​Ingen bostadsbubbla i Finland – men kommer Nurmijärvi-fenomenet tillbaka?

Sb-Hems verkställande direktör Antti Toivanen ser ingen realism i en bostadsbubbla i Finland. Däremot tror han på en återgång till Nurmijärvi-fenomenet.

I Sverige har man den senaste tiden talat mycket om exempelvis bostadsbubblan i Stockholm. Antti Toivanen ser ”ingen som helst realism” i en bostadsbubbla i Finland.

- Takten med vilken priserna stiger stöder inte tanken om en bubbla, eftersom det i ett större perspektiv inte finns något som kan brista. Visserligen kan en regional bubbla brista, men det skulle kräva något riktigt betydelsefullt, såsom att befolkningens flyttningsrörelse gick i motsatt riktning samtidigt som de ekonomiska prognoserna och indikatorerna pekade kraftigt nedåt.

För att en större bubbla ska brista krävs det enligt honom dock något slags ”undantagstillstånd” i Finland.

- Till exempel skulle en räntechock kräva att räntorna stiger kraftigt samtidigt som Finlands ekonomi kraschar totalt. Vi borde således åtskiljas från och hamna mycket mera efter den övriga ekonomiska utvecklingen i Europa.

Toivanen erkänner att vi visserligen skulle ha det svårt om bruttonationalprodukten och sysselsättningen i Finland sjönk samtidigt som räntorna sköt i höjden, men tror inte alls på att ett sådant scenario kommer att äga rum.

- Jag tror endast på scenariot där förtroendet för framtiden är den avgörande faktorn. Om vi fortfarande hade mark, kunde man bli mer fundersam. Men euroområdet är med tanke på räntan tydligt stabilare och skyddar mot extrema fenomen i detta avseende.

Han tror inte heller att Finland blir kvitt Nurmijärvi-fenomenet.

- Om man frågar folk var de skulle vilja bo, skulle ganska många svara i ett egnahemshus. De ekonomiska realiteterna kan dock vara helt andra. Men jag tror starkt på att det så kallade Nurmijärvi-fenomenet åter dyker upp när de ekonomiska indikatorerna blir bättre. Så går det alltid.

Förändringens vindar inom bostadsplaceringen
När det gäller bostadsplacering har man sett en orddentlig topp till exempel i fråga om små bostäder i de stora städernas centrum. Toivanen tror att bostadsplacerare också kommer att börja blicka mot allt mindre centrum.

- Under de senaste åren har kärncentrumen och de stora städerna lockat bostadsplacerarna. Och visserligen är det delvis så fortfarande, eftersom man där uttryckligen är ute efter en värdeökning. Dessa ger fortfarande en bra och jämnare avkastning och pengarna hålls ofta i bra förvar. Vikten av hyresavkastning kommer dock att öka och jag tror att man på bostadsplaceringsmarknaden kommer att se att de mindre centrumen bli allt attraktivare. Tillväxten av stora centrum och byggandet av små bostäder stimulerar också de mindre tillväxtcentrumens situation. Jag tror att vi kommer att se en liten dämpning i den nuvarande ökningen av hyrorna efter att bostadshandeln och byggandet återhämtar sig.

Hyresbostäder och asylsökanden
Pellervo ekonomisk forskning (PTT) spår att de asylsökande kommer att ge upphov till en topp i efterfrågan på hyresbostadsmarknaden. Vad anser Sb-Hems verkställande direktör om saken?

- Ifjol tog Finland emot klart över 30 000 asylsökanden, men hur många som får uppehållstillstånd och stannar här är en annan fråga. Trycket på hyresbostadsmarknaden kommer säkert att öka med någon fördröjning och sannolikt särskilt i de största städerna, i synnerhet om det i år kommer mycket fler personer som söker asyl. På någon riktigt stor effekt tror jag dock inte, i alla fall inte inom den närmaste tiden.