Skip to main content

Ökad risk för harpest i takt med klimatförändringarna

Pressmeddelande   •   Okt 09, 2019 08:30 CEST

Myggor är en vanlig smittväg för harpest. Foto: Jolanta Dabrowska / Mostphotos

Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat en metod för att statistiskt förutsäga hur klimatförändringar påverkar utbrott av harpest hos människor. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental Research and Public Health. Resultaten visar att harpest kan bli allt vanligare i framtiden på nordliga breddgrader.


I takt med att årsmedeltemperaturen stiger på nordliga breddgrader förändras också regn- och snöförhållanden samt vattenflödena genom landskapet. Därmed ändras också levnadsförhållanden för insekter som kan vara smittbärare för olika sjukdomar. Forskare vid Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet har undersökt effekterna av sådana förändringar för harpest, en sjukdom som främst drabbar smågnagare men som också smittar människor. Studien visar att relativt små förändringar i klimat och landskapets vattenförhållanden kan kraftigt öka förekomsten av harpest hos människor. Resultaten stämmer överens med de ökande anmälda fall av harpest hos människor som rapporteras i Sverige. 

- Harpest är dödligt för gnagare och ger allvarlig sjukdom hos människor, säger Gia Destouni, forskare vid Stockholms universitet. Vi har använt en testad statistisk sjukdomsmodell som har, till exempel, kunnat förutse sex av sju år med relativt stort antal harpestfall hos människor i Dalarna mellan 1981 och 2007. Den typen av testade sjukdomsmodeller är värdefulla hjälpmedel för att kunna förutsäga sjukdomsutbrott i framtiden under förändrade klimat- och vattenförhållanden.

Harpest sprids till människor på olika sätt. I de stora skogsområdena i Sverige, Finland, Ryssland och Alaska är bett av smittade myggor en vanlig spridningsväg.

Nordliga samhällen och ekosystem är särskilt utsatta för klimatförändringar, som är större här än det globala genomsnittet, säger Gia Destouni. För den här studien valde vi att titta på harpest därför att det är en välstuderad sjukdom, med utvecklad och testad statistik för sjukdomsspridningen till människor på dessa breddgrader. Vi kunde då använda harpest som modellsjukdom för utveckling av ny metodik för att förutsäga hur ändrade temperaturer och vattenflöden kan leda till nya förhållanden för sjukdomens spridning till människor i nordliga samhällen. I fortsatt forskning kan liknande metodik användas för sådana klimateffektstudier för olika smittsamma sjukdomar och delar av världen.

Artikeln Potential for Hydroclimatically Driven Shifts in Infectious Disease Outbreaks: The Case of Tularemia in High-Latitude Regions publicerades i International Journal of Environmental Research and Public Health.

Du kan läsa den här: https://www.mdpi.com/1660-4601/16/19/3717/htm[GD1]

För mer information, kontakta:

Gia Destouni, professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser
georgia.destouni@natgeo.su.se
070-4532366

Malin Stenberg de Serves, kommunikatör, Institutionen för naturgeografi
malin.stenberg@natgeo.su.se
070-618 25 35

Zahra Kalantari, forskare, Institutionen för naturgeografi
zahra.kalantari@natgeo.su.se

Stockholms universitet präglas av en öppen, nyskapande och gränsöverskridande verksamhet, i huvudstaden och internationellt.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.