Forskare kräver minskade utsläpp för att begränsa skador på jordens frusna delar

När klimatförhandlingarna i Madrid går mot sitt slut uppmanar en grupp ledande forskare, bland annat från Stockholms universitet, världens länder att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 °C. Detta på grund av det allvarliga hot som annars väntar från de frusna delarna av jorden. Med rapporten ”Cryosphere1.5 ° Report” hoppas forskarna få världens ledare att sträva efter 1,5 graders uppvärmning som ett skyddsnät för planeten.

– Ny forskning bekräftar att enbart utsläppen från permafrost kommer att minska vårt utsläppsfönster för 1,5-gradersmålet med en tredjedel. Samtidigt ser vi att stigande temperaturer utsätter jorden och mänskligheten för irreversibla förändringar under århundraden framöver, säger Gustaf Hugelius från Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet och en av de ledande författarna av rapporten.

Jordens frusna delar – kryosfären – består av permafrost, havsis, glaciärer, snö och inlandsisar. Uppropet för fler åtgärder för klimatet presenteras i samband med att forskarna släpper rapporten ”Cryosphere1.5 ° Report” vid COP-25 i Madrid. I rapporten kombineras resultaten av FN:s klimatpanel IPCC:s specialrapporter om 1,5 ° (2018) och Ocean och Cryosphere (2019) – samt även den forskning som har bedrivits sedan dess. Rapporten är skriven och granskad av över 40 IPCC-forskare och andra ledande forskare med kryosfären som ämnesområde. Den uppmanar världens regeringar att sträva efter att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C över den förindustriella nivån.

Viktigt ta hänsyn till tinande permafrost

Ett av de viktigaste budskapen är att ta hänsyn till de växthusgasutsläpp som sker från tinande permafrost. Ny forskning visar att snabba, lokala processer (så kallade thermokarst) orsakar större utsläpp än man tidigare trott. Dessa utsläpp minskar mänsklighetens utsläppsfönster för att nå givna temperaturmål och detta måste beaktas vid förhandlingarna.

– Tinande permafrost kommer att öka utsläppen av metan, en kraftig växthusgas som ökar uppvärmningen på kort sikt, säger Gustaf Hugelius. Dessa utsläpp kommer i sin tur att snabba på minskningen av den den arktiska havsisen och smälta inlandsisar på Grönland och i Antarktis, vilket leder till höjda havsnivåer.

Rapporten konstaterar att det finns en stor risk för en oåterkallelig havsnivåökning vid 2 °C, det kan röra sig om 12–20 meter eller mer på lång sikt. Rapporten lyfter också fram de konsekvenser som en ökad havsförsurning kan få på fisket i polarhaven, något som sker snabbare i kallt vatten vid polerna. Rapporten beskriver också en framtid där nästan inga glaciärer kommer finans kvar utanför Himalaya och de polära regionerna, vilket tillsammans med minskad snötillgång kommer påverka vattenförsörjningen för miljontals människor.

– Det finns ett stort behov så här i slutfasen av klimatförhandlingarna för beslutsfattarna att vara medvetna om de risker som vi står inför om vi inte agerar för att skydda kryosfären. Vi behöver alla se till att 1,5 graders uppvärmning är det verkliga skyddsnätet, säger Pam Pearson, chef för International Cryosphere Climate Initiative som har koordinerat rapporten.

Mer information
Ladda ner rapporten The “Cryosphere1.5° Report”.

Kontakt vid Stockholms universitet:
Gustaf Hugelius, docent vid Institutionen för naturgeografi och verksam inom Bolincentret för klimatforskning
E-post: gustaf.hugelius@natgeo.su.se, Tfn: +46707972952