Modellen och staden: Ett seminarium om Palle Nielsens projekt Modellen (Moderna Museet 1968) och Tensta

Tensta konsthall, söndag 11 mars 2012 kl 12:00—17:00

År 1968 tog konstnären och arkitekten Palle Nielsen initiativet till Modellen: en modell för ett kvalitativt samhälle, en lekplats för barn som installerades på Moderna Museet. Evenemanget var en del av Aktion Samtal, en serie av urbana ingrepp som ägde rum i Stockholm vid samma tid. Trots att Modellen blev en spektakulär manifestation på ett av Sveriges mest prestigefyllda museer, har det tagit lång tid för projektet att finna sin väg in i historieböckerna. Anledningen till detta har utan tvekan varit projektets dubbla karaktär som en blandning av konstnärlig forskning och aktivism, samt manifestationens kollektiva upphovsman som byggde på Palle Nielsens aktivistiska nätverk.

Med några av de centrala aktörerna från Modellen och Aktion Samtal närvarande, behandlar seminariet på Tensta konsthall projektet utifrån ett konst- och kulturhistoriskt perspektiv som det uppfattades då och dess historiska sammanhang. En viktig aspekt är projektets förhållande till efterkrigstidens urbana utveckling, särskilt de nya förorternas uppkomst. Dessutom tar seminariet upp frågan om hur samtida erfarenhet och teori kan formulera historiska händelser som fortfarande är betydelsefulla och aktuella för oss idag.

Söndagens program:

12:00-12:30 Introduktion av Maria Lind och Lars Bang Larsen

12:30-13:30 Palle Nielsen, initiativtagare till Modellen: En modell för ett kvalitativt samhälle på Moderna Museet 1968. Om Modellen med hans egna ord.

13:30-13:45 Kaffepaus

13:45-14:30 Gunilla Lundahl, medarrangör till Modellen. Om Aktion Samtal och stadsaktivism i Stockholm.

14:30-15:15 Erik Stenberg, prefekt vid KTH Arkitekturskolan i Stockholm och boende i Tensta 1999—2011. Om Tensta, miljonprogrammet och de nya satellitstäderna.

15:15-15:30 Kaffepaus

15:30-16:30 Diskussion

16:30-17:00 Besök i Stadsmuseets museilägenhet i Tensta, inredd som när den första familjen flyttade in 1969.

Modellen och staden: Ett seminarium om Palle Nielsens projekt Modellen (Moderna Museet 1968) och Tensta är ett samarbete mellan Tensta konsthall och KTH Arkitekturskolan och en del av projekten Den nya modellen och Miljonprogrammet c/o KTH Arkitekturskolan.

Den nya modellen, som inleddes 2011 på Tensta konsthall, kommer under loppet av två år—med deltagare som Lars Bang Larsen, Magnus Bärtås, Ane Hjorth Guttu, Dave Hullfish Bailey och Hito Steyerl—att undersöka arvet från Modellen: En modell för ett kvalitativt samhälle i en rad projekt, seminarier, workshops och utställningar.

Miljonprogrammet c/o KTH Arkitekturskolan, som startar med detta seminarium, kommer under våren och hösten att från ett arkitektoniskt perspektiv—men också genom dess historia, samtid och framtid—närma sig Miljonprogrammet.

Lars Bang Larsen är konsthistoriker, curator och skribent baserad i Kassel och Köpenhamn. Han har co-curerat utställningar såsom Pyramids of Mars (2000—2001), Populism (2005) och A History of Irritated Material (2010). Han har publicerat flera böcker bland annat monografin Sture Johannesson (2002) och The Model. A Model for a Qualitiative Society, 1968 (2010) om Palle Nielsens utopiska lekplats för barn. Mellan 2008 och 2010 publicerades Bang Larsens konstteoretiska skrifter—Kunst er Norm, Organistionsformer och Spredt—som var ett försök att genom text motarbeta en galopperande upplevelseindustri. Han skrev sin doktorsavhandling om psykedeliska koncept inom neo-avantgardet vid Köpenhamns Universitet. I höst utkommer hans och Søren Andreasens bok The Critical Mass and Mediation.

Magnus Bärtås är skribent och konstnär. Hans verk utgår ofta från konstruerade narrativ relaterade till platser och byggnader och betonar det lokala, platsspecifika och det försummade genom att använda sig av en språklig form och metod. Mötet, samtalet och berättelsen är centrala i hans verk—aktiviteter som är nära förenade med den biografiska genren samt till den språkliga spridningen av konstverket. Hans avhandling i konstnärlig forskning You Told Me—arbetsberättelser och videoessäer (2010) är en observation och analys av berättandets och narrativets specifika funktion och betydelse inom samtida konst. You Told Me behandlar även videoessäns tillblivelseprocess—om att lyssna och samtala till bilder, samt av överföringen mellan olika former av narrativ video. Magnus Bärtås är sedan 2008 professor i fri konst vid Konstfack i Stockholm. Han har medverkat i grupputställningar som Void of Memory/Platform—98 (Seoul), Modernautställningen (Moderna Museet 2006 och 2010), den 4:e Bucharestbiennalen (2010) och i utställningen Svensk konceptuell konst (Kalmar Konstmuseum 2010). Gävle Konstcentrum gjorde 2010 en separatutställning (You Told Me) med hans verk. Hans videoessä Madame & Little Boy vann första pris vid Oberhusen International Film Festival 2010 och har sedan dess visats vid ett antal filmfestivaler. Bärtås har tillsammans med Fredrik Ekman publicerat tre essäböcker.

Ane Hjort Guttu är konstnär och curator bosatt i Oslo. Hennes arbete kretsar kring frågor som rör representation och maktstrukturer med särskilt fokus på arkitektur och pedagogik. Guttu arbetar med analytiska texter, bildsamlingar, video och fotografi. Hon har också gjort flera projekt som behandlar konstens historia. Hon har medverkat i utställningar som Genius Without Knowledge (de Appel Art Centre 2011) och Making is Thinking (Witte de Whit 2011). Bland hennes publikationer finns Looking is political (Bergen Kunsthall 2009). Ane Hjor Guttu är för närvarande stipendiat vid Konstakademin, Konsthögskolan i Oslo.

Dave Hullfish Bailey bor och verkar i Los Angeles. Bailey har en forskningsbaserad konstnärspraktik som kommer till uttryck i platsspecifika händelseförlopp, utställningar, publikationer, expeditioner och workshops. Aktuella utställningar inkluderar For the blind man in the dark room looking for the black cat that isn’t there (Contemporary Art Museum St. Louis, ICA London, De Appel, och andra platser, 2009—10), Surrounded by Squares (tillsammans med Nils Norman, visad på Raven Row i London 2009), What’s Left to its own Devices (On reclamation) (Casco Office for Art, Design and Theory, Utrecht 2007), och CityCat Project (Brisbane 2006—). Publicerade böcker inkluderar Elevator (Secession, Vienna: 2006), What’s Left (Casco/Sternberg Press, Utrecht/Berlin: 2009), och Union Pacific (Künstlerhaus Bethanien, Berlin: 1999). Baileys verk har recenserats i bl a Artforum, Frieze, Springerin, artext, Untitled och Nu: The Nordic Art Review. Bailey är för nuvarande adjungerad lektor i fri konst vid Art Center College of Design (Pasadena) och är även verksam som gästföreläsare vid ett antal institutioner. Han är utbildad inom naturvetenskap, filosofi och teologi vid Carlton College samt vid Harvard Divinity School, och gjorde sin MFA vid Art Centre College of Design.

Gunillla Lundahl är kulturjournalist, författare och fil kand. Lundahl började sin bana på dagstidningen Arbetaren 1955 och var anställd på tidskriften Form i olika omgångar 1965—85. Hon var också redaktör för Arkitekttidningen under sex år på 1970—talet. Lundahl var gästredaktör och regelbunden medarbetare på Arkitektur på 1980—talet samt krönikör i Hemslöjden i början av 2000—talet. Mestadels verksam som frilans inom form, konst och arkitektur, har hon publicerat drygt hundra böcker, antologier, kataloger och rapporter—både som ensam författare, men också som redaktör eller medförfattare. Gunilla Lundahl var ansvarig för utställningarna Modellen och Ararat på Moderna Museet, Den naturliga staden och Kvinnorum på Arkitekturmuseet och Himla skönt producerad för Riksutställningar. Hon har också forskat kring kollektivt boende och hemslöjd och var lärare på TI i början på 1970—talet. Några böcker i urval är Hus och rum för små barn 1995, Karaktär och känsla (1999), Kontinuitet och förändring (2011).

Palle Nielsen utbildade sig till målare på Kungliga konsthögskolan i Köpenhamn 1963—67 och medverkade under studietiden i flera utställningar. Nielsen valde att avsluta sin utbildning med en anställning hos stadsarkitekterna i en större förortskommun där han stod för design och uppförande av flera lekplatser. Han deltog i en serie urbana aktioner i Köpenhamn i början av 1968 och reste senare till Stockholm för att delta i planeringen av Aktion Samtal. I juli 1968 mottog han ett forskningsstipendium i ämnet ”barn och stadsrum” från avdelningen för landskapsplanering (ledd av professor Sven Ingvar Andersson) vid Kungliga arkitekturskolan i Köpenhamn. Detta bidrog till att han, tillsammans med en grupp vänner i Stockholm, kunde förverkliga utställningen Modellen. En modell för ett kvalitativt samhälle på Moderna Museet i Stockholm i oktober 1968. 

I början av 1969 blev idéerna från Moderna Museet prövade i ett bostadsområde i Västerås. Projektet hette Ballongen. Nielsen har forskat i barns lek i stadsrum, studerat pedagogik på Köpenhamns universitet, undervisat i pedagogik, skrivit arkitekturkritik samt uppfört lekplatser som arkitekt, utfört stora utsmyckningsuppdrag i offentliga byggnader samt under en lång tid arbetat som handledare för arbetslösa genom stora kreativa projekt. 1998 uppmärksammade Lars Bang Larsen dokumentationsmaterial från Modellen från 1968 som varit begravt i 30 år hemma hos Nielsen. Sedan dess har materialet visats på utställningar i Europa samt distribuerats genom tidskrifter. 2009 donerade han material till MACBA i Barcelona, som visade det som ett nyskapande verk genom bild och ljud samt gav ut en bok om Modellen. Verket ställdes sedan ut på Biennalen i Sao Paulo och i Paris. 2009 uppförde Nielsen verket The Childrens Peace Square i Utrecht.

Erik Stenberg, arkitekt SAR/MSA är lärare och prefekt på KTH Arkitekturskolan. Bodde i Tensta i tolv år och har där byggt om och anpassat gårdagens lägenheter till dagens behov. Står bland annat bakom Tensta Bomässa 2006 och KTH i Tensta, ett arbete med att motverka KTH:s sociala snedrekrytering. Han forskar för närvarande kring miljonprogrammets byggsystem och planerar en utställning om miljonprogrammets möjligheter på Arkitekturmuseet.

Hito Steyerl är filmskapare och skribent. Hennes textbaserade och visuella essäer har varit centrerade kring rörliga, förflyttade bilder och deras relation till det spektakulära, historien och våld. Steyerl undervisar i New Media vid University of Arts, Berlin. Utställningar inkluderar dOCUMENTA 12, biennalerna i Shanghai, Gwangju, Taipei och Berlin samt Manifesta 5. Hon har haft separatutställningar på blad annat n.b.k. i Berlin och Henie Onstad Art Centre i Oslo. Ett av hennes favoritverk är den omsorgsfulla dekonstruktionen av fasaden av den nazistiska byggnaden Linz Art School (2009) mitt på stadens stortorg. Aktuella publikationer inkluderar The Color of Truth (2008) och Beyond Representation (2012).