Skip to main content

Fler sälar i Östersjön hotar inte de största fiskbestånden

Pressmeddelande   •   Dec 08, 2018 12:00 CET

Klimatförändringar, övergödning och fiske är ett större hot mot östersjötorsk, sill och skarpsill än fiskätande sälar. Foto: Jan Kansanen/Mostphotos.

Det är inte främst fiskätande sälar som gör att bestånden av östersjötorsk, sill och skarpsill minskar. Klimatförändringar, övergödning och fiske är de verkliga problemen, enligt en ny studie från Stockholms universitet.

Det har länge debatterats om sälarnas fiskätande har haft större betydelse än fisket för minskningen av fiskbestånden i Östersjön. Denna debatt har eskalerat till en global nivå, eftersom bevarandeåtgärder för att skydda sälar och fiskätande fåglar har medfört att de ökat i antal.

En ny studie som tar hänsyn till människans påverkan på miljön visar att sälarna inte är det största problemet för det kommersiella fiskbeståndet i utsjön av Östersjön.

– Vi har för närvarande 30 000 gråsälar i Egentliga Östersjön*, men vi skulle kunna ha upp till 100 000 sälar utan att det skulle påverka beståndet av mängden torsk lika mycket som klimatförändringar, övergödning och fiske. Östersjön är mycket känslig för mänsklig påverkan, säger David Costalago, en av forskarna bakom studien och som tidigare forskat vid Stockholms universitet.

Miljöförändringar och fiske har till exempel reducerat torskpopulationen mer än av vad sälarna gjort. Hur mycket fisk sälarna äter påverkas också av faktorer som klimatet och övergödningen.

Prognos till 2098

Forskarna gjorde med datorsimuleringar prognoser som sträcker sig fram till år 2098. I scenarier med högst temperatur och näringstillförsel i Östersjön skadas populationen av torsk men inte av sill och skarpsill. Den högre temperaturen kan också leda till allvarligare effekter av syrebrist av övergödningen och därmed mindre fisk. Mer övergödning i kombination med högre temperaturer kan också leda till mer algblomning med försämrad matkvalitet för fiskarna, vilket gör fiskarna mindre och smalare.

– Vi måste börja fokusera på de största problemen Östersjön står inför vad gäller fiskpopulationerna, som klimatförändringar och övergödning. Vi måste hitta sätt att både säkra fiskarnas intäkter och att garantera bevarandet av fiskbestånden och en bra status för sälbestånden, säger Monika Winder som är professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet.

Studien fokuserade på fisk som lever på öppet vatten och kan därför inte säga något om hur sälar påverkar lax, ål, gädda eller vitfisk som lever närmare kusten.

– Vi vill att vår studie ska påverka förvaltning och bevarande. Förvaltningen måste ta hela ekosystemet i beaktning och olika slags miljöpåverkan, inte bara den direkta biologiska interaktionen mellan fisket och sälarna. Ofta grundar sig debatten om sälarnas betydelse på bristfällig förståelse av de komplexa förhållandena mellan rovdjur och byte, säger Monika Winder.

* Egentliga Östersjön är den del av Östersjön som är från Åland i norr till utloppen vid de danska sunden.

Om studien
Artikeln The necessity of a holistic approach when managing marine mammal-fisheries interactions: environment and fisheries impact are stronger than seal predation, publicerades den 8 december 2018 i den vetenskapliga tidskriften AMBIO: A Journal of the Human Environment. DOI: 10.1007/s13280-018-1131-y

Mer information
Monika Winder, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet
Tel: 070-998 85 66 E-post: monika.winder@su.se

Samtliga författare till studien:
David Costalago, Barbara Bauer, Maciej T. Tomczak, Karl Lundström och Monika Winder.

Studien är ett samarbete mellan Institutionen för ekologi, miljö och botanik och Östersjöcentrum vid Stockholms universitet samt Sveriges lantbruksuniversitet.

Stockholms universitet präglas av en öppen, nyskapande och gränsöverskridande verksamhet, i huvudstaden och internationellt.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy