Letar du som journalist någonting spännande att göra reportage om, eller en expert som kan kommentera det som händer under sommaren? Här finns en sammanställning över några av våra experter som forskar om allt från hemmasemester till gifter i solkräm.
Den friktion som uppstår mellan botten av en glaciär och landskapet under den har en avgörande roll för vad prognoserna för framtidens havsnivåer blir i glaciärmodeller använda av FN:s klimatpanel. Det visar en nyligen publicerad studie från Stockholms universitet, genomförd vid norra Grönlands största glaciär Petermannglaciären.
Forskare vid Centrum för paleogenetik har analyserat världens hittills äldsta kända DNA, från mammutar som levde för upp till 1,2 miljoner år sedan. Analyserna visar att den nordamerikanska Columbiamammuten var en hybrid mellan ullhårig mammut och en tidigare okänd mammutsläkting. Studien, publicerad i Nature, kastar nytt ljus över hastigheten med vilken evolutionära anpassningar sker.
Beror växternas livsmiljö, det så kallade mikrobiomet, på arv eller miljö? Det är en fråga forskare brottats med länge. Forskning vid Stockholms universitet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environmental Microbiology, visar att ekollon själva innehåller mängder av mikroorganismer, som de sedan överför till ekplantan.
17 december beslutade rektor Astrid Söderbergh Widding om en klimatfärdplan för Stockholms universitet med målet att uppnå nollutsläpp av koldioxid till år 2040. Färdplanen är ett resultat av att Stockholms universitet som första svenska lärosäte 2019 undertecknade FN:s avtal om globala hållbarhetsmål för högre utbildning.
Världens torvmarker kan snart passera en brytpunkt, en så kallad ”tipping point”, i den globala kolcykeln och bli kolkällor istället för kolsänkor. För att förhindra det måste torvmarker bevaras och förvaltas på ett hållbart sätt, och inte omvandlas till exempelvis jordbruksmark.
Utdöendet av förhistoriska djurarter som grottlejonet, den ullhåriga mammuten och den ullhåriga noshörningen har ofta tillskrivits mänsklig påverkan. Ny forskning vid Centrum för paleogenetik, ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet, publicerad i Current Biology, visar att den ullhåriga noshörningens utdöende istället kan ha orsakats av klimatförändringar.
En ny global studie visar att växters tolerans mot värme och kyla beror på vad deras förfäder utsatts för. Svenska växter som inte hunnit genomgå förberedelser för årstidsväxlingar kan vara extra känsliga för oväntade temperaturförändringar. Resultaten kan hjälpa till att förutsäga hur växter svarar på klimatförändringar och vilka växtarter som riskerar att gå förlorade i ett förändrat klimat.
Hur ser utvecklingen av den biologiska mångfalden ut i staden? Varför dör krokodiler och delfiner uti vissa områden i världen? Varför är det viktigt med betesdjur för bevarandet av arter? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om biologisk mångfald utifrån många olika aspekter.
Sjögräsängar är mycket populära att fiska i runt om i världen, och det måste vi nu ta hänsyn till för att kunna bedriva ett hållbart fiske. Det visar en ny global studie av forskare från Stockholms universitet, Swansea University och Cardiff University.
Sprängämnet trotyl förgiftar mark och grundvatten i många områden i Sverige och övriga världen. Ämnet finns utspritt över så stora arealer att rening inte kan ske med mekaniska metoder. Nu har forskare vid Stockholms universitet och University of York upptäckt ett enzym i bananflugor som oskadliggör trotyl mycket mer effektivt än andra enzymer.
Forskare vid Stockholms universitet har i ett stort internationellt samarbete utvecklat en ny metod för identifiering av hormonstörande ämnen. Metoden presenteras i den vetenskapliga tidskriften Environmental Health. I en debattartikel uppmanar forskarna beslutsfattare att använda den, då EU:s förslag på nya kriterier har allvarliga brister och kan riskera människors hälsa.
Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.
Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.
Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.
Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.
