Vi har synpunkter på biståndspolitiken

Det är september nu. Första höstmånaden. Arbetet är i full gång efter sommar och semester. På biståndsministerns kansli på utrikesdepartementet ligger just nu uppgiften med att ta fram en ny biståndspolitisk plattform. Den ska svara på frågan vilka problem det svenska biståndet ska lösa.

Vi är många organisationer som har gett synpunkter till det arbete som har gjorts hittills. Bland annat har vi betonat vikten av långsiktighet och förutsägbarhet i biståndet. 22 svenska organisationer från det civila samhället som är aktiva inom utvecklingssamarbetet, däribland Svenska missionsrådet, har också skickat gemensamma synpunkter till utrikesdepartementet.

En grundbult är att människor och samarbetsorganisationer i utvecklingsländerna ska vara delaktiga i processen. Erfarenheten från utvecklingssamarbetet visar att när människor organiserar sig så ökar också det demokratiska ansvarsutkrävandet. UNDP:s senaste rapport African Development Report 2012 lyfter fram att modiga medborgare som kan stå upp och kräva politisk förändring, tillsammans med målmedvetna politiska ledare, är nyckeln för att skapa utveckling.

I organisationernas gemensamma brev till UD konstateras att det är nödvändigt att ställa frågan om hur verkligheten ser ut för världens fattiga, en verklighet som skiljer sig åt i olika delar av världen.

Att ha fokus på resultat har länge varit en självklarhet för våra organisationer. Att ständigt ompröva metoder och samarbeten är en naturlig del av verksamheten.

Svenska missionsrådet har i ett eget brev till UD lyft fram de erfarenheter som SMR:s medlemsorganisationer har gjort under många års arbete:

• Biståndet måste utgå från rättighetsinnehavarna och stärka deras förmåga till mobilisering och resultat. Det måste finnas en lokal förankring.
• I genomförandet måste det finnas en hög grad av flexibilitet, därför att förutsättningarna förändras.
• I biståndet måste man arbeta utifrån en kombination av olika metoder för att det ska bli ett bestående resultat.
• Den ideologiska förankringen och medvetenheten är också central. Förändring handlar många gånger om att bli medveten om sina värderingar och bearbeta förhållningssätt.
• Kommunikationsfrågorna har också en central betydelse, till exempel hur man kan nå fram med ett budskap eller ny kunskap till olika målgrupper.
• Vi tror också att det är viktigt att knyta samman utvecklingssamarbetet i syd och öst med kommunikationsarbetet i Sverige. Om ett samarbete om utveckling ska kunna ge hållbara resultat måste svenska organisationer ta sitt ansvar för att påverka globala strukturer som bidrar till fattigdom.

Vi ser med spänning fram emot de fortsatta samtalen kring den biståndspolitiska plattformen. Det är bara första veckan i september. Hösten har just börjat.

Eva Christina Nilsson
Generalsekreterare

Foto: Gunnar Seijbold