Ny mekanism bakom antibiotikatoleranta bakterier

Forskare vid Uppsala universitet har hittat en ny mekanism för hur antibiotikatoleranta bakterier uppkommer. Dessa rön, som publiceras i det senaste numret av EMBO Journal, kan ha stor betydelse för vår förståelse kring antibiotikatolerans.

Sovande bakterier kan tolerera antibiotika utan att ha de genetiska förändringar som tillåter antibiotikaresistenta bakterier att växa i närvaro av antibiotika. Eftersom antibiotika angriper processer i växande celler och dessa processer inte är aktiva i sovande bakterier, kan sovande bakterier överleva antibiotikaexponering för att sedan vakna upp och fortsätta växa.

Ett antal mekanismer för hur sovande, icke-växande bakterier uppkommer har tidigare presenterats, men de kan inte förklara uppkomsten av alla de sovande bakterier som faktiskt finns i en population. Nu har forskare vid Uppsala universitet hittat en ny mekanism för hur sovande bakterier uppkommer.

I den aktuella studien har postdoktoranden Anirban Ghosh och doktoranden Özden Baltekin visat hur bakteriella krigsföringssystem inte enbart används till tävling med andra bakterier, exempelvis om näringen i en särskild typ av miljö, utan också för att söva en del av den egna populationen. Den nya mekanismen sätts bara i bruk när det finns många celler av samma sort närvarande och fungerar därför som en sorts räknemekanism, där bakteriernas kommunikation beror på just hur koncentrerade cellerna är.

-Troligtvis är det evolutionärt fördelaktigt att inte söva för många bakterier i populationen när man är få, eftersom det skulle begränsa hur fort den expanderar. Däremot påverkas inte populationens tillväxt nämnvärt om några få offras samtidigt som det finns många av samma sort närvarande, säger biträdande lektor Sanna Koskiniemi vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet och huvudansvarig för studien.

-Studien är särskilt intressant eftersom de krigsföringssystemen som vi nu har kopplat till antibiotikatolerans finns i någon sort hos nästan alla bakterier på jorden, vilket innebär att detta kan vara ett generellt tillvägagångssätt som bakterier använder för att öka sin överlevnad under stressiga förhållanden, säger Sanna Koskiniemi.

Studien publicerades i EMBO Journal, 23 mars 2018 doi: 10.15252/embj.201798026

http://emboj.embopress.org/content/early/2018/03/22/embj.201798026

För mer information

Sanna Koskiniemi, biträdande universitetslektor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, e-post: sanna.koskiniemi@icm.uu.se

Telefon: 018-471 6683, 070-760 76 16