Region Uppsala, Uppsala Monitoring Centre, Forte, Uppsala kommun och nätverket Världsklass Uppsala.

För anmälan eller mer information kontakta pressansvarig Anneli Waara, tel: 070-425 0718, anneli.waara@uadm.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Under toppmötet Uppsala Health Summit om infektionssjukdomar, som inleds på tisdag, träffas experter och beslutsfattare från ministerier, akademi, företag och frivilligorganisationer för att diskutera hur man tillsammans kan minska risken för allvarliga utbrott av infektionssjukdomar.

Läs vidare »
Media no image

Förväntningar påverkar effekten av ångestdämpande läkemedel

Pressmeddelanden   •   Okt 03, 2017 08:10 CEST

Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) ordineras ofta vid depression och ångest men det har ifrågasatts om effekten överträffar placebo, vilket skapat debatt bland forskare och kliniker. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att sättet som behandlingen framställs på för patienten kan vara lika viktigt som själva behandlingen.


I debatten om SSRI-preparat som förts bland kliniker och forskare har framförts att SSRI kan sakna specifika verksamma egenskaper och att de positiva effekter som ses i kliniska prövningar kan förklaras av olika förväntningar i läkemedels- och placebogrupperna. I en dubbelblind studie kan upplevda biverkningar göra att deltagaren inser att han eller hon tilldelats läkemedlet istället för placebo vilket ger ökade förväntningar om förbättring och bättre rapporterad effekt. Men hittills har det inte genomförts någon experimentell undersökning som testat i vilken utsträckning den kliniska effekten av SSRI-preparat kan påverkas av de förväntningar som väcks hos patienten genom den information som ges då läkemedlet förskrivs.

I en ny studie publicerad i tidskriften EBioMedicine visar nu forskare från institutionen för psykologi vid Uppsala universitet att man når betydligt bättre effekter av SSRI-medlet escitalopram när läkemedlet ges tillsammans med korrekt jämfört med felaktig verbal information. I den randomiserade studien behandlades alla patienter med social fobi med samma kliniska dos av escitalopram i nio veckor, men endast en grupp fick korrekt information om läkemedlet och dess effektivitet. Med hjälp av en “cover story” leddes den andra gruppen till att tro att de behandlades med så kallad "aktiv placebo" som ger liknande biverkningar som SSRI men där klinisk förbättring inte kunde förväntas.

- Resultaten visade att andelen som svarade på behandlingen var tre gånger högre när korrekt information gavs än när patienter trodde att de behandlades med aktiv placebo, trots att läkemedelsbehandlingen var identisk, säger artikelförfattaren Vanda Faria, postdoktor vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet.

Undersökningar med magnetkamera visade dessutom att läkemedlet hade olika effekter på hjärnans aktivitet när det gavs med förväntningar om förbättring eller inte. Det fanns skillnader i nervaktivitet mellan de två grupperna i bakre cingulum i hjärnbarken och i hur denna del kommunicerar med amygdala som är viktig för rädsla och ångest.

- Vi tror att detta kan återspegla interaktionen mellan tankar och känslor då hjärnan påverkas olika av medicineringen beroende på vilka förväntningar patienten har, säger medförfattare Malin Gingnell, forskare vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet.

Resultaten tyder på att det finns en påtaglig placebo-komponent i SSRI-behandling, som har med förväntningar att göra, vilket också understryker betydelsen av kommunikationen mellan läkare och patient.

- Vi säger inte att SSRI-preparat inte fungerar eller att de saknar verksamma egenskaper för ångest, men våra resultat tyder på att hur behandlingen framställs för patienten kan vara lika viktigt som själva behandlingen, säger Tomas Furmark, professor vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet, som ledde studien.


För mer information kontakta:

Vanda Faria, FD, vanda.faria@psyk.uu.se, 018 4712132
Malin Gingnell, FD, MD, malin.gingnell@psyk.uu.se, 070 7544148
Tomas Furmark, professor, tomas.furmark@psyk.uu.se, 018 4712153


Faria, V., Gingnell, M., Motilla Hoppe, J., Hjorth, O., Alaie, I., Frick, A., Hultberg, S., Wahlstedt, K., Engman, J., Månsson, K.N.T., Carlbring, P., Andersson, G., Reis, M., Larsson, E.-M., Fredrikson, M., & Furmark, T. (2017) Do you believe it? Verbal suggestions influence the clinical and neural effects of escitalopram in social anxiety disorder: a randomized trial. EBioMedicine, DOI: 10.1016/j.ebiom.2017.09.031

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) ordineras ofta vid depression och ångest men det har ifrågasatts om effekten överträffar placebo, vilket skapat debatt bland forskare och kliniker. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att sättet som behandlingen framställs på för patienten kan vara lika viktigt som själva behandlingen.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 6 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Kontorstid alla dagar
  • presskontakt@uadm.uu.se
  • 070-167 92 96

  • Presskontakt
  • pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • fkdfyoroLindeehyhxa.Konrffngckrtpomarnsyr@exxmuadm.uwxoku.se
  • 018-471 1959
  • 070-425 08 64

  • Presskontakt
  • Pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • elingxya.bachaykkssctrzvquomgi@usjtvadhim.mzuu.se
  • 018-471 17 06
  • 070-425 09 83

  • Presskontakt
  • Kommunikatör UU Campus Gotland
  • Uppsala universitet - Campus Gotland övergripande
  • pebntbmhurtriga.liacoiwervndbxbegirgliviuc@uldadm.yluurfpi.se
  • 018-471 82 49

Om Uppsala universitet

Forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. Besök oss på vår webbplats www.uu.se

Adress

  • Uppsala universitet
  • S:t Olofsgatan 10B, Box 256
  • 751 05 Uppsala
  • Sweden
  • Vår hemsida