Gå direkt till innehåll
Med den nya metoden sprutas ett kontrastmedel in som blir självlysande vid särskild belysning. Kirurgen kan då se hyr lymfbanorna går och exakt var lymfkörtlarna med störst risk att vara sjuka sitter.
Med den nya metoden sprutas ett kontrastmedel in som blir självlysande vid särskild belysning. Kirurgen kan då se hyr lymfbanorna går och exakt var lymfkörtlarna med störst risk att vara sjuka sitter.

Pressmeddelande -

Ny kirurgisk metod förbättrar behandlingen för patienter med livmodercancer

Med dagens sätt att behandla livmodercancer kan det vara svårt att identifiera patienter som löper större eller mindre risk att ha tumörspridning till lymfkörtlarna. Ibland opereras alla lymfkörtlar bort på patienten, vilket inte alltid är nödvändigt, och kan medföra att patienten drabbas av lymfödem. Men en ny metod, utvecklad på Skånes universitetssjukhus och studerad tillsammans med Karolinska universitetssjukhuset, kan minska riskerna.

– Livmodercancer är den vanligaste gynekologiska cancerformen i Sverige och drabbar varje år cirka 1 600 kvinnor. Många av fallen upptäcks i ett tidigt stadium och prognosen är därför oftast god, men kännedom om spridning till lymfkörtlarna är nödvändig för att kunna ge rätt behandling, säger Jan Persson, överläkare inom gynekologiska tumörsjukdomar på Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet.

Lymfödem i benen vanlig komplikation
Livmodercancer behandlas genom att man opererar bort livmoder och äggstockar samt eventuellt även med strålning och cellgifter. I samband med behandlingen utreds även om cancern spridit sig till lymfsystemet. I många fall har det hittills krävts att ett stort antal lymfkörtlar opereras bort.
– I en femtedel av de här fallen drabbas kvinnorna av lymfsvullnad i benen vilket skapar ett livslångt lidande, säger Jan Persson.

Kirurgisk karta ger säkrare behandling
I studien har Jan Persson och hans forskargrupp tittat närmare på lymfkörtlarnas anatomi. Utifrån detta har de sedan utvecklat en metod som kirurger kan använda för att med större träffsäkerhet än tidigare tillämpningar hitta de körtlar som har störst risk att drabbas av metastaser. Bland annat sprutas ett kontrastmedel in som blir självlysande vid särskild belysning. Kirurgen kan då se hur lymfbanorna går och exakt avgöra var de lymfkörtlar med störst risk att vara sjuka sitter. Det innebär att behandlingen på ett bättre sätt kan anpassas till den enskilde patientens sjukdom.

Ingreppet blir i de allra flesta fall mindre omfattande än tidigare och utsätter patienten för mindre lidande.
– Metoden vi utvecklat är som en tydlig kirurgisk karta för hur man med ett begränsat ingrepp både kan utesluta och påvisa tumörspridning till lymfkörtlarna. Tidigare tekniker var inte tillräckligt träffsäkra vilket ledde till att vissa patienter opererades för mycket medan andra patienter opererades för lite, säger Jan Persson.

Risken för att patienten efter ingreppet drabbas av lymfsvullnad i benen minskar mer än tiofaldigt med den nya metoden enligt Jan Persson.

Vårdprogram i Sverige ändras
Metoden har testats på 257 patienter som löpte högre risk för att cancern skulle ha spridit sig till lymfsystemet samt på 160 patienter som löpte en lägre risk.
– Studien visar att vi identifierar 99 procent av de patienter som har sjuka lymfkörtlar vilket innebär att den med fördel kan användas istället för att som tidigare ta bort samtliga lymfkörtlar. Sammantaget ger metoden både en förbättrad diagnostik, en mindre omfattande kirurgi och en väsentligt minskad risk för bestående men till en lägre kostnad för sjukvården, säger Jan Persson.

Resultaten ligger till grund för att det nationella vårdprogrammet för livmodercancer kommer att ändras.
– Vi ska nu ändra vårdprogrammet i Sverige så att man slutar ta bort alla lymfkörtlar på den här patientgruppen. Det kommer att krävas en del utbildningsinsatser från vår sida för att vi på ett strukturerat sätt ska kunna införa detta, säger Jan Persson.

Studien har publicerats i European Journal of Cancer:
Pelvic Sentinel lymph node detection in High-Risk Endometrial Cancer (SHREC-trial) – the final step towards a paradigm shift in surgical staging

För mer information kontakta:
Jan Persson via Magnus Aspegren, pressansvarig, Skånes universitetssjukhus, 046-17 23 44

Ämnen

Kategorier


Skånes universitetssjukhus (Sus) är ett kunskapsnav inom medicinsk utbildning, forskning och högspecialiserad vård, med rikssjukvård inom fyra områden. Den forskning som görs hos oss är tätt knuten till patientnära klinisk verksamhet och sker i nära samarbete med bl a Lunds universitet och Malmö Högskola. Skånes universitetssjukhus är ett av Sveriges största sjukhus, med verksamheter i såväl Malmö som Lund. Vår största tillgång är våra nära 12 000 medarbetare inom över 100 olika yrken.

Kontakter

Pressansvarig

Presskontakt Magnus Aspegren 046-17 23 44

Välkommen till Skånes universitetssjukhus Sus!

Skånes universitetssjukhus är ett kunskapsnav inom medicinsk utbildning, forskning och högspecialiserad vård, med nationell högspecialiserad vård inom 26 områden. Den forskning som görs hos oss är tätt knuten till patientnära klinisk verksamhet och sker i nära samarbete med bl a Lunds universitet och Malmö universitet. Skånes universitetssjukhus är ett av Sveriges största sjukhus, med verksamheter i såväl Malmö som Lund. Vår största tillgång är våra 12 600 medarbetare inom över 100 olika yrken.

Skånes universitetssjukhus Sus
Skånes Universitetssjukhus, Avdelning kommunikation
20502 Malmö
Sweden