Media no image
Rius2skxcydjbmrdeqnv Djak3huatagwzzoiavej

Dubbelt så många patienter utredda enligt standardiserat vårdförlopp i år

Pressmeddelanden   •   Nov 09, 2017 05:00 CET

Införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården går stadigt framåt. Över 100 000 patienter har utretts på det nya sättet sedan starten och nära 90 procent av dem är nöjda. Men vårdens kompetensförsörjning och kapacitetsbrister försvårar införandet. Och rutiner och system för rapportering av data måste stärkas innan slutsatser kan dras om väntetiderna. Det framgår av den nya uppföljning, som Regionala cancercentrum i samverkan presenterar idag.

Införandet av standardiserade vårdförlopp (SVF), som långsiktigt och varaktigt ska korta väntetiderna i cancervården, är på god väg i hela landet. Under januari-september i år har 62 358 patienter utretts enligt SVF. Motsvarande siffra förra året var 27 405. Av dessa har såväl i år som förra året omkring 38 procent fått besked om en cancerdiagnos och startat en behandling (23 430 respektive 10 455 patienter).

– Vi ser nu att allt fler cancerpatienter i Sverige får denna av professionen fastställda och likvärdiga utredningsgång. Det gör cancerutredningarna mer jämlika och skapar förutsättningar för att minska skillnaderna över landet både vad gäller väntetider och medicinska resultat. Det menar Beatrice Melin, cancersamordnare vid SKL och ordförande för RCC i samverkan.

– Siffrorna tyder heller inte på att vi utreder för många som sedan visar sig inte ha cancer, vilket skulle kunna leda till att SVF-patienter tar onödig plats i systemet och tränger ut annan vård.

Delvis osäkra siffror

Landstingens och regionernas rutiner och system för att följa upp och redovisa patienternas ledtider på ett enhetligt och jämförbart sätt behöver dock utvecklas och stärkas.

– Vi är ännu så länge i ett tidigt uppbyggnadsskede, siffrorna måste tolkas med stor försiktighet, inte minst då man försöker göra jämförelser mellan landstingen, säger Beatrice Melin. I Danmark tog det sju år innan de hade byggt upp en tillförlitlig uppföljning, så jämförelsevis går vi faktiskt ganska snabbt framåt.

Hon menar att landstingen hittills fokuserat på att bygga strukturer, införa det nya arbetssättet och skapa en sammanhållen utredningsprocess som möter patientens behov och förväntningar, och att arbetet nu behöver gå vidare med att säkra kvaliteten i uppföljningssystemen på alla nivåer.

Landstingen kommit olika långt

Det ser till exempel olika ut i landstingen om de kan överföra uppföljningsdata automatiskt och i vilken mån de kan fånga data från privata vårdgivare och primärvården. Det innebär bland annat att redovisningen ofta omfattar endast en delmängd av landstingens totala antal genomförda SVF.

Man har även kommit olika långt med att inkludera patienter i SVF, vilket leder till att ledtiderna i statistiken inte återspeglar ledtiderna för alla cancerpatienter inom en viss diagnos.

Det finns också skillnader i landstingens/vårdgivarnas tolkningar av begreppet ”välgrundad misstanke” vilket påverkar vilken tidpunkt som anges som start av vårdförloppet.

”Orättvis” men viktig redovisning

De här förhållandena leder till exempel till att landsting och regioner, som har svårt att fånga mätpunkter i primärvården, startar SVF först en bit in i utredningen. De får då kortare ledtider än de landsting som fått upp bra rutiner och kan fånga mätpunkten redan i primärvården. I statistiken ser det alltså ut som att de som har svårt att rapportera är närmare ledtidsmålen än de som kommit längre med registrering och rapportering.

Efter samråd med landstingen och den nationella expertgruppen för väntetidssatsningen har RCC ändå beslutat att publicera statistiken öppet, trots de svagheter den nu är behäftad med.

– Vi behöver öka takten i det kvalitetsförbättrande arbetet såväl nationellt som regionalt och lokalt. Med ledning av statistiken blir det lättare att identifiera vilka insatser som krävs var, menar Beatrice Melin. Dessutom finns det sedan länge och från flera håll – inte minst det politiska – en önskan om att vi ska vara så öppna som möjligt med ledtidsrapporteringen.

Hon menar också att den kvalitetssäkring som redan pågår på alla nivåer successivt kommer att förbättra kvaliteten i redovisningen och att det brukar se ut så här när man startar en ny stor process med inrapportering av data.

– Det måste få ta tid och det krävs ofta flera insatser parallellt för att kvalitetssäkra data och harmonisera kodning och inrapportering.

Väntetiderna generellt bekymmer i vården

Det ansträngda läge vården befinner sig i när det gäller t.ex. tillgång till operationssalar och -personal gör det för närvarande svårt att få ner väntetiderna på ett avgörande sätt, trots att vårdprocesserna har blivit smidigare och mer effektiva.

Standardiserade vårdförlopp förutsätter att samtliga kompetenser som behövs i utredningen finns tillgängliga och att det finns tillgängliga vårdplatser och operationssalar då SVF-patienter ska få sin första behandling. Brister det på dessa punkter är det svårt för landstingen att klara de maximala ledtiderna i vårdförloppen.

– Väntetiderna i vården har blivit ett allt större problem i så gott som hela landet. Även om våra data inte är entydiga ser det ändå ut som att väntetiderna i cancervården inte har försämrats på motsvarande sätt. Vi måste nu intensifiera arbetet för att år 2020 nå målet med att 80 procent av patienterna utreds inom vårdförloppens maxtider, säger Beatrice Melin.

Fakta

  • Väntetidsdata för samtliga 28 standardiserade vårdförlopp som införts i cancervården under perioden 2015-2017 presenteras idag på cancercentrum.se/svfstatistik
  • Redovisningen omfattar uppgifter om
    • hur många patienter som utretts enligt standardiserat vårdförlopp för respektive diagnos under 2016 och 2017.
    • hur stor andel av de som utretts enligt SVF som fått en cancerdiagnos och startat en cancerbehandling.
    • i vilken mån SVF-utredningarna genomförts inom de maximala ledtider som anges i SVF.
  • Statistiken redovisas på såväl nationell nivå som per region och per landsting.
  • Den nationella redovisningen bygger på landstingens inrapportering av data till en databas vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och uppdateras löpande i takt med landstingens och regionernas rapportering och korrigering.
  • Landsting och regioner har för djupare analyser av ledtiderna i SVF tillgång till mer detaljerad data än vad som presenteras på cancercentrum.se.
  • Uppföljning av hur patienterna upplever att utredas för cancermisstanke enligt SVF sker regelbundet via patientenkäter. I den senaste redovisningen av resultaten angav 87 procent av de svarande att de var överlag nöjda med sin kontakt med vården. Mer om patienternas upplevelser återfinns här (till cancercentrum.se)
  • Standardiserade vårdförlopp (SVF), som infördes i cancervården under 2015, innebär ett nytt arbetssätt som går ut på att patienter med misstänkt cancer utreds så snabbt som möjligt. Ett standardiserat vårdförlopp startar vid tidpunkten för välgrundad misstanke om cancer och avslutas vid start av första behandling.
  • Införandet av SVF ingår i en fyraårig nationell satsning på att korta väntetiderna i cancervården, som finansieras med 500 miljoner om året från staten enligt en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting.

Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med landsting, regioner, patienter, närstående och vårdpersonal för en mer patientfokuserad, jämlik, kunskapsbaserad och effektiv cancervård.

Införandet av standardiserade vårdförlopp (SVF) i cancervården går framåt. Över 100 000 patienter har utretts enligt SVF sedan starten. Men vårdens kompetensförsörjning och kapacitetsbrister försvårar införandet. Rutiner för rapportering av data måste stärkas innan slutsatser kan dras om väntetiderna. Det framgår av den nya SVF-uppföljning, som Regionala cancercentrum i samverkan presenterar idag.

Läs vidare »
Wdwpqrlvj3t1rnqesysb
Zl8k0bnlzesvuxoaknbv

Gynekologisk cellprovskontroll 50 år

Pressmeddelanden   •   Nov 08, 2017 14:30 CET

Gynekologisk cellprovtagning är en av Sveriges mest framgångsrika screeningverksamheter som har räddat många kvinnors liv. Stora utvecklingsinsatser har genomförts och i år har ett helt nytt nationellt vårdprogram sett dagens ljus. Det nya vårdprogrammet innebär att HPV införs som screeningmetod för kvinnor över 30 år, vilket innebär stora förändringar för alla verksamheter.

Jexlimyfe3qhyhwkqlnr
Rius2skxcydjbmrdeqnv Sy0kjnm1zntbeqauwe9y

Beatrice Melin ny ordförande för RCC i samverkan

Nyheter   •   Jun 29, 2017 09:00 CEST

Beatrice Melin har i veckan utsetts till ny cancersamordnare vid SKL samt ordförande för Regionala cancercentrum i samverkan. Hon tillträder tjänsten den 1 oktober 2017, då hon avgår som verksamhetschef vid Regionalt cancercentrum norr.

Media no image

Framtidens vård behöver RCCs kunskapsstyrningsmodell

Nyheter   •   Jun 28, 2017 10:26 CEST

Satsningarna på cancerstrategin och regionala cancercentrum har satt fart på svensk cancervård. Inför nästa fas har RCC gemensamt definierat ett antal utmaningar för framtidens cancervård. I en debattartikel publicerad idag i Dagens Medicin framgår hur RCC vill ta sig an dessa. Ståndpunkterna beskrivs även i ett positionspapper och kommer att skickas till Socialdepartementet inom ramen för regeringens rådslag om framtidens cancervård.

Satsningarna på cancerstrategin och regionala cancercentrum har satt fart på svensk cancervård. Cancersatsningen visar att nationell samordning kan förenas med professionernas inflytande och lokalt självstyre. Många menar också att RCC-modellen för samlad kunskapsstyrning kan appliceras även i andra delar av vården.

Under hösten ska en ny organisation för kunskapsstyrning i vården införas inom ett tjugotal så kallade programområden. Därmed tar landstingen ett stort steg framåt vad gäller professionellt inflytande över vårdens utveckling och kvalitet.

I utredningarna bakom den kommande kunskapsorganisationen har betonats att intryck tagits av RCCs modell med samlad kunskapsstyrning. Vi som utvecklat modellen menar att ännu mer kan hämtas från våra gemensamma erfarenheter.

Att ha en nationell strategi har varit ovärderligt, det borde alla programområden ha vid start! Att ha samlat ansvar för såväl framtagande av kunskapsdokument som stöd till kvalitetsregister och förbättringar i vården via processledare är en framgångsfaktor för RCC.

Vår nationella samverkan, med stöd från SKL och avstämningar med tjänstemanna- och politiska ledningar där har varit en förutsättning för att nå dit vi är idag. Att lägga ansvaret för nationell samverkan i en region, med en processledare per programområde som stöd, gör det svårt att hålla det nationella perspektivet och riskerar försvaga arbetet för jämlik vård.

RCC behöver utvecklas. Vi har kommit en bra bit på väg men ser också utmaningar så som fler patienter, nya behandlingar och en kvarstående jämlikhetsklyfta. Uthållighet och kraftfulla insatser för att fortsätta förbättra cancervården krävs alltjämt.

Inför nästa fas har vi definierat de utmaningar cancervården står inför och hur vi vill ta oss an dessa. Vi ser fyra områden där fortsatta uppdrag till RCC kan möta framtidens behov och bidra till en ännu bättre och mer jämlik cancervård.

1. Patientinflytande
Patientmedverkan behöver vidareutvecklas för att möta framtida patienters behov och förväntningar.
RCC kan bidra genom att
Tillsammans med patientföreträdare utarbeta nationell patientinformation.
Utveckla verktyg och implementera modeller för inhämtande av patienters egenrapporterade upplevelser och hälsotillstånd för individanpassad behandling.

2. Prevention
RCCs uppdrag kan omfatta primärpreventivt arbete kring levnadsvanor och sekundärpreventivt arbete i form av hälsofrämjande samtal och rehabiliteringsbedömningar hos kontaktsjuksköterskor. Jämlik tillgång till screening och högt deltagande har potential att rädda liv.
RCC kan bidra genom att
Arbeta med att införa tobaksfri cancerbehandling och hälsofrämjande samtal i cancervården.
Tillsammans med landstingen leda införandet av nationell tarmcancerscreening.

3. Processarbete
Fortsatt arbete med sammanhållna vårdprocesser behöver prioriteras med fokus på delaktighet, kontinuitet och rehabilitering. Samverkan mellan specialiserad, primär- och kommunal vård behöver öka. Det nya arbetssättet med standardiserade vårdförlopp har gett effekt, men behöver stödjas och följas för långsiktig framgång.
RCC kan bidra genom att
Koordinera och utveckla arbetet med cancerprocesser och standardiserade vårdförlopp

4. Kunskapsstöd från professionerna
Samlad kunskapsstyrning inkluderar nationella vård­prog­ram, processarbete för implementering och kvalitetsdata för uppföljning. Inom cancerområdet används den nationella IT-plattformen INCA (informationsnätverk för cancervården) både som kvalitetsregisterplattform och som e-hälsolösning för funktioner som kliniska studier, patientsäker cytostatikabehandling och uppföljning av nya kostsamma läkemedel.

En samlad kunskapsorganisation svarar för evidensunderlag och bereder beslut, landsting och regioner beslutar och svarar för genomförande. Forskning, utveckling och kommunikation är viktiga komponenter och nationell samverkan stimulerar det regionala arbetet och hjälper till att lösa svåra och kontroversiella frågor.

Framtidens kunskapsstyrning behöver beakta skillnader i uppdrag mellan enskilda RC respektive RCC, liksom mellan organisationerna RC och RCC.
RCC kan bidra genom att
Strukturera uppföljningen i de nationella vårdprogrammen.
Leda ett pilotprojekt där vårdprogram- och registergrupper synkroniseras för ökad effektivitet och helhetssyn.

Beatrice Melin RCC Norr, Filippa Nyberg RCC Uppsala Örebro, Gunilla Gunnarsson, RCC i samverkan, Mef Nilbert RCC Syd, Roger Henriksson RCC Stockholm Gotland, Srinivas Uppugunduri RCC Sydöst, Thomas Björk-Eriksson RCC Väst

Satsningarna på cancerstrategin och regionala cancercentrum har satt fart på svensk cancervård. Inför nästa fas har RCC definierat ett antal utmaningar för framtidens cancervård. I en debattartikel publicerad idag i Dagens Medicin framgår hur RCC vill ta sig an dessa. Ståndpunkterna finns även beskrivna i ett positionspapper och ska skickas till regeringen inom rådslaget om framtidens cancervård.

Läs vidare »
Media no image
Qirgxatbgber12tzdggw Sy0kjnm1zntbeqauwe9y

Ökad överlevnad ökar kraven på cancerrehabilitering

Nyheter   •   Jun 01, 2017 08:42 CEST

Allt fler patienter överlever cancer. Allt fler behöver därför även cancerrehabilitering av god och likvärdig kvalitet. Inte bara sjukdomen påverkar patienten utan även behandlingen. Cancerrehabilitering pågår från diagnos och framåt – ibland livet ut. Nu ska ett nytt nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering bidra till att stärka rehabiliteringen genom bättre organisation, samverkan och rutiner.

Det nu reviderade nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering är ett välunderbyggt underlag för alla landsting och regioner att besluta om konkreta tillämpningar på sjukhus, mottagningar och vårdcentraler. Med förbättrade och likvärdiga strukturer och rutiner ska cancerrehabiliteringen bli mer jämlik för alla patienter, även om de geografiska och organisatoriska förutsättningarna över landet varierar.

– Dialog är det viktigaste, patienten och vårdteamet kommer tillsammans fram till vad patienten behöver. Det handlar inte om att komma tillbaka, snarare om att komma vidare. Oavsett hur det är med sjukdomen finns det alltid något som kan göra livet lite bättre, det finns inga hopplösa fall! Det säger Gunnar Eckerdal, ordförande i vårdprogramgruppen för cancerrehabilitering.

Några områden som lyfts i vårdprogrammet

  • Det vårdteam som först etablerar kontakt med patienten ska kartlägga behoven i direkt dialog med patienten och den närstående. Tillsammans formulerar de en cancerrehabiliteringsplan som därefter fortlöpande följs upp och utvecklas. Kontaktsjuksköterskan har ett avgörande ansvar för att detta ska fungera.
  • I de team som vårdar patienter med cancer bör det finnas kurator. Patientens kontakt med kuratorn etableras enligt rutiner för enheten.
  • Smärta måste uppmärksammas på ett ordnat sätt. Effekten av insatt behandling måste utvärderas och dokumenteras på ett strukturerat sätt.
  • Fysisk aktivitet har stor betydelse för att minska biverkningar, fatigue och andra symtom samt på resultatet av cancerbehandling. Det ska vara lätt för en patient att träffa fysioterapeut för information och träningsråd. Arbetsterapeuten bidrar på motsvarande sätt med råd som underlättar fysisk aktivitet och det dagliga livet.
  • Lymfödem måste uppmärksammas bättre. Vårdpersonal bör utbildas, lymfterapeut bör träffa patienten för diagnostik, behandling och uppföljning. Landstingen måste skapa en struktur för detta som bättre än idag säkerställer likvärdig vård för alla patienter med cancer som utvecklar lymfödem.
  • Näring och kost är synnerligen viktiga för patienter med cancer. Diagnostik och rekommendationer måste följa riktlinjer, och det måste vara enkelt för patienten att etablera kontakt med dietist enligt lokala rutiner.
  • Cancer påverkar sexualiteten. Dialog om detta med det ordinarie vårdteamet förutsätter utbildning. Varje landsting måste beskriva hur patienter med särskilda behov ska få kontakt med sexolog.
  • Behov av stöd och behandling vid olika former av psykisk reaktion måste tillgodoses. 
  • De patienter som har minderåriga barn måste stödjas för att barnets behov så långt som möjligt ska tillgodoses.
  • Primärvårdens viktiga roll för cancerrehabilitering måste beskrivas i landstingens uppdrag/beställningar.
  • Landstingen måste utveckla säkra rutiner för stöd till patienter som gått igenom botande cancerbehandling som långt senare kan leda till följdsjukdomar och andra problem. Det måste för patienten vara tydligt vilken vårdenhet som kan kontaktas, även många år efter avslutad behandling.

Det tidigare vårdprogrammet från 2014 utgör nu en kunskapsbakgrund för det nya gällande vårdprogrammet. Vårdprogram och kunskapsbakgrund finns att läsa och ladda ner på cancercentrum.se.

Allt fler patienter överlever cancer. Allt fler behöver därför cancerrehabilitering av god och likvärdig kvalitet. Inte bara sjukdomen påverkar patienten utan även behandlingen. Cancerrehabilitering pågår från diagnos och framåt – ibland livet ut. Ett nytt nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering ska bidra till att stärka rehabiliteringen genom bättre organisation, samverkan och rutiner.

Läs vidare »
Nbcoaltl33cufikfzb7x
P5y4v0zznjhwfs0zhddo Kspcrqttzgop2qyglemg

Patienter med cancermisstanke överlag nöjda med utredningsförloppet

Nyheter   •   Maj 23, 2017 10:00 CEST

Helhetsintrycket av vården hos patienter som utretts enligt standardiserat vårdförlopp bedöms som gott. Vårdens bemötande rankas högt, nästan alla som svarat på 2016 års uppföljningsenkät tycker att de fått ett bra bemötande från vårdpersonalen. Det visar ny statistik som publiceras idag. Förbättringsbehov finns, en tredjedel har uppmanats ta med närstående inför besked om utredningsresultat.

G451lmwaizxy5ux2h9yc
Zl8k0bnlzesvuxoaknbv Sy0kjnm1zntbeqauwe9y

Livmoderhalscancer förebyggs bättre med nytt screeningprogram

Pressmeddelanden   •   Maj 18, 2017 07:38 CEST

Det svenska screeningprogrammet med gynekologisk cellprovskontroll genomgår nu stora förändringar. Alla cellprover för kvinnor som har fyllt 30 år ska i fortsättningen analyseras för humant papillomvirus (HPV). Screeningen med gynekologiska cellprover blir därmed säkrare, effektivare och mer likvärdig i hela landet. På sikt väntas antalet fall av livmoderhalscancer minska.

M1p79mmmege8tiwjs0rh
Sy0kjnm1zntbeqauwe9y

Programmet klart för Cancerdagen i Almedalen 2017

Nyheter   •   Maj 11, 2017 13:55 CEST

För sjätte året i rad arrangerar RCC i samverkan Cancerdagen i Almedalen. Nytt i år är veckodagen. Tisdag den 4 juli kl 9-14.30 bjuder RCC in till aulan på Visby lasarett och till tre högaktuella debatter om cancervårdens och RCCs framtid. Medverkar gör regeringsrepresentanter, statliga utredare, ledande politiker från landsting och regioner, utländska gäster, RCC-chefer, patienter med flera.

Media no image
Jm8kmlh5hcv6vsxlyd8g

Storsatsning på svensk forskning om precisionsmedicin

Nyheter   •   Maj 08, 2017 08:45 CEST

Sjöbergstiftelsen har beslutat om en stor satsning för att stärka svensk forskning om precisionsmedicin vid cancer. Samverkan med RCC ger snabb tillgång till infrastruktur som möjliggör för hela landet att delta i det nya forskningsprogrammet.

För att få starkare kliniska och translationella studier, givet patientunderlaget i Sverige, avser stiftelsen att stödja forskningsinsatser byggda på lokal och nationell samverkan via infrastruktur som redan är tillgänglig eller som är under uppbyggnad.

Lungcancer initialt fokusområde
Lungcancer är fokusdiagnos till en början, men avsikten är att senare även stödja motsvarande verksamhet gällande ytterligare tumörformer. Sjöbergstiftelsen avser att i framtiden kanalisera huvuddelen av sitt stöd till cancerforskning genom detta program.

Universitetens dekaner, universitetslandstingens FoU-direktörer och sjukvårdsregionernas RCC-chefer är inbjudna att gemensamt ansöka om deltagande i forskningsprogrammet senast 15 juni 2017.

Vill se mer likvärdig cancervård
– Vi hoppas med denna satsning ge sjukvården en möjlighet att bli mer likvärdig i Sverige vad gäller diagnostik och behandling, säger Ingemar Sjöberg, ordförande i Sjöbergstiftelsen.

– RCC i samverkan ser mycket positivt på Sjöbergstiftelsens initiativ. Stiftelsen satsar på ett angeläget forskningsområde och har sett värdet av att samverka med RCC för att säkra en infrastruktur som möjliggör för hela Sverige att delta, säger Gunilla Gunnarsson, ordförande för RCC i samverkan.

Sjöbergstiftelsen har beslutat om en stor satsning för att stärka svensk forskning om precisionsmedicin vid cancer. Samverkan med RCC ger snabb tillgång till infrastruktur som möjliggör för hela landet att delta i det nya forskningsprogrammet. Lungcancer är initialt ett fokusområde, men avsikten är att senare även stödja motsvarande verksamhet gällande ytterligare tumörformer.

Läs vidare »
Fgxwtjgnl2aflpi5pguj
Djak3huatagwzzoiavej Jm8kmlh5hcv6vsxlyd8g

Arbetet med standardiserade vårdförlopp ger resultat

Pressmeddelanden   •   Apr 12, 2017 10:18 CEST

Patienter med cancer som utretts enligt standardiserat vårdförlopp får behandling snabbare än innan vårdförloppen infördes. Det visar 2016 års väntetidsdata för SVF, som presenteras idag på regionala cancercentrums webbplats. I november 2016 redovisades väntetidsdata för första halvåret 2016. Nu finns data för hela 2016 och väntetiderna under båda halvåren 2016 är kortare än innan SVF infördes.

Kontaktpersoner 31 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Kommunikationsstrateg
  • Samordnar kommunikationsområdet för Regionala cancercentrum i samverkan
  • bo.alm@skl.se
  • 070-319 76 55
  • 08-452 76 55

Om Regionala cancercentrum i samverkan

Med patienter och närstående för hela människan. I dagens och framtidens cancervård.

Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med landsting, regioner, patienter, närstående och vårdpersonal för en mer patientfokuserad, jämlik, kunskapsbaserad och effektiv cancervård.

Adress

  • Regionala cancercentrum i samverkan
  • Sveriges Kommuner och Landsting
  • 118 82 Stockholm
  • Sweden