Pressmeddelande -
SKR om ny rapport: Våldsutsatta drabbas när kommunerna försummar kvinnofridsarbetet
Idag släpps Inspektionen för vård och omsorg (IVO):s slutrapport över den nationella tillsynen och granskningen av kommuners, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourers arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Enligt IVO är kvinnojourerna snabba med att åtgärda brister och bra på att utveckla sin verksamhet, medan kommunerna släpar efter. SKR känner väl igen de brister som IVO identifierar och instämmer i att kommunernas kvalitetsarbete inom området våld i nära relation måste förbättras.
Om rapporten
Rapporten bygger på inspektioner som gjorts av Socialstyrelsen och IVO i
kommuner, verksamheter inom hälso- och sjukvården och idéburna kvinnojourer
under tre års tid.
Bifogat finns två lokala exempel. Det första är Lunds kvinnojour och Lunds kommun, där kommunen ändrat sina rutiner efter anmärkningar från IVO. Det andra är Borås Kvinnojour och Borås kommun, där IVO bedömmer kommunens arbete som rättsoäkert. För fler lokala exempel, kontakta SKR, se kontaktuppgifter nedan.
Brister i kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och
deras barn
I ett pressmeddelande konstaterar
IVO att kommunerna brister i sitt lagstadgade ansvar att stötta och
skydda våldsutsatta kvinnor och deras barn och att det finns stora
variationer i kommunernas arbete vilket är en fara för rättssäkerheten.
IVO menar att:
- Flera kommuner uppmärksammar inte barn som bevittnat våld och deras behov
tillräckligt.
- Området våld i nära relation inte har varit
prioriterat trots att är socialtjänstens lagstadgade ansvar.
- I många kommuner finns en bristande styrning och ledning från ansvariga
nämnder och chefer.
- Kommunerna saknar mål, kartläggningar, statistik och uppföljning för sitt arbete
med våldsutsatta kvinnor och deras barn, och omsättningen på personalen som
arbetar med området är stor.
- Bristen på långsiktig finansiering för kvinnojourernas verksamhet (de flesta
kvinnojourer får verksamhetsbidrag årsvis från kommunen) kan medföra problem
för kvinnojourerna när det gäller planering och utveckling av kvalitetsarbete
och verksamhet på längre sikt. (s. 56)
50 av 60 kommuner har
fått krav på åtgärder efter att IVO funnit brister (s. 7)
Åtgärderna gäller framför allt att barnens behov inte uppmärksammas eller
utreds, att utredningar och dokumentation av vuxna kvinnor saknas eller är
bristfälliga, samt otillräcklig kvalitet och kompetens i
socialtjänstens och socialnämndens arbete (s. 16).
I rapporten konstateras att kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som upplevt våld inte förefaller ha förbättrats nämnvärt sedan den förra nationella tillsynen som gjordes 2008-2009 (s. 7).
SKR:s kommentarerOlga Persson, förbundssekreterare SKR
”Det går inte längre att skylla på bristande resurser. IVO:s rapport bekräftar det vi länge upplevt, nämligen att kvinnofridsarbetet inte prioriteras tillräckligt på ledningsnivå och att det saknas politisk vilja i många kommuner”
”Vår erfarenhet är att kommunerna fortfarande inte till fullo har förstått att ansvaret för att stötta och skydda våldsutsatta kvinnor och deras barn vilar på dem sedan snart tio år tillbaka, här bör Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vara mycket tydligare gentemot kommunerna”
”Det finns många goda exempel, där engagerade och
kompetenta kvinnofridssamordnare gör ett bra jobb trots ointresserade chefer,
men generellt saknas ett strukturerat arbete. Vi ser hela tiden hårresande
exempel där socialchefer tror att det är den idéburna kvinnojouren och inte
kommunen som har ansvaret. Det kan handla om allt från att säkerställa barnens
skolgång under tiden på det skyddade boendet, till att underlätta kvinnan och
barnen att få en långsiktig bostad efter tiden på jouren så de slipper flytta
tillbaka till den våldsamma mannen.”
Brister
i hälso- och sjukvårdens arbete med våldsutsatta kvinnor och deras barn
IVO:s krav på åtgärder i hälso- och sjukvården gäller framför
allt att barn som misstänks fara illa inte alltid
identifieras och att även när misstanke om detta finns anmäls (meddelas) det
inte alltid till socialtjänsten.
Brister i
kvinnojourernas arbete
I IVO:s granskning ingår 30 kvinnojourer, vara omkring hälften är medlemmar
i SKR. Tillsynen gäller den del av verksamheten som utförs på uppdrag av
socialtjänsten och därför omfattas av Socialtjänstlagen.
– På de flesta ställen i landet utför vi fortfarande samtliga av kommunens insatser för våldsutsatta kvinnor och deras barn, många gånger på direkt uppdrag av socialtjänsten. Vi är alltså fortfarande snarare det enda alternativet än den länk i en fungerande stödkedja vi hoppas bli, menar SKR:s förbundssekreterare Olga Persson.
IVO konstaterar att ”kvinnojourerna under de senaste åren tagit ett stort ansvar för att ge stöd, hjälp och skydd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Kvinnojourerna har ofta lång erfarenhet och god kompetens när det gäller att hjälpa våldsutsatta kvinnor och arbetar med att utveckla verksamheterna.”
Kvinnojourerna
snabbare än kommunerna med att åtgärda brister
I tillsynen konstaterades brister i 22 av de 30 granskade
kvinnojourerna, och i de flesta fall har brister redan åtgärdats enligt IVO:s
krav. Bristerna har framför allt gällt avsaknad av skriftliga rutiner för
rapportering enligt Lex Sarah samt bristfällig dokumentation för enskilda
personer.
SKR uppmanar kommunerna att
- prioritera kvinnofridsarbetet på ledningsnivå. Idag finns
mycket kunskap och verktyg tillgänglig, inte minst ute på kvinnojourerna och i
form av handledningar från Socialstyrelsen, som inte implementeras i kommunerna
på grund av bristande politisk vilja och svagt ledarskap.
- bidra till god och fungerande samverkan mellan aktörer som möter
våldsutsatta kvinnor och deras barn.
SKR kräver att
- utbildning om våld i nära relationer blir en obligatorisk del i grundutbildningen för socionomer och professioner inom hälso- och sjukvården som möter våldsutsatta kvinnor och deras barn.SKR instämmer i IVO:s fastslående att det är ”hög tid nu, 2014, att kommunerna tar sitt ansvar och i samverkan med hälso- och sjukvården och kvinnojourerna samt andra aktörer medverkar till att alla våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, oavsett var de bor i landet, uppmärksammas och får det stöd, vård och omsorg de har behov av samt rätt till, på kort och på lång sikt.”
Ämnen
- Brott, juridik, rättsfrågor
Kategorier
- välfärd
- idéburen sektor
- idéburen organisation
- socialt arbete
- våld
- mäns våld
- mäns våld mot kvinnor
- barn som upplevt våld
- barn som bevittnat våld
- våld mot kvinnor
- socialchefer
- socialstyrelsen
- lund
- lunds kommun
- kvinnojourer
- feminism
- jämställdhet
- rapport
- tillsyn
- ivo
- socialtjänsten
- socialtjänst
- kvinnofrid
- kvinnojour
Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR) samlar över 110 kvinnojourer, tjejjourer och andra idéburna stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Förbundet är partipolitiskt och religiöst obundet.
För intervjuer och kommentarer kontakta:
SKR:s förbundssekreterare Olga Persson, olga.persson@kvinnojouren.se, tel: 08-642 64 01, 0704-61 18 88
För frågor och research kontakta: SKR:s pressekreterare Emma Söderström, emma.soderstrom@kvinnojouren.se, tel: 08-642 64 01, 0735-363565
Besök oss gärna på www.kvinnojouren.se