Nytt verktyg för prognos och val av behandling vid ledgångsreumatism

Vid ledgångsreumatism bildas antikroppar som påverkar inflammationen i lederna. I en artikel som publiceras idag i tidskriften Annals of the Rheumatic Diseases visar forskare vid Uppsala universitet att förekomst av antikroppar mot ledproteinet kollagen II kan kopplas till en bättre prognos.

- Analys av dessa antikroppar, kombinerat med undersökningar av andra relevanta antikroppar, skulle kunna användas för att förutsäga prognos och välja behandling för patienter med ledgångsreumatism, säger professor Johan Rönnelid, som lett studien.

Ledgångsreumatism är en inflammatorisk sjukdom där lederna blir stela, svullnar och värker. Det beror på att kroppens immunceller, som normalt ska angripa främmande organismer, reagerar mot de egna vävnaderna i lederna och ger upphov till inflammation.

Patienter med ledgångsreumatism kan ha olika mycket besvär men smärtan och påverkan på lederna gör att sjukdomen ofta är begränsande. Behandlingen går ut på att dämpa inflammation och värk och därigenom minska framtida förstörelse av lederna.

Hos vissa patienter med ledgångsreumatism bildas antikroppar mot kollagen II, ett viktigt protein i ledernas brosk. Dessa antikroppar driver inflammationen hos patienter med tidig ledgångsreumatism och man har sett att den största mängden kollagen-antikroppar finns i samband med diagnos, därefter sjunker nivåerna under det första året.

I den aktuella artikeln har forskare vid Uppsala universitet tillsammans med kollegor vid Karolinska institutet följt en stor grupp patienter med ledgångsreumatism under fem år för att se om det finns något samband mellan kollagen-antikropparna och hur sjukdomen utvecklar sig.

- Vi såg att patienter med kollagen-antikroppar hade ökade tecken på inflammation under de sex första månaderna efter diagnos, därefter skiljer de sig inte från patienter utan kollagen-antikroppar. Vi upptäckte också att förekomsten av kollagen-antikroppar i samband med diagnos var kopplat till en god prognos, säger Vivek Anand Manivel, doktorand vi institutionen för immunologi, genetik och patologi och försteförfattare till artikeln.

För patienter med ledgångsreumatism är det vanligt att undersöka om de har antikroppar mot så kallade citrullinerade peptider. I den undersökta patientgruppen visade det sig att det kliniska förloppet hos patienter med sådana antikroppar var det motsatta till hur det såg ut för kollagen-antikropparna. Förekomsten av antikroppar mot citrullinerade peptider var kopplad till ökad inflammation sent under uppföljningstiden och patienter med sådana antikroppar hade en allvarligare sjukdomsutveckling.

- Sammantaget tyder våra fynd på att en kombinerad analys av antikroppar mot ledkollagen och antikroppar mot citrullinerade peptider skulle kunna vara ett nytt verktyg för att förutsäga prognos och möjligen också för att välja behandling hos patienter med nydiagnosticerad ledgångsreumatism, säger professor Johan Rönnelid.

Referens: Manivel VA et al. Ann Rheum 2017; 0:1-8, doi:10.1136/ annrheumdis-2016-210873

Kontakt: Professor Johan Rönnelid, 070 3379416, johan.ronnelid@igp.uu.se