Mångfaldsbarometern 2012: Extremt negativa attityder permanentas och riskerar växa

Andelen svenskar med extremt negativ attityd till invandrare har under flera år varit stabil, men riskerar öka i händelse av förvärrad ekonomisk kris, arbetslöshet eller upplevt hot från främmande kulturella eller religiösa uttryck. Den slutsatsen dras i årets Mångfaldsbarometer från sociologiska institutionen vid Uppsala universitet.

Den årliga attitydundersökningen Mångfaldsbarometern kartlägger svenskars aktuella attityder till den etniska mångfalden. Studien baseras på 1000 personer, ett slumpmässigt urval av hela befolkningen.

Studien visar att det i Sverige finns en mycket stabil grupp som har extremt negativa attityder till mångfald. Den utgör 5,6 procent av befolkningen (6,3 % om man bara tar hänsyn till de som är födda i Sverige). Beroende på vad som händer i det svenska samhället, bland annat i relation med den ekonomiska krisen, kan denna grupp öka till 11,4 procent, motsvarande den andel som medger att de har haft dåliga erfarenheter med invandrare.

Extrema händelser, till exempel kombinationen av hög arbetslöshet och en uppfattning om växande hot från främmande religiösa/kulturella uttryck, kan leda till att den extrema gruppen växer ytterligare. 20,3 procent medger till exempel ett mycket stort motstånd mot islamiska symboler. Vid allvarliga kriser där det svenska samhället känns hotat i sina grundläggande värderingar och välfärdssystem bedömer forskarna att gruppen med extremt negativa attityder kan växa ännu mer bland de som anger att de aldrig interagerar med invandrare. År 2012 var det 32,8 procent.

Kvinnor har i större utsträckning än män - liksom personer som bor i storstäderna, högutbildade och personer i medelålder - positivare erfarenheter med invandrare. Däremot män, äldre, personer med endast grundutbildning eller gymnasieutbildning och de som bor i glesbygd, tenderar att medge mindre positiva erfarenheter. En tendens märks att också ungdomar, som tidigare visade mycket positiva attityder, tenderar att bli mindre positiva.

De extremt negativa attityderna har ökat mest hos personer med bara grundutbildning (10,8% jämfört med 7,2% 2011), men också för dem som har högskolestudier (2,2% jämfört med 1,2% 2011).

Attityderna till religiös mångfald är i stort sett negativa. Ett index som mäter attityder i förhållande till religion visar för året 2012 att 47,9 procent av den svenska befolkningen är mycket eller ganska negativa. Männen är negativare (54,4%) än kvinnorna (45,6%). Hos de som bara har grundutbildning är dessa negativa attityder 63,3 procent medan andelen är 34,8 procent hos de som har högskolutbildning.

Motståndet mot muslimska symboler som slöjor är stort med ett visst undantag. Motståndet i Sverige mot burka och niqab är kompakt. 85,4 procent respektive 81,8 procent anser att de är helt eller ganska oacceptabla.  Motståndet mot chador är däremot mindre (37,7%) medan Hyab och Shayla bedöms av en majoritet som acceptabla (65,7% respektive 65,5%).

Ett index som mäter hur folket förhåller sig till samtliga slöjor visar att 20,3 procent av de som besvarade frågeformuläret har ett extremt stort motstånd mot alla typer av muslimska slöjor, något som enligt forskarna kan anses vara en bra indikator för graden av islamofobi i Sverige.

Attityderna till mångfalden i relation till kulturen är ambivalenta, drygt hälften tog avstånd från påståendet ”Invandrarna utgör en fara för vår kultur” åren 2005-2011, men andelen minskar 2012.

Majoriteten av det svenska folket (66%) tycker 2012 att vissa invandrargrupper inte kommer att kunna integreras till det svenska samhället.

På frågan om hur ofta den svarande umgås med personer som invandrat från andra länder visar det sig att 32,8 procent aldrig interagerar med utomeuropeiska invandrare.

-    Man kan säga att studien visar att många har en positiv attityd till mångfald, men ändå känner kulturellt avstånd till invandraren och vissa nationaliteter. Det är alltså inte samma sak att ha en positiv attityd som att uppleva kulturell närhet, förklarar Orlando Mella, en av studiens två medförfattare.

För mer information om studien, kontakta professor Orlando Mella, tel: 018-471 15 89 eller docent Irving Palm, tel: 018-471 51 68.

Rapporten kan laddas ned från sciologiska institutionens hemsida.