Ärftlighet en viktig faktor för både beskedlig och allvarlig prostatacancer

För första gången har forskare vid Umeå och Lunds universitet beräknat de absoluta riskerna att drabbas av olika former av prostatacancer hos män med sjukdomen i släkten. Män med bröder som haft prostatacancer har en dubbelt så hög risk att själva få diagnosen och nästan dubbelt så hög risk för en allvarlig form jämfört med normalbefolkningen. Detta visar en studie som publicerats idag i Journal of the National Cancer Institute.

– Det är väl känt att män med prostatacancer i släkten har en ökad risk att drabbas av sjukdomen, säger Pär Stattin, forskare vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå universitet och ansvarig forskare för prostatacancerstudien PCBaSe.
– Prostatacancer är många gånger en beskedlig åkomma som inte behöver behandlas, medan den andra gånger är dödlig. Att kunna skilja på om man har en ökad risk att drabbas av den ena eller den andra formen är därför viktigt. Men fram tills nu har det inte funnits någon kunskap om hur stora dessa risker är.

Svenska forskare i Umeå och Lund har med hjälp av prostatacancerstudien PCBaSe studerat cancerrisken hos över 50 000 män i Sverige vars bröder och fäder haft prostatacancer. Resultaten visar att:

• Män med en bror som drabbats hade 30 procent risk att själva få diagnosen före 75 års ålder, vilket kan jämföras med genomsnittliga 13 procent risk bland män.
• Risken att drabbas av en mycket allvarlig prostatacancer var 9 procent bland männen i gruppen, vilken kan jämföras med en genomsnittlig risk på 5 procent.
• Män som hade både en far och en bror med prostatacancer hade ungefär tre gånger så hög risk att själva drabbas: 48 procent för någon form av prostatacancer (att jämföra mot 13 procent) och 14 procent för den mycket allvarliga formen (att jämföra mot 5 procent).
• Risken att drabbas av en allvarlig prostatacancer var i stort sett lika hög hos dem vars bror eller far haft den beskedligaste formen som hos dem som haft en allvarlig form av prostatacancer i familjen.

– Vi hade förväntat oss att risken för en allvarlig prostatacancer skulle vara betydligt lägre hos män med den beskedligaste formen i familjen, men så var det inte. Män vars far eller bror har en lindrig, obehandlad prostatacancer tror nog inte att detta ökar deras egen risk för en allvarlig prostatacancer. De kanske inte ens vet om att de har prostatacancer i familjen, säger Ola Bratt, docent vid Lunds universitet och försteförfattare av forskningsstudien.

Det nationella vårdprogrammet för prostatacancer anger att män med två eller flera nära släktingar med prostatacancer bör rekommenderas prostatakontroller med start vid mellan 40 och 50 års ålder. Kontrollerna innebär regelbundna blodprov (PSA-test) och eventuellt även undersökning av prostatakörteln via ändtarmen med ett finger eller ultraljud, och vävnadsprover. Socialstyrelsens broschyr om fördelar och nackdelar med prostatakontroller finns tillgänglig på nätet: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-8-4

Läs artikeln i tidskriften Journal of the National Cancer Institute

Om publikationen:
Journal of the National Cancer Institute, artikel: Family History and Probability of Prostate Cancer, Differentiated by Risk Category – a Nationwide Population-based Study. Författare: Ola Bratt, Linda Drevin, Olof Akre, Hans Garmo och Pär Stattin. DOI: 10.1093/jnci/djw110

För mer information, vänligen kontakta:
Pär Stattin, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet
Telefon: 073-620 5251
E-post: par.stattin@umu.se