Lunds kommun ändrar rutiner för våldsutsatta efter kritik

Efter kritik i en granskning av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har Lunds kommun ändrat ärendehanteringen av våldsutsatta. Tidigare fick kvinnor försörjningsstöd för sin våldsutsatthet. Nu utreder socialtjänsten behov och dokumenterar våldet.

Idag publiceras en sammanställd granskningsrapport av IVO (se pressmeddelande om rapporten i sin  helhet här) som visar att Lunds kommun lät ekonomiska handläggare utreda våldsutsatta kvinnors behov av stöd och hjälp. Granskningen genomfördes hösten 2012 och sedan dess har kommunen arbetat med de förbättringsområden som framkom i beslutet. Granskningen har syftat till att belysa brister, där kommunen kan ändra sitt arbete.

– Alla kvinnor som kommer till Kvinnojouren i Lund från Lunds kommuns socialtjänst har idag en placering med bistånd från vuxenenheten, vilket inte tidigare var fallet. I vissa undantagsfall då det är brådskande för kvinnan att komma hit kan vi ta emot henne direkt. Vi har då alltid haft kontakt med någon på socialtjänsten och kvinnan får en egen handläggare från socialtjänsten i ärendet så fort det bara är möjligt, säger Cecilia Backman, verksamhetschef Kvinnojouren i Lund.

Stödet den våldsutsatta kvinnan får varierar mycket mellan olika kommuner.
– När det gäller andra kommuner i Skåne kan det ibland dröja veckor, trots påtryckningar från oss och kvinnan, innan vi får ett namn på kvinnans handläggare. Det finns kanske en ekonomisk handläggare men ingen som vi kan göra upp en planering med om hur kvinnan ska kunna komma vidare och på sikt flytta från jourboendet, berättar Cecilia Backman, verksamhetschef Kvinnojouren i Lund.

Kommunen har också en samtalsmottagning med fokus på våld i nära relationer, Kriscentrum i mellersta Skåne. IVO:s granskning visar att de våldsutsatta kvinnorna som har förmedlats hjälp till Kriscentrum, har skickats dit utan något formellt beslut av socialtjänsten. Enligt socialtjänsten termer kallas det för att man har gett service, vilket innebär att man inte utreder kvinnans situation och behov innan hon får en insats.

– När inget formellt beslut finns om det stöd man ger kvinnan går det inte heller att överklaga. Därtill får socialtjänsten heller aldrig någon koll på hur många kvinnor som söker hjälp eller om samma kvinna återkommande söker hjälp. Samtidigt kan avsaknaden av utredning vara positivt för att det kan innebär en låg tröskel för att söka hjälp, Olga Persson, förbundssekreterare på SKR.
Cecilia Backman som är verksamhetschef Kvinnojouren i Lund håller med om att den låga tröskeln är viktig.

– Vi får mycket joursamtal från kvinnor som vill ha stöd, rådgivning och samtalsstöd på grund av en pågående våldsam relationer eller ibland avslutad relation som de inte bearbetat. Bedömer vi att djupgående samtalsstöd behövs eller kvinnan själv uttrycker att hon vill ha detta hänvisar vi alltid till Kriscentrum och i dessa fall är det bra att kvinnan kan vända sig dit utan utredning.

Kvinnojouren i Lund som kommunen har avtal med har också blivit granskad. IVO:s beslut visade att kvinnojouren uppfyllde alla de bestämmelser som myndigheten tittade på.
– Vi är mycket glada över att vi fick en extern part som kvalitetskontrollerade oss. Vi blev påminda om att vikten av rutiner för Lex Sarah och ledningssystem för kvalitet, vilket vi nu ytterligare har utvecklat, säger Cecilia Backman, verksamhetschef Kvinnojouren i Lund.

Bakgrund
Myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har gjort en nationell granskning av socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens och ideella organisationers arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Innan myndigheten bildades låg uppdraget på Socialstyrelsen. Lund är en av 60 kommuner som ingår i granskningen. Både Socialnämnden och Vård- och omsorgsnämnden har granskats genom bl.a. intervjuer med personal på olika nivå, samordnare på polisen, handläggare på Kriscentrum och genomgång av avslutade utredningar. Kvinnojouren i Lund är en av 30 kvinnojourer som har granskats genom intervjuer med personal och genomgång av rutiner mm. Lunds kommun har en samtalsmottagning med fokus på våld i nära relationer, Kriscentrum mellersta Skåne, ett Barnahus och avtal med Kvinnojouren i Lund.

Ansvarfördelning mellan kommun och kvinnojour
Varje kommun ansvarar för socialtjänsten och socialnämnden har det yttersta ansvaret för att personer utsatta för brott och deras närstående får det stöd och den hjälp de behöver (5 kap. 11 § SoL). Lagen betonar socialtjänstens ansvar för att utreda behoven hos kvinnor som utsatts för våld av närstående och att barn som bevittnat våld får den hjälp de behöver (5 kap. 11 § andra och tredje stycket SoL). Kommunen kan inte överlämna sitt ansvar för stöd och hjälp till ideella föreningar. Däremot kan kommunen ge andra utförare, så som en ideell kvinnojour, i uppdrag att genomföra insatser som t.ex. skyddat boende. Då lyder även kvinnojouren under socialtjänstslagen för det enskilda uppdraget, samtidigt som socialtjänsten fortsatt har ansvar för att se till att insatserna är av god kvalitet (3 kap. 3 § SoL).

För intervjuer och kommentarer kontakta:
Kvinnojouren i Lund
Cecilia Backman, verksamhetschef Kvinnojouren i Lund, kvinnojourenlund@telia.com, 046-12 19 60

SKR
Förbundssekreterare Olga Persson, olga.persson@kvinnojouren.se, 08-642 64 01, 0704-61 18 88

För frågor och research kontakta: SKR:s pressekreterare Emma Söderström, emma.soderstrom@kvinnojouren.se, 08-642 64 01, 0733-26082