Att bli mobbad på jobbet gör inte bara människor olyckliga för stunden – det kan också leda till behov av medicinsk behandling för psykisk ohälsa. En ny studie från Stockholms universitet visar att anställda som utsätts för mobbning på arbetsplatsen löper större risk att påbörja behandling med psykofarmaka, särskilt antidepressiva läkemedel, inom så kort tid som två år.
Under andra världskriget var Sverige officiellt neutralt, men livet på hemmaplan var långt ifrån opåverkat av. En ny studie från Stockholms universitet visar att krigsåren i grunden förändrade svenska föreställningar om sexuell hälsa och bidrog till att göra kondomen till det dominerande skyddet mot könssjukdomar. Effekten blev en långsiktig omvandling av sexuella hälsopraktiker i Sverige.
Forskare från Centrum för paleogenetik har lyckats analysera arvsmassan från en ullhårig noshörning som levde för 14 400 år sedan. Arvsmassan kommer från vävnad hittad i magen på en förhistorisk varg. Studien, publicerad i Genome Biology and Evolution, visar att ullhåriga noshörningar var genetiskt friska fram till slutet av istiden och att arten troligen dog ut genom en snabb populationskollaps.
Forskare har identifierat spår av växtgift från den sydafrikanska växten gifbol på stenålderspilspetsar – det hittills äldsta kända pilgiftet i världen. Upptäckten, som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science Advances, visar att människor i södra Afrika redan för 60 000 år sedan hade utvecklat avancerad kunskap om giftiga ämnen och hur de kunde användas för jakt.
En ny studie i tidskriften Public Opinion Quarterly visar att moralargument som appellerar till omsorg och rättvisa övertygar såväl amerikanska socialliberaler som konservativa – medan argument som handlar om lojalitet, auktoritet och vördnad för tradition och värdighet framför allt påverkar konservativa.
Den 14 mars öppnar Accelerator två parallella separatutställningar: Out of Character av Linnéa Sjöberg och I din röst bor anden till ett språk av Olof Marsja. Båda utställningar visar existerande verk tillsammans med nya verk producerade specifikt för konsthallen.
Vuxna med invandrarbakgrund hade betydligt högre förekomst av svår covid-19, jämfört med svenskfödda med två svenskfödda föräldrar. Det visar en ny studie från forskare i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. En nyckelstrategi för att förbättra beredskapen inför framtida pandemier är att ta itu med sociala ojämlikheter, enligt forskarteamet.
Forskare har funnit tusentals år gamla varglämningar på Stora Karlsö, en isolerad ö i Östersjön och en plats dit djuren sannolikt bara kunde ha förts av människor. Studien, publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences av forskare från bland annat Stockholms universitet, föreslår att gråvargar kan ha hanterats eller kontrollerats redan av förhistoriska samhällen.
Forskare från Stockholms universitet har isolerat och sekvenserat RNA-molekyler från ullhåriga mammutar. RNA-sekvenserna är de äldsta som någonsin utvunnits och kommer från mammutvävnad bevarad i permafrost i nästan 40 000 år. Studien i tidskriften Cell visar att inte bara DNA och proteiner utan även RNA kan bevaras under mycket långa tidsperioder och ge nya insikter om sedan länge utdöda arter.
En ny studie från Stockholms universitet visar tydliga sociala skillnader i vem som testade sig för covid-19 under pandemins första fas. Resultaten tyder på att de grupper som hade störst risk att bli svårt sjuka också var de som testade sig minst, bland annat av rädsla för indirekta konsekvenser av ett positivt resultat. Detta kan ha dolt smittans verkliga spridning.
Letar du som journalist efter forskare som kan kommentera klimatfrågan? Flera forskare från Stockholms universitet finns på plats på FN:s klimatkonferens COP30 i Brasilien 10–21 november. Vi har även många forskare som hemifrån kan bidra med expertkunskaper om klimatfrågor.
Migranter från låginkomstländer som fick vård hemma eller bodde på äldreboende löpte större risk att dö i covid-19 än svenskfödda under pandemins första år, enligt en ny studie från forskare vid Stockholms universitet, publicerad i European Journal of Public Health. Resultatet är förvånande, eftersom äldre migranter i vårdmiljöer vanligtvis lever längre än personer födda inom landet.
