Vård efter behov kräver kontroll över kostnadsutvecklingen

Hälso- och sjukvårdsnämnden har inte klarat att hålla sin budget under årets första kvartal. Det framgår av den månadsuppföljning för januari-mars som presenterades under nämndens sammanträde den 9 maj. Den främsta anledningen är en oroande tendens till ökade kostnader inom specialistvårdvalen, men även utgifterna för EU-vård och vård i andra landsting ökar mer än det finns budgeterat för.

Till följd av detta har det borgerliga styret presenterat ett antal förslag för att få kostnaderna under kontroll. Socialdemokraterna har länge drivit frågan om att ersättningssystemet för digitala vårdtjänster behöver stramas upp och håller med om att det vore rimligt att staten kompenserade regionerna fullt ut för kostnaderna för EU-vård och höjd åldersgräns för avgiftsfri tandvård. Det bör dock understrykas att de ökade utgifterna för avgiftsfri tandvård inte förklarar underskottet. De kostnaderna har nämligen, liksom tidigare år, redan räknats med i nämndens internbudget.

När det gäller specialistvårdvalen, som står för den största delen av det prognosticerade underskottet, vill det borgerliga styret utreda förutsättningarna för att införa ett remisskrav. Socialdemokraterna välkomnar att det borgerliga styret insett behovet av att få kostnadsökningarna under kontroll och stödjer förslaget om att utreda ett remisskrav, men är samtidigt tveksamma till om det kommer att lösa problemet.

– De ökande kostnaderna inom specialistvårdvalen är ett stort problem. Det är bra att det borgerliga styret ser det. Det är inget fel i att utreda ett remisskrav, men risken är att det inte kommer att räcka. Det kan också bli en ökad belastning för primärvården, säger Anna-Lena Hogerud (S), regionråd och andre vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

Socialdemokraterna menar därför att nämnden måste utforska fler alternativ och föreslog därför att förvaltningen ska få i uppdrag att ta fram en konkret modell för kostnadstak för specialistvårdvalen, med utgångspunkt i erfarenheterna från andra regioner som gjort samma sak. Nämnden valde dock att avslå det förslaget.

– Vi tror att det kan behövas kostnadstak för de här verksamheterna och ville fortsätta utreda det alternativet parallellt. Det har gått att införa i andra regioner, så det borde inte vara omöjligt att hitta en bra lösning för Skåne, säger Anna-Lena Hogerud (S).

Socialdemokraterna ser särskilt allvarligt på att stigande kostnader för specialistvårdvalen riskerar att äta upp budgetutrymmet för andra viktiga satsningar. För att finansiera stora kostnadsökningar inom vårdvalen har styret redan varit beredda att prioritera ner såväl cancervård och tandvård som det strategiska arbetet mot demenssjukdomar och vårdprogram för sällsynta diagnoser.

– För oss är det helt centralt att sjukvårdens resurser ska fördelas efter behov. Om kostnaderna för vårdvalen fortsätter öka blir det mindre resurser till annan sjukvård, till verksamheter som behöver pengarna mer. En sådan utveckling kan vi inte acceptera, säger Anna-Lena Hogerud (S).

På sammanträdet behandlades även upphandlingsplanen för 2020. Det borgerliga styret föreslog att driften för ambulansdistrikt 4 skulle upphandlas, trots att det nuvarande avtalet löper ut först 2023 och kan förlängas till 2025. Socialdemokraterna vill på sikt ta tillbaka hela ambulansverksamheten i egen regi och röstade därför nej till att planera för en ny upphandling. När Region Skåne tar tillbaka driften av ambulansdistrikt 2 den i februari 2021 återstår bara ambulansdistrikt 4 i privat regi. Nämnden valde att förlänga avtalet från 2023 till 2025, men sade nej till att genomföra en ny upphandling.

– Det handlar om att säkerställa kvalitet, långsiktighet och en sammanhållen vårdkedja. Då måste distrikt 4 också tillbaka i egen regi. Om det sedan ska ske 2023, 2025 eller senare beror på vad som blir bäst för verksamheten. Men det finns ingen anledning att låsa oss vid en ny upphandling så här långt i förväg, säger Anna-Lena Hogerud (S).