Undersökningen Så sparar Finland 2016: tron på den egna ekonomin har stärkts klart

Undersökningen Så sparar Finland som nu genomfördes för sjunde gången visar att en majoritet av konsumenterna tror att deras egen ekonomi kommer att utvecklas i en positiv riktning eller förbli på samma nivå som nu. En femtedel tror att den egna ekonomin kommer att försämras under det kommande året. Undersökningen gjordes i september-oktober 2016 och den besvarades av nästan 3 000 finländare.

Enligt Sparbanksgruppens undersökning Så sparar Finland har det i konsumenternas tro på utsikterna för den egna ekonomin skett en klar förändring till det bättre. Särskilt de som bor i norra Finland och i huvudstadsregionen trodde att deras ekonomi kommer att bli bättre. När man ser till hela landet trodde 39 procent av dem som deltog i undersökningen att deras ekonomi kommer att förbättras inom ett år. I fjol var det 31 procent som trodde så och för två år sedan bara var fjärde.

Att den egna ekonomin försämras trodde var femte (19 %). I fjol gjorde var fjärde det.

- Vår undersökning bekräftar att människor tror på en positiv vändning i den egna ekonomin. Tron på att det ska bli bättre är i själva verket större än någon annan gång under vår sjuåriga mätningshistoria. Fastän de ekonomiska nyheterna kan vara dystra ser utsikterna för många bättre ut än på några år, säger marknadsförings- och kommunikationsdirektör Katja Änkilä i Sparbanksgruppen.

Av dem som trodde på förändringar i sin egen ekonomi sade nästan hälften att de förväntade sig förändringar uttryckligen i sin arbetssituation eller sina inkomster.

Två av fem (41 %) planerade sin egen ekonomi minst ett år framåt. Högst tre månader planerade 23 procent. Var åttonde (12 %) planerade inte sin ekonomi överhuvudtaget.

En överväldigande majoritet (91 %) av dem som svarade säger att de kan spara åtminstone lite. Andelen som sparar har ökat klart på två år: i fjol sparade 84 % och år 2014 bara 70 %. Flera än var tredje (37 %) sparade över 100 euro i månaden och var fjärde (26 %) över 200 euro i månaden. I fjol sparade 22 procent över 200 euro i månaden. Regionalt hittades de som sparade flitigast i huvudstadsregionen där över hälften sparade minst 100 euro i månaden (51 %)

För sämre tider men också för att bli förmögnare

Finländarna är som känt väldigt försiktiga och trygghetssökande sparare. Av sparmotiven var ”för sämre tider” igen det populäraste (31 %) men inte ens tillnärmelsevis lika populärt som i fjol (42 %). Regionalt sparade man flitigt för sämre tider i Norra Finland (36 %).

Var fjärde (25 %) sparade för att de ville bli förmögnare och vara mera ekonomiskt oberoende. Siffran var betydligt högre än i fjol (16 %). Drömmen om en egen bostad eller sommarstuga fick var åttonde (13 %) att spara, särskilt i huvudstadsregionen (16 %). Att förbereda sig för pensionstiden var nästa lika populärt.

De populäraste sätten att spara är fortfarande sparkonto och fondplaceringar. Var fjärde ägde börsaktier och 18 % hade en frivillig pensionsförsäkring. Den femte populäraste sparformen (14 %) var en investeringsbostad.

- Att sparobjektet är säkert har varit till och med viktigare för finländarna än avkastningen. Men nu är man allt mera ute efter avkastning och att bli förmögnare, säger Katja Änkilä.

Först till sig själv, sedan till barnen

I alla åldersgrupper sparar man i första hand till sig själv. När man blir äldre sparar man också till barnen. Mest till barnen sparar 35–49-åringarna (51 %) men också många av dem som är 50–59, 60–69 och över 70 år (39, 34 ja 33 %) sparar till sina barn. Över en generation till barnbarnen sparar en tredjedel av dem som fyllt 70 (33 %)

De flesta har lån

I den yngsta åldersgruppen (15–24 år) är studielånet (83 %) den vanligaste lånformen. När man blir äldre ökar andelen som tagit bolån till 75 procent bland dem som är 35–49 år. Av dem som är över 60 har fortfarande 35 procent bolån och av dem som är över 70 nästan en tredjedel (30 %).

Konsumtionskrediter hade var femte. Oftast fanns de hos 35–49-åringarna. Snabblån hade under tre procent av alla som svarade, bland dem var det allmännast i åldersgruppen 25-34 år.

När bara var femte ung vuxen (25–34 år) in i det sista försöker undvika att ta lån eller kredit strävar hela 61 procent av dem som är över 70 till det. Av 35–49-åringarna påminner 16 procent om att lån i själva verket är omvänt sparande. Var femte 50–59-åring anser att det med dagens ränte- och marginalnivåer bara är klokt att ta lån.