Skip to main content

Guppyhonor med små hjärnor dras inte till attraktiva hannar

Pressmeddelande   •   Okt 09, 2018 07:01 CEST

Guppyhanne, Foto: Paul Bentzen

Guppyhonor med små hjärnor kan urskilja vilka guppyhannar som är attraktiva, men ser dem inte som mer lockande eller väljer att fortplanta sig med dem. Det visar en ny studie gjord av forskare från University College London och Stockholms universitet.

– Genom att förtydliga vad som händer i de tidigaste stadierna av guppyhonors parningspreferenser beroende på deras kognitiva förmågor har vi fått nya insikter om de genetiska faktorer som ligger till grund för guppyhonornas val av partner. Det ökar vår förståelse kring hur djur utvecklar olika parningsmönster, säger Niclas Kolm, delad seniorförfattare till studien och professor vid Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Studien, som publiceras i Nature Ecology & Evolution, ger tyngd åt kopplingen mellan guppyfiskars val av partner och kognitiva förmågor. Forskargruppen studerade Trinidianska guppyhonor uppdelade i två grupper baserat på hjärnstorlek och parningspreferenser. De två grupperna exponerades sedan för hannar som antingen var färgstarka med långa stjärtfenor, vilket vanligtvis är attraktivt för honorna, eller för hannar som var mindre färgstarka.

Honorna fick studera hannarna från ett separat akvarium vilket enbart gav en visuell exponering. Forskarna mätte sedan genuttrycket i honornas hjärnvävnad för att se vilka gener och gennätverk som aktiverades i två delar av hjärnan som processar visuella signaler samt använder de signalerna för att fatta komplexa beslut.

Forskarna upptäckte att alla honor visade liknande aktivitetsmönster i den del av hjärnan som processar visuella signaler, vilket tyder på att alla honor kan se skillnad på attraktiva respektive mer färglösa hannar. Men bara honorna med större hjärnor visade specifika aktivitetsmönster i den del av hjärnan som styr beslutsfattande beroende på om de såg attraktiva eller oattraktiva hannar.

– Det finns studier som visat att fiskar i miljöer med många rovfiskar evolverar mot att bli mindre färgstarka och synliga. Men våra resultat tyder på att det kan finnas mer komplexa strukturer kopplat till predation, honors val och kognitiva förmågor, samt hannars färgmönster säger Alberto Corral-Lopez, medförfattare och doktorand vid Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet. Det kan till exempel vara så att honor och hannar med hög kognitiv förmåga kan behålla förmågan att hitta attraktiva partners och dessa kan i sin tur klara sig även i miljöer med många rovfiskar.

Artikeln ‘Early neurogenomic response associated with variation in guppy female mate preferences’ publicerades måndagen den 8 oktober i Nature Ecology & Evolution och forskarna som ingått är Natasha I. Bloch, Alberto Corral-Lopez, Severine D. Buechel, Alexander Kotrschal, Niclas Kolm*, & Judith E. Mank*

*Delat seniorförfattarskap

Ytterligare information:

Niclas Kolm, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 40 50, e-post niclas.kolm@zoologi.su.se

Stockholms universitet präglas av en öppen, nyskapande och gränsöverskridande verksamhet, i huvudstaden och internationellt.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy