Skip to main content

Luriga isar i värmen

Pressmeddelande   •   Feb 15, 2019 10:00 CET

Foto: Mostphotos

Många isar i Mellansverige hann precis lägga sig innan det stora snöfallet. Snö isolerar och bromsar isens tillväxt. Snön tynger ner isen, det sipprar upp vatten och det bildas en snösörja på isen. Man säger att isen ”stöper”. Så småningom fryser sörjan ihop och bildar vad man kallar stöpis. Det är vad vi har på många vatten i Mellansverige just nu.

Några saker att tänka på:

  • Stöpisen är ljusare, ofta mjukare och alltid svagare än den svarta kärnisen. Hur mycket svagare varierar från fall till fall, det går inte att generalisera.
  • Stöpis kan vara svår att läsa och bedöma. Den ger inte heller ifrån sig några tydliga ljudsignaler.
  • Stöpis tål värme sämre än kärnis. Värmepåverkad stöpis kan spricka upp i flak på stora områden

Allmänt brukar man rekommendera en istjocklek på 10 cm men för stöpis kan det behövas större marginaler på grund av de stora variationerna i bärighet, särskilt om den är värmepåverkad. Det gäller att inte låta sig luras av den hårda isen efter en kall och klar natt. Den kan snabbt försämras när värmen kommer frampå dagen.

Var därför extra försiktiga i den kommande ”värmeböljan”.

Vid all vistelse på is gäller ledorden: KUNSKAP, UTRUSTNING och SÄLLSKAP

KUNSKAP – Lär dig om isar och isars svaga områden. Vad gäller för just din skärgård. Var finns de luriga strömställena? I vilken ordning lägger sig isen?

UTRUSTNING – Ispik eller motsvarande för att prova isens bärighet, isdubbar lätt åtkomliga, även med vantar på, livlina för egen och andras räddning samt någon form av flythjälp som kan vara flytväst, flytoverall eller en ryggsäck med vattentätt packat ombyte. Ryggsäcken ska ha midje- och grenremmar så att den inte flyter upp över huvudet om isen skulle brista.

SÄLLSKAP – Erfarenheten visar att det är mycket svårt att ta sig upp ur en isvak utan hjälp. Därför ska du inte vistas ensam på isen. Helst bör man vara en grupp av minst tre personer som färdas med avstånd emellan så att inte alla går igenom isen samtidigt.

Läs mer på www.issäkerhet.se

Ytterligare information finns på www.issäkerhet.se eller kontakta:

Jan Insulander, Projektledare Issäkerhetsrådet, 070-594 15 96

Mikael Olausson, Områdesansvarig Säkerhet, Svenska Livräddningssällskapet, 0769-41 14 65, mikael.olausson@sls.a.se

Issäkerhetsrådet vill verka för tryggare vistelser på isar genom information som syftar till ökad iskunskap hos allmänheten. Genom att nyttja de medverkande organisationernas kunskap, resurser och kanaler når vi ut till fler. Därmed ökar vi kunskapen om is och dess möjligheter, samt hur man hanterar risker och olyckor på isen.

Issäkerhetsrdet finansieras av Svenskt Friluftsliv och bestr av fljande organisationer:

Svenska Livräddningssllskapet, Sveriges Snskotergares Riksorganisation (SNOFED), Friluftsfrmjandet, Svenska Sjörddningssllskapet (SSRS), Skridskontet, Sportfiskarna, rnskldsviks kommun och Stockholm Stad.

Tillsammans driver vi informationssajten issäkerhet.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.