SwedenBIO välkomnar långsiktighet – men fler kraftfulla insatser behövs

– Om Sverige ska behålla och stärka sin position som ledande forskningsnation måste företagen få förutsättningar att spela den viktiga roll de faktiskt kan göra, säger Jonas Ekstrand, VD för SwedenBIO, branschorganisationen för svensk life science.

Under måndagen presenterade Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, regeringens forskningspolitiska proposition Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft som drar upp riktlinjerna för Sveriges forskningspolitik under kommande år. SwedenBIO ställer sig positivt till den allmänna inriktningen med långsiktigt politiskt engagemang för att stärka Sveriges konkurrenskraft, men påpekar att mer behöver göras för att stimulera ett världsledande innovationsklimat.

Den svenska life science-branschen sysselsätter idag över 40 000 personer i närmare 1 500 företag varav 800 med 11 000 anställda bedriver egen forskning och utveckling. Life science-sektorn står idag för omkring sju procent av Sveriges varuexport som tack vare företagens starka FoU-närvaro också ger Sverige betydande skatteintäkter. Det står sedan länge klart att en stark och fri akademisk forskning förvisso är en grundförutsättning för Sveriges fortsatta utveckling, men också att det krävs en dynamisk och innovativ företagsmiljö för att nyttiggöra den akademiska forskningen.

– På så sätt är det glädjande att regeringen nu betonar vikten av samverkan mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor för att skapa ett gynnsamt innovationsklimat, säger Jonas Ekstrand. Bland annat ser vi mycket positivt på att de senaste årens stora satsningar på forskningsinfrastruktur nu ska göras tillgängliga för företag i större utsträckning.

Förstärkt samverkan kan också spela en viktig roll för att underlätta för forskare och innovatörer att röra sig naturligt mellan akademin och företagen. Den begränsade rörlighet som råder idag är en stor konkurrensnackdel som bland annat gör det svårare för svenska företag att attrahera och behålla internationella experter då det är svårt att ordna affilierade professurer och andra forskartjänster vid svenska lärosäten. För att öka rörligheten krävs insatser både på systemnivå och på individuell nivå.

Det kanske viktigaste, menar Jonas Ekstrand, är att regeringen nu tydligt signalerar att det system som idag finns för innovationsstöd måste effektiviseras.

– Sverige har ett omfattande och ambitiöst innovationsstödssystem, men både stora företag och den enskilda life science-entreprenören hämmas av att det är fragmenterat, oförutsägbart och brister i långsiktighet. En genomgripande översyn – rationalisering och effektivisering – kan spela en avgörande roll för att skapa tillväxt och öka internationella investeringar i Sverige.

På det hela taget är SwedenBIO positiva till att regeringen nu förlänger sin tidshorisont och drar upp riktlinjer för de kommande tio åren, men de långsiktiga målen får inte skymma behovet av att skapa de förutsättningar som behövs här och nu, exempelvis att stimulera investeringar i forskning och utveckling, något som i propositionen beskrivs som varande ”av stor betydelse för Sverige för att skapa hållbar tillväxt i en globaliserad ekonomi”.

– Vi ser sedan flera år tillbaka en illavarslande nedgång i företagens investeringar i forskning, säger Jonas Ekstrand. Här krävs flera olika insatser, men en relativt enkel sådan vore att öka de så kallade FoU-avdragen. Det tioprocentiga avdrag på arbetsgivaravgiften som finns idag är av stor betydelse för våra mindre medlemmar, men taket på 230 000 kronor per koncern och år gör att större företag inte uppmuntras nämnvärt. Här behövs mer kraftfulla skatteincitament som kan påverka var företag väljer att lägga sina forskningsinvesteringar.

SwedenBIOs arbetsgrupper kommer nu att göra en mer noggrann utvärdering av vilka implikationer den forskningspolitiska propositionen har för den svenska life science-branschen.

För ytterligare information, kontakta:
Jonas Ekstrand, VD för SwedenBIO, 070–302 08 96, eller Inger Näsman, vik. policychef, 070–399 80 90