O5abfle1rbvwsxlranvr
Dflgomgyyjsnqanmroay

Vattenpestens segertåg får sin förklaring

Pressmeddelanden   •   Jan 22, 2018 10:48 CET

Den nordamerikanska vattenpesten är en slingrande vattenväxt som idag är mycket vanlig i Syd- och Mellansverige, och som fortsätter att sprida sig norrut och in i skogslänen. Kristina Tattersdill från SLU förklarar i sin doktorsavhandling varför växten är så framgångsrik och visar hur den förändrar vattenmiljön där den slår rot.

Soq9t4fs1qcpqnrwjptn
Dflgomgyyjsnqanmroay

Importerad fodersoja påverkar miljön, oavsett hur den förädlats

Pressmeddelanden   •   Jan 19, 2018 11:13 CET

Om svenska lantbrukare skulle importera genmodifierad soja i stället för soja som inte är det, skulle de samlade miljöeffekterna bli större. Skälet är att den billigare GM-sojan skulle kunna ersätta en stor del av de proteinfodergrödor som odlas på svenska åkrar. Däremot orsakar GM-soja i sig inte mer global uppvärmning och nedsmutsning av färskvatten än icke-GM-soja. Det visar en studie från SLU.

Qg5ywugvaunmqhfouwuq
Dflgomgyyjsnqanmroay

Ska säkerhetsgranskade GM-grödor få odlas i EU? Låt länderna bestämma själva, föreslår experter

Pressmeddelanden   •   Jan 11, 2018 08:52 CET

Odlingen av genetiskt modifierade grödor har länge varit en omtvistad fråga inom EU. Nu föreslår en grupp experter inom bioteknik och juridik en mekanism som kan ta udden av de politiska låsningarna i godkännandeprocessen. Varje land bör självt få avgöra om en GM-gröda som klarat EU:s riskbedömning också ska få odlas i landet, är budskapet i en debattartikel i tidskriften Nature Biotechnology.

Wjzektt6zxxtyvze5ria
Wxtsiz6urmdjvyok0avw

Grensevilt – svensk-norskt projekt om viltförvaltning

Pressmeddelanden   •   Jan 02, 2018 08:30 CET

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och norska Høgskolen i Innlandet (INN) har fått finansiering till ett projekt med målet att minska gränsbarriärer för skandinavisk viltförvaltning. Det treåriga projektet som går under namnet Grensevilt har fått finansiering av bl a den regionala EU-fonden Interreg Sverige-Norge. Den totala budgeten är närmare 2,5 miljoner euro.

Pmgfqbbggebl6am9fh5m

​Ny humleart i den svenska faunan

Pressmeddelanden   •   Dec 21, 2017 13:28 CET

Under sommaren kunde en ny humleart införlivas med den svenska faunan. Den nya arten, Bombus semenoviellus, var väntad. Den har under senare tid utvidgat sin tidigare utbredning och har nu rapporterats från Öland. Den föreslås få det svenska namnet vitnoshumla.

Ku4o0jvaznswg2bqyvcc

SLU gets important UN mission on antibiotic resistance

Pressmeddelanden   •   Dec 20, 2017 10:56 CET

The United Nations Food and Agriculture Organization (FAO) has asked SLU (The Swedish University of Agricultural Sciences) to lead the way in developing a manual on prudent use of antibiotics in animal husbandry and to conduct courses for animal health personnel in the Balkans, Central Asia and Eastern Europe.

Uce8mmgmun3t5w5ctqsf
Dflgomgyyjsnqanmroay

Skilda förutsättningar för betade eklandskap i Sverige och Spanien

Pressmeddelanden   •   Dec 20, 2017 10:10 CET

I både Sverige och Spanien minskar arealerna av kulturpräglade eklandskap. Kan bättre kunskaper om hur människor värdesätter dessa trädbärande betesmarker förbättra insatserna för att bevara dem? Det hoppas Pablo Garrido, som nyligen redovisade sina insikter i en avhandling från SLU. Vissa hot är gemensamma i de båda länderna, men förutsättningarna skiljer sig också på viktiga punkter.

Ku4o0jvaznswg2bqyvcc

SLU får viktigt FN-uppdrag om antibiotikaresistens

Pressmeddelanden   •   Dec 20, 2017 10:02 CET

FN:s Livsmedels- och lantbruksorganisation (FAO) har bett SLU att leda arbetet med att ta fram en manual hur man reducerar antibiotikaanvändningen i djurhållningen på ett ansvarsfullt sätt samt att genomföra kurser inom området för djurhälsopersonal på Balkan, i Centralasien och i Östeuropa.

Media no image
Ljkbaxql1spqwqa4eof0

Flodpärlmusslan hotas av dammar

Pressmeddelanden   •   Dec 19, 2017 12:57 CET

Flodpärlmusslan är starkt hotad. Hälften av Sveriges cirka 600 populationer av musslorna saknar idag unga individer och föryngringen har upphört. Forskning vid SLU visar att dammar i våra vattendrag har en negativ inverkan på artens förmåga att föröka sig.

Institutionen för akvatiska resurser vid SLU har studerat vad som reglerar musslans förekomst i Sverige och vilka faktorer som kan bidra till att musslorna inte lyckas reproducera sig. Med hjälp av GIS visar forskarna var flodpärlmusslan har bäst förutsättningar i Sverige utifrån klimat, jordarter och förekomst av öring.

- Musslornas föryngring gynnas av att det finns gott om öring och om det finns sjöar uppströms i vattendraget. I vattendrag där det fanns dammar uppströms såg vi däremot en signifikant sämre föryngring. Eftersom vi har över 10 000 dammar i svenska vattendrag är musslornas framtid hotad, säger Erik Degerman, miljöanalytiker vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).

Flodpärlmusslan har en komplicerad livscykel och det är mycket i miljön som måste fungera för att musslorna skall fortleva. Musslorna trivs bara i strömmande vattendrag som inte är försurade och där påverkan från tätorter, samt skogs- och jordbruk är litet. Dessutom måste det finnas gott om öring eftersom musslans larver lever tio månader som parasit på fisken. På värdfisken sitter larverna på gälarna och suger åt sig lite av blod och näring. När musslans larv blir stor nog släpper den från öringen och börjar sitt stillasittande liv på bottnen.

Flodpärlmusslan har gått tillbaka kraftigt i sina ursprungsområden. I centrala Europa har arten minskat med 90 procent. Sverige och Norge är idag kärnområden för arten. I Sverige finns musslan över hela landet, med de viktigaste områden i mellersta och norra Sverige. Totalt finns musslan i cirka 400 svenska vattendrag. Antalet populationer uppgår till cirka 600 stycken men bara hälften av dem reproducerar sig.

- Flodpärlmusslan är en bra indikator på hur vi hanterar våra rinnande vatten och facit visar att mängden dammar är ett problem för den biologiska mångfalden i vattnen. Där vattnet förr flödade fritt finns idag tusentals stängda passager där vattnet regleras utan hänsyn till djurlivet, säger Erik Degerman.

Många av Sveriges dammar fyller idag inte längre någon funktion och ytterligare studier ska nu göras för att utreda dammarnas negativa inverkan.

- Tillgången på individrika öringbestånd är sannolikt en av de mest avgörande faktorerna bakom flodpärlmusslans utbredning i Sverige. Dammarna hindrar öringarnas fria rörlighet vilket minskar förekomsten av den viktiga värdfisken. I dammar som regleras aktivt inverkar också troligen själva vattenregleringen genom att ibland ha fritt flöde och ibland inget flöde alls. Det här är en stressande miljö för alla vattendjur, säger Erik Degerman.

Flodpärlmusslan är en sötvattenmussla, vars vetenskapliga namn Margaritifera margaritifera betyder pärlbärare. Musslan kan ibland innehålla pärlor och förr bedrevs pärlfisken i Sverige. Sedan 1994 är arten fridlyst i hela Sverige, och flodpärlmusslan klassas som starkt hotad både nationellt och internationellt.

Resultaten redovisas i Aqua reports 2017:14, av Carl Tamario och Erik Degerman, Flodpärlmusslan i landskapet, Spatiala faktorers inverkan på utbredning och rekrytering. Rapporten har finansierats av Havs- och vattenmyndigheten inom arbetet med Grön infrastruktur.

Erik Degerman, miljöanalytiker, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, SLU, erik.degerman@slu.se, 010-478 42 25

Flodpärlmusslan är starkt hotad. Hälften av Sveriges cirka 600 populationer av musslorna saknar idag unga individer och föryngringen har upphört. Forskning vid SLU visar att dammar i våra vattendrag har en negativ inverkan på artens förmåga att föröka sig.

Läs vidare »
Kdutbiel3wffdxu1noze
Dflgomgyyjsnqanmroay

Hård konkurrens om industridoktorander inom livsmedelsområdet

Pressmeddelanden   •   Dec 19, 2017 12:22 CET

SLU upprättar på regeringens uppdrag ett program för industridoktorander inom livsmedelsområdet. Konkurrensen har varit hård, men nu är beslutet fattat om vilka 15 projekt som går vidare till slutförhandlingar. Av de 15 förslagen ska 10 genomföras som doktorandprojekt vid SLU.

Kontaktpersoner 22 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Presskontakt
  • Forskningsinformation
  • kszebcDavissd.Sthoephansson@sltfeju.qdse
  • 018-67 14 92
  • 072-511 69 90

  • Presskontakt
  • Presschef
  • Mediakontakter
  • Mikaelpm.Janwkizzldprdcszusson@slu.sfue
  • 018-67 14 56
  • 073-3707111

  • Presskontakt
  • kommunikatör, presskontakt
  • vanja.sandgren@slu.se
  • 0702-641155
  • 0511-64155

  • Presskontakt
  • presskontakt
  • wgolcrzipeof.bozerkpgvaoaktdalgigtoyl@sllhkru.se
  • 090-7868211
  • 072-2362915

  • Presskontakt
  • Kommunikatör
  • SLU Alnarp
  • anette.neldestam@slu.se
  • 040-415004
  • 0708-470737

Om Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.

Adress

  • Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
  • Box 7070
  • 750 07 Uppsala
  • Vår hemsida