Skip to main content

En skev debatt om kontaktförbud

Blogginlägg   •   Jul 24, 2013 11:37 CEST

Under de senast dagarna har det förts en debatt om hur effektiv lagen om kontaktförbud egentligen är. Carin Götblad, regeringens samordnare för våld i nära relationer, säger att hon vill att kontaktförbudet ska användas oftare. Problemen handlar dock snarare om ett godtycke när det gäller utfärdandet av ett kontaktörbud än att det utfärdas för få kontaktförbud.

Den 1 oktober 2011 ersattes lagen om besöksförbud med en ny lag, lagen om kontaktförbud. Ett kontaktförbud får meddelas om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att den mot vilken förbudet avses gälla kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera den som förbudet avses skydda.

Ett geografiskt lotteri
En ny kartläggning från Stiftelsen Tryggare Sverige visar att antalet som ansöker om kontaktförbud ökar, medan andelen beviljade kontaktförbud ligger kvar på samma nivå som tidigare. Det stora problemet är dock att det finns stora skillnader mellan landets 32 åklagarkammare när det gäller andelen beviljade kontaktförbud. Vid åklagarkammaren i Karlskrona beviljas exempelvis 53 procent av ansökningarna om kontaktförbud, medan motsvarande siffra för åklagarkammaren i Södra Skåne är 23 procent.

Den stora utmaningen när det gäller lagen om kontaktförbud handlar därför inte om att lagen ska användas oftare, utan att förbud utfärdas då behov finns och förutsättningarna är uppfyllda. Grunden för detta är att samtliga beslut om kontaktförbud baseras på strukturerade riskbedömningar, vilket inte är fallet i dag.

Ingen rymdforskning
Enligt Marianne Ny vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum i Göteborg beror skillnaderna mellan åklagarkamrarna till stor del på att polisen tillämpar olika rutiner. Hon säger dock samtidigt att man har ett bra samarbete med polisen. Detta är förstås ett resonemang som haltar betänkligt, för om så vore fallet hade dessa problem varit lösta för många år sedan.

Förklaringen till att det råder ett geografiskt lotteri när det gäller brottsoffers möjligheter till skydd i form av ett kontaktförbud beror främst på att ingen riktigt bryr sig om dessa frågor. Problemen borde kunna löses tämligen enkelt genom att de lokala chefsåklagarna tar ett lunchmöte med respektive länspolismästare och kommer överens om vilka rutiner som ska gälla i praktiken.

Viktigt skydd för drabbade
Även om ett kontaktförbud inte är ett heltäckande skydd för den drabbade kan det innebär skillnaden mellan liv och död. Utfärdandet av ett kontaktförbud har ett viktigt signalvärde till den drabbade om att samhället tar hot, olaga förföljelse etc. på allvar, samtidigt som det är en tydlig signal till gärningspersonen att samhället ser allvarligt på de beteenden som ligger till grund för kontaktförbudet. Det är därför mycket frustrerande att vi inte ser någon förbättring.

Efter flera års förarbete har vi nu en lag som uppenbarligen inte fungerar i praktiken. Det är återigen en missriktad kraftsamling där den tid och energi som gick åt till att ta fram ny lagstiftning istället borde ha gått till att reformera rättsväsendet och implementera befintliga lagar, verktyg etc.

Magnus Lindgren
Generalsekreterare
Stiftelsen Tryggare Sverige


Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera