Lagen om kontaktförbud - ett slag i luften

Stiftelsen Tryggare Sverige har nyligen genomfört en granskning av samtliga åklagarkammares hantering av kontaktförbudsärenden. Ett kontaktförbud kan meddelas om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att någon kommer att begå brott mot, förfölja eller på något annat sätt trakassera en annan person. Avsikten är således främst att förebygga hotfulla och farliga situationer och samtidigt skapa utrymme för polisen att ingripa om kontaktförbudet överträds.

Stiftelsen Tryggare Sverige presenterade nyligen en granskning av samtliga åklagarkammares arbete när det gäller ansökningar om kontaktförbud. Resultaten visar på stora skillnader mellan och inom åklagarkammarna.

- I många stycken är det slumpen som styr om t.ex. en hotad kvinna får kontaktförbud eller inte, säger rapportens författare personsäkerhetsexperten Peter Strandell, Stiftelsen Tryggare Sverige.

I fredags dödades en kvinna av sin före detta man framför ögonen på sina barn i Malmö. Detta trots att hon ansökt om och fått ett kontaktförbud.

- Kontaktförbudslagen är i grunden väl utformad, men tyvärr saknas förutsättningar för att den ska fungera i praktiken, säger forskaren Magnus Lindgren, Stiftelsen Tryggare Sverige.

Stiftelsen Tryggare Sverige kräver därför att åklagarnas beslut i dessa ärenden inte bygger på magkänsla, personliga värderingar etc., utan baseras på strukturerade hot- och riskbedömningar.

För polisens vidkommande krävs att dessa frågor tas på allvar och att nödvändiga processer, stystem och organisation tillskapas för att säkerställa en professionell hantering av den nya lagen om kontaktförbud. Detta innebär bland annat att varje polismyndighet avsätter en (1) årsarbetskraft per 100 ansökningar om kontaktförbud.

Kontakt:
Magnus Lindgren 08-29 20 00 alternativt 070-510 29 84 eller rapportens författare Peter Strandell 08-29 20 00 alternativt 076-340 89 99