Bättre koll på användningen av cancerläkemedel

Nyheter   •   Nov 06, 2018 09:05 CET

Samtliga sjukvårdsregioner har börjat registrera behandlingar med de 11 preparat som ingår i den nya nationella uppföljningen av cancerläkemedel. Det framgår av regionala cancercentrums första nationella sammanställning över användningen av cancerläkemedel.

Från årsskiftet 2018 registrerar sjukvården användningen av cancerläkemedel enligt en nationellt enhetlig modell. Syftet är att få bättre kännedom kring användandet av nya läkemedel samt att få en bättre förståelse för ojämn tillgång av läkemedel över landet.

RCCs nationella arbetsgrupp för cancerläkemedel (NAC) har i uppdrag att ta fram två rapporter per år med nationella sammanställningar över den registrerade användningen. Den första rapporten, som publiceras idag, visar att alla sjukvårdsregioner påbörjat inrapporteringen av data.

Totalt 1 464 registrerade behandlingar
Data omfattar behandlingar med något av de elva läkemedlen som påbörjats under perioden 1 januari till 30 juni 2018. Data har fångats via flera olika register för att få så mycket information som möjligt. Totalt 1 464 startade behandlingar ingår i statistiken.

– För första gången har vi nu en nationell process för att ta fram kunskap om hur användningen av cancerläkemedel ser ut i landet. Det gör det också lättare att ta tag i de olikheter mellan regionerna som vi vet förekommer, säger Freddi Lewin, ordförande i NAC.

Täckningsgraden inte analyserad
På grund av den korta uppföljningstiden och registreringsperioden innehåller inte rapporten någon beskrivning av täckningsgraden, det vill säga hur stor andel av tänkta behandlingar som registrerats. Någon noggrann kvalitetskontroll av data har heller inte utförts, men det är något som NAC och RCC kommer att arbeta vidare med.

– Denna första rapport ska framförallt ses som en del i arbetet med att fortsätta att stärka registreringen av läkemedelsanvändningen genom att återkoppla resultatet till verksamheterna, menar Freddi Lewin.

Samtliga sjukvårdsregioner har börjat registrera behandlingar med de 11 preparat som ingår i den nya nationella uppföljningen av cancerläkemedel. Det framgår av regionala cancercentrums första nationella sammanställning över användningen av cancerläkemedel. Data omfattar behandlingar som startats under perioden 1 januari till 30 juni 2018. Totalt 1 464 behandlingar ingår i statistiken.

Läs vidare »

Ändrad arbetsfördelning gav prostatacancerpatienter fem veckors kortare väntan

Nyheter   •   Sep 21, 2018 11:24 CEST

När kontaktsjuksköterskorna på urologen i Östersund tog över arbetsuppgifter från läkarna blev tiden mellan prostatabiopsi och behandlingsbeslut fem veckor kortare. Införandet av standardiserat vårdförlopp (SVF) blev starten på en förbättringsprocess som ledde till teambuilding, gemensamt ansvar och ändrade arbetsuppgifter. Och det gjorde skillnad för patienterna.

Koordinatorer fördubblade Diagnostikens kapacitet

Nyheter   •   Aug 31, 2018 12:41 CEST

Bilddiagnostik används i 28 av cancervårdens 30 standardiserade vårdförlopp. I alla dem ska undersökningen genomföras inom några dagar. – Utan koordinatorsfunktionen hade vi inte kunnat genomföra så många undersökningar som vi gör idag, säger Karin Fristedt, röntgenläkare och verksamhetschef vid Diagnostik Skånevård SUND. På ett år lyckades de fördubbla antalet SVF-relaterade undersökningar.

Snacka om att springa mot cancer !

Nyheter   •   Jun 26, 2018 09:26 CEST

Då och då dyker cancerpatienter upp som överlevt sin sjukdom och som satsar på att springa, cykla, bestiga berg, simma eller åka skidor mot cancer. Jan Haak lyfter företeelsen till en ny nivå. På 48 dagar ska han springa 45 maratonlopp, från Malmö till Kebnekaise! Men han tänker inte bara springa. Längs vägen ska han ha 42 samtal om cancer vid vägkanten. Tre av dem med RCC.

Välkommen till Cancerdagen i Almedalen – tisdag 3 juli!

Nyheter   •   Jun 13, 2018 17:18 CEST

För sjunde året i rad arrangerar Regionala cancercentrum i samverkan Cancerdagen i Almedalen. Liksom förra året håller vi till i aulan på Visby lasarett. Och precis som i fjol är det tisdag förmiddag, i år den 3 juli, som gäller. Välkommen!

Från längst till kortast tid för SVF-utredning av prostatacancer på två år

Nyheter   •   Jun 13, 2018 09:54 CEST

År 2015 kunde urologsektionen vid kirurgkliniken i Uddevalla uppvisa goda medicinska resultat. Men utredningstiderna för patienter med misstänkt prostatacancer var bland de längsta i landet. Idag har de Sveriges kortaste ledtid vid utredning enligt standardiserat vårdförlopp (SVF) för prostatacancer.

Åtgärder för att stärka kvaliteten i screeningen mot livmoderhalscancer

Pressmeddelanden   •   Jun 05, 2018 14:01 CEST

Kvinnor som regelbundet går på cellprovtagning minskar risken att drabbas av livmoderhalscancer med 88 procent. Det visar en ny analys av data från det nationella kvalitetsregistret för livmoderhalscancerprevention. Detta är en viss minskning jämfört med tidigare år, då skyddet låg på 90 procent.

– Det är en liten minskning, men vi måste ändå ta detta på allvar. Vi har tillsammans med laboratorierna inlett ett arbete för att snarast komma till rätta med problemen, säger Björn Strander, ordförande för nationella vårdprogramgruppen för prevention av livmoderhalscancer.

Kvinnor över 23 år kallas regelbundet till gynekologisk cellprovtagning. Provet syftar till att på ett tidigt stadium upptäcka cellförändringar som annars kan utvecklas till livmoderhalscancer. Nu har Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention (NKCx) analyserat statistik från de senaste åren och jämfört antalet registrerade cancerfall med laboratoriernas analysresultat. Resultatet redovisas i en artikel i Läkartidningen.

Av analysen framgår att antalet registrerade fall av livmoderhalscancer i Sverige har ökat med cirka 100 fall per år under 2014 och 2015. Forskarna har funnit att detta till stor del hänger samman med att en liten andel av kvinnorna, trots att de fått besked om att provet inte innehöll cellförändringar, senare har fått livmoderhalscancer.

­– Vi vill betona att cellprovskontrollen är livsviktig och att den överlag fungerar mycket bra. Även med minskningen är tillförlitligheten fortfarande mycket hög och att gå på cellprovskontroll är ojämförligt det bästa sättet att skydda sig mot livmoderhalscancer, säger Björn Strander.

Genomgången visar att ökningen av insjuknandet varierar mellan olika delar av landet. I vissa län har ökningen varit större än i andra, men eftersom det rör sig om få fall är siffrorna i de flesta län inte statistiskt säkerställda. Studien visar också att även om antalet fall av livmoderhalscancer har ökat, så ligger dödligheten kvar på samma nivå som tidigare.

Närmast kommer alla laboratorier att gå igenom sina resultat. Denna utredning, som beräknas vara klar i september, kommer att ligga till grund för olika åtgärder. Forskarna förespråkar även ändringar i det nationella vårdprogrammet för att öka säkerheten ytterligare. Förbättringsarbetet kommer löpande att följas upp av det nationella kvalitetsregistret, laboratoriernas kvalitetssäkringsgrupp och Regionala cancercentrum i samverkan.

Livmoderhalscancer ökar även hos kvinnor med normalt cellprov (Läkartidningen 2018-06-05)

Information om cellprovtagning på 1177.se

Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med landsting, regioner, patienter, närstående och vårdpersonal för en mer patientfokuserad, jämlik, kunskapsbaserad och effektiv cancervård.

Kvinnor som regelbundet tar cellprov minskar risken att drabbas av livmoderhalscancer med 88 procent. Det visar en ny analys av data från det nationella kvalitetsregistret för livmoderhalscancerprevention. Detta är en viss minskning jämfört med tidigare då skyddet låg på 90 procent. Skyddet är dock fortfarande mycket högt. Cellprovskontroll är bästa sättet att skydda sig mot livmoderhalscancer.

Läs vidare »

Kortare svarstider på patologen i Sundsvall

Nyheter   •   Maj 29, 2018 14:26 CEST

De var sämst i landet. Nu är de bland de bästa. Patologen vid Sundsvalls sjukhus har drastiskt kortat svarstiderna. Mer personal och omfördelning av arbetsuppgifterna var avgörande framgångsfaktorer.

Överenskommelse 2018 om kortare väntetider i cancervården

Nyheter   •   Dec 15, 2017 14:17 CET

SKL och staten har träffat en överenskommelse för 2018 om att fortsätta arbetet med att korta väntetiderna i cancervården. Överenskommelsen omfattar totalt 447,5 miljoner kronor, varav 391 miljoner utgör stimulansmedel till landstingen. I överenskommelsen avger regeringen även en avsiktsförklaring för sitt långsiktiga arbete med cancervården efter 2018.

Dubbelt så många patienter utredda enligt standardiserat vårdförlopp i år

Pressmeddelanden   •   Nov 09, 2017 05:00 CET

Införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården går stadigt framåt. Över 100 000 patienter har utretts på det nya sättet sedan starten och nära 90 procent av dem är nöjda. Men vårdens kompetensförsörjning och kapacitetsbrister försvårar införandet. Och rutiner och system för rapportering av data måste stärkas innan slutsatser kan dras om väntetiderna. Det framgår av den nya uppföljning, som Regionala cancercentrum i samverkan presenterar idag.

Införandet av standardiserade vårdförlopp (SVF), som långsiktigt och varaktigt ska korta väntetiderna i cancervården, är på god väg i hela landet. Under januari-september i år har 62 358 patienter utretts enligt SVF. Motsvarande siffra förra året var 27 405. Av dessa har såväl i år som förra året omkring 38 procent fått besked om en cancerdiagnos och startat en behandling (23 430 respektive 10 455 patienter).

– Vi ser nu att allt fler cancerpatienter i Sverige får denna av professionen fastställda och likvärdiga utredningsgång. Det gör cancerutredningarna mer jämlika och skapar förutsättningar för att minska skillnaderna över landet både vad gäller väntetider och medicinska resultat. Det menar Beatrice Melin, cancersamordnare vid SKL och ordförande för RCC i samverkan.

– Siffrorna tyder heller inte på att vi utreder för många som sedan visar sig inte ha cancer, vilket skulle kunna leda till att SVF-patienter tar onödig plats i systemet och tränger ut annan vård.

Delvis osäkra siffror

Landstingens och regionernas rutiner och system för att följa upp och redovisa patienternas ledtider på ett enhetligt och jämförbart sätt behöver dock utvecklas och stärkas.

– Vi är ännu så länge i ett tidigt uppbyggnadsskede, siffrorna måste tolkas med stor försiktighet, inte minst då man försöker göra jämförelser mellan landstingen, säger Beatrice Melin. I Danmark tog det sju år innan de hade byggt upp en tillförlitlig uppföljning, så jämförelsevis går vi faktiskt ganska snabbt framåt.

Hon menar att landstingen hittills fokuserat på att bygga strukturer, införa det nya arbetssättet och skapa en sammanhållen utredningsprocess som möter patientens behov och förväntningar, och att arbetet nu behöver gå vidare med att säkra kvaliteten i uppföljningssystemen på alla nivåer.

Landstingen kommit olika långt

Det ser till exempel olika ut i landstingen om de kan överföra uppföljningsdata automatiskt och i vilken mån de kan fånga data från privata vårdgivare och primärvården. Det innebär bland annat att redovisningen ofta omfattar endast en delmängd av landstingens totala antal genomförda SVF.

Man har även kommit olika långt med att inkludera patienter i SVF, vilket leder till att ledtiderna i statistiken inte återspeglar ledtiderna för alla cancerpatienter inom en viss diagnos.

Det finns också skillnader i landstingens/vårdgivarnas tolkningar av begreppet ”välgrundad misstanke” vilket påverkar vilken tidpunkt som anges som start av vårdförloppet.

”Orättvis” men viktig redovisning

De här förhållandena leder till exempel till att landsting och regioner, som har svårt att fånga mätpunkter i primärvården, startar SVF först en bit in i utredningen. De får då kortare ledtider än de landsting som fått upp bra rutiner och kan fånga mätpunkten redan i primärvården. I statistiken ser det alltså ut som att de som har svårt att rapportera är närmare ledtidsmålen än de som kommit längre med registrering och rapportering.

Efter samråd med landstingen och den nationella expertgruppen för väntetidssatsningen har RCC ändå beslutat att publicera statistiken öppet, trots de svagheter den nu är behäftad med.

– Vi behöver öka takten i det kvalitetsförbättrande arbetet såväl nationellt som regionalt och lokalt. Med ledning av statistiken blir det lättare att identifiera vilka insatser som krävs var, menar Beatrice Melin. Dessutom finns det sedan länge och från flera håll – inte minst det politiska – en önskan om att vi ska vara så öppna som möjligt med ledtidsrapporteringen.

Hon menar också att den kvalitetssäkring som redan pågår på alla nivåer successivt kommer att förbättra kvaliteten i redovisningen och att det brukar se ut så här när man startar en ny stor process med inrapportering av data.

– Det måste få ta tid och det krävs ofta flera insatser parallellt för att kvalitetssäkra data och harmonisera kodning och inrapportering.

Väntetiderna generellt bekymmer i vården

Det ansträngda läge vården befinner sig i när det gäller t.ex. tillgång till operationssalar och -personal gör det för närvarande svårt att få ner väntetiderna på ett avgörande sätt, trots att vårdprocesserna har blivit smidigare och mer effektiva.

Standardiserade vårdförlopp förutsätter att samtliga kompetenser som behövs i utredningen finns tillgängliga och att det finns tillgängliga vårdplatser och operationssalar då SVF-patienter ska få sin första behandling. Brister det på dessa punkter är det svårt för landstingen att klara de maximala ledtiderna i vårdförloppen.

– Väntetiderna i vården har blivit ett allt större problem i så gott som hela landet. Även om våra data inte är entydiga ser det ändå ut som att väntetiderna i cancervården inte har försämrats på motsvarande sätt. Vi måste nu intensifiera arbetet för att år 2020 nå målet med att 80 procent av patienterna utreds inom vårdförloppens maxtider, säger Beatrice Melin.

Fakta

  • Väntetidsdata för samtliga 28 standardiserade vårdförlopp som införts i cancervården under perioden 2015-2017 presenteras idag på cancercentrum.se/svfstatistik
  • Redovisningen omfattar uppgifter om
    • hur många patienter som utretts enligt standardiserat vårdförlopp för respektive diagnos under 2016 och 2017.
    • hur stor andel av de som utretts enligt SVF som fått en cancerdiagnos och startat en cancerbehandling.
    • i vilken mån SVF-utredningarna genomförts inom de maximala ledtider som anges i SVF.
  • Statistiken redovisas på såväl nationell nivå som per region och per landsting.
  • Den nationella redovisningen bygger på landstingens inrapportering av data till en databas vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och uppdateras löpande i takt med landstingens och regionernas rapportering och korrigering.
  • Landsting och regioner har för djupare analyser av ledtiderna i SVF tillgång till mer detaljerad data än vad som presenteras på cancercentrum.se.
  • Uppföljning av hur patienterna upplever att utredas för cancermisstanke enligt SVF sker regelbundet via patientenkäter. I den senaste redovisningen av resultaten angav 87 procent av de svarande att de var överlag nöjda med sin kontakt med vården. Mer om patienternas upplevelser återfinns här (till cancercentrum.se)
  • Standardiserade vårdförlopp (SVF), som infördes i cancervården under 2015, innebär ett nytt arbetssätt som går ut på att patienter med misstänkt cancer utreds så snabbt som möjligt. Ett standardiserat vårdförlopp startar vid tidpunkten för välgrundad misstanke om cancer och avslutas vid start av första behandling.
  • Införandet av SVF ingår i en fyraårig nationell satsning på att korta väntetiderna i cancervården, som finansieras med 500 miljoner om året från staten enligt en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting.

Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med landsting, regioner, patienter, närstående och vårdpersonal för en mer patientfokuserad, jämlik, kunskapsbaserad och effektiv cancervård.

Införandet av standardiserade vårdförlopp (SVF) i cancervården går framåt. Över 100 000 patienter har utretts enligt SVF sedan starten. Men vårdens kompetensförsörjning och kapacitetsbrister försvårar införandet. Rutiner för rapportering av data måste stärkas innan slutsatser kan dras om väntetiderna. Det framgår av den nya SVF-uppföljning, som Regionala cancercentrum i samverkan presenterar idag.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 25 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Kommunikationsstrateg
  • Samordnar kommunikationsområdet för Regionala cancercentrum i samverkan
  • boij.aaqlmbv@saeklhz.svmeco
  • 070-319 76 55
  • 08-452 76 55

Om Regionala cancercentrum i samverkan

Med patienter och närstående för hela människan. I dagens och framtidens cancervård.

Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med landsting, regioner, patienter, närstående och vårdpersonal för en mer patientfokuserad, jämlik, kunskapsbaserad och effektiv cancervård.

Adress

  • Regionala cancercentrum i samverkan
  • Sveriges Kommuner och Landsting
  • 118 82 Stockholm
  • Sweden