Skip to main content

Akilleshäl för magsårsbakterien inger hopp om nya behandlingar och förebyggande av magcancer

Pressmeddelande   •   Jan 14, 2016 08:00 CET

Ny förståelse för vilken roll ett protein spelar i magbakterien Helicobacter pyloris försvarsmekanism kan leda till bättre behandlingsmöjligheter mot magkatarr och magsår samt för att förebygga magcancer. Upptäckten gjordes av forskare vid Umeå universitet och VIB/Vrije universiteti Bryssel och beskrivs i tidskriften Cell Host & Microbe.

Forskarna Thomas Borén vid Umeå universitet och Han Remaut vid VIB/Vrije universitet undersöker hur vidhäfteproteinet hjälper H. pylori-bakterien att skydda sig från magsyror genom att bakterien fäster sig på magsäcksväggens slemhinnor och underliggande celler. Genom en detaljerad analys och tredimensionell visualisering av det så kallade BabA-proteinet i kristalliserad form samt försök på möss har forskarna också kunnat visa att behandling med det befintliga läkemedlet Acetylcystein kan hindra proteinets vidhäftningsförmåga.

Vi har nu slutligen erhållit en bättre biokemisk förståelse för vilken roll proteinet spelar i magbakteriernas försvarsstrategi.Med 3D-bilderna från kristallanalyserna har vi lärt oss att proteinet är otroligt känsligt för så kallade kemiskt reducerande betingelser och denna nödvändiga mekanism utgör därmed en slags akilleshäl för magbakterien, säger Thomas Borén.
– Denna upptäckt kommer att betyda mycket för det pågående arbetet med att hitta alternativ till antibiotika behandlingar och vaccin mot H. pylori-infektion. Något som är speciellt angeläget när det gäller de H. pylori-infektioner som leder till magcancer eller magsår.

Ett allvarligt och snabbt växande problem är dock bakteriers motståndskraft mot antibiotika-behandlingar och där är H. pylori inget undantag. Idag behandlas både inflammatorisk magkatarr och magsår med hjälp av antibiotika, behandlingar som ofta kräver två till tre olika sorters antibiotika. Tidigare kliniska tester har visat att det reducerande läkemedlet Acetylcystein, vilket framförallt används mot olika typer av lungsjukdom, såsom cystisk fibros och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), kan stärka effekten av antibiotikabehandling mot H. pylori.

– Nya alternativa behandlingar skulle vara av stor nytta. Till skillnad från antibiotika skulle ett nytt läkemedel mot magsjukdom baserat på en reducerande acetylcystein-komponent sannolikt inte leda till bakterieresistens. Och läkemedel som förhindrar den farliga magbakterien från att få fäste och i längden orsaka inflammationer skulle kunna leda till att vi så småningom har något som kan användas för att förebygga magcancer, säger Thomas Borén.

Idag bär ungefär varannan människa på magbakterien H. pylori, en anpassningsbar organism som snabbt kan förändrar sig efter nya förhållanden i magen. I Sverige bär uppskattningsvis 3 miljoner svenskar på H. pylori många utvecklar symptom av sin magkatarr. En femtedel av bärarna utvecklar någon gång under sin livstid magsår, något som idag framförallt behandlas med antibiotika. Den kroniska H. pylori-inflammationen kan också i värsta fall orsaka magcancer, en väldigt dödlig och svårbehandlad cancerform som varje år drabbar 1,5 miljoner människor.

Läs en digital publicering av artikeln i Cell Host & Microbe

Cell Host & Microbe, artikel: Structural Insights into Polymorphic ABO Glycan Binding by Helicobacter pylori. Författare: Kristof Moonens, Pär Gideonsson, Suresh Subedi, Jeanna Bugaytsova, Ema Romaõ, Melissa Mendez, Jenny Nordén, Mahsa Fallah, Lena Rakhimova, Anna Shevtsova, Martina Lahmann, Gaetano Castaldo, Kristoffer Brännström, Fanny Coppens, Alvin W. Lo, Tor Ny, Jay V. Solnick, Guy Vandenbussche, Stefan Oscarson, Lennart Hammarström, Anna Arnqvist, Douglas E. Berg, Serge Muyldermans, Thomas Borén, and Han Remaut.

DOI: 10.1016/j.chom.2015.12.004

För mer information, vänligen kontakta:
Thomas Borén, Medicinsk Kemi och Biofysik, Umeå universitet
Telefon: 090-786 93 60
E-post: Thomas.Boren@umu.se

Omslagsfoto: Cell Host & Microbe

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.