Konstprojekt sätter 1900-talets svenska kvinnokamp i fokus

Konstprojekt sätter 1900-talets svenska kvinnokamp i fokus

Fram till den 31.12, 2019

Hur kan körsång stärka ens mod att tala inför en grupp? Hur fungerar rollspel när en ska öva sig i att argumentera med auktoriteter? Vilka var kvinnorna bakom Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad och vad kan man lära sig av dem idag? Det uppmärksammas just nu på Tensta konsthall i ett ettårigt projekt med ett ljust och lekfullt klassrum inne i konsthallen i fokus. Bakom projektet står curatorn Hannah Zafiropoulos och konstnären Olivia Plender.

Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad i Sörmland 1922–1954, grundad i kölvattnet efter införandet av rösträtt för kvinnor i Sverige 1918, är på många sätt unik även med internationella mått mätt. Rösträttskämparna och politikerna Elisabeth Tamm och Kerstin Hesselgren, två av grundarna, deltog i att med den förras herrgård som bas, utbilda kvinnor som exempelvis Siri Derkert och Moa Martinson, bara för att nämna några.

Med en utomståendes blick har den London-baserade gästcuratorn Hannah Zafiropoulos djupdykt i ett brännande historiskt material för att leta efter metoder kring pedagogik, civilrättskunskap och organiseringsformer från den tiden, som kan ha stor relevans idag. Till Tensta konsthall har hon bjudit in föreläsare, konstnärer och författare till ett ettårigt program som ska äga rum i det så kallade Klassrummet, gestaltat med inspiration från Fogelstad av konstnären Olivia Plender.

–Jag ville att rummet skulle vara i en stil som är som en blandning mellan en föreningslokal och ett klassrum taget ur en historia om progressiv utbildning. Ett annat viktigt element är ett stort draperi som är baserat på fotografier från Fogelstadskolan. Det visaren grupp kvinnor utklädda till karaktärer från deras övningsstad Komtemåtta och det speciella är att kvinnorna är iklädda herrkläder. Särskilt intresserar jag mig för rollspelsmetoden, där kvinnorna fick prova på att på ett handgripligt sätt agera i olika verkliga situationer säger Olivia Plender.

För många är Fogelstadkvinnorna välbekanta, inte minst tack vare författaren och journalisten Ulrika Knutsons bok Kvinnor på gränsen till genombrott (2004). För Hannah Zafiropoulos, som kommer från en annan kontext, rullas en unik och okänd historia fram som på ett revolutionerande sätt kompletterar bilden av kvinnors organisering och kamper från 1900-talets förra hälft runt om i världen, inte minst den brittiska suffragett-rörelsen.

–Att få möjligheten att sätta mig in Fogelstadskolans fascinerande historia genom det här projektet är en enorm förmån för mig. Som utlänning blir jag överväldigad av att få lära mig om det här radikala rummet som formade en hel generation svenska kvinnor och att skolan var före sin tid ur så många aspekter, såväl ifråga om ämnen som metoderna som användes. Jag tror att det är viktigt att hålla liv i den här historien, säger Hannah Zafiropoulos.

Att praktisera politik: Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad 1922–1954 är ett ettårigt forskningsprojekt initierat av den London-baserade curatorn www.tenstakonsthall.art.

Självpresentation Olivia Plender

I sin konstnärliga praktik refererar Olivia Plender ofta till social historia, på senare tid med fokus på utbildningsmodeller som uppstod under den industriella och den postindustriella eran. I en separatutställning med titeln Rise Early, Be Industrious, som turnerade i Storbritannien under 2012, tittade hon särskilt på de motstridiga idéerna ifråga om syftet med undervisningen: yrkesförberedelse versus frigörelse. Den sammanfattades i en serie arkitektoniska installationer som fungerar som ‘periodiska rum’ som man kan finna i museer, vilket återskapar utrymmen som förkroppsligar ‘auktoritetens röst’, som till exempel British Empire Exhibition of 1924, en BBC-TV-studio och Googles huvudkontor. 2014 curerade hon en utställning med Sylvia Pankhursts konstverk på Tate Britain, London (med The Emily Davison Lodge). Utställningar i urval: Maureen Paley Gallery, London (2016); Many Maids Make Much Noise, ar/ge kunst, Bolzano (2015); Rise Early, Be Industrious CCA, Glasgow, Arnolfini, Bristol, MK Gallery, Milton Keynes (2012), med katalog publicerad av Sternberg Press (2016); Information, Education, Entertainment, Marabouparken Annex, Stockholm (2007). Grupputställningar i urval: Taipei Biennial (2010); Altermodern: Tate Triennial 2009, Tate Britain; Bucharest Biennial (2008); Greenroom, Hessel Museum of Art, CCS Bard, NY, (2008); The Great Transformation, Frankfurter Kunstverein, (2008); Busan Biennial (2006); Romantic Detachment, PS1/ MoMA, NY (2004).

SjälvpresentationHannah Zafiropoulos

Hannah Zafiropoulos arbetar som curator, forskare och författare baserad i London. Hennes praktik tar sin utgångspunkt i de möjligheter som uppstått kring det ’curatoriella’ i fråga om nya metodologier och metoder för curatoriell forskning, med särskilt fokus på performativitet och deltagande. Genom användandet av rollspel som utgångspunkt, utvecklar hon just nu en metodologi av ‘proceduriellt upphovsmannaskap’ genom vilket cureringen kan öppna upp rum för en förnyad form av demokratiskt deltagande där olika röster kan ingå i processer för menings- och kunskapsproduktion.

Hon har curerat projekt på Gasworks, London och Tensta konsthall och tidigare arbetat som assisterande curator på Calvert 22 Foundation, London. Åren 2013-2016 var hon utställningschef på Howard Griffin Gallery, London. Hon har en kandidatexamen i konsthistoria från the Courtauld Institute of Art, en magisterexamen i curatorskap från Kungliga konsthögskolan i Stockholm och deltog i CuratorLab på Konstfack.