Fästingbett kan leda till köttallergi

Kolhydraten alpha-gal, som finns i fästingars mag- och tarmkanal, kan orsaka allergi mot rött kött efter fästingbett.

Ny forskning från Karolinska Institutet och Södersjukhuset visar att fästingbett kan leda till utveckling av köttallergi, en ovanlig form av svår födoämnesallergi. Under fyra år har cirka 50 patienter med allergi mot nöt-, fläsk- och lammkött följts på medicinmottagningen på Södersjukhuset.

Nässelutslag är det vanligaste symtomet på köttallergi men patienten kan också få svåra allergiska reaktioner, anafylaxi, som i värsta fall kan vara livshotande. Svullnad i ansiktet, munhåla/svalg och magproblem är andra reaktioner. Diagnosen försvåras av att symtomen kommer först mellan två till sju timmar efter att patienten har ätit kött och inte nödvändigtvis varje gång patienten har ätit kött.

Eftersom diagnosen kan vara svår att ställa finns det sannolikt många patienter i samhället som har köttallergi men som ännu är odiagnostiserade.

–  Jag tror att det finns ett mörkertal. Eftersom antalet fästingar har ökat, ökar också risken för fästingbett, vilket leder till att fler människor riskerar att utveckla allergi mot rött kött. Men det är viktigt att påpeka att de flesta som får fästingbett aldrig utvecklar köttallergi, säger Maria Starkhammar, överläkare och specialist i allergologi och allmänmedicin på Södersjukhuset.

Patienter med köttallergi har allergiantikroppar mot en kolhydrat som heter alpha-gal och som finns i fästingens mag- och tarmkanal.

–  Denna upptäckt har gjort att vi nu med säkerhet kan säga att det finns en koppling mellan fästingbett och köttallergi. Vid fästingbett exponeras vi för alpha-gal och riskerar att utveckla allergi, säger Marianne van Hage, professor i klinisk immunologi vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Det vanliga är att personer med födoämnesallergi har allergiantikroppar mot ett protein och att de allergiska reaktionerna kommer snabbt.

Den experimentella delen av forskningen drivs av professor Marianne van Hage och hennes forskargrupp där Maria Starkhammar ingår och driver den kliniska forskningen, som sker vid Södersjukhuset.

Referens:Hamsten C, Starkhammar M, Tran TA, Johansson M, Bengtsson U, Ahlén G, Sällberg M, Grönlund H, van Hage M. Identification of galactose-α-1,3-galactose in the gastrointestinal tract of the tick Ixodes ricinus; possible relationship with red meat allergy. Allergy. 2013 Apr;68(4):549-52