Skip to main content

​Färre dödade i olyckor men fler självmord i bantrafiken

Pressmeddelande   •   Jun 10, 2019 09:35 CEST

Under 2018 omkom totalt 97 personer i bantrafiken, dvs. vid järnväg, spårväg och tunnelbana sammantaget. Det var en ökning med 20 procent jämfört med året innan och det är självmorden som står för ökningen. Det visar Trafikanalys officiella statistik om bantrafikskador.

 den svenska bantrafiken omkom under 2018 9 personer i olyckor samt 88 personer i självmord. Därmed var totala antalet omkomna i bantrafiken under 2018 – 97 personer – 16 personer fler än 2017, en ökning med 20 procent och det högsta antalet sedan år 2015. Antalet omkomna i olyckor 2018 var det lägsta sedan åtminstone år 2000* medan självmorden ökade från 63 under 2017 till 88 under 2018. Sedan år 2000 har i genomsnitt 76 procent av de omkomna i bantrafiken varit självmord (Figur 1).

Figur 1. Antal omkomna i olyckor respektive självmord i bantrafiken totalt, dvs. järnväg, spårväg och tunnelbana sammantaget. Åren 2000–2018.

- Inom de transportpolitiska målen finns målet att antal omkomna inom bantrafiken ska minska fortlöpande och det målet är i princip redan uppnått**, säger Maria Melkersson, kvalificerad utredare vid Trafikanalys. Dock finns även ett mer utmanande mål, Trafikverkets halveringsmål för antalet omkomna totalt på den statliga järnvägen, i olyckor och självmord sammantaget. En halvering till år 2020 jämfört med 2010 skulle innebära maximalt 55 omkomna år 2020.*** Utifrån det senaste årets utveckling blir det målet svårt att nå.

Självmord är ett stort problem i bantrafiken och framför allt vid järnvägen. Sedan år 2000 har 76 procent av de omkomna i bantrafiken varit självmord. Av de 88 personerna som omkom i självmord under 2018 (mot 63 året innan), dödades 80 vid järnvägen och 8 i tunnelbanan. Inget självmord skedde vid spårvägen under 2018.

Män dominerar bland de dödade, både i olyckor och självmord. Sedan år 2009 har omkomna i olyckor 77 procent varit män och i självmord 68 procent män.

Spårvägarna är av marginell betydelse vad gäller dödsfall. Däremot står spårvägarna för en större andel av de allvarligt skadade (Figur 2). Under 2018 skadades totalt 18 personer allvarligt i bantrafikolyckor, mot 29 året innan. Av de 18 allvarligt skadade var 5 vid järnvägen 10 vid spårvägen och 3 i tunnelbanan.

Figur 2. Antal omkomna i olyckor respektive självmord samt antal allvarligt skadade. Antal personer, år 2018. Anm. Allvarligt skadade personer är i olyckor och självmordsförsök sammantaget.

Här hittar du fler uppgifter om skador och olyckor i bantrafiken under 2018, www.trafa.se/bantrafik/bantrafikskador
Trafikanalys är statistikansvarig myndighet och Transportstyrelsen har producerat statistiken på uppdrag av Trafikanalys.

* Det finns officiell statistik om bantrafikskador från och med år 2000.

** För beskrivning av hur målet om fortlöpande minskning tolkats och fallit ut, se senaste uppföljningen av de transportpolitiska målen 2019 (Trafikanalys Rapport 2019:6).

*** Den absoluta majoriteten av järnvägen är statlig. Järnvägar med annan ägare är lokala banor i Stockholm, industrispår och museijärnvägar. Om målet, se vidare www.trafikverket.se/om-oss/tillgangligt-sverige/nollvisionen

Ytterligare information:
Maria Melkersson, Trafikanalys, 010-414 42 16, e-post: maria.melkersson@trafa.se

Var god ange Trafikanalys som källa när uppgifter ur denna pressinformation publiceras.

Myndigheten Trafikanalys analyserar och utvärderar svensk transportpolitik och ansvarar för den officiella statistiken på transportområdet. Trafikanalys tar också fram kunskapsunderlag till transportpolitiska beslutsfattare och arbetar för en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet.