Skånes universitetssjukhus delar ut 23,2 miljoner kronor till patientnära forskning

23,2 miljoner kronor till klinisk forskning. Det är resultatet av årets tilldelning av forskningsmedel från Skånes universitetssjukhus donationer och stiftelser.

I år får 131 forskare bidrag på mellan 100 000 till 400 000 kronor.
– Jag är glad att vi kan dela ut till och med lite mer än förra året och att vi har kunnat prioritera såväl forskare i internationell toppklass som yngre forskare och forskare med inriktning vårdvetenskap. Vi vet utifrån den nationella ALF-utvärderingen att vi i Skåne är bäst i Sverige på att omsätta forskning i vården så dessa medel leder till att vår personal kan ge bättre vård till fler patienter, säger Ingemar Petersson, forskningschef på Sus.

Förebygga och förhindra diabetes
Helena Elding Larsson, överläkare inom barnmedicin på Sus, försöker i sin forskning ta reda på varför barn utvecklar typ 1-diabetes.
– Utifrån det vill vi sedan försöka förebygga eller förhindra att sjukdomen bryter ut, säger Helena Elding Larsson.
Just nu leder hon den svenska delen av ett internationellt forskningsprojekt, GPPAD (Global Platform for the Prevention of Autoimmune Diabetes) där man screenar nyfödda barn för att hitta de som har en förhöjd genetisk risk att utveckla sjukdomen. Föräldrar till barnen erbjuds sedan att vara med i studien Point där barnen ges oralt insulin under de första levnadsåren.
­– Forskningen jag bedriver finansieras helt av anslag så därför är det oerhört viktigt att det går att få anslag från till exempel Sus donationer och stiftelser, säger Helena Elding Larsson.

Återhämtning efter hjärtstopp
Arbetsterapeuten Gisela Liljas forskning om återhämtning efter hjärtstopp ingår i ett stort projekt som omfattar 14 länder runt om i världen.
– Andelen personer som överlever hjärtstopp har ökat rejält de senaste 10-20 åren men det rör sig fortfarande om ganska få patienter. Det har tidigare inte funnits några direkta vägar för uppföljning eller rehabilitering som varit anpassad för hjärtstoppspatienter. Vi hoppas kunna bidra med ökad kunskap kring hur vi ska kunna hjälpa och stödja dem på bästa sätt, säger Gisela Lilja.

Ny metod för att bevara donerade hjärtan
Johan Nilsson, thoraxkirurg och överläkare, arbetar med att utveckla kunskapen om de faktorer som ligger bakom avstötning av donerade hjärtan efter transplantation. Han leder just nu ett internationellt projekt där en helt ny metod för att bevara donerade hjärtan testas.
– Den nya metoden består i att en mini-hjärtlungmaskin cirkulerar en syresatt näringsrik lösning genom hjärtat under hela transporten istället för att det enbart ligger i en kall lösning. Den första transplantationen i världen med nya metoden utfördes av vårt team på Sus i Lund för drygt ett år sedan.

En förbättrad teknik kommer att öka överlevnaden efter transplantation genom att minska risken för avstötning och organ dysfunktion. Dessutom kommer det att göra det möjligt att öka tillgången på organ, menar Johan Nilsson.

Om Sus donationer och stiftelser
Det är tack vare generösa gåvor och testamenterade pengar från privatpersoner som Sus donationer och stiftelser årligen kan dela ut pengar till klinisk forskning.
Årets urval har genomförts av elva erfarna professorer med stöd av Vetenskapsrådets regelverk. Bedömningsgrunderna har utgått från klinisk patientnära forskning, innovationspotential och samhällsnytta. Prioriteringskommittén har precis som förra året valt att satsa extra på yngre forskare (disputerade inom sju år), och vårdvetenskaplig forskning.

För ytterligare information kontakta;
Ingemar Petersson, forskningschef Sus, 0721-99 82 65
Magnus Aspegren, pressansvarig Sus, 0768-89 07 63