Ysfvdisiyde9mkfonm9k

Stjärnskottet Ellen Nisbeth åter i Kungliga Akademiska kapellet

Pressmeddelanden   •   Maj 30, 2016 14:32 CEST

Den unga och prisbelönte violasten Ellen Nisbeth framför Waltons Violakonsert tillsammans med Kungliga Akademiska kapellet, den 4-5 juni 2016.

Media-no-image

​2016 års pedagogiska pristagare utsedda

Pressmeddelanden   •   Maj 25, 2016 08:46 CEST

Årets pedagogiska pristagare vid Uppsala universitet undervisar i ämnen kopplade till lingvistik, nationalekonomi, medicinsk cellbiologi och fysik och astronomi. Det fria pedagogiska priset tillfaller David Black-Schaffer, universitetslektor vid institutionen för informationsteknologi för sitt arbete med integration av digitala resurser i undervisningen.

De pedagogiska pristagarna väljs utifrån förslag från studenter och kollegor. De slutliga pristagarna utses av en beredningsgrupp som består av två lärare och två studenter från fyra olika nomineringsområden. I var det 59 personer som nominerades.

- Pedagogiska priset belönar undervisningsinsatser av högsta kvalitet. De lärare som i hård konkurrens tilldelas priset representerar både högskolepedagogisk kompetens och genuin omtanke om studenternas lärande, säger prorektor Anders Malmberg, ordförande i beredningsgruppen.

Prisen delas ut i samband med professorsinstallationen i november. Prissumman är 20 000 kronor.

Pristagare och motiveringar

Område teologi, humaniora och lärarutbildning

Universitetslektor Sina Tezel vid institutionen för lingvistik och filologi har tilldelats 2016 års pedagogiska pris inom området teologi, humaniora och lärarutbildning.

Sina Tezels engagerade och varierade undervisning gynnar alla studenters lärande. Hon är tillgänglig och får saker att framstå som möjliga även under svåra studieperioder. Sina ser till den enskilda studentens behov, ger konstruktiv återkoppling och inspirerar med sitt raka och tydliga mentorskap. Som lärare och samordnare för Orientalistikprogrammet är hon en dynamisk kraft som starkt bidragit till framgångsrik kursutveckling.

Område juridik och samhällsvetenskap

Universitetslektor Per Engström vid nationalekonomiska institutionen har tilldelats 2016 års pedagogiska pris inom området juridik och samhällsvetenskap.

Per Engström undervisar på alla nivåer, från grundkurs till forskarutbildning, och på flertalet av institutionens kurser. Han har utvecklat kurser och skapat progression i utbildningen. Hans aktiverande undervisningsformer engagerar studenter och han har visat hur teknik kan användas för att utveckla lärandet. Per är en pedagogisk, lugn, öppen samt organiserad lärare och pedagogisk ledare som har förmågan att samarbeta med studenter.

Område medicin och farmaci

Universitetsadjunkt Per Holmfeldt vid institutionen för medicinsk cellbiologi har tilldelats 2016 års pedagogiska pris inom området medicin och farmaci.

Per Holmfeldt ansvarar för undervisningen i fysiologi på sjuksköterske- och BMA-programmen. Han är en tydlig pedagogisk ledare och förbättrar ständigt undervisningen – inte minst distansundervisningen av studenter i Visby. Per har, i lyhörd dialog med studenterna, skapat en konkurrenskraftig utbildning på vetenskaplig grund, vilket lett till ett markant förbättrat examinationsresultat. Hans omväxlande och integrerande föreläsningar uppskattas av studenterna.

Område matematik, naturvetenskap och teknik

Universitetsadjunkt Johan Larsson vid institutionen för fysik och astronomi har tilldelats 2016 års pedagogiska pris inom området matematik, naturvetenskap och teknik.

Johan Larsson är en erfaren lärare som ständigt utvecklar sin undervisning. I hans undervisning framträder klara mål, stimulerande vardagskopplingar, kreativa modeller och spännande experiment. Med en bred repertoar av undervisningsformer strävar Johan efter att möta alla studenter där de är och främja deras lärande. Han delar frikostigt med sig av inspiration, fysikkunskaper och pedagogiska råd till studenter och lärarkollegor.

Fria priset

Universitetslektor David Black-Schaffer vid institutionen för informationsteknologi har tilldelats 2016 års fria pedagogiska pris på temat ”Integrering av digitala resurser i undervisningen”.

Motivering:

David Black-Schaffer svarar för hängiven och entusiastisk integration av digitala resurser i undervisningen. Studenterna arbetar aktivt och stöds i sitt lärande med väl genomarbetat digitalt undervisningsmaterial. Med stor passion utvecklar, använder och förnyar han en ”flipped classroom”-pedagogik, som han även delat med sig av bland studenter och lärare. Denna fullskaliga integrering av digitala resurser stimulerar lärande och gör det roligt att studera.

För mer information kontakta:

Jöran Rehn, pedagogisk utvecklare vid avdelningen för universitetspedagogisk utveckling, tel: 018-471 1950, mobil: 070-425 05 90.

Anders Malmberg, prorektor och ordförande i beredningsgruppen, tel: 018-471 1902, mobil: 070-425 01 75.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Årets pedagogiska pristagare vid Uppsala universitet undervisar i ämnen kopplade till lingvistik, nationalekonomi, medicinsk cellbiologi och fysik och astronomi. Det fria pedagogiska priset tillfaller David Black-Schaffer, universitetslektor vid institutionen för informationsteknologi för sitt arbete med integration av digitala resurser i undervisningen.

Läs vidare »
Media-no-image

Så påverkar miljöförändringar nedbrytningen av organiskt material

Pressmeddelanden   •   Maj 24, 2016 07:30 CEST

På väg mot haven bryts en del av det organiska material som transporterats från landekosystemen ner av mikroorganismer. Att veta vad som styr hur fort denna nedbrytning sker är avgörande för vår möjlighet att förstå hur omsättningen av organiskt material påverkas av förändringar i miljön. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet och SLU hur nedbrytningen styrs storskaligt av klimatet, särskilt vattenbalansen.

Resultaten publiceras i tidskriften Nature Geoscience.

Stora mängder organiskt material transporteras från landekosystemen genom världens sjöar och vattendrag, ner mot oceanerna. Bara en del av det klarar sig hela vägen till havet, resten försvinner på vägen, till stor del genom att det bryts ner av mikroorganismer i vattnet.

Ju blötare klimat, desto snabbare spolas vattnet i landskapet genom sjöar och vattendrag, ner mot havet. Vattnets uppehållstid i landskapet blir därigenom kortare, och det blir mindre tid för mikroorganismer att bryta ner olika organiska ämnen som finns i vattnet.

För att undersöka hur detta påverkar hur fort det organiska materialet bryts ner, sammanställde forskarna från Uppsala universitet, SLU, och Girona i Spanien data från över tre hundra publicerade undersökningar, där nedbrytningshastigheten mättes vid olika omsättningstid för vattnet. Forskarna fann att det organiska materialet bryts ned snabbare när vattnets omsätts snabbare – beroende på att mer lättnedbrytbara delar av det finns kvar i större utsträckning. De jämförde sedan det samband de fann mellan vattenomsättning och nedbrytning med scenarier för hur vattenomsättningen förväntas ändras med klimatet. En del områden kommer att bli blötare med snabbare avrinning av vattnet, andra kommer att bli torrare. Därmed kommer nedbrytningen att gå snabbare i många nordliga områden, men långsammare i till exempel Medelhavsområdet.

Forskarna fann att den genomsnittliga halveringstiden för organiskt material i sjöar och vattendrag är två och ett halvt år. Detta är väsentligt kortare än i de flesta andra miljöer, till exempel jordar, oceanerna, och sediment. Inlandsvattnen kan därför betraktas som lite av en global ”hot spot” för nedbrytningen av organiskt material.

Forskningen är ett samarbete med SLU och ett spanskt forskningsinstitut, och har finansierats av Formas, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, och ett stipendium från Wenner-Gren Stiftelserna till Núria Catalán, som är artikelns förste författare.


Referens: Catalán, N., Marcé, R. Kothawala, D.N., and Tranvik. L. J. Organic carbon decomposition rates controlled by water retention time across inland waters. Nature Geoscience

Kontaktpersoner:
Núria Catalán (på engelska), postdoc, Limnologi, Institutionen för Ekologi och Genetik, Uppsala universitet. Nuria.catalan@ebc.uu.se
Lars Tranvik, professor, Limnologi, Institutionen för Ekologi och Genetik, Uppsala universitet, mobil: 0733 225830. lars.tranvik@ebc.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

På väg mot haven bryts en del av det organiska material som transporterats från landekosystemen ner av mikroorganismer. Att veta vad som styr hur fort denna nedbrytning sker är avgörande för vår möjlighet att förstå hur omsättningen av organiskt material påverkas av förändringar i miljön. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet hur nedbrytningen styrs storskaligt av klimatet.

Läs vidare »
Media-no-image

Nytt samband upptäckt mellan förlust av Y-kromosomen i blodceller och Alzheimers sjukdom

Pressmeddelanden   •   Maj 24, 2016 00:01 CEST

Män som förlorat Y-kromosomen i en andel av sina blodceller löper större risk att drabbas av Alzheimers sjukdom, förutom att de också har större risk att dö av andra orsaker, inklusive flera former av cancer. Det visar forskare vid Uppsala universitet i en ny studie, vars resultat kan leda till utvecklingen av ett enkelt test för att identifiera dem som riskerar att få Alzheimers sjukdom.

Resultaten publiceras idag i tidskriften American Journal of Human Genetics.

Förlust av Y-kromosomen i en andel av blodcellerna (vilket kallas LOY) förekommer hos cirka 20 procent av alla män över 80 års ålder och det är den vanligaste genetiska avvikelsen som uppkommer under en mans liv.

Lars Forsberg och Jan Dumanski, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet har tillsammans med kollegor från Sverige, Frankrike, Storbritannien, USA och Kanada, undersökt förlust av Y-kromosomen hos över 3200 män i åldrarna 37 till 96 år, med en genomsnittsålder på 73 år. Cirka 17 procent av dem uppvisade LOY i blodceller och andelen ökade med stigande ålder. Forskarna upptäckte att män som diagnosticerats med Alzheimers sjukdom hade en högre andel celler med LOY samt att förlust av Y-kromosomen var en markör för sannolikheten att utveckla sjukdomen under uppföljningsperioden.

– Jag fick idén till det här projektet när jag skrev vår första artikel om sambandet mellan förlust av Y-kromosomen och utvecklingen av cancer. När jag funderade på den process som kallas immunövervakning, det vill säga immunsystemets förmåga att under hela livet bekämpa uppkomsten av sjukdomar, såg jag att det är något som har studerats ingående för Alzheimers sjukdom och det slog mig att LOY skulle kunna vara inblandat även i denna sjukdom, säger Lars Forsberg.

Eftersom kvinnor inte har någon Y-kromosom, och män i genomsnitt har kortare livslängd, är det möjligt att LOY kan ha ett samband med att män dör tidigare. Men, framhåller forskarna, mekanismerna och orsakerna bakom deras fynd är ännu inte klarlagda. De undersöker för närvarande effekten av förlust av Y-kromosomen samt dess betydelse hos olika grupper av män och vid andra sjukdomar, för att bättre förstå vilka typer av cancer som kan kopplas till LOY. De vill också ta reda på om det finns någon koppling till tidiga tecken på demens så som lättare kognitiv försämring.

Andra frågor som behöver besvaras rör huruvida förlust av Y-kromosomen i blodceller har något samband med sjukdomar i andra organ.

– De blodceller som vi har studerat tillhör immunsystemet och det är anmärkningsvärt att förlust av Y-kromosomen i de cellerna kan kopplas till sjukdomar i andra vävnader. Vår hypotes är att det är förlusten av Y-kromosomen som gör att cellerna förlorar en del av funktionen i immunförsvaret, säger Jan Dumanski.

Tidigare resultat från samma forskargrupp har visat att rökning ökar risken för att förlora Y-kromosomen i blodceller med så mycket som 400 procent. Men rökning verkar ha en tillfällig påverkan samt vara dosberoende, så om man slutar röka kan effekten gå tillbaka. Det är något man bör framhålla i anti-rökkampanjer anser forskarna.

En svårare fråga är den om diagnos och behandling av allvarliga tillstånd som Alzheimers sjukdom och cancer. Idag baseras de på identifiering av kliniska symptom och utvecklingen av diagnostiska metoder för tidig upptäckt kan leda till strategier för att förhindra att sjukdomarna uppkommer redan innan kliniska symptom utvecklas. I framtiden skulle det till exempel kunna vara möjligt att använda ett test för förlust av Y-kromosomen för att identifiera män med högre risk och därefter göra onkologiska eller neurologiska undersökningar för att hitta tidiga, milda sjukdomssymptom. LOY kan också bli ett viktigt diagnostiskt verktyg tillsammans med andra biomarkörer som kan användas för att förutsäga risken för olika sjukdomar.

– Ett allmänt test av förlust av Y-kromosomen i befolkningen skulle ge läkarna möjligheter att sätta in förebyggande åtgärder för män med högre risk. Vid cancer till exempel är den primära tumören ofta inte dödlig, det är spridningen av metastaser som leder till döden. Om man kan förutsäga vilka män som har en högre risk att få cancer skulle de kunna övervakas mer noggrant för att upptäcka om sjukdomen uppkommer och man skulle kunna sätta in förebyggande behandling. Så ett generellt test av förlust av Y-kromosomen skulle kunna sänka dödligheten hos män radikalt och kanske till och med jämna ut skillnaden i livslängd mellan män och kvinnor, säger Lars Forsberg.


För mer information kontakta:
Jan Dumanski; jan.dumanski@igp.uu.se, kontor: +46 18 471 5035, mobil: +46 70 4250616
Lars Forsberg; lars.forsberg@igp.uu.se


Artikel:
Mosaic loss of chromosome Y in blood is associated with Alzheimer’s disease, American Journal of Human Genetics, DOI: 10.1016/j.ajhg.2016.05.014.
http://www.cell.com/ajhg/fulltext/S0002-9297(16)30149-5.


Forskarna bakom studien är knutna till Science for Life Laboratory (SciLifeLab). SciLifeLab är ett nationellt center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom translationell medicin och molekylär biovetenskap.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Män som förlorat Y-kromosomen i en andel av sina blodceller löper större risk att drabbas av Alzheimers sjukdom, förutom att de också har större risk att dö av andra orsaker, inklusive flera former av cancer. Det visar forskare vid Uppsala universitet i en ny studie, vars resultat kan leda till utvecklingen av ett enkelt test för att identifiera dem som riskerar att få Alzheimers sjukdom.

Läs vidare »
Media-no-image

Materialvetenskapen ett strå vassare med ny metod

Pressmeddelanden   •   Maj 23, 2016 17:01 CEST

Uppsalafysiker har i ett internationellt samarbete tagit fram en ny metod för att skapa laserpulser som är kortare, har mycket högre intensitet och täcker THz-frekvensområdet bättre än nuvarande källor. Studien publiceras idag i den välrenommerade tidskriften Nature Photonics och är av stor betydelse för materialforskningen.

- Många intressanta dynamiska fenomen inom materialvetenskap sker inom det så kallade terahertzspektrala området, men det har hittills varit svårt att generera så korta pulser, säger Pablo Maldonado, en av forskarna bakom studien.

THz-området har blivit allt viktigare inom forskning och teknologi eftersom många dynamiska processer som t ex molekylvibrationer eller magnetiska spinn-vågor vanligen vibrerar med THz-frekvenser. Det är grunden för många viktiga tillämpningar av THz-strålning i medicinisk diagnostik, säkerhetsscanning på flygplatser, molekylsensorer, eller även i trådlös kommunikation. Det har dock varit svårt att realisera THz-källor som täcker hela frekvensdomänen och levererar ultrakorta pulser med tillräckligt intensitet.

I ett samarbete med forskare från Tyskland, Frankrike och USA har nu forskare från Uppsala universitet, Pablo Maldonado och Peter Oppeneer, utvecklat en ny THz-laseremitter som har bättre egenskaper än alla hittills kända sådana. Den bygger på principer som härstammar från ultrasnabb spinntransport, utvecklat av Uppsalafysiker.

Ultrasnabba supra-diffusions-spinnströmmar genereras genom laser-excitation i ett nanometertunt metallskikt och rör sig inom mindre än en pikosekund (10 upphöjt till -12 sekunder) genom skikten. Där inducerar de extremt kortlevande laddningsströmmar som emitterar intensiv THz-strålning med pulsbredden kortare än 0.5 pikosekund. För att hitta den bästa THz-emittern undersökte forskarna fler än 70 olika metalliska tunnskiktssystem. Den består av tre olika metallskikt som är sammanlagt mindre än sex nanometer tjockt.

– Det var glädjande att vår teori om ultrasnabba spinnströmmar kunde användas på det sättet och att vi inte bara kan förklara hur spinnströmmarna genereras, utan också hur man kan tillämpa dem för att skapa briljanta THz-laserpulser, berättar Pablo Maldonado.

Artikelreferens:
“Efficient metallic spintronic emitters of ultrabroadband terahertz radiation
T. Seifert1, S. Jaiswal2,3, U. Martens4, J. Hannegan5, L. Braun1, P. Maldonado6, F. Freimuth7,
A. Kronenberg2, J. Henrizi2, I. Radu8, E. Beaurepaire9, Y. Mokrousov7, P.M. Oppeneer6, M. Jourdan2, G. Jakob2, D. Turchinovich10, L.M. Hayden5, M. Wolf1, M. Münzenberg4, M. Kläui2, T. Kampfrath1

För mer information kontakta: Pablo Maldonado, forskare vid institutionen för fysik och astronomi, på 018-471 3166, 073 7293879 eller Pablo.Maldonado@physics.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Uppsalafysiker har i ett internationellt samarbete tagit fram en ny metod för att skapa laserpulser som är kortare, har mycket högre intensitet och täcker THz-frekvensområdet bättre än nuvarande källor. Studien publiceras idag i den välrenommerade tidskriften Nature Photonics och är av stor betydelse för materialforskningen.

Läs vidare »
Media-no-image

Boksläpp: Fotbollens matematik i ny bok

Pressmeddelanden   •   Maj 20, 2016 07:49 CEST

Fotboll och matematik, vad har de gemensamt? En hel del, visar det sig. I en ny bok, Mer än en sport, förenar matematikprofessorn David Sumpter de två till ytan olika konsterna på ett häpnadsväckande sätt. Den 26 maj berättar han för intresserade om sin bok.

Boken har precis kommit ut i Storbritannien där den har fått stor uppmärksamhet och inom kort är det dags för Mer än en sport (Eng titel: Soccermatics) att släppas också i Sverige.

- Fotboll handlar om skottstatistik, ligatabeller, skottvinkel, strategisk laguppställning – spelet är fullt av siffror, mönster och former. En guldgruva för en matematiker, säger David Sumpter.

I boken använder han matematik för att sätta ljus på fotbollens inre dynamik. Han diskuterar bland annat geometrin i Barcelonas mittfält, likheten mellan en myrkoloni och holländsk fotboll, hur mycket försvaret kan lära av lejon eller hur mycket som är tur och skicklighet av en målserie.

I samband med den svenska lanseringen arrangerar Uppsala universitet ett boksläpp på Gustavianum.

Tid och plats: 26 maj, kl. 18.30. Gustavianum, Akademigatan 3, Uppsala
OBS! Begränsat med plats, anmälan från medier görs till alma.kirlic@math.uu.se

Om författaren: David Sumpter är professor i tillämpad matematik och verksam vid Uppsala universitet. Han forskar i kollektivt beteende och har bland annat använt matematiska modeller för att förklara hur fiskar kommunicerar när de rör sig i stim.

Tidigare forskningsstudier av David Sumpter har bland annat handlat om matematik relaterat till fiskstim, applåder, blickar, demokrati, fattigdom och myror (länkarna leder till mer info om resp studie).

För mer information, kontakta David Sumpter, tel: 018-471 32 14, 070-425 03 37, eller david.sumpter@math.uu.se

För recensionsex, ta kontakt med förlaget Volante; 08-702 15 19, info@volante.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Fotboll och matematik, vad har de gemensamt? En hel del, visar det sig. I en ny bok, Mer än en sport, förenar matematikprofessorn David Sumpter de två till ytan olika konsterna på ett häpnadsväckande sätt. Den 26 maj berättar han för intresserade om sin bok.

Läs vidare »
Npkxhdhm5onk1x5eew87

​Tusenbladsfilter kan rena vatten från virus

Pressmeddelanden   •   Maj 18, 2016 13:00 CEST

Ett nytt pappersfilter kan rena vatten från svåra, smittsamma virus. Därmed blir det lättare att minska smittspridningen och få tillgång till rent dricksvatten över hela världen. Det så kallade tusenbladsfiltret är framställt av forskare inom nanoteknologi vid Uppsala universitet. Det består av cellulosa-nanofibrer och har en unik skiktad inre struktur i många lager.

Media-no-image

Är ”miss” samma som fröken eller mamsell?

Pressmeddelanden   •   Maj 18, 2016 07:55 CEST

Mademoiselle, Wapping, miles och euro. Kulturspecifika ord som persontitlar, namn, måttenheter och valutor är klassiska översättningsproblem som varje översättare måste lösa. I en ny avhandling från Uppsala universitet undersöks hur franska och engelska persontitlar och andra kulturella ord, har översatts i skandinavisk litteratur. Ibland kan ”miss” bli ”herrskapstant”.

- Översättarna översätter källtextnära. De använder ofta romanens sammanhang för att hitta en lämplig översättningsstrategi, i stället för att ta det ordagrant. Om en karaktär är väldigt dryg och tilltalar någon med ett sarkastiskt ”miss” har det översatts med ”herrskapstant”. Ofta visar det sig att översättarna använder romanens handling och romangestalternas karaktärer för att hitta bra lösningar, säger Marcus Axelsson, doktorand vid institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.

I sin avhandling har Marcus Axelsson undersökt hur tre skandinaviska översättare behandlar kulturspecifika element i fransk- och engelskspråkig skönlitteratur. En av översättarna är norskspråkig, en är svenskspråkig och en är danskspråkig.

Textmaterialet för studien består av fyra romaner; den franska romanen L’élégance du hérisson, som alla tre översättarna har översatt, och romanerna Gilead, Fingersmith och Olive Kitteridge som alla är skrivna på engelska. Några exempel på kulturspecifika element som undersöks är mått- och viktenheter, som är de mest klassiska exemplen på översättningsbekymmer, men även valutor, titlar, tilltalskonventioner och namn undersöks.

- I de flesta fall behålls geografiska namn, medan smek- och öknamn på personer är viktigare att ändra. De är mer betydelsebärande och viktigare att läsarna förstår. Öknamnen speglar också romanernas röster och karaktärer. Ett bra exempel är i boken Olive Kitteridge där den danska översättaren har översatt ”Mister Brains” till ”Mister Kloge-Åge”, säger Marcus Axelsson.

Översättningen av titlar är särskilt intressant när det gäller översättning från franska och engelska till de skandinaviska språken. I franskan och engelskan är titelbruket utbrett. I de skandinaviska språken är titlar ovanliga och dessutom duar alla varandra. Det visar sig att de tre översättarna väljer ganska olika strategier när det gäller översättningen av de franska titlarna M, Mme och Mlle. Den norska översättaren väljer att översätta dessa titlar med Herr, Fru och Frøken, den svenska väljer att skriva ut dem till Monsieur, Madame och Mademoiselle, medan den danska väljer att behålla M, Mme och Mlle.

Även i det engelska materialet undersöks översättningen av titlar såsom Mr, Mrs, och Miss. Titlarna är speciellt vanliga i Fingersmith, som utspelar sig på 1800-talet. Här visar det sig att översättaren måste lägga ned mycket arbete och ta hänsyn både till kulturspecifika och tidsspecifika tilltalskonventioner. Översättaren måste till exempel fråga sig hur man tilltalade varandra i Sverige på 1800-talet. I Fingersmith tilltalas både tjänsteflickor och herrskapsfröknar med miss, men den svenska översättaren har valt att översätta miss när det riktar sig till tjänsteflickor som mamsell i samtliga fall, medan hon har valt miss eller fröken när en herrskapsfröken tilltalas.

Avhandlingen visar att det är ett återkommande mönster att översättarna använder sig av romanernas handling eller romanfigurernas karaktärer för att finna lämpliga översättningsstrategier. En annan stor likhet mellan de tre översättarna är att de i det stora hela ligger nära källtexten.

- Men både den danska och den norska översättaren tog ut svängarna mer. Antingen höll de sig väldigt nära texten eller också långt ifrån. Den svenska översättaren höll sig mer i mitten och gjorde inga extremer åt något av hållen, säger Marcus Axelsson.

”Kalla mig inte mamsell!” En jämförelse av tre skandinaviska översättares behandling av kulturspecifika element i fransk- och engelskspråkig skönlitteratur

Kontakt

Marcus Axelsson, marcus.axelsson@nordiska.uu.se; doktorand vid institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, 070-24 26 186

Avhandlingen försvaras den 20 maj 2016.


Böcker i avhandlingen:
Muriel Barbery, L'élégance du hérisson (2006) Igelkottens elegans (svenska), Pinnsvinets eleganse (norska) och Pindsvinets elegance (danska).

Marilynne Robinson, Gilead (2004) samma titel i den norska översättningen.

Sarah Waters, Fingersmith (2002): Ficktjuven (svenska).

Elizabeth Strout, Olive Kitteridge (2008) samma titel i den danska översättningen.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Mademoiselle, Wapping, miles och euro. Kulturspecifika ord som persontitlar, namn, måttenheter och valutor är klassiska översättningsproblem som varje översättare måste lösa. I en ny avhandling från Uppsala universitet undersöks hur franska och engelska persontitlar och andra kulturella ord, har översatts i skandinavisk litteratur. Ibland kan ”miss” bli ”herrskapstant”.

Läs vidare »
Media-no-image

Ny studie om skiftarbetes påverkan på kognitiv förmåga

Pressmeddelanden   •   Maj 17, 2016 11:41 CEST

En ny studie från Uppsala universitet visar att skiftarbetare behövde mer tid på sig än andra för att slutföra ett test som ofta används av läkare för att screena för kognitiv försämring. De individer som slutat med skiftarbete för mer än fem år sedan var dock lika snabba som gruppen som inte arbetade skift. Resultaten publiceras i tidskriften Neurobiology of Aging.

Genom att använda data från cirka 7000 individer som deltar i den svenska kohortstudien EpiHealth undersökte forskare från Uppsala universitet och Malmö högskola om tidigare skiftarbete är kopplat till prestation. Testet som användes kallas ”Trail Making Test” och består av två delar. Del A går ut på att deltagarna skall ansluta cirklar märkta med siffrorna 1-25 i en stigande ordning. I del B måste deltagarna växla mellan siffror och bokstäver i en stigande ordning. Tiden det tar att slutföra dessa tester har visat sig öka med åldern.

- Våra resultat visar att skiftarbete är kopplat till sämre prestanda på ett test som ofta används för att screena för kognitiv försämring, berättar Christian Benedict, docent vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.

- Den sämre prestationsförmågan på testet observerades endast hos nuvarande skiftarbetare och de som arbetat skift under de senaste fem åren. Vi såg ingen skillnad mellan icke-skiftarbetare och de som hade slutat arbeta skift för mer än 5 år sedan. Det skulle kunna tyda på att det kan ta minst fem år för tidigare skiftarbetare att återhämta de hjärnfunktioner som är relevanta för utförandet av detta test, säger Christian Benedict.


För mer information, vänligen kontakta Christian Benedict, docent vid institutionen för neurovetenskap, mobil: 070-4250215, e-post: christian.benedict@neuro.uu.se eller Cecilia Yates, informatör vid Institutionen för neurovetenskap, tel: 0704-334801, e-post: cecilia.yates@neuro.uu.se

Titova O et al. Association between shift work history and performance on the trail making test in middle-aged and elderly humans: the EpiHealth study. Neurobiology of Aging (epub ahead of print)

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

En ny studie från Uppsala universitet visar att skiftarbetare behövde mer tid på sig än andra för att slutföra ett test som ofta används av läkare för att screena för kognitiv försämring. De individer som slutat med skiftarbete för mer än fem år sedan var dock lika snabba som gruppen som inte arbetade skift. Resultaten publiceras i tidskriften Neurobiology of Aging.

Läs vidare »
Media-no-image

Ytterligare gen upptäckt som påverkar risk för ALS-liknande sjukdom hos hundar

Pressmeddelanden   •   Maj 16, 2016 21:02 CEST

Degenerativ myelopati är en neurodegenerativ sjukdom hos hundar som liknar ALS hos människa. Forskare vid Uppsala universitet , SciLifeLab och Broad Institute of MIT and Harvard har i samarbete med forskare vid University of Missouri identifierat en gen som påverkar risken att utveckla sjukdomen för rasen Pembroke Welsh Corgi. Studien publiceras i PNAS denna vecka.

Degenerativ myelopati (DM) är en naturligt förekommande, progressiv sjukdom hos vuxna hundar där förändringar i ryggmärgen leder till förlamning och död. År 2009 upptäcktes en SOD1-mutation som ger risk för DM av en forskargrupp ledd av bland andra Kerstin Lindblad-Toh, men då inte alla hundar som har mutationen blir sjuka fortsatte forskarna att söka efter ytterligare gener som kunde modifiera sjukdomsrisken.

Forskarna jämförde arvsmassan hos hundar med SOD1-mutation som antingen utvecklat sjukdomen eller som förblivit friska vid hög ålder, och kunde identifiera en haplotyp i genen "SP110 nuclear body protein" förknippad med ökad risk att utveckla DM och tidig debutålder.

- Vi upptäckte flera varianter i SP110 som var vanligare hos de hundar av rasen Pembroke Welsh Corgi som fått sjukdomen, säger Emma Ivansson, tidigare postdoc vid Uppsala universitet som lett studien.

- Våra funktionella studier visade att varianterna påverkar uttrycket av SP110 i blodceller, påpekar Sergey Kozyrev, senior forskare vid Uppsala universitet.

- Huruvida SP110 inverkar på risken för DM även i andra hundraser kräver ytterligare studier, säger Kate Megquier, veterinär och doktorand vid Uppsala Universitet och Broad Institute.

SP110 reglerar genuttryck, främst i immunceller. Det är känt att immunsvaret är viktigt vid neurodegeneration, men inflammation kan vara både skyddande och skadligt och de exakta mekanismerna är ännu oklara.

- Många studier har undersökt immunförsvarets roll i ALS, och vår upptäckt att en gen som reglerar immunsvaret är viktigt i denna hundmodell av ALS skulle kunna ge en ny vinkel för framtida studier, säger Emma Ivansson.

Referens: PNAS, online Early Edition the week of May 16-May 20 2016. Variants within the SP110 nuclear body protein modify risk of canine degenerative myelopathy. K. Lindblad-Toh et al.

Referens ursprungsstudien då mutationen hittades: Proc Natl Acad Sci U S A. 2009 Feb 24;106(8):2794-9. doi: 10.1073/pnas.0812297106. Epub 2009 Feb 2. Genome-wide association analysis reveals a SOD1 mutation in canine degenerative myelopathy that resembles amyotrophic lateral sclerosis.
Awano T1, Johnson GS, Wade CM, Katz ML, Johnson GC, Taylor JF, Perloski M, Biagi T, Baranowska I, Long S, March PA, Olby NJ, Shelton GD, Khan S, O'Brien DP, Lindblad-Toh K, Coates JR.

Kontakt:
Emma Ivansson, mobil: 0733-329972, email: emma.ivansson@gmail.com
Kate Megquier, tel +001 617-714-8919, email: kmegq@broadinstitute.org

Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett nationellt center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom translationell medicin och molekylär biovetenskap.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Degenerativ myelopati är en neurodegenerativ sjukdom hos hundar som liknar ALS hos människa. Forskare vid Uppsala universitet , SciLifeLab och Broad Institute of MIT and Harvard har i samarbete med forskare vid University of Missouri identifierat en gen som påverkar risken att utveckla sjukdomen för rasen Pembroke Welsh Corgi. Studien publiceras i PNAS denna vecka.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 6 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Kontorstid alla dagar
  • 070-167 92 96

  • Presskontakt
  • pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • galvLinda.gxjwbjaszfwpKogmffmamdr@dytvuadmcb.uu.zymoldnriuobse
  • 018-471 1959
  • 070-425 08 64

  • Presskontakt
  • Pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • elin.backstrom@uadm.uu.se
  • 018-471 17 06
  • 070-425 09 83

  • Presskontakt
  • Kommunikatör UU Campus Gotland
  • Uppsala universitet - Campus Gotland övergripande
  • petra.lindberg@uadm.uu.se
  • 018-471 82 49

Om Uppsala universitet

Forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. Besök oss på vår webbplats www.uu.se

Adress

  • Uppsala universitet
  • S:t Olofsgatan 10B, Box 256
  • 751 05 Uppsala
  • Sweden
  • Vår hemsida