Rw2wtrcff3a1ueifrgow

Fint och fult – film om skogens estetik får pris

Pressmeddelanden   •   Maj 18, 2018 13:33 CEST

Ett filmprojekt om den svenska skogen har vunnit pris vid den internationella filmfestivalen World Media Festival i Hamburg den 16 maj. Filmen Finskog och fulskog handlar om skogens estetik och människans skogsupplevelser.

Rnjz5wk7nbfdoikbg1qv
Wxtsiz6urmdjvyok0avw

Rovdjur hindrar renar från att ”surfa på grön våg”

Pressmeddelanden   •   Maj 17, 2018 11:00 CEST

I ett svensk-norskt samarbetsprojekt med analyser av GPS-data visar resultaten att renar i områden med hög björntäthet inte kan ”surfa på den gröna vågen” av växtlighet i samma utsträckning som i områden med låg björntäthet.

Hm9l2ki2mzypa0mthyah

Europeiskt projekt ska göra vallodling lönsammare

Pressmeddelanden   •   Maj 15, 2018 11:04 CEST

Det tar för lång tid innan innovationer inom vallodlingen sprids mellan lantbrukare i Europa – både inom och mellan länder. Projektet Inno4Grass, där bl a SLU medverkar, ska förbättra samarbetet mellan forskare, lantbrukare, rådgivare och lärare. I Sverige har projektet identifierat 20 innovativa vallodlare vars metoder nu ska analyseras och sammanställas.

Media no image

Enklare att rapportera skador på skog

Pressmeddelanden   •   Maj 15, 2018 08:48 CEST

Nu kan alla som vistas i skogen rapportera in skador på skog och träd via smart mobil eller läsplatta direkt i fält i webbverktyget Skogsskada. Förhoppningsvis leder det till fler rapporter.

I webbverktyget Skogsskada finns information om svampar, insekter, vilt, väderleksförhållanden och annat som kan skada träd i skogar, parker och trädgårdar. Den som vill kan själv diagnosticera och rapportera skador eller titta på redan inrapporterade skador via en kartfunktion.

De rapporter som kommer in bidrar till ökad kunskap om skador på träd och skog och används för att utveckla metoder och strategier för att minska risken för skador.

– Det har varit trögt att få in rapporter via vårt tidigare gränssnitt. Nu blir det mycket enklare att registrera skador på träd och skog direkt i fält. Vi hoppas att detta leder till att vi får in fler rapporter, säger Åke Lindelöw, fältentomolog vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och den som har lett utvecklingen av nya Skogsskada.

Riksskogstaxeringens fältpersonal, som är verksam över hela Sverige, blir först ut med att använda det nya gränssnittet för att registrera skador på skog.

– Tjänsten släpps i precis rätt tid. Den finns installerad på fältpersonalens mobiler och vi har haft en utbildning i hur den ska användas under veckans startexkursion i Kolmården, säger Sören Wulff som är ansvarig för inventering av skogsskador vid Riksskogstaxeringen vid SLU.

Skogsstyrelsens fältpersonal nyttjar sedan tidigare Skogsskada i sitt arbete och har varit delaktiga i utvecklingen av systemet Skogsskada sedan starten.

– Det är utmärkt att det blir enklare att rapportera in skador på träd och skog direkt i fält, säger Gunnar Isacsson som är ansvarig för skogsskador vid Skogsstyrelsen. Tidigare var det rätt krångligt att rapportera, eftersom man var tvungen att sitta vid datorn eller söka sig fram till rätt adress på webben.

www.slu.se/skogsskada

Kontakt: Åke Lindelöw, Institutionen för ekologi, SLU, tel 070-643 33 17ake.lindelow@slu.se

Nu kan alla som vistas i skogen rapportera in skador på skog och träd via smart mobil eller läsplatta direkt i fält i webbverktyget Skogsskada från SLU. Förhoppningsvis leder det till fler rapporter. I Skogsskada finns information om svampar, insekter, vilt, väderleksförhållanden och annat som kan skada träd i skogar, parker och trädgårdar.

Läs vidare »
Z5rozvhjuwmll9mmn8fg
Vdw936wxcos2jfpw0yup

Hjälp till att rapportera fladdermuskolonier

Pressmeddelanden   •   Maj 09, 2018 13:47 CEST

Har du fladdermöss i huset, och bor i Uppland eller i Södermanland? Rapportera in det så har du chansen att bidra till ett forskningsprojekt, och samtidigt få veta lite mer om dina husdjur.

Media no image
Dflgomgyyjsnqanmroay

Den biologiska mångfaldens poetiska värde får inte glömmas bort

Pressmeddelanden   •   Maj 08, 2018 13:47 CEST

Om strategier för biologisk mångfald bara baseras på arter som är sällsynta eller ekonomiskt viktiga kan vi missa de arter vi älskar mest, visar en studie från SLU och universitetet i Newcastle. Forskarna har studerat brittiska jordbruksfåglar utifrån hur hotade de är, hur mycket ogräsfrön de äter och hur ofta de förekommer i poesi. Vilken utgångspunkt man väljer är helt avgörande för vilka arter som framstår som mest värdefulla.

– Vi tittar bara på en liten del av de värden som jordbruksfåglar kan ha. Vår viktigaste poäng är att om vi prioriterar bara en aspekt när vi arbetar med biologisk mångfald så kommer vi att missa arter som är minst lika viktiga men på ett annat sätt, säger Matt Hiron, forskare på institutionen för ekologi, SLU och försteförfattare till artikeln som nyligen publicerades i Scientific Reports.

I dag försvinner livsmiljöer och arter i en förödande hög hastighet, vilket enligt alla förutsägelser kommer att påverka oss människor mycket. Hotade arter och arter som utför viktiga och ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster, som till exempel pollinerande insekter, har stått i fokus för strategier om förvaltning av biologisk mångfald. Men arter kan även ha andra värden, till exempel inom konst, litteratur och musik. Dessa kulturella värden har ofta förbisetts och inte undersöks, trots vårt långvariga kulturella förhållande till naturen och dessa arter.

För att få ett mått på kulturellt värde valde forskarna att titta på hur ofta jordbruksfåglarna förekom i en databas med över en miljon dikter. De två andra kärnvärden de tittade på var bevarandevärde (sällsynthet och nedåtgående trend) och ekonomiskt värde (fåglar som äter ogräsfrön och därför skulle kunna öka produktionen i jordbruket).

Av de 38 arter som undersöktes var ofta bara ett litet antal arter viktiga för varje typ av värde. Men olika arter bar på olika värden. Ett exempel är bofinken – den konsumerar stora mängder ogräsfrön och hjälper därmed lantbrukarna (stort ekonomiskt värde), men den är inte ovanlig om man jämför med andra arter och den förekommer knappt i poesin (litet bevarande- respektive kulturvärde).

Kråkan å andra sidan får ett högt kulturellt värde eftersom den omnämns flitigt i poesin, men den får lågt värde i övrigt. När forskarna vägde samman alla tre typerna av värden framstod fler av dessa 38 arter som viktiga än när man bara tittade på ett värde i taget.

– Ju fler värden man tar med i beräkningen desto mer inser man att väldigt många arter är viktiga och har en roll att spela för oss människor. Detta är något vi måste ta hänsyn till i våra strategier för hur vi ska förvalta naturresurser i framtiden, säger Matt Hiron. Det vi har gjort är att utveckla ett relativt enkelt verktyg för att värdera arter, men hur man senare väger dessa värden mot varandra är en politisk fråga.

Även i svensk poesi är kråkan* en vanlig figur och många av de 38 fåglarna finns även i vårt jordbrukslandskap.

– Det vore intressant att göra motsvarande studie i Sverige. Det kanske skulle bli ett liknande resultat eller också skulle det skilja sig åt mellan länderna. Det vore förstås också spännande att titta på andra organismgrupper och miljöer, och att använda andra mått, inte minst när det gäller kulturella värden, säger Matt Hiron.

*Enligt Fåglar i svensk poesi av Sten Hidal

Arternas fem i topp beroende på utgångspunkt

Mest värdefulla enligt poesin

  1. Kråka (Crow)
  2. Ringduva (Woodpigeon)
  3. Andra duvor, inklusive skogs och turturduva (Doves, including Stock and Turtle Doves)
  4. Sparvar (Sparrow, including House and Tree Sparrow)
  5. Svalor (Swallow)

Mest värdefulla efter sällsynthet

  1. Tjockfot (Stone curlew)
  2. Vaktel (Quail)
  3. Häcksparv (Cirl Bunting)
  4. Kornknarr (Corncrake)
  5. Kornsparv (Corn Bunting)

Mest värdefulla efter nedgång i population

  1. Turturduva (Turtle Dove)
  2. Rapphöna (Grey Partridge)
  3. Buskskvätta (Whinchat)
  4. Stare (Starling)
  5. Storspov (Curlew)

Mest värdefulla enligt ekonomiskt värde (baserat på vinterpopulationsdata)

  1. Bofink (Chaffinch)
  2. Rapphöna (Grey Partridge)
  3. Sånglärka (Skylark)
  4. Skogsduva (Stock Dove)
  5. Hämpling (Linnet)

Mest värdefulla enligt ekonomiskt värde: (baserat på sommarpopulationsdata)

  1. Bofink (Chaffinch)
  2. Gråsparv (House Sparrow)
  3. Rodhöna (Red-legged Partridge)
  4. Sånglärka (Skylark)
  5. Skogsduva (Stock Dove)

Mer information

Kontaktperson
Matthew Hiron, postdoktor
Institutionen för ekologi; Enheten för landskapsekologi
Sveriges lantbruksuniversitet
018-67 24 05, matthew.hiron@slu.se
(om du inte får svar på telefon, skicka gärna ditt telefonnummer via e-post, så ringer han upp så fort han kan)

Artikeln
Matthew Hiron, Tomas Pärt, Gavin M. Siriwardena, Mark J. Whittingham. Species contributions to single biodiversity values under-estimate whole community contribution to a wider range of values to society. Scientific Reports, 2018; 8 (1). DOI: 10.1038/s41598-018-25339-2
https://www.sciencedaily.com/releases/2018/05/180503101701.htm

Om strategier för biologisk mångfald bara baseras på sällsynta eller ekonomiskt viktiga arter kan vi missa de arter vi älskar mest. Det visar forskare från SLU och universitetet i Newcastle som studerat brittiska jordbruksfåglar utifrån hur hotade de är, hur mycket ogräsfrön de äter och hur ofta de förekommer i poesi. Utgångspunkten är avgörande för vilka arter som framstår som mest värdefulla.

Läs vidare »
Odr6rtrsegumtom4mfq8
Dflgomgyyjsnqanmroay

Kors kroppsspråk kan berätta vad de känner

Pressmeddelanden   •   Maj 07, 2018 13:03 CEST

Välfärdsaspekter har blivit allt viktigare i studier som handlar om djurhållning. Enkla, pålitliga och objektiva mått på djurs välbefinnande är dock en bristvara, men snart kan vi förhoppningsvis använda kors kroppsspråk som mått på deras känslotillstånd. Grunden är lagd av en studie från SLU som visar hur djuren vinklar sina öron, vad de gör med svansen och hur nacken är böjd i olika situationer.

G7idllchig6k829q9c3c
Dflgomgyyjsnqanmroay

Viktigt att skydda produktiv skog för att bevara biologisk mångfald

Pressmeddelanden   •   Maj 07, 2018 09:39 CEST

Har vi mycket eller lite skyddad skog i Sverige? Svaret beror delvis på om lågproduktiv skog (impediment) ska räknas med. Nu bidrar forskare från SLU med nya fakta. De har studerat skalbaggar i tallved och visar att impediment inte är lika artrika som obrukad produktiv skog och att de helt saknar vissa rödlistade arter. Skydd av impediment tycks alltså inte kunna ersätta skydd av produktiv skog.

Amyamejgvxocymbwovy5
Wxtsiz6urmdjvyok0avw

Första svenska avhandlingen om syrsor som livsmedel

Pressmeddelanden   •   Maj 04, 2018 08:30 CEST

En doktorsavhandling från SLU innehåller de första publiceringarna som visar att syrsor kan födas upp i fångenskap på vissa ogräs och biprodukter från jordbruksprodukter och livsmedel och att enkelmagade djur som grisar (som användes som modell för människor) kan växa bra på en kost som inkluderar syrsor.

Media no image

First Swedish PhD Thesis on crickets as food and feed

Pressmeddelanden   •   Maj 04, 2018 08:25 CEST

Rearing of crickets for human consumption is becoming popular around the world but knowledge on what cricket species that can be farmed and how to keep them in a sustainable way is scarce.

So far, farming of crickets has often been based on the use of chicken feed as feed for the crickets which is not very sustainable and also expensive. Knowledge on the nutrient value of crickets for humans is also lacking although chemical analyses indicate that it could be good. This thesis contains the first publications to show that field crickets from Cambodia can be reared in captivity on some weeds and agricultural and food by-products (with origin in Cambodia) and also that a mono-gastric animal like pigs (which was used as model for humans) can grow well on a diet including field crickets. It also shows that peeling of crickets (removal of legs), as has been suggested by the European food authority before consumption, seems to be a waste if the crickets are processed into a meal. The legs contain valuable nutrients that should be used, either as food or as animal feed.

Based on the results from the present project it is likely that crickets can make a substantial contribution to the protein requirements of humans. A child weighing 10 kg (1-2 years) should consume about 12 g of protein/day to be at a safe level of protein intake and 45 mg of lysine to meet the daily lysine requirement. The lysine requirement could be met by eating 12 field crickets fed a by-product like cassava plant tops. To meet the safe level of protein intake the child has to consume about 90 g of crickets. This would be similar to the size of a hamburger. The high content of iron in crickets is also of great nutritional interest since anaemia, often due to iron deficiency, is a common health problem, not only in Cambodia but also in Western countries. Based on the iron content in crickets fed one of the weeds evaluated, a child aged 1-2 years would need to consume crickets corresponding the size of a hamburger to get the supplementation suggested by WHO (2016) in countries where anaemia is frequent.

Contact: Agr Dr Phalla Miech phalla@celagrid.org

Supervisor Professor Anna.Jansson@slu.se tel 018-67 21 06

Thesis:

Phalla Miech "Cricket farming - An alternative for producing food and feed in Cambodia"

Link to thesis: https://pub.epsilon.slu.se/15388/

Rearing of crickets for human consumption is becoming popular around the world but knowledge on what cricket species that can be farmed and how to keep them in a sustainable way is scarce.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 24 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • kommunikatör
  • UDS
  • krqriskltigwadn.oejoaphazmnssocecrwsrfaln@slu.se

  • Presskontakt
  • Presskontakt
  • Forskningsinformation
  • ckDavid.nsxuStepzxsphahmnssovxfawan@slrdu.aothse
  • 018-67 14 92
  • 072-511 69 90

  • Presskontakt
  • Presschef
  • Mediakontakter
  • Mikaelzu.Jqlzzyaanssdkonbcdclcbnuastfvrz@stslujgkgfj.sqqpbe
  • 018-67 14 56
  • 073-3707111

  • Presskontakt
  • kommunikatör, presskontakt
  • xrdovanetvnja.sandjynemsjbgrenwwtmgu@stkozhbsjluuj.se
  • 0702-641155
  • 0511-64155

  • Presskontakt
  • presskontakt
  • olof.bergvall@slu.se
  • 090-7868211
  • 072-2362915

  • Presskontakt
  • Kommunikatör
  • SLU Alnarp
  • anetdrjcteak.nucelkosgfpdeqjstam@sluzy.smqrgeze
  • 040-415004
  • 0708-470737

Om Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.

Adress

  • Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
  • Box 7070
  • 750 07 Uppsala
  • Vår hemsida