Fredspriset helt relevant i ljuset av forskningen

Nobels fredspris tilldelas i år Kailash Satyarthi och Malala Yousafzai för deras kamp mot barn och yngre och för alla barns rätt till utbildning. Fredsforskare vid Uppsala universitet gillar valet.

-   Det är ett bra val. Kopplingen till en fredligare värld ifrågasattes på den Norska Nobelkommitténs presskonferens och kanhända är den inte omedelbart uppenbar. Men pristagarnas arbete är ytterst relevant för en fredligare värld, menar Magnus Öberg, prefekt vid institutionen för freds- och konfliktforskning.

Forskning gjord vid bland annat institutionen för freds- och konfliktforskning i Uppsala visar att graden av jämställdhet mellan män och kvinnor i ett samhälle är starkt förknippad med fred, både inom ett land och i relationer till andra länder.

-   Bland individer finner man att de som är mest positiva till jämställdhet är mindre benägna att ta till politiskt våld, och mindre benägna att stödja krigisk utrikespolitik, tortyr av misstänkta terrorister, och liknande. Dessa starka samband står sig även då man tar hänsyn till alternativa förklaringar såsom ekonomiskt välstånd, utbildning, religion, och så vidare, säger professor Erik Melander som själv forskar på området.

Det finns flera förklaringar till varför jämställdhet ger fred. Jämställdhet uppkommer när traditionella förtryckande könsroller som privilegierar män och förhärligar våld försvagas. Förtryck av kvinnor börjar inom familjen, och lär barn från tidig ålder att människor är olika mycket värda och att vissa grupper dominerar på andra grupper bekostnad, ofta genom våld eller hot om våld. Jämställda samhällen blir mer toleranta därför att barn inte på samma sätt har fått lära sig att förtryck är bra. Normerna om alla människors lika värde och att våld är en sista utväg snarare än ett ärorikt och naturligt sätt att hantera skillnader är avgörande för hur fredligt ett samhälle blir, och dessa normer förändras i en fredlig riktning som en följd av jämställdhet. Därför är kampen för jämställdhet, och Malala Yousafzais arbete för flickors rätt till skolgång, också en kamp för en fredligare värld.

-   Man kan resonera på liknande sätt kring synen på barns rättigheter. När barn behandlas som rättslösa slavar, och där våld är en naturlig metod för att få barn att göra som man vill, uppstår ett hårt och intolerant samhällsklimat. Arbetet för barns rättigheter, och Kailash Satyarthis kamp mot skadligt barnarbete, hjälper oss att se alla människors lika värde, och att det inte är rätt att starkare individer använder våld och tvång mot svagare, säger Erik Melander.

Det går genom historien se en tendens mot att mer humanistiska värderingar växer sig starkare. Grymma och våldsamma företeelser som förut betraktades som naturliga, ärorika eller bara underhållande, ses idag som bisarra och vidriga. Detta gäller exempelvis slaveri, dueller, häxbränningar, tortyr, och djurplågeri. När vi ändrar vår syn på sådana grymheter blir världen också allt fredligare och mindre våldsam. Kampen för humanistiska värden är därför också en kamp för fred.

-   Nobels fredspris år 2014 är alltså mycket relevanta i ljuset av forskningen kring fred och konflikter, konstaterar Magnus Öberg.

För mer information, kontakta Magnus Öberg, tel: 070-1679086, magnus.oberg@pcr.uu.se eller Erik Melander, tel: 070-425 04 62, erik.melander@pcr.uu.se