Skip to main content

Är det sant att vikingen Elifir Elg planterade ut fisk för 1 000 år sedan?

Pressmeddelande   •   Apr 05, 2018 10:02 CEST

Den legendomspunna runstenen.

Umeåforskaren Göran Englund ska i samarbete med forskare från NTNU i Trondheim analysera gammalt DNA i sedimentprover från norska Raudsjöen. Förutom att kunna verifiera sanningshalten i sägnen om Elifir Elg som världens första fiskinplanterare, är undersökningen en del av ett större projekt som syftar till att kartlägga hur olika fiskarter har koloniserat Skandinavien efter istiden.

DNA kan bevaras väldigt länge i sjösediment. Normalt bryts fria DNA-molekyler ner inom några dagar, men vissa DNA-fragment binds hårt till lerpartiklar och det förhindrar vidare nedbrytning. På senare år har forskare utvecklat nya metoder både för att få fram tillräckligt rent DNA och för statistisk bearbetning av data. DNA i sjösediment utgör sålunda ett naturligt ”arkiv” där man kan utröna när olika fiskarter koloniserade sjöar så långt tillbaka i tiden som efter senaste istiden för 10 000 år sedan.

I början av maj kommer en forskargrupp ledd av Umeåprofessor Göran Englund att ta sedimentprover i Raudsjöen som ligger nära Lillehammer i södra Norge. Sjön är intressant eftersom en runsten omtalar att en viss Elifr Elg planterade in fisk där på Vikingatiden. Runskriften bör vara ganska precis 1 000 år gammal och är därmed det äldsta dokumenterade exemplet på att människan har introducerat främmande fiskarter.

Nu finns det frågetecken kring historien. Runstenen observerades i slutet av 1700-talet på gårdsplanen vid gården Lie, men försvann redan i början på 1800-talet. Enligt legenden användes den i grunden till ett fähus. Många har försökt hitta den men utan framgång. Allt som finns i dag är en avskrift. Det finns också en nyare historia som säger att sjön hade öring på 1800-talet och att öringen dog ut när en okunnig bondpojke satte in gädda.

– Är historien om runstenen en bluff eller var det Elifir som bluffade? Om en utsättning gjordes då för 1000 år sen – var det verkligen öring? Dog öringen ut därför att gädda introducerades på 1800-talet? I dag finns gädda, abborre och sik Raudsjöen – när satte man in abborre och sik? Det finns många frågeställningar som vi nu har möjlighet att besvara med hjälp av DNA-analys, säger Göran Englund, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

Den tredje maj startar provtagningen i Norge. Den innebär att forskarteamet åker skoter några kilometer ut på Raudsjöen, sågar upp en vak med motorsåg, bankar ned ett rör i sjöbotten och tar upp två sedimentproppar som är 3-4 meter lång och 8 centimeter i diameter.

– Sedan ska vi analysera sedimenten med en ny digital PCR-metod som visar både vilka arter som levde i sjön, och ungefär hur vanliga de var, under olika tidsperioder. Resultat från vår undersökning och hur det var med Elefir Elg hoppas vi kunna presentera inom ett år.

Mer information om Raudsjöen

För journalister:

Journalister är välkomna att delta vid provtagningen eller intervjua forskarna vid ett annat tillfälle.

För mer information, kontakta gärna:

Göran Englund, professor, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
Telefon: 090-786 97 28
E-post: goran.englund@umu.se

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.