Gå direkt till innehåll
Ny teknik för strukturbestämning av proteiner

Nyhet -

Ny teknik för strukturbestämning av proteiner

Proteinet i fråga är en protondriven pump som pumpar ut toxiska substanser (t.ex. antibiotika) ur en bakteriecell. Det är ett ”dual-topology” protein. Det består av två identiska polypeptider (röd, blå) som har motsatt orientering i cellmembranet. Gunnar von Heijnes forskning handlar bl.a. om hur proteiner av detta slag har utvecklats under evolutionen och hur de sätts in och veckas i membranet.

Ett projekt lett av professor Gunnar von Heijne vid Institutionen för biokemi och biofysik beviljas 31 miljoner kronor för ett nytt laboratorium för strukturbestämning av proteiner med hjälp av den nya tekniken ”single particle cryo-EM” (SP-CEM). Dessutom beviljas von Heijne, tillsammans med Siv Andersson vid Uppsala universitet, 68 miljoner kronor i fortsättningsanslag för den nationella infrastrukturen Wallenberg Advanced Bioinformatics Infrastructure (WABI) vid SciLifeLab.

Bättre förståelse för hur cellen tillverkar proteiner och hur proteiners tredimensionella struktur ser ut ger ett viktigt underlag för framtida forskning både inom biologisk grundforskning och läkemedelsutveckling. Membranbundna proteiner är särskilt viktiga studieobjekt, då man uppskattar att drygt hälften av alla läkemedel är riktade mot membranproteiner.

Röntgenkristallografi – en teknik som kräver att proteinet bildar kristaller som sedan avbildas med kraftig röntgenstrålning – dominerar idag inom studier av proteiners tredimensionella struktur. Samtidigt har det utvecklats en alternativ teknik för strukturbestämning som baseras på elektronmikroskopi i stället för röntgenstrålning. Det är denna teknik som forskarna ska bygga upp i Stockholm med hjälp av det nya anslaget. Gunnar von Heijne har nyligen erhållit ytterligare anslag till samma projekt från Familjen Erling-Perssons Stiftelse (31 miljoner kronor) och SciLifeLab (4 miljoner kronor per år).

Forskningsprojektet ”Single-particle cryo-EM studies of membrane protein biogenesisand structure” är ett samarbete mellan fyra forskargrupper vid Stockholms universitets Center for Biomembrane Research (CBR) och en forskagrupp i München som är världsledande inom SP-CEM. Det nya laboratoriet kommer även att fungera som en nationell infrastruktur inom SciLifeLab.

Infrastrukturanslaget om 68 miljoner kronor gör det möjligt att förlänga WABI, som via SciLifeLab ger bioinformatikstöd till svenska forskare, till 2020 och att utöka antalet bioinformatiker inom infrastrukturen.

SciLifeLab är ett nationellt center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö som bedrivs i samarbete mellan Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet.

Mer om projektet och Gunnar von Heijnes forskning
Stockholms universitets forskningsdatabas
Inslag i TV4 news Vetenskapsprogram.
Ledande forskning inom området Biologiska membraner vid Stockholms universitet.

Om anslaget
Knut och Alice Wallenbergsstiftelse har beslutat om vilka forskare får årets anslag till forskningsprojekt med hög vetenskaplig potential. Totalt beviljas 24 forskningsprojekt drygt 810 miljoner kronor. Tre av dessa anslag, på totalt 89 miljoner kronor, går till Stockholms universitet. Dessutom beviljas ett infrastrukturanslag om 68 miljoner kronor för den nationella infrastrukturen Wallenberg Advanced Bioinformatics Infrastructure (WABI).


Kontakt
Gunnar von Heijne, professor vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, e-post gunnar.von.heijne@dbb.su.se

Ämnen

Kategorier

Regioner

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.