Svävande fiskar av konstnären Philippe Parreno avslutar året på Tensta konsthall

I december intas Tensta konsthall av över fyra hundra metallglänsande fritt svävande exotiska fiskar. Det är Philippe Parrenos My Room is Another Fishbowlsom även var en fristående tematisering i den uppmärksammade installationen i turbinhallen på Tate Modern i London för två år sedan. Det okontrollerbara, det organiskt cykliska och upplevelsen av förundran står i fokus i årets sista utställningsöppning som även blir chefen Maria Linds sista som chef för konsthallen.

Tensta konsthall 9.12 – 13.1 2019

Pressvisning i konstnärens närvaro, fredag 7 december kl 10.30. 

Med sina suggestiva, subtilt samhällskritiska och mångtydiga filmer och installationer var Philippe Parrenoen av de konstnärer som på nittiotalet snabbt kom att få stor betydelse i samtidskonsten. Känd för en större allmänhet blev han med sin film Zidane: A 21st Century Portrait (2006).Parreno arbetar med film, video, ljud, skulptur, performance och informationsteknik och samarbetar gärna med andra professioner som exempelvis musiker, vetenskapsmän, arkitekter och författare. Philippe Parreno är särskilt intresserad av utställningen som konstnärligt uttryck, där enskilda arbeten, bland annat film, teckning, objekt och fotografi, ständigt ingår i nya konstellationer.

My Room is Another Fishbowl från 2016 är ett exempel på konstnärens långvariga intresse för olika livsformer på jorden. Hur stort och smått liv påverkas av temperatur, ljus och ljud. Installationen är en fristående fortsättning på hans utforskande av hur fenomen och skeenden, känslor, teknik, kontroll och förundran existerar tillsammans i lager av parallella system.

–Jag har arbetat med Philippe Parreno i olika projekt i tjugo års tid. En av styrkorna i hans konstnärskap är att hans verk är trollbindande utan att vara entydiga. De leder in i många frågeställningar som är aktuella i samtiden, t ex transhumanistiska teman kring ”det levande” och intelligens bortom människan. My Room is Another Fishbowlsignalerar både festlighet och brist på kontroll. Någon kommer att få stå i dörren hela tiden för att se till att ingen fisk blåser ut! säger Maria Lind, chef för Tensta konsthall.

Philippe Parreno har med ytterligare ett verk i konsthallen – även det med festtema: Snow Dancing, 1995, där alla konsthallens synliga dörrhandtag byts ut mot stora julgranskulor.

Utställningen pågår till den 13.1 samtidig som Kosmism med Anton Vidokle och Arseny Zhilyaev samt Allra Sista Veckans Brott – Bostads-Trams med Leif PG Tensta av Bernd Krauss.