Media-no-image

PRESSINBJUDAN: Möt huvudrollsinnehavarna till höstens WestSide Story

Pressmeddelanden   •   2015-08-31 16:50 CEST

Nu är det klart vilka som kommer att spela huvudrollerna i universitetets uppsättning av West Side Story i november. Den 7 september är det dags för kick-off med ensemblen och media hälsas då välkomna till en pressträff om projektet ”Den goda staden” och huvudattraktionen West Side Story.

Tid och plats: Svandammshallarna den 7 september kl 13.00
Medverkar gör musikalledningen, huvudrollsinnehavarna samt representant för projekt ”Den goda staden”.

Biljettsläpp: 1 september

Under hösten 2015 öppnas universitetet dörrarna till ”Den goda staden”, ett samverkansprojekt där kultur och vetenskap kopplas samman. Det blir i samverkan med andra aktörer i staden en rad seminarier, debatter, föreläsningar, skolprojekt mm om olika teman som berör ett gott liv i staden och frågor om utanförskap och gemenskap.

En viktig del av ”Den goda staden” är musikalen West Side Story, en av 1900-talets populäraste musikaler och en modernare version av Shakespeares Romeo och Julia. Handlingen kretsar kring främlingsfientlighet, utanförskap och gängmentalitet i stadsmiljö, men också kring drömmar och längtan efter ett annat liv. Föreställningen ges vid tio tillfällen i november 2015.

- Universitetet har tidigare satt upp två operor, då med en etablerad operaregissör och världsstjärnor på scen. Nu provar vi något annat. En välkänd musikal kopplas till vår samtid av en ung och hängiven musikalledning och ensemble som kommer att skapa en häftig och innovativ föreställning, säger prorektor Anders Malmberg, ordförande i styrgruppen för projekt ”Den goda staden”.

- Musikalens tema har stor aktualitet för samhället idag och lätt att koppla till pågående forskning vid universitetet, fortsätter han.

Den 7 september samlas ensemblen för kollationering, dvs uppstart för den officiella repetitionsperioden. Då träffas alla som är inblandade i produktionen, idén och konceptet presenteras av regissör, dirigent, scenograf etc på plats i Svandammshallarna för att alla ska få en känsla av miljön.

Kort om huvudrollsinnehavarna:

Tony – Rasmus Mononen
Rasmus Mononen (född 1987) är utbildad på Högskolan för scen och musik (Artisten) i Göteborg, där han tog examen 2014. Han har tidigare medverkat i produktioner på Malmö Opera, såsom Rebecca och American Idiot. Tidigare har han medverkat i Les Misérables på Åbo Svenska Teater och Songs for a New World på Gotlands länsteater.

Maria – Maria Hartman
Maria Hartman (född 1989) är född och uppvuxen i Uppsala och gick teaterlinjen på Bolandskolan. Hon har senare gått musikallinjen på Kulturama i Stockholm där hon tog examen 2013. Hon gjorde sin debut 2014 i uppsalagruppen Teater C:s musikal Köttmarknaden.

Totalt består ensemblen av 35 personer – en blandning av musikalartister, dansare, skådespelare och amatörer.

För frågor och anmälan, kontakta Anneli Waara, pressansvarig, 070-425 07 18, eller anneli.waara@uadm.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Nu är det klart vilka som kommer att spela huvudrollerna i universitetets uppsättning av West Side Story i november. Den 7 september är det dags för kick-off med ensemblen och media hälsas då välkomna till en pressträff om projektet ”Den goda staden” och huvudattraktionen West Side Story.

Läs vidare »
Media-no-image

PhenoMeNal: En port mot individanpassad medicin

Pressmeddelanden   •   2015-08-31 15:00 CEST

Den första september startar PhenoMeNal, ett internationellt forskningsprojekt med målet att etablera en säker e-infrastruktur för klinisk metabolomik. Ett av projektets arbetspaket leds från Uppsala universitet och Scilifelab där man ansvarar för att etablera den molnbaserade e-infrastrukturen som kommer att ligga till grunden för arbetet inom forskningsprojektet.

Metabolomet är ett begrepp som inkluderar i princip alla mindre molekyler som man kan finna i en individ i, exempelvis blodet, vid en viss tidpunkt och situation. Dessa molekyler kan exempelvis utgöras av ämnen och omsättningsprodukter som styr vår ämnesomsättning, små fetter, olika hormoner och andra ämnen som kan tänkas utsöndras vid exempelvis pågående inflammationer eller andra sjukdomar. Studier av metabolomet på individnivå kallas typiskt metabolomik.

Konsortiet som nu startar projektet PhenoMeNal består av 13 partners och koordineras från EMBl-EBI i England- Projektet finansieras av EU Horizon 2020 med cirka åtta miljoner euro. E-infrastrukturen kommer att göra det möjligt att analysera storskaliga metabolomiska och genetiska data, och därmed förbättra vår förmåga att upptäcka, behandla och hantera sjukdomar.

Ett stort antal EU-medborgare förväntas få sina genom sekvenserade och tillagda till sina medicinska journaler under det kommande decenniet, men att förstå påverkan av miljö- och genetiska faktorer på en persons hälsa är avgörande för att kunna ge evidensbaserad behandling. Att sammankoppla genetiska och metabolomiska data med andra faktorer som påverkar patienters hälsa fångar en stor mängd av denna mycket dynamiska information, till en relativt låg kostnad. Dock är de data som genereras otroligt stora så att existerande e-infrastrukturen inte räcker till.

- Vi står inför stora utmaningar att standardisera hur forskarna kan få tillgång till och analysera så stora mängder data, säger Ola Spjuth, verksam på institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet och ledare av ett arbetspaket i projektet.

Huvudsyftet med PhenoMeNal är att utveckla och distribuera en portal och e-infrastruktur som gör det möjligt för forskare och vårdgivare att bearbeta och analysera medicinska molekylära fenotypnings- och genotypningsdata med storskaliga datorer. Detta innefattar att utveckla och standardisera dataformat, programvaror och flöden för dataanalys, med stort fokus på säkerhet och skalbarhet.

Kim Kultima leder en forskargrupp inom klinisk metabolomik på institutionen för medicinska vetenskaper på Akademiska sjukhuset och ansvarar för den nystartade satsningen CARAMBA, ett nära samarbete mellan Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset med mål att omsätta nya forskningsfynd till användning inom rutinanalys av patientprover för förbättrad diagnostik.

- Klinisk metabolomik har stor potential att kunna användas i rutinanalys, men vi är i stort behov av en skalbar e-infrastruktur som är anpassad för kliniska applikationer för att hantera och analysera stora datamängder så att vi snabbt kan leverera kliniskt relevanta svar, säger Kim Kultima.

Arbetet med PhenoMeNals molnbaserade e-infrastruktur kommer att ske i samråd med European Grid och Cloud-infrastruktur samt nationella, europeiska och internationella initiativ för att få till stånd en slutprodukt som kommer att vara användbar i global skala.

- Vi är starka vid Uppsala universitet och inom SciLifeLab där vi har en världsledande position inom storskalig biologisk dataanalys och vi kommer att vara ansvariga för att etablera den molnbaserade e-infrastrukturen som kommer att ligga till grunden för arbetet inom PhenoMeNal, säger Ola Spjuth.

För mer information, kontakta Ola Spjuth, tel: 070 425 06 28, e-post: ola.spjuth@farmbio.uu.se

Relaterad information:
Mer information om PhenoMeNal.
Mer information om CARAMBA.

Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom translationell medicin och molekylär biovetenskap. SciLifelab är en nationell resurs och ett samarbete mellan fyra universitet: Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet.

Mer information om SciLifeLab.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Den första september startar PhenoMeNal, ett internationellt forskningsprojekt med målet att etablera en säker e-infrastruktur för klinisk metabolomik. Ett av projektets arbetspaket leds från Uppsala universitet och Scilifelab där man ansvarar för att etablera den molnbaserade e-infrastrukturen som kommer att ligga till grunden för arbetet inom forskningsprojektet.

Läs vidare »
Media-no-image

Ny biobank värdefull resurs för forskning om hjärntumörer

Pressmeddelanden   •   2015-08-25 14:02 CEST

Forskare vid Uppsala universitet och SciLifeLab presenterar i senaste numret av tidskriften EBioMedicine en biobank med cellinjer som kan användas som modell för hjärntumörformen glioblastom. Biobanken och den tillhörande databasen med information om cellerna utgör en allmänt tillgänglig resurs som kan utnyttjas av hjärntumörforskare världen över.

Utvecklingen av nya läkemedel och behandlingsstrategier mot cancer kräver experimentella modeller som är representativa för den cancerform man arbetar med. En vanlig modell är cellinjer, det vill säga celler som under specifika betingelser kan odlas under lång tid. Det finns många cancercellinjer etablerade, bland annat från hjärntumörer, men av flera anledningar är de mindre användbara som modeller för den obotliga hjärntumörformen glioblastom. Det beror bland annat på att de odlingsbetingelser som använts inte bibehåller cancercellernas egenskaper.

En grupp forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi (IGP) vid Uppsala universitet presenterar nu en ny resurs i form av en biobank med cellinjer från glioblastom. Biobanken, som kallas HGCC (för Human Glioblastoma Cell Culture), är allmänt tillgänglig för forskare och all information om cellinjerna kan hämtas via en databas som är kopplad till biobanken.

– Att glioblastom är en så allvarlig cancerform beror på att tumörerna innehåller cancerstamceller som är svåra att få bort med den behandling som patienterna får och som sedan kan växa till så att tumören kommer tillbaka. Vi har odlat fram just sådana cancerstamceller och det är dessa som utgör cellinjerna i biobanken, säger Lene Uhrbom, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi och en av forskningsledarna bakom studien.

Biobanken innehåller 48 olika cellinjer som forskarna ingående har karaktäriserat. Bland annat har de visat att cellinjerna har i stort sett samma egenskaper som cellerna i tumören de kommit från. De har också grupperat cellinjerna i de fyra subtyper som glioblastom vanligen delas in i och som bygger på cellernas molekylära och genetiska egenskaper.

– En stor fördel med våra cellinjer är också att vi kan koppla varje cellinje till den patient som cellerna ursprungligen kom från. På så sätt har vi kunnat se ett samband mellan en av subtyperna och en betydligt sämre överlevnad hos patienterna, säger Lene Uhrbom.

Forskarna bakom studien hoppas att HGCC kommer att bli en väl använd resurs som hjälper till att påskynda utvecklingen av mer effektiva behandlingsstrategier för patienter med glioblastom. Cellinjerna fungerar som en tillförlitlig modell av glioblastom och databasen som är kopplad till biobanken är sökbar och innehåller all befintlig information om cellerna t.ex genetiska förändringar, subtyp och kliniska data om patienterna.

– Flera av cellinjerna har redan använts i olika projekt både på vår institution och av andra forskare runt om i världen. Ett användningsområde som vi ser framför oss är jämförande tester av potentiella nya läkemedel, säger Lene Uhrbom.

Etableringen av HGCC utgör en del av en större satsning på primära maligna hjärntumörer som bedrivs vid IGP. Den är också kopplad till det strategiska forskningsprojektet U-CAN, där prover och kliniska data från cancerpatienter samlas in och organiseras för forskningsändamål.

Kontakt:
Lene Uhrbom, 018-471 5063, lene.uhrbom@igp.uu.se

Länkar till mer information:
Den vetenskapliga artikeln The Human Glioblastoma Cell Culture Resource: Validated Cell Models Representing All Molecular Subtypes i EBioMedicine 

Biobanken HGCC (Human Glioblastoma Cell Culture)

Forskningsprojektet U-CAN

Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett nationellt center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom translationell medicin och molekylär biovetenskap.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Forskare vid Uppsala universitet och SciLifeLab presenterar i senaste numret av tidskriften EBioMedicine en biobank med cellinjer som kan användas som modell för hjärntumörformen glioblastom. Biobanken och den tillhörande databasen med information om cellerna utgör en allmänt tillgänglig resurs som kan utnyttjas av hjärntumörforskare världen över.

Läs vidare »
Pbbgrcbcn89l3szcy3tn

Ny gestaltning av Linnéträdgårdens besökspaviljong

Pressmeddelanden   •   2015-08-20 10:30 CEST

​Linnéträdgården, där Carl von Linné bodde och verkade, är en av Sveriges mest populära och intressanta trädgårdar. För att möta besökarna på ett värdigt sätt har Statens fastighetsverk (SFV) och Uppsala universitet länge haft planer på att uppföra en besökspaviljong med entréfunktion, butik, café och toaletter. Nu är det nya arkitektförslaget - en låg träbyggnad med spaljéfasad - färdigt.

Media-no-image

Livets träd är en buske

Pressmeddelanden   •   2015-08-18 20:00 CEST

Nya arter bildas när en utvecklingslinje delar på sig. Därför beskrivs arters släktskap ofta i form av ett ”livets träd” där varje gren är en art. Nu visar forskare vid Uppsala universitet att evolutionen är mer komplicerad än så och att trädet snarare liknar en buske.

För mindre än ett år sedan rapporterade ett konsortium av ett hundratal forskare att släktskapet mellan alla större grupper av fåglar hade kartlagts genom att hela arvsmassan hos ett 50-tal fågelarter hade analyserats. Kartläggningen innehöll en beskrivning av den precisa ordningsföljden för de olika förgreningarna.

Sedan dess har två av forskarna i konsortiet; Alexander Suh och Hans Ellegren vid Evolutionsbiologiskt Centrum, Uppsala universitet, gått vidare och analyserat fåglarnas arvsmassa på ett nytt sätt, med hjälp av så kallade ”hoppande gener”. Deras resultat ger en delvis annan bild av släktskapet.

– Vi kan se att den mycket snabba utvecklingen av olika fågelsläkten när dinosaurierna dog ut för ca 65 miljoner år sedan innebar att arvsmassan inte ”hann med” att dela upp sig i separata linjer vid artbildningen, säger Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi.

Anledningen är att evolutionen tog snabba kliv och många arter bildades på kort tid. När det sker kan olika delar av arvsmassan ge skilda bilder av släktskapet. Fenomenet har tidigare förklarats teoretiskt och beror på att den genetiska variationen förs vidare från en art till nästa. Om nya arter därefter i sin tur snabbt bildas kan slumpen avgöra vilka ursprungliga genetiska varianter som hamnar i vilken utvecklingslinje. Fenomenet kallas ofullständig linjesortering.

– Svårigheten har tidigare varit att kunna påvisa ofullständig linjesortering långt tillbaka i tiden, säger Hans Ellegren. Det har därför inte varit känt om fenomenet påverkat evolutionen i nämnvärd utsträckning.

Genom att använda de hoppande generna, eller så kallade repetitiva element, har Uppsalaforskarna sett att till exempel en gök kan vara mer släkt med en kolibri än en duva i en del av arvsmassan, medan det motsatta förhållandet gäller i en annan del. Studien gav åtskilliga exempel som bekräftade fenomenet.

Det här är ett av de första fallen inom djurvärlden där forskare har kunnat dokumentera och kvantifiera ofullständig linjesortering. Sannolikt är det ett betydligare vanligare fenomen än vad vetenskapen tidigare har föreställt sig.

– De mer komplexa släktskapsmönster som orsakas av fenomen innebär att livets träd snarare bör beskrivas som livets buske, konstaterar Alexander Suh och Hans Ellegren.

Resultaten publiceras i den ledande vetenskapliga tidskriften PLoS Biology. Studien uppmärksammas också på ledarplats i samma tidskrift.

Den vetenskapliga artikeln kan läsas här: http://dx.doi.org/10.1371/journal.pbio.1002224

Kontaktpersoner:
Hans Ellegren, tel: 070-425 06 37, e-post: hans.ellegren@ebc.uu.se
Alexander Suh, tel: 076-2866025, e-post: alexander.suh@ebc.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Nya arter bildas när en utvecklingslinje delar på sig. Därför beskrivs arters släktskap ofta i form av ett ”livets träd” där varje gren är en art. Nu visar forskare vid Uppsala universitet att evolutionen är mer komplicerad än så och att trädet snarare liknar en buske.

Läs vidare »
Media-no-image

Uppsala universitet koordinerar kapacitetsuppbyggnadsprojekt i Sydafrika

Pressmeddelanden   •   2015-08-17 11:45 CEST

I konkurrens med ett stort antal europeiska lärosäten har Uppsala universitet tilldelats koordineringsrollen i kapacitetsuppbyggnadsprojektet EMISHA i Sydafrika (Entrepreneurship, Modernization and Innovation in SoutH Africa).

EMISHA är ett kapacitetsuppbyggnadsprojekt inom Erasmus+ som fokuserar på att stimulera och underlätta nyttiggörande av kunskap för att skapa ömsesidigt värde för sydafrikanska universitet och samhället/industrin genom uppbyggnad av stöd för kommersialisering och samverkan. Projektet löper på två år och finansieras med EU-medel och har en budget på drygt 5 miljoner kronor. Andra europeiska lärosäten som deltar i projektet är University of Edinburgh i Skottland och Universidad de Valladolid i Spanien.

- Genom EMISHA stärks Uppsala universitets samarbete med de sydafrikanska universiteten ytterligare. Universitetet fortsätter även att utveckla samarbetet med University of Edinburgh och Universidad de Valladolid. Strukturell samverkan för att stimulera innovation både från universiteten till industrin och vice versa är nödvändig för att tackla framtidens utmaningar. Genom EMISHA får studenter och forskare tillgång till konkreta verktyg för samverkansmodeller med samhället/industrin, säger rektor Eva Åkesson.

För mer information om EMISHA, kontakta projektledare Oddný Sverrisdóttir:
oddny.sverrisdottir@uadm.uu.se och tel. 018-471 40 08.

Mer information om Erasmus+ programmet och kapacitetsuppbyggnad finns på Universitets- och högskolerådets hemsida.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

​I konkurrens med ett stort antal europeiska lärosäten har Uppsala universitet tilldelats koordineringsrollen i kapacitetsuppbyggnadsprojektet EMISHA i Sydafrika (Entrepreneurship, Modernization and Innovation in SoutH Africa).

Läs vidare »
Media-no-image

​Patienter förstår inte alltid syftet med läkemedelsprövningar

Pressmeddelanden   •   2015-08-17 07:18 CEST

Kliniska läkemedelsprövningar är en viktig del av cancerforskningen. Framtidens patienter är beroende av att de som är svårt sjuka idag ställer upp och testar läkemedel. I en avhandling från Uppsala universitet visar Tove Godskesen att patienterna inte alltid förstått syftet med studierna de deltar i.

Den 28 augusti disputerar Tove Godskesen på en avhandling där hon undersökt varför cancerpatienter deltar i läkemedelsprövningar och om de förstått informationen de fått. Hon visar att de flesta har fått tillräcklig information, varit nöjda med sitt deltagande och kunde rekommendera andra att delta. Men det fanns en liten grupp av de svårast sjuka patienterna som hade problem med att förstå vad en läkemedelsprövning innebär. Enligt Tove Godskesen är det här ett etiskt dilemma för klinisk forskning som riskerar att urholka poängen med att be deltagarna om ett informerat samtycke.

Sannolikheten för att patienter skulle ha nytta av att vara med i en fas-1-studie (där man testar ett läkemedel på människor för första gången) är ganska liten eftersom doserna är låga och det huvudsakligen handlar om läkemedelssäkerhet. Ändå väljer många att delta. Tidigare forskning visar att patienter ofta väljer riskfylld och tuff behandling med liten chans för bot. Tove Godskesens forskning bekräftar detta. Hon såg att de hade orealistiska förväntningar om bot och bristande förståelse av syftet med läkemedelsprövningarna.

- Ett nytt läkemedel väcker självklart hopp om bot för en svårt sjuk patient. Det blir som att gripa efter varje halmstrå som finns och man är villig att utstå mycket för att få vara med i studien, säger Tove Godskesen.

Många patienter uppskattar den nära relation de får med forskningssjuksköterskorna och beskrev känslan av att få en typ av VIP-behandling. Det ger en känsla av trygghet för både patienter och anhöriga. Men häri ligger också ett dilemma: För att patienternas sista tid i livet ska bli som de vill är det viktigt att de förstår att detta slags studier inte syftar till att bota den enskilde patienten utan till att ta fram ny kunskap.

Förutom intervjuerna ingick en enkät till patienter som deltog i studier där man jämför den nya behandlingen med standardbehandling (fas-3). Dessa patienter är välinformerade, men enkäten visar att 20 procent ansåg att de inte fått tillräcklig information om biverkningar och att de inte visste hur de skulle ställa frågor till de som ansvarar för studien.

Även dessa patienter deltog framförallt för att de hoppades bli friska, men också för att hjälpa framtida patienter och forskningen. Män och patienter över 65 ställde oftare upp för att ”betala tillbaka” för den hjälp de fått, antingen utifrån en känsla av plikt eller för att deras anhöriga tyckte att de skulle delta i studien. En styrka med enkätstudien är att så många valde att svara: hela 92 procent.

Mer om Tove Godskesen: Tove Godskesen är sjuksköterska och har en magisterexamen i Vårdvetenskap och har studerat Folkhälsovetenskap på masternivå.

För mer information, kontakta Tove Godskesen: telefon: 070-731 70 20, e-post: tove.godseksen@crb.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Kliniska läkemedelsprövningar är en viktig del av cancerforskningen. Framtidens patienter är beroende av att de som är svårt sjuka idag ställer upp och testar läkemedel. I en avhandling från Uppsala universitet visar Tove Godskesen att patienterna inte alltid förstått syftet med studierna de deltar i.

Läs vidare »
Media-no-image

Nya kandidatgener för IgA-brist funna med hjälp av hundar

Pressmeddelanden   •   2015-07-30 20:00 CEST

IgA-brist är en av de vanligaste genetiska immunbristsjukdomarna hos människor och är definierat som en brist eller total avsaknad av antikroppen IgA. I en ny studie från Uppsala universitet och Karolinska institutet har forskare genomfört den första komparativa genetikstudien på IgA-brist genom att använda hunden som modell. Nya kandidatgener identifierades och resultaten publiceras nu i tidskriften PLOS ONE.

Patienter med IgA brist löper större risk att drabbas av återkommande infektioner, allergier och autoimmunitet. De bakomliggande genetiska faktorerna till IgA-brist är dock fortfarande till stor del okända.

Samma forskargrupp som nu presenterar nya kandidatgener har tidigare identifierat ett flertal hundraser där IgA-brist är vanligt förekommande. De fann också att IgA nivåerna varierade mycket mellan olika hundraser [doi: 10.1016/j.vetimm.2014.05.010.160.].

I den nu aktuella studien har forskarna använt sig av fyra högriskraser för IgA-brist och genomfört så kallade helgenoms-associationsstudier (genome wide association studies, GWASs).

- Eftersom vissa hundraser är så tydligt predisponerade för IgA-brist och sjukdomsbilden i så hög grad liknar människans så utgör hund en lovande modell för att kartlägga vilka gener som är inblandade i IgA-brist även hos oss människor, säger Mia Olsson, postdoc vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet och en av studiens förstaförfattare.

Forskarna bakom studien identifierade i synnerhet tre nya kandidatgener: KIRREL3 och SLIT1, som är viktiga både för hjärnans och immuncellernas utveckling, och SERPINA9 som utrycks enbart i de sekundära lymforganen där B-celler producerar IgA antikroppar. En mer detaljerad beskrivning går att läsa i den vetenskapliga artikeln.

Forskarna beskriver även en nyutvecklad metod för att analysera en egenskap som är baserat på kontinuerliga värden, i detta fall IgA-nivåer. Katarina Tengvall, doktorand vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet och en av studiens förstaförfattare, poängterar att en ny metod behövdes för att studera IgA-brist hos hund.

- Eftersom IgA-nivåerna varierar så mellan hundraser så finns inte ett etablerat diagnostiskt kriterium för IgA-brist hos hund. Detta underminerar användningen av en klassisk GWAS där genomet jämförs mellan friska och sjuka individer.

Dessutom, menar forskarna, kan IgA nivåer uppvisa en viss naturlig variation vilket gör att nivåerna hos en individ inte bör användas som exakt definition av en fenotyp.

- För att kunna genomföra en robust GWAS så delade vi in hundarna i grupper baserat på den uppmätta IgA-koncentrationen hos varje hund. Grupperna definierades genom att använda percentiler utifrån den rasspecifika IgA-distributionen och GWAS utfördes i en serie av gruppindelningar som i slutändan kombinerades till en (slutgiltig) GWAS per ras. På så sätt filtrerade vi bort falska signaler och kunde definiera genetiska regioner associerade med IgA-produktion, berättar Katarina Tengvall.

Genom att använda hund som modell så kunde forskarna genom denna studie identifiera nya gener som misstänks ligga bakom en vanlig immunbristsjukdom.

- Vi kommer att fortsätta studera dessa gener för att bättre förstå deras potentiella involvering i IgA-produktion. Vi hoppas att denna kunskap också kan vara ett värdefullt bidrag till förståelsen av IgA-brist hos både hund och människa, säger Mia Olsson.


För mer information, kontakta:

Katarina Tengvall, tel: 073-9452665 e-post: katarina.tengvall@imbim.uu.se
eller Mia Olsson, tel: e-post: mia.olsson@ki.se

“Genome-Wide Analyses Suggest Mechanisms Involving Early B-Cell Development in Canine IgA Deficiency”
http://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0133844

Delar av forskningsstudien har utförts inom Science for Life Laboratory (SciLifeLab). SciLifeLab är ett center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom translationell medicin och molekylär biovetenskap. SciLifelab är en nationell resurs och ett samarbete mellan fyra universitet: Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

IgA-brist är en av de vanligaste genetiska immunbristsjukdomarna hos människor och är definierat som en brist eller total avsaknad av antikroppen IgA. I en ny studie från Uppsala universitet och KI har forskare genomfört den första komparativa genetikstudien på IgA-brist genom att använda hunden som modell. Nya kandidatgener identifierades och resultaten publiceras nu i tidskriften PLOS ONE.

Läs vidare »
Cho0zolr9ntcsgn8intc

Forskningsstudie visar lovande resultat för ny behandling av typ 1-diabetes

Pressmeddelanden   •   2015-07-30 11:00 CEST

I en ny studie från Uppsala universitet har forskare framgångsrikt använt antiinflammatoriska cytokiner för behandling av typ 1-diabetes. Studien visar att om diabetessjuka möss fick interleukin-35 gick sjukdomen tillbaka eller botades genom att en normal blodsockernivå och immuntolerans bibehölls. Resultaten publiceras i open access-tidskriften Scientific Reports (Nature Publishing Group).

Media-no-image

Uppsalaforskare på expedition till Grönland

Pressmeddelanden   •   2015-07-21 08:15 CEST

I ett samarbete mellan Uppsala universitet och Polarforskningssekretariatet genomförs en månadslång expedition till Grönland med start i slutet av juli. Syftet är att öka kunskapen om hur ryggradsdjurs funktion och anpassning påverkats av övergångar mellan land och vatten under evolutionen.

För ungefär 370 miljoner år sedan lämnade landlevande ryggradsdjur, s k tetrapoder, havet för ett liv på land genom att de extremiteter som tidigare varit fiskarnas fenor hade utvecklats och omvandlats till fram- och bakben. Ungefär 120 miljoner år senare återskapades fenliknade strukturer från dessa landanpassade extremiteter och tetrapoderna kunde därigenom helt återgå full till ett liv i vatten.

- Båda dessa evolutionära omformningar kan direkt urskiljas med hjälp av fossil och har gett oss kunskap om hur förändring i struktur och funktion är anpassad till förändrade livsbetingelser. Men vi vet väldigt lite om vilka ekologiska drivkrafter som ligger bakom dessa omfattande förändringar, säger Henning Blom från institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet, och en av fyra expeditionsmedlemmar (ytterligare en kollega från samma institution, en från Evolutionsmuseet, Uppsala universitet samt en från Polarforskningssekretariatet).

Genom Vetenskapsrådet och Polarforskningssekretariatet har de fått operativt stöd för att undersöka och samla material från nya och klassiska lokaler på Grönland under två säsonger. Det var där tidiga landlevande fyrfotadjur upptäcktes av svenska forskare på 30-talet.

Projektet, ”Upp på land och tillbaka till vattnet: en studie av akvatiska tetrapoders ekosystem på Grönland” riktar sig mot östra Grönland, ett av få områden i världen där man inom ett begränsat geografiskt område kan samla fossil av de nämnda och i tid annars vitt skilda fossila grupper av akvatiska ryggradsdjur, såväl fisk som tetrapoder. Dessa lokaler utgör även en bra grund för studier av hur förändringar i biologisk mångfald är relaterade till ekosystemet i stor skala.

- Detta innefattar utdöenden mellan devon och karbon och perm och trias, två av de mest katastrofala kriserna i djurens historia, säger Henning Blom.

Forskarna kommer att berätta om sitt arbete i en blogg, http://greenlandexpedition.uu.se/, under resan och välkomnar intresse från journalister och allmänhet.

För mer information om expeditionen och kontakt under resan, kontakta Henning Blom, tel: 070-326 42 96, e-post: henning.blom@ebc.uu.se

Mer om expeditionen och studierna:
Gruppen reser med flyg från Sverige den 28 juli till Island och därifrån vidare till Grönland med specialchartrade plan av modell Twin Otters, som kan landa på ganska otillgängliga platser. För sista sträckan fram till Kap Stosch på Hold With Hope krävs helikopter. De slår läger under cirka två veckor innan resan går vidare till Celsius Bjerg på Ymer Ø. De återkommer till Sverige den 28 augusti.

Från Kap Stosch har tidigare outredda fynd av marina groddjur och amnioter beskrivits. Där görs en detaljerad provtagning av de sedimentära lagren för att undersöka kopplingen mellan kroppsform och ekologi samt för att undersöka hur alla grupper av djur påverkades av intervallen av utdöenden. Insamlingen av fossil inriktar sig mot geokemiska analyser och kopplingen mellan kroppsform och ekologi hos de tidigaste marina tetrapoderna.

Vid Celsius Bjerg kommer man att göra systematiska provtagningar och detaljerade studier av spårfossil samt metodiskt insamling av tandelement för geokemiska studier av levnadsmiljöerna. Även sjösediment som är unika i sin representation av övergången mellan devon och karbon kommer att undersökas.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

I ett samarbete mellan Uppsala universitet och Polarforskningssekretariatet genomförs en månadslång expedition till Grönland med start i slutet av juli. Syftet är att öka kunskapen om hur ryggradsdjurs funktion och anpassning påverkats av övergångar mellan land och vatten under evolutionen.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 6 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Kontorstid alla dagar
  • 070-167 92 96

  • Presskontakt
  • pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • npLindspa.Koffbkujbemar@uadsbfdlwidldm.uaou.se
  • 018-471 1959
  • 070-425 08 64

  • Presskontakt
  • Pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • elin.backstrom@uadm.uu.se
  • 018-471 17 06

  • Presskontakt
  • Kommunikatör UU Campus Gotland
  • Uppsala universitet - Campus Gotland övergripande
  • petra.lindberg@uadm.uu.se
  • 018-471 82 49

Om Uppsala universitet

Forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. Besök oss på vår webbplats www.uu.se

Adress

  • Uppsala universitet
  • S:t Olofsgatan 10B, Box 256
  • 751 05 Uppsala
  • Sweden
  • Vår hemsida