Läge för dialog – men hur är läget?

Alltfler kommuner minskar bidragen till studieförbunden i Sverige. Mellan år 1992 och 2010 har kommunernas bidrag till studieförbunden halverats. Det riskerar att devalvera folkbildningen, som är en enormt viktig grogrund och plattform för demokratin. Det är skarpt läge för dialog mellan studieförbund och kommuner.

Idéutbyte ska skapa beredskap
Då alltfler kommuner hotar med fortsatt minskade anslag till studieförbunden, har Folkbildningsförbundet i samarbete med Hallands Bildningsförbund, Skånes Bildningsförbund och Västra Götalands Bildningsförbund tagit initiativ till en konferens där studieförbunden från regionerna inbjudits till samtal.

Syftet med dagen är att samla olika studieförbundsrepresentan­ter till idéutbyte inför framtiden. Frågan i fokus är vad studieförbunden, länsbildningsförbunden och Folkbildningsförbundet kan göra för att ut­veckla och förbättra dialogen med kommunerna.

Trender i minskade kommunbidrag
En tidig morgon i Halmstad träffas vi, ett fyrtiotal representanter från Studiefrämjandet och flera andra studieförbund, för att slå våra kloka hjärnor samman och dela goda erfarenheter av kommunsamverkan med varandra.

Thomas Östlund, journalist, folkbildare, informatör och konsult, håller i dagen. Innan han drar igång diskussionerna för dagen, sammanfattar han trenderna och utvecklingen kring kommunernas bidrag till studieförbunden runtom i landet:

• 1992 låg kommunbidragen på 77 kr/invånare, 2011 på 35 kr/invånare
• 1992 utgjorde kommunernas andel av bidragen på 55 %, 2010 låg kommunernas andel på 20 %
• 2011 ökade 54 kommuner bidragen medan 38 kommuner minskade dem
• 17 kommuner är så kallade nollkommuner som inte ger några bidrag alls till studieförbunden

Mellan år 1992 och 2010 har kommunernas bidrag till studieförbunden halverats. Det är en drastisk minskning. Utvecklingen visar en ständig nedgång i bidrag. Vad beror denna utveckling på? Detta och mycket mer stöter och blöter vi under dagen i Halmstad.

Varför satsa på studieförbunden?
Varför ska kommunerna satsa på studieförbunden? Det är en av flera relevanta frågor Thomas lyfter till diskussion. För många är svaren enkla och givna, men vi diskuterar livligt och svaren blir många.

Kommunerna ska satsa på studieförbunden för att vi är demokratifrämjare, kulturfrämjare, mångfaldsfrämjare och kompetenshöjare. Vi når de lägst utbildade som kommunerna inte når och utjämnar utbildningsklyftor. Vi har nätverk som når ut till alla medborgare och nästan alla föreningar. Vi är en bro mellan kommunerna och stora delar av civilsamhället som kommunerna inte når direkt själva. Vi höjer självkänslan hos medborgarna som mår bättre och utvecklas till människor som håller i längden. Vi bidrar till en god folkhälsa.

Vi kompletterar kommunen. Vi kostar i bidrag, men ger så mycket tillbaka. Generellt sett ger en satsad krona i kommunbidrag fyra kronor i statliga bidrag. Tänk på alla icke-arvoderade cirkelledare vi utbildar och som i sin tur folkbildar tusentals människor – vad skulle motsvarande arvoderade utbildare eller kursledare kosta för kommunerna?

Skarpt läge för ökad dialog
Så mycket bra verksamhet och så många bra effekter. Varför minskar då kommunerna på bidragen? Ser de inte all den mångfald och utveckling vi bidrar med till samhället och välfärden?

Annelie Roswall Ljunggren, generalsekreterare på Folkbildningsförbundet, tror att det blivit skarpt läge för ökad dialog mellan studieförbunden och kommunerna. Hon säger att de flesta kommunföreträdare känner till folkbildningen och är positiva, men att de är osäkra på vad studieförbunden gör:

– De känner inte riktigt till vad vi gör och vad det ger. Och det är lättare att dra ner pengar på sådant man inte vet så mycket om. Därför är det är viktigt att de får reda på det! säger Annelie.

Brist på kunskap om folkbildning
Under konferensdagen träffar vi Henrik Oretorp, kommunalråd i Halmstad. Även han vittnar om att alltför många kommunföreträdare har bristfälliga kunskaper om studieförbundens folkbildningsverksamhet. Enligt honom är det inte kännbart för Halmstads kommun att de minskat bidragen till studieförbunden:

– Folkbildningen för mig är oerhört viktig. Och jag ser att ni gör viktiga saker. Men vi på kommunen märker inte av i vår vardag att de minskade kommunanslagen påverkar er verksamhet eller samhället negativt. Delvis beror det på bristfälliga kunskaper om vad studieförbunden gör och står för, säger Henrik Oretorp.

Henrik Oretorp säger att kommunen vill veta vilket mervärde studieförbunden ger, vad kommunen får ut av att ta hjälp av just studieförbunden. Han fortsätter:

– Jag är ute efter konkreta resultat. Visa på konkreta resultat av er nytta.

Han understryker också att Halmstads kommun gärna vill ha en gemensam strategi för hur studieförbunden och kommunen kan samverka, men det är studieförbunden som ska ta initiativet till det arbetet anser han.

Och den bästa vägen till god dialog är genom personliga möten, menar Henrik. Personliga kontakter och uppsökande verksamhet. Prata mera med varandra helt enkelt.

Konkreta resultat och ökad kunskap kan höja bidragen
Under dagens diskussioner och samtal blir det tydligt att studieförbunden måste bidra till att skapa dialog och hjälpa kommunföreträdare att hitta information om studieförbundens verksamheter och dess konkreta effekter och nytta. Och information, goda exempel och statistik finns – men många verkar inte känna till det.

Det framkommer även tydligt i studien ”Läge för dialog” (Folkbildningsförbundet, 2011) som vi får höra talande exempel ifrån under dagen. Det är en studie om relationen mellan studieförbund och kommuner (representanter från 15 kommuner ingår i studien). I den uttrycker studieförbunden och kommunerna bland annat olika perspektiv på studieförbundens verksamhet och hur man kan kommunicera effekterna av den.

Studieförbunden uttrycker bland annat en övertygelse om att verksamheten bidrar till bättre folkhälsa och att vårt samhälles demokratiska uppbyggnad startar i den lilla studiecirkeln.

Kommunerna däremot önskar få veta mer om studieförbundens konkreta effekter och nytta, man önskar, liksom kommunalrådet i Halmstad, få fler konkreta, empiriska bevis på att studieförbunden gör en skillnad i samhället. Så här uttrycker sig en kommunal tjänsteman i studien:

– Det är ju så att vi har skattekronor som vi arbetar med och där ska vi naturligtvis se till att få ut det mesta och det bästa av det.

En politiker från en större kommun säger i samma studie:

– Vi har konstaterat att det är väldigt svårt att utvärdera studieförbundens verksamhet … hur märker man lyckliga människor?

Det är en bra fråga som faktiskt också har bra svar, i alla fall om man vet var man ska leta efter svaren, informationen och statistiken.

Vad gör studieförbunden och vad tycker deltagarna?
Det finns mycket information och statistik att inhämta om man vill veta mer om vilken effekt och nytta studieförbundens verksamhet leder till, vad studieförbunden gör och i vilken utsträckning. Det görs regelbundna, nationella undersökningar bland deltagare i studiecirklar.

Statistiska centralbyrån har detaljerad statistik på sin webbplats, likaså Folkbildningsrådet.

Även Folkbildningsförbundet ger på sin webbplats en översikt av statistik och fakta om verksamheten i studieförbunden. Bland annat kan man där läsa att i den senaste studien från 2008 uttrycker 62 % att man genom cirkeln upplevt en ökad trivsel och ökat välmående
(10 800 personer som deltagit i studiecirkel tillfrågades).

Här är ytterligare några siffror från Folkbildningsförbundets webbplats:

Under 2011 genomfördes i studieförbunden 280 400 studiecirklar, 61 000 aktiviteter inom verksamhetsformen ”annan folkbildning och 331 800 kulturprogram.

Samma år hade studieförbunden 1 791 000 deltagare i studiecirklar, 727 100 deltagare i verksamhetsformen ”annan folkbildning” och 17 248 700 deltagare i kulturprogram.

Låt oss prata och bilda opinion
Den ständiga kampen om resurser drabbar förstås även studieförbunden. I studien ”Läge för dialog” nämns allmänna besparingar som orsak. En annan är just att kommunföreträdare i många fall brister i kunskap om studieförbunden. Men om vi som studieförbund ska vara lite självrannsakande så kan vi också påverka utvecklingen kring de minskade kommunanslagen bland annat genom våra egna insatser kring opinionsbildande arbete.

Och handen på hjärtat – hur mycket information det än finns att söka för den som letar, och hur mycket ansvar kommunföreträdare än har att söka reda på den informationen, så har vi studieförbund också ett ansvar att själva lyfta konkret information om våra verksamheter, dess effekter och nytta, samt argumentera för dem och bilda opinion. Det är läge för dialog. Låt oss prata!

Författare: Linda Harling, informatör och opinionsbildare Studiefrämjandet riksförbundet

Mer information och statistik om studieförbund 
Folkbildningsförbundets webbplats: http://www.studieforbunden.se/studieforbund/statistik-och-fakta/ 
Folkbildningsrådets webbplats: http://www.folkbildning.se/Folkbildning/Statistik/Statistik-om-studieforbunden/
Statistiska Centralbyråns webbplats för studieförbundsstatistik: https://www.h2.scb.se/stuv/