Ny kartläggning: Brister i brottsutredningsverksamheten

Endast tjugo av hundra anmälningar om våld i nära relationer klaras upp och det är stora skillnader mellan polismyndigheterna. Det visar en ny rapport från Stiftelsen Tryggare Sverige som presenteras i dag på FN:s internationella dag för avskaffande av våld mot kvinnor.

Frågor om våld i nära relationer har varit på den politiska dagordningen i flera decennier. Trots detta klaras få brott upp. Det visar en ny kartläggning av anmälningar som avser misshandel mot kvinna av bekant gärningsperson, begångna inomhus, under perioden 2008-2012.

- Av de sammanlagt 80 000 brott som anmäldes under perioden klarades endast 17 000 upp i den meningen att en gärningsperson kunde knytas till brottet. Det motsvarar en personuppklaringsprocent på 21 procent, säger Magnus Lindgren, generalsekreterare för Stiftelsen Tryggare Sverige.

Resultaten visar vidare på stora skillnader mellan polismyndigheterna (se statistik för samtliga myndigheter).

- Vid polismyndigheten i Kronoberg är personuppklaringsprocenten 29 procent, medan den vid polismyndigheten i Norrbotten är endast 17 procent. Det innebär att det är nästan dubbelt så stor chans att en gärningsperson knyts till brottet i Kronoberg jämfört med Norrbotten, säger Magnus Lindgren.

Värt att notera är att de satsningar som gjorts inom polis och åklagare inte givit några effekter på uppklaringen av denna typ av brott. Andelen personuppklarade brott har tvärtom minskat med en procentenhet varje år under den senaste femårsperioden, från 23 procent år 2008 till 19 procent år 2012.

- Trots att antalet anmälda brott av detta slag har ökat har antalet brott som klaras upp genom att en gärningsperson knyts till brottet minskat. Det är anmärkningsvärt, inte minst med tanke på de miljardbelopp rättsväsendet har förstärkts med, säger Magnus Lindgren.

För att besvara frågan varför så få brott klaras upp och hur det kommer sig att det är så stora skillnader mellan polismyndigheterna har vi intervjuat ett stort antal polisutredare, åklagare, forskare, kommunala kvinnofridssamordnare samt engagerade i kvinno- och brottsofferjourer.

- De förklaringar som framhålls handlar om bristande kunskap inom polisen, dåligt bemötande och svagt ledarskap. Andra förklaringar handlar om att bevisläget ofta är svårt samt att polismyndigheterna tillämpar olika rutiner för handläggningen av dessa brott. Flera av de intervjuade påtalar även de problem som uppstår till följd av att det är åklagaren som är förundersökningsledare i denna typ av ärenden och således bestämmer vad som ska göras, medan det är polisen som ska utföra utredningsåtgärderna.

För frågor, kontakta generalsekreterare Magnus Lindgren på telefon 08-29 20 00 eller personsäkerhetsexperten Peter Strandell på telefon 046-200 111.

Stiftelsen Tryggare Sverige är en partipolitiskt och religiöst obunden NGO (non governmental organiza­tion) som drivs utan bakomliggande vinstintresse. Syftet är att förbättra hjälpen till brottsdrabbade och att främja utvecklingen inom det brottsförebyggande området. Arbetet är inriktat på att erbjuda nya idéer, nya samverkansformer och nya lösningar.