Skip to main content

Så hittar flyktingar den farliga vägen mot Europa

Pressmeddelande   •   Jun 08, 2017 07:00 CEST

Socialantropologen Tekalign Ayalew Mengiste forskar om flyktingströmmarna från Etiopien och Eritrea till Europa. Foto: Stockholms universitet

Varför beslutar sig människor för att resa genom Sahara och över Medelhavet mot en osäker framtid i Europa? Och hur vet de hur de ska ta sig fram? Att samla information och kunskap om smugglare, rutter och tillfälliga jobb är det viktigaste för dem som vågar allt för hoppet om ett liv i säkerhet och trygghet.

Hör Tekalign Ayalew Mengiste själv berätta.

Under två år har socialantropologen Tekalign Ayalew Mengiste gjort fältstudier i Addis Abeba i Etiopien, i Sudans huvudstad Khartoum, i Rom, London och i Sverige för att undersöka flyktingströmmarna från Etiopien och Eritrea till Europa.

– Det jag frågade, både mig själv och de jag intervjuade, var varför man gör ett så riskfyllt val. Och det finns många och komplexa orsaker. Trycket är stort på unga människor att börja tjäna pengar och försörja en familj, men de ser inga möjligheter att göra det hemma. Och när man väl gett sig av kan man inte vända hemåt igen. Alla vet hur riskabelt det är, men det finns berättelser om de som lyckas och därför fortsätter man framåt, säger Tekalign.

Eftersom det inte finns några formella sätt vare sig för asylsökande eller för arbetssökande att ta sig från till exempel Eritrea till Europa hänvisas man till att ta hjälp av smugglare och ta sig först genom Sahara och sedan över Medelhavet. Längs hela vägen spelar nätverk med andra eritreaner och etiopier som rest mot Europa tidigare eller bosatt sig längs migrant-rutten en nyckelroll. De som migrerar sparar telefonnummer och Facebook-kontakter och samlar så mycket kunskap som möjligt.

– Det byggs kunskap längs rutterna om var man kan hitta tillfälliga jobb för att betala smugglarna och skaffa sig mat och sovplats, och det finns kunskap om vilka smugglare som går att lita på. Det är just nätverken av migranter och smugglare som bistår med kunskapen. I öknen och i havet är smugglarna de enda som kan hjälpa dig. Tips och råd från de som redan gjort resan blir ovärderliga, säger Tekalign.

Resan via transitlägren i Khartoum, genom Sahara, väntan i Libyen och över Medelhavet och in i Europa tar flera år och sker under svåra förhållanden. Många migranter sliter hårt på byggen och i lantbruk, som hembiträden eller gatuförsäljare, och riskerna med kidnappning och sexhandel är stora. Att ta sig över Sahara tar omkring tre månader och resan går genom ett laglöst land, där både banditgäng och terrorgrupper hotar. Resan över Medelhavet skördar tusentals liv, när fattiga människor packas i uppblåsbara båtar utan flytvästar. Tekalign Ayalew Mengiste jämför med slavhandeln över Atlanten.

– Förhållandena var naturligtvis annorlunda på 1700- och 1800-talen. Men människor idag behandlas som varor, när de säljs och köps av kriminella gäng och de som utnyttjar deras kroppar och arbetskraft. De transporteras och de hålls kvar emot sin vilja. De packas på båtarna som sardiner, trångt så de kvävs. De dör och de lider på båtarna. När de kommer fram är de ovälkomna men likväl bär de afrikanska migranterna stora delar av Europas informella ekonomi på sina axlar när de tar de smutsiga jobb ingen annan utför.

I Europa fortsätter nätverken och den kollektiva kunskapen att spela en viktig roll när flyktingarna och migranterna bosätter sig och söker asyl.

I sin roll som forskare ser Tekalign Ayalew Mengiste ett stort behov av att förstå mekanismerna kring migrationen för att kunna hitta globala och strukturella lösningar.

– Det som EU gör nu för att stoppa migrationen över Medelhavet är att kriminalisera och straffa smugglarna. Och det fungerar inte. Det som behövs är en helhetssyn där fattigdom och orättvisa förhållanden att migrera bekämpas och förändras, säger Tekalign.

Här kan du läsa avhandlingen ”Struggle for Mobility: Risk, hope and community of knowledge in Eritrean and Ethiopian migration pathways towards Sweden”.

Kontakt:
Tekalign Ayalew Mengiste, e-post: tekalign.ayalew@socant.su.se, telefon: 070-078 05 72
Stockholms universitets presstjänst, e-post: press@su.se, telefon: 08- 16 40 90

Stockholms universitet – forskning, utbildning och samverkan i den internationella frontlinjen.

Hos oss är drygt 34 000 studenter, 1 700 doktorander och 5 000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanvetenskapliga området. www.su.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera